Cornucopia?

Aktuellt

Swedbankkund - vilken bank ska du byta till?

Detta inlägg är att betrakta som reklam. Tillsammans med Compricer kan bloggen nu presentera jämförelser mellan alla bankers bolåneräntor ...

2014-09-03 09:27

Ny rapport: Tillväxtens gränser fortfarande korrekt

Brittiska The Guardian uppmärksammar en ny rapport, som bekräftar att 70-talsrapporten Tillväxtens gränser (eng Limits to Growth) från Romklubben fortfarande stämmer.

Den nya rapporten är utförd av Melbournes universitet (PDF).

Man ska komma ihåg att Tillväxtens gränser visade på ett antal olika scenarion, med lite olika variabler, men vad som här matchas är den sk standardkörningen (eng Standard run). Visuell mappning av prognosen och utfallet nedan.
Prognos och utfall för tillväxtens gränser. Källa.
Samtidigt kan man konstatera att utfallet inte är exakt. Vi producerar t ex mer tjänster per capita och mindre industriproduktion per capita. Vi har lyckats producera mer mat per capita än prognosen. Tillgängliga resurser har fallit något långsammare än prognoserna och utsläppen har stigit något långsammare. Befolkningsprognosen är väldigt korrekt, men underliggande dödstal är lägre, men kompenseras av att även födseltalen är lägre.
Prognos oljeproduktion i grönt och
faktiskt utfall i rött.

Tillväxtens gränser testas inte på riktigt förrän under de kommande 10 - 20 åren, när kurvornas utveckling ska vända. Det är dessa vändningar som innebär problem och eventuellt en samhällelig kollaps (i taintersk bemärkelse, dvs en långsam process där livet blir mindre komplicerat).

Rimliga felutfall bör bli att befolkningen kan bli större än prognosen innan den börjar rasa, på grund av bättre tillgång till mat än enligt prognos. Det innebär dock bara större lidande.

Vad som är intressant är att Tillväxtens gränser implicerade en högre oljeproduktion än vi faktiskt nått, och den globala oljeutvinningen är alltså avsevärt lägre än enligt prognos. Global peak oil ska inte nås förrän efter 2020, även om en platåfas skulle inledas ungefär nu.

Faktisk innovationsförmåga, teknikutveckling och ekonomiska incitament för att utvinna oljan har alltså fallit ut sämre än enligt rapporten, så de som hävdar att teknikutveckling etc för evigt ska öka oljeproduktionen och göra Tillväxtens gränser till en felaktig rapport har än så länge fel.

Men utsläppen har åtminstone ökat något mindre än enligt prognos, tack vare denna miss.

Men läget för oljeproduktionen är alltså sämre (=mindre) än man prognosticerade på 70-talet, vilket gör att industriproduktion och utsläpp också är lägre.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

27 kommentarer:

  1. The Guardian verkar vara den enda dagstidningen värd att betala för. Våra svenska tidningar vägrar väsentligen att skriva om sådant här, då det krockar med deras liberala och socialistiska dogmer och myter. Politiker borde inte få aspirera på en plats i Riksdagen utan att visa att de har tillägnat sig artiklar av det här slaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och då är ändå the Guardian både liberal och vänster. Men på en annan nivå...

      Radera
    2. Namnet Guardian förpliktigar förstås.

      Radera
    3. De använder också "rätt" mjukvarustack
      https://typesafe.com/company/news/media-titans-bbc-gawker-huffpost-the-guardian--the-new-york-times-adopt-reactive-programming-technologies-for-next-gen-online-publishing-

      och var en om de första som använda ovanstående för att implementera "Facebook bigpipe"

      Radera
  2. Den enda kurvan som visar något intressant är den med återstående resurser (de andra visar ju bara att utvecklingen har fortsatt i rak linje - något som en ekonom med en linjal klarar av att förutse).

    Granskar man dock underlaget till den kurvan så blir den tämligen tveksam då den baserar sig på uppskattningar av hur mycket energi som finns att utvinna. Genomgående för dessa är att de skiljer sig markant och vill man kan man nog se en trend att uppskattningarna har höjts sedan 70-talet.

    Vad som dock är slående är att man bland dessa 60-150ZJ inkluderar 10ZJ från kärnkraft, men man nämner explicit att det rör sig om non-breeder fission vilket gör att man bortser från möjligheten till både breed-reaktorer och även fusion. Räknar man in breed-reaktorer så ökar energieffektiviteten med en faktor 100 och man hamnar då snarare spannet 1050-1150ZJ.

    Detta skulle göra att minskningen inte alls hamnar i spannet 10-25% som i diagrammet utan snarare på bara någon enstaka procent - och då hade inte heller det diagrammet varit speciellt intressant. Eller snarare det hade varit intressant då det inte alls stämmer överens med prognosen.

    Skulle man dessutom ta höjd för fusionkraft så blir det till att ta fram mikroskopet för att kunna se någon signifikant förbrukning av energireserverna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som borde ha en gnutta medvetenhet om tillväxtens gränser - miljöpartiet - säger nej till all kärnkraft och är därmed beredda att dra oss alla i olycka om den alternativa energin inte förmår leverera välfärd åt alla. Och fusion är tills vidare bara en våt dröm.

      Radera
    2. @Kuckeliku

      Tydligen var breedreaktorer också en våt dröm i dessa undersökningar. Enligt wikipedia förväntas dessa bli en kommersiell realitet runt 2030, något som tydligen alls inte ingår i kartan, men som definitivt skjuter rätt rejält på kurvan (så att man knappt ser att den börjat böjas nedåt).

      Att utesluta att fusion någon gång i framtiden också skall skjuta energikrisen på obestämd framtid kan inte uteslutas.

      Radera
    3. För att undvika en ekonomisk krasch samt farliga klimatförändringar skulle vi nog redan behöva ha en intensiv utbyggnad av icke-fossil energi på gång. Utvecklingen har av olika skäl i hög grad gått i stå.

      Radera
    4. Men det blir inte "vi" i Sverige som står för den nya reaktortekniken, hämmade i utvecklingen av tankeförbudet som vi är, utan snarare verkar det bli Kina och Ryssland som blir leverantörer av den nya tidens kärnkraftverk. Bara Putin nu kan sluta att våldföra sig på sin granne och uppföra sig lite mer civiliserat.

      Radera
    5. @Ardenner Svensson Sverige är med i EPR och ASTRID och också med metallteknologi i Toshiba S4 och Terrapower

      och också annat.

      Finns inget egenvärde att bygga prototyperna i sverige bara föratt.

      Se tex Superphénix som attakerades med RPG, då är det bättre att de står i länder där man lättare kan sätta upp vakttorn med gatling-kulsprutor (... frankrike)

      Radera
  3. Mycket intressant... jag har bara snabbt ögnat igenom texten, men om jag förstår det hela rätt så är det den ursprungliga prognosen "limits to growth" från 1972 som jämförts med utfall. Om det stämmer så måste man säga att modellen varit förbluffande träffsäker. Såna här modeller kan ju såklart uppdateras med verkligt utfall, vilket man får förmoda at man gjort med den uppdaterade "World 3 model". Men också denna modellens kurvor toppar ca 2020 innan de vänder nedåt.

    SvaraRadera
  4. En annan tolkning skulle kunna vara att teknikutveckling och vetenskap har gått mycket fortare än prognostiserats och att oljeutvinningen är lägre för att det inte behövs mer olja just nu. mindre utsläpp, snabbare fall i dödstal och födelsetal, mer service per capita skulle kunna tyda på det. I så fall är det någon annan fundamental faktor som sätter gränsen för hur mycket olja som behöver utvinnas. Kanske är det en faktor på den mänskliga sidan, t.ex. konsumentkapacitet som en funktion av nivån av inkomst och kunskap/utbildning. Konsumentkapaciteten kanske har ett annat trögare utvecklingsförlopp än förmågan att utvinna olja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Höginkomsttagare verkar generellt sett ha mycket stor talang i fråga om att bränna resurser. Låginkomsttagare är lika duktiga på det, men har inte lika mycket att bränna.

      Radera
    2. Men teknikutveckling har även medfört att man använder tillgängliga resurser mycket mer effektivt, t.ex. tillverkning, matproduktion, verkningsgrad på motorer, storlek på motorer, elnät, återvinning av allt möjligt. Så även om folk blivit rikare och kan konsumera mer så kanske det till viss del uppvägs av bättre effektivitet vilket drar ner den ursprungliga prognosen av hur mycket olja som skulle gå åt.

      Radera
  5. Tack! Det där var riktigt intressant!

    SvaraRadera
  6. Ingår finansmarknaden i services?
    I.s.f. är lätt att förstå att den kurvan..

    SvaraRadera
  7. Jag anlägger ett ganska annorlunda perspektiv i min bloggserie om tillväxthaverism. Senaste inlägg är här:
    http://nejdetkanviinte.se/2014/09/02/tillvaxtens-komponenter/

    Jag påpekar att energibehovet är på väg att mättas, att befolkningen planar ut och att ekonomiernas per-capita-produktion konvergerar. Den ekonomiska tillväxten har framtiden för sig. Dramatiken ligger i hur mycket bättre folk är på väg att få det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @jeppen

      En annan anledning till att "fattigare" länder har högre per-capita-tillväxt kan vara att det är mer angeläget med tillväxt där. En sådan modell gör att det inte är otänkbart att real BNP/capita kan komma att konvergera någon gång i framtiden - eller åtminstonde inte växa exponentiellt.

      Även utan resurser som begränsande faktor kan även förmågan till konsumtion bli en begränsande faktor. Tänk dig med 2% real tillväxt så har du dubbelt så "bra" vart 35:e år, eller tiofalt var 115:e år - sen tänker man sig hur ens levnadsstandard vore ifall man fick ut 200tkr/mån, 2000tkr/mån osv. Vid någon tidpunkt blir det tveksamt ifall man har så mycket glädje av att sträva efter bättre, eller ens möjlighet att tillvarata den lyx man lever i.

      Du nämner energiförbrukning som planar ut vid 5toe/capita (200GJ) och 10G befolkning vilket blir en förbrukning på 2ZJ. Räknar man "kallt" med att breedreaktorer fungerar så skulle energin ta slut någon gång på 2500-t (utan breedreaktorer blir det med uppskattningarna redan detta århundrandet) - så att springa runt i panik om att energin skulle ta slut är lite överdrivet (såvida man inte springer runt i panik för att vissa muppar vill sätta stopp för att lösa eventuella energiproblem).

      Radera
    2. @Anonym: Konsumtionsmättnad beror lite på hur framstegen ter sig och hur de värderas. Jag tror inte att välståndsökningen kommer bestå i totalt trams som badkarskranar i guld utan bättre trams som coolare datorer och spel, bättre medicinsk teknik, robotar som gör hushållsjobb, flottor av autonoma taxis etc.

      Vad gäller kärnkraften underskattar du dess potential med många storleksordningar. Jag gör överslag i nedanstående bloggpostning som visar att tiofaldigad konventionell kärnkraft går bra att driva i 3000 år och breederteknik i cirka 270 miljoner år:
      http://nejdetkanviinte.se/2014/03/26/fornybart-vs-tillrackligt/

      (Sen har vi förstås torium, som det finns mycket mer av.) Orsaken till att jag hamnar på mycket högre siffror är att jag inte utgår från dagens publicerade reserver, utan tar hänsyn till hur mycket reserverna ökar om man betraktar de uranpriser man kan tänka sig att betala i respektive scenario. Idag är uranpriset löjligt lågt, något öre per kWh bara. Med breederteknik är det en hundradel av löjligt lågt.

      Radera
    3. @jeppen

      Skattningen av kärnkraften baserade sig på den skattning av tillgängligt bränsle enligt ovanstående publicering. Det blir enklare så ifall man skall bemöta motargument då. Tar man egna siffror så måste man nämligen försvara dem också.

      Räcker bränslet till 2500-t så kan vi ta diskussionen någon gång på 2400-t om vilken skattning som var korrekt...

      Radera
    4. En uppfinning som så småningom ”tar över världen” uppfinns ofta minst 20 år innan den slår igenom 1 :
      TCP/IP (~Internet): Uppfanns tidigt 70-tal, slog igenom på 90-talet: ca 20 år
      Mobiltelefon: Uppfanns 1973, slog igenom på 90-talet: ca 20 år
      Datormusen: Uppfanns 1963, slog igenom på tidigt 90-tal

      1:
      TCP/IP: ( http://en.wikipedia.org/wiki/TCP/IP#History )
      Mobiltelefon: ( http://en.wikipedia.org/wiki/Cell_phone#History )
      Datormus: ( http://en.wikipedia.org/wiki/Mouse_(computing)#Early_mice )


      Teknik: 4:e generationens kärn-reaktor (Gen-IV) varav Breeder är ett exempel
      4e generationens reaktor (Gen-IV) kan komma att utnyttja bränslet mycket effektivare än nuvarande reaktorer, men kommer troligen inte att finnas tillgänglig förrän tidiagast om ett par decennier.
      Potential: Tillräckligt för att fylla gapet, och kanske hela energibehovet
      Nuvarande produktion: Ingen
      ERoEI: ?
      Tänkbar framtida ERoEI: ?
      Tänkbar tidpunkt för kommersiella tillämpningar: 2030
      Storlek: ?
      Källa: ( http://en.wikipedia.org/wiki/Generation_IV_reactor )


      Om vi lämnar säkerhetsfrågorna därhän och titta på tillgång och malmförekomster. Om vi ska ersätta oljan med kärnkraft så vill vi naturligtvis att kärnkraften ska räcka länge. Låt oss säga i minst 200 år.

      Det finns två vanliga typer av kärnkraftsreaktorer. Dessa käver upparbetning av bränslet. Brid-reaktorer ger 60 ggr mer energi per kilo uran.

      - Ett vanligt kärnkraftverk som producerar 1 gigawatt använder 162 ton uran per år. Det innebär att om de kända brytbara resurserna av uran delas mellan 6,8 miljarder människor i 200 år, så skulle vi, med en ERoEI på 15, få 2,7 kWh kärnkraft per person och dag.

      Alltså:
      Ddagens kärnkraft: 2,7 kWh per person och dag i 200 år
      Kärnkraft från brid-reaktorer: 165 kWh per person och dag i 200 år
      Kärnkraft med torium som bränsle: 19 kWh per person och dag i 200 år

      Slutsats: kärnkraft är ej lösningen, mänskligheten måste satsa på förnyelsebart och kärnkraft . Sverige bör satsa på förnyelsebart idag och forskning på Gen IV för implementation efter de större länderna (frankrike) etc

      Radera
    5. @Phatcuru

      Breedreaktor: 1950-t, slår igenom på 1970-t?

      Enligt din modell skulle breedrekatorn redan slått igenom, men det beror lite på intresset och behovet av reaktortypen. Med i princip gratis bränsle finns ganska litet incitament till att förbättra bränsleeffektiviteten.

      Visst kan man tänka sig att kategorisera reaktortyper som inte är breedreaktorer, men det blir lite av ett ganska meningslös diskussion. För att få väsentligt effektivare användning av bränslet krävs högre breedfaktor, men man kan rent teoretiskt hamna på samma utnyttjande av bränslet även med breedfaktorer under ett (distinktionen blir därför av rent akademisk natur).

      ERoEI är som bekant(?) ett irellevant mått som vissa envisas med att hänga upp sig på. Att man får ut mer energi ifall man använder mer av bränslets fulla potential istället som nu bara använder någon procent indikerar att man borde få högre ERoEI (vad nu det skall vara bra för).

      Vilka som kommersiell anläggning utgör kan diskuteras, men det finns redan en elproducerande på Bolyarsk-kraftverket. Dvs det är tekniskt möjligt och frågan om kommersiell lämplighet beror på behovet.

      Bland de koncept med breedreaktorer som studeras så finns även torium med i bilden som bränsle. En uppskattning är att torium är 4 gånger vanligare än uran, så faktorn 60 kan multipliceras med en faktor 5 (jag gav siffran en faktor 100 innan - det kan jag bjuda på).

      Baserat på uppskattningarna i rapporten om tillgången på uran och faktorn 100 för breedreaktorer och jeppens observation om utplanande energikonsumtion så skulle man hamna på att energin kommer räcka i 500 år. Varför du får för dig att kärnkraft med torium som bränsle skulle räcka mindre än kärnkraft med uran som bränsle ser jag inte.

      Visst det är givet de premisserna inte en slutgiltig lösning, men det visar definitivt att det inte är särledes bråttom att komma fram till en slutgiltig lösning. På denna tid skulle jag gissa att man lyckats med att använda fusion som energikälla (vilket skulle vara en slutgiltig lösning).

      Även om slutgiltiga lösningen blir att förlita sig på förnyelsebar energi så kan man fråga sig vad vitsen är att avstå från andra energikällor? Skall man göra det så blir det inte bättre för framtida generationer. Inte mer än att icke-förnyelsebara energikällor kvarstår som alternativ, men enligt resonemanget så skall ju även de böra avstå från dessa.

      Radera
    6. @Anonym&Phatcuru: Det viktiga i mitt påpekande är att inte heller konventionell lättvatten-teknik har några bränslebegränsningar i närtid utan kan ersätta kolet och det mesta av naturgasen i världen. Vi behöver alltså inte vänta på något genombrott för breeders för att fixa det mesta av CO2-utsläppen. Det är bara att stämpla upp någon tillgänglig reaktormodell, typ AP-1000.

      Problemet är att folk inte begriper det där med brytvärda reserver och hur reserverna ökar med pris och teknikutvecklinng. Vi har haft "bara 30 år av kopparreserver"-panik-panik varje år i 60 år nu medan kopparutvinningen bara ökar och ökar.

      Radera
    7. @jeppen

      Visst, ifall man är villig att acceptera så mycket högre uranpris ja. Men å andra sidan gäller det vid den prisnivån inte längre att bränslet i princip är gratis - därmed kommer nog breedreaktorer vara mer intressanta ifall man räknar så.

      Sen är frågan hur snabbt man kan rampa upp en kärnkraftsutbyggnad - vilket vi diskuterat innan. Jag är ganska skeptisk till att man skulle få mycket snabbare utbyggnad än på 70-talet - isht inte med de mängder kol som finns tillgängligt.

      Radera
    8. Ja, ju högre uranpris, desto intressantare blir breeders. Men det finns inget som tyder på att breeders kommer bli intressanta av den anledningen under överskådlig framtid, även med rejäl utbyggnad av lättvattenteknik.

      Skala kärnkraft går oerhört fort om det finns politisk vilja till det. Sverige är ett bevis. Se:
      http://nejdetkanviinte.se/2014/08/10/sverige-vs-kina-i-karnkraftsgrenen/

      Radera
  8. Mycket bra av professor Graham i Australien, det land som är mest politiskt öppet inom den fallande produktiviteten i naturresursernas utvinning och den tillhörande kollapsen. Jag har nog aldrig läst något tydligare. Graham avslutar under rubrik Rollen av social respons. . . and that preparing for a collapsing global system could be even more important then trying to avoid collapse.

    Kollapsen behöver helt enkelt planeras på alla områden, inom all all politik och byråkrati. Sverige, som mer utsatt än de flesta länder, även mentalt av den dryge Storsvensken, upphör nog att finnas till omkring 2050. Genom att konsekvent planera kollapsen kanske den kan försenas en generation och dess utslagning av svält och annat fås mindre brutal.

    http://www.sustainable.unimelb.edu.au/files/mssi/MSSI-ResearchPaper-4_Turner_2014.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Australien med sina stora överskott på säljbara naturresurser och livsmedel blir ett av de sista länderna att kollapsa är därför så öppet om detta. Där kan de bara skratta när Storsvensken smackar in i kaklet och innan dess tjäna mycket pengar på deras inköp.

      Radera