Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2014-09-09 13:01

Gästinlägg: Så möter vi robotutmaningen

Nedanstående är ett gästinlägg om robotiseringen och automatiseringen skrivet av Ingemar Tigerberg, redaktör på tidningen Camino.


Så möter vi robotutmaningen

När jag har hämtat barnen från förskolan går jag hem och sätter på robotdammsugaren. Medan den städar våra golv går vi på kondis och äter mellis. Sedan vidare till lekplatsen och från sandlådan beställer jag veckans matvaror för hemleverans. Detta är min vardag idag, tänk hur den blir imorgon…

Enligt en undersökning gjord av forskarna Michael A. Osborne och Carl Benedict Frey som bland annat The Economist och Forbes skriver om kan nästan vartannat arbetstillfälle i USA vara möjligt att automatisera/ersätta med robotar inom ett årtioende eller två. Denna bild av framtiden är förvisso inte ny, den har funnits ända sedan industrin började automatiseras och har tidigare bl.a. berörts här på Cornucopia? och på caminomagasin.se. Hittills har resonemanget mestadels handlat om att det uppstår andra sorters jobb istället och att vi människor slipper slitgörat. Men när robotarna blir allt mer autonoma blir listan på vad de kan göra väldigt lång, och frågan är om mänskligheten lyckas skapa och tillsätta nya jobb i lika stor utsträckning?

Vi snackar alltså inte enbart längre om jobb där en robot ersätter människor vid ett löpande band i industrin, utan om allt mer komplexa service- och tjänstemannayrken.

Robotisering eller automatisering är ett resultat av produktivitetsutvecklingen. Vi klarar av att få mer arbete utfört på mindre tid, av färre människor. Detta är en ständig utveckling som dock har tagit extra språng vid vissa teknikskiften (t.ex. ångmaskinen och förbränningsmotorn). Osborne och Benedict Frey menar att robotarna nu medför ett nytt sådant språng. När ett företag utvecklar produktiviteten klarar de av att utföra samma mängd arbete med färre människor. Därför måste volymen av varor och tjänster som produceras/säljs öka i samma takt för att folk inte ska rationaliseras bort/bli av med jobben. Alternativt behöver det uppstå nya jobb i nya branscher som ersätter de gamla, vilket har varit det dominerande politiska svaret på dessa utmaningar hittills (läs utbildning & innovation), senast från Stefan Löfven i en intervju i SvD.

Om jag tolkar Osborne och Benedict Frey rätt kan vi alltså vänta oss ett rejält hopp i produktivitet men denna stöt kommer för fort för att arbetsmarknad, utbildningsväsende och ekonomi ska kunna anpassa sig i tid. Det har tidigare skrivits här på bloggen om hur få jobb som skapas i exempelvis IT-företag i relation till deras omsättning och energianvändning. Man kan grovtolka det som att människors arbete ersätts med el.

Robotrevolutionen ställer etablerade politiska ställningstaganden på ända. Financial Times ekonomikommentator Martin Wolf är en av dem som menar att vi behöver återuppta några idéer för att robotiseringen ska kunna berika mänskligheten snarare än skapa nya ekonomiska klyftor och sociala spänningar. Det handlar om bland annat om att omvärdera synen på fritid, basinkomst och omfördelning av rikedom. När en ekonomikommentator på FT lanserar sådana förslag, i en amerikansk kontext dessutom, har det hänt något med den politiska kartan.

Vad kan då göras för att motverka arbetslöshet som följd av robotiseringen?
Inom vissa yrken kanske det går att dela på jobben genom arbetstidsförkortning, men det blir naturligtvis svårare inom bristyrken. Den lösning som jag tror har störst chans att få bred politisk acceptans är att flytta beskattning från arbete till konsumtion. (Jag fick frågan av Svt Opinion häromveckan att skriva något om de ständigt ökade sopmängderna. För att de ska minska behövs också en sådan skatteväxling).

När skattetrycket minskar på arbete blir det billigare att anställa, vilket minskar företagens incitament att automatisera. Exportindustrin tackar inte nej till billigare arbetskraft, men framförallt gynnas personalintensiva tjänster. Tjänster där man, kort beskrivet, betalar för någons tid är ofta tjänster som många uppskattar, oavsett om de är i privat eller offentlig regi. Person-till-person-tjänster är ofta av karaktären att de inte flyttar utomlands (jobben stannar i Sverige), och i många fall anser vi det vara viktigt att det är människa vi har att göra med, åtminstone än så länge.

För att inte tappa skatteintäkter växlas skattesänkningarna mot ökad skatt på konsumtion, vilket även har effekten att det minskar trycket på naturresurser, avfallsvolymer och utsläpp. Exakt hur denna ”jobbskatteväxling” ska se ut är en intressant fråga för debatt, men inriktningen - mindre skatt på arbete, mer på konsumtion - verkar vara en viktig komponent i framtidens samhälle.

En annan fråga för diskussion är vad peak oil har för konsekvenser på denna utveckling men det ämnet överlåter jag till bloggens ägare att kommentera.

Senare på kvällen är en kompis på besök hos oss. På sjukhuset där han jobbar finns en robot som agerar ”springpojke” mellan olika avdelningar. I början kändes det konstigt berättar han, men man vänjer sig snabbt…

Ingemar Tigerberg, redaktör Camino
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

44 kommentarer:

  1. Principiellt sett är jag för en skatteväxling från arbete till konsumtion. Frågan är dock om det löser problemet med att allt fler människor som inte lever upp till kraven på produktivitet som ställs av markanden (arbetsgivarna). Se exempelvis Tino Sanandajis kröninka 'Arbetslinjen rår inte på improduktiv arbetskraft' på realtid.se.

    Det här är ju en fråga som borde vara aktuell i dessa tider när väldigt många personer flyr till Sverige: Vad skall alla göra?

    SvaraRadera
  2. Fånigt inlägg! Det enda man behöver göra är att släppa markanden fri att lösa "problemen".
    Det finns alltid oändligt många jobb oavsett hur många robotar som skapas. För 150 år sedan jobbade 90 % av befolkningen i jordbruket, idag mindre än 10%, resterande 80% lyckades få jobb trots denna enorma effektivitetsförbättring. Krångla inte till det! Ludditerna hade fel då och har fel nu och kommer ha fel för all framtid. Socialism och centralplanering på arbetsmarknaden är det stora problemet, hur svårt kan det vara att fatta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommentaren här nedan (13.44) var riktad till dig. Marknadsreligiösa knäppgökar som du fattar inte att Jordens resurser är ändliga eller lever med barnfantasier om att vi skall plocka ner resurser från himlen, dessutom utan att förstöra miljön när allt man hämtat från rymden sprids ut i biosfären.

      Radera
    2. Visst har du rätt på sätt och vis. Men läget idag är hela ekonomin är genompolitiserad och reglerad. Det funkar inte att utgå från någon form av utopi. Men visst desto mindre staten lägger sig i desto bättre kommer det att gå, men vi måste ju utgå från hur det är nu. Det långsiktiga målet bör vara en kraftfull minskning av det politiska inflytandet, men som det ser ut i Sverige idag går vi i rakt motsatt riktning.

      Radera
    3. Enormt svårt då du talar om en process som gav alla mer, nu ska alla suga ram och vara nöjda. Då måste vi kriga. Och det vill Liberalerna ha som stimulans, krig!

      Radera
  3. Det är du som är svagsint. Till och med robotarna blir arbetslösa när alla tillgängliga naturresurser processats till färdiga produkter i butikernas hyllor.

    SvaraRadera
  4. Jag tror på att jobb försvinner och jobb kommer. Områden som idag inte är prioritet 1 kommer att bli det när dagens jobbiga saker ersätts av teknik. Livet blir bekvämare.

    Däremot ser jag andra risker med att varor och tjänster effektiviseras kraftigt. Våra centralbanker ser på billigare varor och tjänster som något katten släpat in och...

    SvaraRadera
  5. Ju mer den nödvändiga och storskaliga produktionen automatiseras, desto mer av människors tid kan ägnas åt kreativa men inte strikt sett nödvändiga sysslor, som t ex konst och underhållning. När folk får mer fritid får de inte bara mer tid att skapa sådant, utan inte minst också att konsumera det, varför efterfrågan ökar. Det finns egentligen ingen gräns för hur mycket "onödig överflödskonsumtion" vi kan ägna oss åt, om vi bara får chansen.

    En grundförutsättning är dock att alla har råd med livets nödtorft (som kanske blir billigare med automatisering, men förstås inte gratis!) så att de kan ge sig in i den där överflödssvängen. Medborgarlön är lösningen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många hoppas att folk skall betala en massa pengar för underhållning och kultur mm. Men folk sysselsätter sig i hög grad med aktiviteter som inte förutsätter att de köper någonting. Om folk spelar fotboll på gräsmattan eller stranden så är fotbollen en engångskostnad och inte något som en massa andra kan leva på. Om folk sjunger körsång för sitt höga nöjes skull så skapar det föga utrymme för entreprenörer. Exemplen kan tusenfaldigas på att folk sysselsätter sig till nollkostnader och därmed omöjliggör att någon kan tjäna pengar på människors sysselsättningsbehov.

      Reinfeldt och hans kompisar skulle nog gärna eliminera alla gratisnöjen, så att fler kan få arbeten och folk måste arbeta mer för att kunna roa sig.

      Radera
    2. Vitsen med att tvinga folk till heltidsarbete är också att folk inte skall ha tid att göra arbeten själv utan tvingas köpa tjänster. Fredrik "Arbetslinjen" Reinfeldt ser med största avsky på att folk ägnar sig åt oavlönat arbete för sig själva och sina närmaste. Det ger ju inga jobb!

      Radera
  6. Livsnjutaren och önsketänkaren Camino överlåter uttryckligen problemen med naturresurserna inklusive oljan till specialisten Cornu. ”Konsumtion” är inte det primära problemet utan det är en begränsad mängd med en användbar förtätning i jordskorpan och detta måste man utgå från och räkna på. Allt fler vill vara med på kalaset. Det kommer inte ta lång tid innan naturresurserna når sådana kostnader och priser att inget folk accepterar sådana skatter. Möjligen att senarelägga utvinningen genom en ”skatteväxling” är därför obetydliga. Camino har inte heller något konkret förslag.”Exakt hur denna ”jobbskatteväxling” ska se ut är en intressant fråga för debatt”.

    Nyttan med den ökade komplexiteten avtar. Enormt många intelligenta och kompetenta människor involveras. Många överbetalda av en kombination av avundsjuka och demokrati blir arbetslösa. Så i slutändan ger robotiseringen lite och på slutet klappar det ihop väldigt fort. Bättre vore att satsa på en planerad kollaps med svenska kommuner totalt isolerade från omvärlden så att man ser hur många som överlever. Kanske man får låsa in dom, vilket ”saknar chans att få bred politisk acceptans”.

    SvaraRadera
    Svar
    1. DOOOOOM! Jaja, konsekvent är du i alla fall, Urban Persson. Hedervärt.

      Din inlägg förgyller, fortsätt så.

      Radera
  7. För att uppnå ett mer uthålligt ekonomiskt samhälle tror jag på det Tigerberg skriver. Kanske parat med högre skatt på fossilbränslen som kompenseras med sänkning av inkomstskatter. Det gör förhoppningsvis att Sverige hamnar i framkant när fossilbränslen blir dyrare. Tror också på slopad fastighets och förmögenhetsskatt då det gynnar investering i kvalitet och håller jobben inom Sverige. Kanske också fler svenskar kan få jobb där idag människor från låglöneländer utför arbetet. Det är förstås en komplex fråga då det är bra om utländska arbetare utför arbete i Sverige till lågt pris men det förutsätter att det inte är för stor arbetslöshet i Sverige. Hela den svenska industrin är snart utlandsägd vilket jag tror är katastrofalt på lång sikt. Det bör finnas åtgärder att vidta för att gynna svenskt ägande.

    SvaraRadera
  8. Det kan bli färre butiker också. Jag tror att köpladornas expansion strax passeras eller redan passerats även utan en allmän ekonomisk nedgång.

    Idag köps nästan allt till våra hushåll via personliga besök i butiker. Det var länge givet att nästan alla hushåll hade en fysiskt utdelad morgontidning. Nu minskar detta snabbt hos yngre hushåll Mängden böcker som köps via nätet ökar. Några böcker trycks först i ett ex när någon beställer. I en del fall laddas boken ner direkt till konsumenten. 3D printing (som betyder additiv tillverkning av fysiska ting) har nått samma nivå som datorerna på 50-talet men betyder mer ekonomiskt än de gjorde då och ingen skulle komma på tankarna att fem maskiner skulle räcka till världens behov.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  9. Människor kan låna till allt. Heli-pengar. Funker ikke? Jodå, det ser vi ju.
    Så behöver vi inte jobba alls, Shraffenland är redan här och det går inte att vända skutan.
    Medborgarlön men genom enorma lån. Utan ränta kan man ju låna obegränsat så vad skulle faran vara? Socialisera allt som är behov, resten får marknaden ta som ska pressas som f-n.

    Trodde inte på detta för 15 år sen men nu. Jo, fan. Marx vinner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du skriver om har ju redan provats här och var, eller så nära som man i praktiken kommer innan det ganska omgående flippar ur.

      För vår del väntar nog något annat än medborgarlön som manna från himlen. De som bestämmer har nog inte tänkt sig att socialisera våra tillgångar...

      Radera
  10. Bensinkonsumtionen har hypotetiskt minskat kanske 20 procent av den cirka 100-procentiga skatten på bensin. Höga sådana skatter får därför liten betydelse. Järnet har varit och är och kommer nog alltid att vara viktigare är oljan för utvecklingen och välståndet och här har kostnadsökningarna varit ungefär lika stora. Exempelvis inom LKAB ligger de på 7 procent realt om året sedan år 2000, vilket makthavarna har förträngt väldigt bra.

    Om man säg beskattar utvinning av olja och järn och början från noll och ökar denna med 7 procent om året i oändlighet så kraschar bara ekonomin. Den naturliga fördyringen blir bara lite mindre när utvinningen minskar. Sverige skulle till och kunna stänga alla gruvor i Norrbotten nästa vecka. Men det vore försumbart globalt. Sedan blir kanske landet ockuperat av EU när järnet blir allt för lockande. Alla naturresurser måste därför användas i den takt som det är ekonomiskt.

    Min forskning och mina överslag tyder på att det här överbefolkade landet är borta 2050. Men om man planerar kollapsen på alla samhällsområden så kan denna tid säkert förskjutas betydligt. En ”jobbskatteväxling” är som pissa i Atlanten. Och när det inte räknas på saken så är det verkligen korkat.

    SvaraRadera
  11. När robotar tar över från lågavlönade människor händer mycket. Behovet av sjömän har nästan redan upphört. När autonoma fordon slår igenom om några få år minskar först behovet av förare och sedan snabbt av antal fordon. Bilreparatörer blir mer obehövliga när antalet bilar minskar och färre bilar kolliderar eller tar slut pga rost. Om små drönare börjar distribuera lätta produkter minskar behovet av bilar.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. ”När robotar tar över från lågavlönade människor händer mycket.” Bland annat införs en mängd subventioner till arbetslösa, tvångsarbete med FAS3, vansinniga utbildningar av de som saknar talang och intelligens. Alla bidrag ökar. Folk blir mer kriminella. Försäljningen av datorspel ökar, liksom omsättning på caféerna och svartarbetet. Apparaten har många säkerhetsventiler och kommer inte att explodera inom den närmaste tiden.

      Radera
    2. Sambandet mellan automatisering och ökad försäljning av dataspel har nog mer med Moores lag att göra än med arbetslöshet.

      Radera
  12. Googlar man kurvor på produktivitet vs anställda så ser man t.ex. att anställda i USA sedan 2000 planat ut medan produktiviteten fortsatt att stiga. Om det är en generell trend så är vi förmodligen inne i ett större skifte liknande jordbruk kontra industri. Frågan är vad nästa stora bransch(er) blir. Generellt torde det vara sådana som kan utnyttja de som har produktiva och välbetalda jobb. Underhållning, service, etc. Konkurrensen om dessa jobb blir förmodligen hård varför lönerna för den stora massan kommer att gå ner, relativt åtminstone. D.v.s. nästa stora bransch för massorna är riktiga låglönebranscher. Kanske blir det som i USA där man kan ha två personer som står i entrén till affären, ler och hälsar kunden välkommen när man går in i affären, och säger på återseende när man går. Eller kanske som i Sverige där staten snart kommer att betala ungdomar som inte kan något för att störa vårdpersonal och hemtjänst med oanvändbar närvaro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många av jobben som man vill skapa handlar mest bara om att störa andra människor. Jag vill ha en massa onödig personal inne i butikerna lika lite som jag vill ha en massa telefonförsäljare som ringer mig.

      Om man accepterar att en hel del människor av olika skäl inte vill arbeta, eller åtminstone bara vill arbeta en dag i veckan eller två, så blir det lättare att ordna heltidsarbeten åt de som faktiskt vill arbeta heltid.

      Radera
  13. Alla blir robottillverkare!

    Nej men något hittas det alltid på. Innan stod låglönearbetare vid bandet nu står dom och serverar smoothies i köpcentrum. Vi kommer helt enkelt med ökad produktivitet kunna ta på oss mer lyxerier i vardagen och det är inom dessa som ny arbetskraft skapas.

    Detta är spekulationer från min sida alltså.

    SvaraRadera
  14. Jag har studerat produktionsteknik med inriktning robotik på masternivå för 3-4år sedan och efter det varit inblandad i ett antal automationsprojekt. Min reflektion kring "samhällsdebatten" rörande robotisering är att det är på modet att förfäras lite lätt över alla jobb som kommer att försvinna pga automation någon gång i framtiden.

    Jag vet iofs inte hur tankarna gick på 80- och 90-talet men då om någon gång fanns anledning till att oroas om man är lagd åt det hållet. Det var då som begrepp som "lights out machining/manufacturing" myntades och det forskades och i viss utsträckning testades på helt automatiserade fabriker. Hela konceptet visade sig dock mindre lyckat och väldigt dyrt. Idag har sentimentet inom industrin svängt till att automatisera det som relativt enkelt kan automatiseras, dvs plocka de lågt hängande frukterna. Mycket forskning läggs också på att få människor och maskiner, främst robotar, att kunna jobba i samma utrymme utan att riskera att människan blir krossad. På tidiga 90-talet var den frågan underordnad, människan skulle ju ut ur fabriken.

    Ja, fler och fler arbetsmoment kommer att fortsätta automatiseras men det kommer att ske gradvis precis som har skett sedan den industriella revolutionen. Robotarna kommer inte att "ta över" produktionen ens om 20 år. Det finns fortfarande oändligt med praktiska problem som måste lösas och dessa lösningar kommer inte att kommersialiseras i närtid.

    Idag råder däremot stor brist på semikvalificerad arbetskraft inom många områden. Ett klockrent exempel är dieselmekaniker. Många utbildningar (iaf i Nordamerika) har extremt få sökande även om man mer eller mindre är garanterad ett relativt välbetalt jobb efter enbart två års utbildning med mycket låga terminsavgifter. Problemet kondencerar till att behovet av helt okvalificerad arbetskraft stadigt minskar, vilket är en mycket långavrig trend, medan människor i allmänhet inte verkar attraheras av yrkesutbildningar i tillräcklig omfattning för att kunna utföra semikvalificerade arbetsuppgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Ocke Jag jobbade på 80-talet mest med att förenkla hanteringen av beställning anläggning underhåll och fakturering på Televerket och en hel del utbildning om datorer där. Sedan på 90-talet var det på Telia mest digitaliseringen av nätet och nya system samt problematiken med övergången till år 2000 för system. Vi såg många möjligheter för att ersätta postgång resor och manuella rutiner internt och hos kunder men mer avancerat än utbredd användning av videokonferenser, läkare som mötte patienter på avstånd och även opererade eller övervakning och styrning av maskiner med godtyckligt placering såg vi inte inom närtid.

      Den fantastiska utvecklingen penetrationen och tjänsterna när det gäller mobiltelefoner där Sverige länge var världsledande var kul att uppleva inifrån. Vi var helt övertygade att sms skulle mest nyttjas för maskin till maskin kommunikation och blev förvånade över tonåringarnas snabba person till person nyttjande av sms. Telefonkiosker fanns många på 80-talet men sedan försvann de snabbt. Sista jag känner till finns i Nacka Strand men när jag tittade in i den såg jag att det bara var ett skal.

      Du har helt rätt i att det som är lätt att automatisera kommer först. Jag trodde länge att autonoma bilar var något för årtionden framåt men insett att de kommer brett senast 2020. Innan dess blir det givetvis långsamma inomhustransporter där internpost och vaktmästare ersätts på sjukhus och kontor samt truckförare i industrin.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. @Nanotec
      Jag uppfattar det som att vi har en någorlunda samsyn. Ny teknik gör att processer och arbetsmetoder successivt förändras med allt mer automatiserade inslag. Framför gäller detta väl definierade och repetitiva uppgifter. Och det är knappast någon nackdel eftersom produktiviteten i de flesta fall också ökar. Är jobbskapande ett självändamål är det enkelt att lösa. T ex skulle ett förbud mot mekanisk uppgrävning av mark och jord göra under för jobbskapandet när grävskopor ersätts med arbetare och spadar. Ett bättre alternativ är enligt mig att rikta in sig på arbetsmarknadens lågt hängande frukter, dvs strukturarbetslösheten. Se till att folk utbildar sig till yrken som arbetsgivarna efterfrågar. Sedan borde vi svenskar omedelbart sluta med att plåga oss själva genom att införa regler och begränsningar som sänker vår konkurrenskraft relativt omvärlden vilket Cornucopia? varit inne på vid flera tillfällen.

      Slutligen tror jag du är väl teknikoptimistisk Nanotec. Nu beror det iofs på hur man definierar autonoma bilar, MB finns ju tex redan med "active lane keeping assist", men helt autonoma bilar ligger avsevärt bortom 2020 enligt min uppfattning. Tex blir det från 1 jan 2015 lagligt med förarlösa bilar på allmänna vägar i Storbritannien då ett 18-36 månaders försök/tekniktester inleds. Om vi ponerar att allt går vägen och studien faller väl ut är vi redan i 2017-2018 någonstans. Sen ska ytterligare lagar och regler ses över med en hel hög moraliska överväganden samtidigt som tekniken kommersialiseras. Ett värstascenario som jag ser som väldigt svårt att övervinna är t ex att få tekniken att fungera tillförlitligt är på en snötäckt väg i saltblandad snömodd som sätter igen prismor och klibbar fast på antenner. Kanske blir lastbilschaffisar säsongsarbetare? Tidigast efter 2030, mest troligt efter 2040 när det inte finns så många bilar kvar längre..

      Radera
    3. @ Ocke

      Vi har ganska stor samsyn. Volvos pågående projekt Driv Me ska ha 100 bilar ute i Göteborgstrafiken 2017 så de är inte långt efter. Lagar och regler håller redan på att arbetas med i Sverige. Trafikverket har gjort en förstudie i år och konstaterar att det inte behövs mycket lagändringar.

      Det problem jag ser är att bilföretagen tjänar mest på reparationer och service och inte på själva försäljningen av bilar. Min uppfattning är att det blir andra än de traditionella gamla bilföretagen som blir först. Google har väl ett 10 tal idag och förmodligen ligger Tesla långt framme med tankar om att ha en klar inom några år. Som du skriver blir kanske lastbilsförare säsongsarbetare några år om snö och salt är svåra problem. Första versionerna har givetvis förare som kan ta över med visst varsel och annars kör bilen åt sidan och stannar om systemen börjar få det svårt med tex vädret.

      Moraliska problem har jag lite svårt att se. Däremot kan just definition av autonom bil bli en diskussion för delar av lösningarna förs snabbt in på premiumbilar. Fel i tidsuppskattning har jag haft förr och trodde tex år 1990 att vi bara skulle ha 1.000.000 mobiltelefoner i Sverige år 2000. Råkade i dispyt på en konferens i Amsterdam med en hög amerikansk chef som deklarerade att det skulle finnas 1.000.000 mobiltelefoner i världen år 2000. Vi hade båda rejält fel.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Du får gärna länka till trafikverkets förstudie. Skulle bli intressant kvällslektyr.

      Vad gäller moraliska problem med autonoma bilar ser jag en hel uppsjö. Den mest uppenbara. Vem är ansvarig om en helt autonom bil utan förare orsakar en olycka? T ex för att fordonet håller för hög hastighet sett till rådande omständigheter pga marknad, cirkus, skolavslutning, motsvarande. Om svaret är fordonsägaren kommer förarlösa bilar inte bli ett alternativ. Om något händer i trafiken, t ex ett barn springer ut på vägen och bromssträckan inte räcker till hur ska bilen programmeras att prioritera? Köra av vägen och riskera passagerarnas och omgivningens säkerhet eller köra över barnet? Jag ser en hel hög med moraliska problem. Att autonoma bilar sedan totalt sett kanske kommer orsaka färre olyckor är ointressant i sammanhanget.

      Radera
    5. @ Ocke

      Finns lätt sökbart på Trafikverket om du bara skriver autonoma bilar. Förstudien tar upp det mesta av vad du undrar om. De löser inte allt men anser det hanterbart och vill mest öka sitt internationella samarbete. Kan omöjligen bli annat än försäkringsbolag eller tillverkare som är ansvarig vid olyckor om nu inte ägaren lyckats manipulera bilen på ett icke tillåtet sätt.

      Utgår från att många av de första autonoma bilarna kör som taxi i städer och då drivs med billig el vilket ger goda möjligheter att konkurrera med både äldre taxi och sedan strax med privata bensinbilar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Med taxi menar jag helt autonoma där passagerarna inte kan styra bromsa eller gasa med ratt eller pedaler utan bara på något sätt be bilen stanna eller köra till en adress. De första autonoma har kvar möjlighet att lämna över till föraren som då har ansvaret för färden. Hur lång förvarning vid överlämnande är en fråga.

      Radera
  15. Ja, det visste man ju redan på 1700-talet att den automatiska vävstolen skulle skapa massarbetslöshet. På 1800-talet var det elektriciteten. På 1900-talet var det automation i fabriker. Massarbetslöshet varje gång. Eller inte...

    Men den här gången är annorlunda. Författaren har ju en robotdammsugare hemma! Hu! Garanterad massarbetslöshet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På sjuttonhundratalet fanns det extremt mycket outnyttjade naturresurser. Nu pressar vi redan allt vi kan ur Jorden. Det är Jorden som är flaskhalsen. Det var inte problemet på 1700-talet. Då var det den låga tekniknivån som var flaskhalsen. Och då är en högre tekniknivå givetvis inte ett problem. Men när naturresurserna är flaskhalsen som inte går att vidga utan tvärtom krymper skapar effektivare teknik strax arbetslöshet.

      Radera
    2. Kuckeliku du har fel. På 1700-talet var det brist på energi som hindrade. Förbättrade kakelugnar var ett stort framsteg här och räddade mer skog till de nödvändiga milorna. Gruvor kunde inte nå längre ner än där man kunde pumpa ut vatten med muskelkraft och naturresurserna började sina.

      Ångmaskinen blev räddningen. Stenkol blev allt mer efterfrågat för kraften att driva pumparna. Sedan kom el gas och olja.

      Nu ser vi en kommande brist på fossilt bränsle. Jag tror vi får en kris innan vi på nytt kan få mer energi. Än värre är som jag ser det klimatförändringarna. Kol som inte är lönt att bryta tex under haven kan brännas på plats i marken och ger då mycket koldioxid för en mindre del användbar gas.

      En miljon kg sten i jordskorpan är ungefär en kub med sju meters sida och innehåller i snitt 278000 kg kisel vilket räcker till en mycket stor mängd datorer eller för den delen solceller. 81000 kg aluminium 50000 kg järn osv ner till tex platina som det bara finns 1,5 kg av. Nu tar vi fram dessa grundämnen från betydligt tätare formationer just för att det är mer ekonomiskt.

      Tekniknivån blir högre och problemet idag är energin och föroreningar samt att som artikelförfattaren skriver att den nuvarande förändringen av samhället går mycket snabbt vilket nog kräver många åtgärder.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Din kommentar ter sig så förvirrad att jag inte ids respondera...

      Radera
    4. OK Kuckeliku jag förstår att du sitter fast i din egen uppfattning. Ska försöka låta bli att kommentera det du skriver.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Du förefaller extremt socialt klumpig när du inleder en kommentar med orden "Kuckeliku du har fel". Jag har inte ett dugg fel, utan det är bara du som har lust att sätta dig på höga hästar. Påstår man att någon har fel får man se till att vara jävligt tydlig med vari felet består. Men du bara använder begrepp på avvikande sätt för att göra dig märkvärdig.

      Det fanns verkligen extremt mycket outnyttjade naturresurser på sjuttonhundratalet. Tänk alla oljekällor, alla gasreserver, alla kolreserver, alla oreglerade älvar, all låganvänd skog, alla världshav med fisk som ingen fiskade efter osv osv. Hur fan kan du säga emot det och begära att jag skall ta dig på allvar?

      Det är obegripligt hur du kan förneka brist på naturresurser men medge brist på energi. När slutade energin att vara en naturresurs?

      Så, ja tack, undvik att kommentera mina inlägg fortsättningsvis. Eller lär dig att argumentera på ett lite mer moget sätt.

      Radera
    6. Ursäkta Kuckeliku jag menade inte att såra dig. Vad jag menade är att man på 1700-talet såg att skogar inom bekvämt avstånd för transporter var fällda och det blev allt svårare att få fram den ved man behövde. Man hade ett svårt problem med energibrist. Visst har du rätt i att det fanns mängder av olja, gas och kol. Användningen av de fossila energikällorna var i realiteten nästan obefintlig.

      Idag har vi en stor användning av fossil energi och är på eller nära peak oil. Senare kommer samma att gälla gas och kol. Det går inte att komma ifrån den problematiken.

      När det gäller kol eller väte kan vi få fram det i behövliga mängder om vi har nog med energi. Detta gäller också som jag tog upp för andra grundämnen. En risk är att vi samtidigt förorenar omgivningen. Jag menar att det inte går att se på samma sätt på tex tillgången på järn och olja. Om vi ska ha olja för energi kan vi inte satsa mer energi för att få fram oljan än vad oljan ger. När det gäller järn är det tillgång på energi som avgör priset på järn vid samma teknologi. Olja finns bara på vissa platser men järn finns i olika mängd överallt. Givetvis bryter man bara järnmalm där den är nog tät.

      Är du mer nöjd nu?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. Jag är inte nöjd.

      Människan kommer aldrig att kunna utvinna de viktiga ämnena från vad helst i jordskorpan och det är lätt att inse eftersom kostnaderna sedan ungefär 14 år tillbaka är kraftigt ökande. Det åtgår mer av allt för att utvinna allt, vilket gör att fällan slår igen snabbt. Land efter land kommer bara att försvinna. Utvinningen är alltså på väg att förlora sitt netto.

      Efter detta är det bara rester som återstår, som i sig nog blir mycket värdefulla. Resterna sinar när de oxiderar och försvinner på andra sätt. Om utvinningen bara hade blivit billigare av automatisering och annan teknik så hade man fått se det hela mer teoretiskt. Men så är det ju inte.

      Det sluttande planet kan människan omöjligt komma undan. Även gratis energi i obegränsad mängd ändrar inget. Det finns redan i princip gratis energi inom sedan långt innan 1700-talet utnyttjade omvandlingar i naturen. Dessa kommer nog att fungera med resterna. Men de kan inte ändra det faktum att nettot i utvinningen försvinner.

      Innovationer av betydelse kan bara flytta fram tidpunkten. Och det är inte mycket att räkna med heller, utifrån de senaste årens utveckling och kostnadsökningar. Det här överbefolkade landet försvinner nog omkring 2050. Det enda rationella man kan göra är att planera kollapsen och detta skulle nog ändra mycket. Många gamla filosofer skulle spolas ner i toaletten, där dom hör hemma.

      Radera
    8. Jag tror att de flesta 1700-talsmänniskor som såg dagens Sverige med mellan en halv miljon och en miljon människor i olika grader av arbetslöshet skulle förfäras, oavsett om det rörde sig om 1% av befolkningen eller 55%.

      Radera
  16. Kuckeliku, du har fel. Vi pressar inte allt vi kan ur jorden. Det finns massor med ofångad sol-, vind- och vågenergi. Vi har bara inte lärt oss hur man ska göra. Än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är med på att det rent teoretiskt kan gå att pressa mer ur Jorden, men för närvarande går det åt allt mer energi för att utvinna resurser, samtidigt som energin blir knappare. Det ser inte bra ut. Med nuvarande energikällor blir en utvidgad extraktion extremt miljöförstörande. Även med prima energikällor blir det högst naturresurspåfrestande att ta fram alla naturresurser som behövs för att folk skall kunna arbeta heltid med att processa dem. Gör robotar en stor del av jobbet måste vi extrahera ännu väldigt mycket mer naturresurser för att kunna sysselsätta alla människor med råvarornas processande till färdiga produkter.

      En full och hållbar sysselsättning skulle både kräva att vi skaffar oss ren energi i stora mängder och att vi lär oss att producera och konsumera på miljövänliga sätt. Skall vi gräva upp halva jordskorpan för att sysselsätta folk så dör vi sannolikt av alla miljögifter.

      Radera
    2. Och att skaffa oss ren energi i stora mängder är väl precis det vi jobbar ganska hårt på?

      Radera
    3. Det finns en del teknisk utveckling som är tämligen intressant. Den kommer knappast skapa enormt mycket jobb, men kan göra det lite lättare att ge folk bra liv trots att det inte finns så mycket jobb.

      Radera
  17. Miljögifter är normalt inga problem. Naturen renar sig själv och det är bara att blåsa på i spridningen av skiten. En sällsynt bra ”giftspridning” finns inom koldioxiden. Människor i restkulturen kommer under hundratals år att dra nytta av tillskottet i atmosfären genom större skördar. Det som stoppar allt är tätheten i de vanligaste mineralerna. När man renar naturen eller gör så kallade satsningar på ett hållbart samhälle så når dessa bara en kritiskt låg nivå tidigare, även om det är obetydligt i sammanhanget. Man kan inte göra mer än att planera kollapsen.

    En länk till en länk från förra veckan till en rapport av professor Graham i Australien sammanfattar bra och menar att kollapsen bör planeras och inte undvikas. Det som kan ses nu i världsekonomin är början till slutet. Australien blir sannolikt ett av de sista länderna att kollapsa och där är de ganska öppna inom sånt här. I Sverige och för Storsvensken är självcensuren total.

    http://www.pauljorion.com/blog/wp-content/uploads/MSSI-ResearchPaper-4_Turner_2014.pdf

    SvaraRadera