Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2014-09-21 09:28

Ballongsamhället

Ett av årets mest insiktsfulla och med det välformulerade debattinlägg har producerats av lednings- och organsationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds ekonomihögskola, och släppts fram av Bonnier/DN. Han identifierar ner ett antal av de ämnen jag upprepade gånger skrivit om här på bloggen, bland annat överutbildning, utbildningsinflation, betygsinflation, gymnasiefiering av högre utbildning, idiotiska certifieringar, titelinflation och konstaterar att vi lever i ballongsamhället.


Samhället är inte längre en pyramid, utan en ballong, där den onödiga medelklassen är den feta delen av ballongen, dit alla ska in oavsett vettighet och funktion.

Härom dagen läste jag att en bekant börjat en kurs på "universitetet". Kursen var endast öppen för de som studerat minst två år och inleddes med att läraren förklarade begrepp som tabell och diagram, samt vad procent är för något. Detta var alltså minst två år efter gymnasiet, där man alltså fick ägna sig åt vad som en gång var mellanstadiematematik

Det som förr kallades studierektor heter idag rektor. Uppgifter som utfördes av en värnpliktig furir eller sergeant ska idag utföras att åtminstone en försvarshögskoleutbildad löjtnant.

Mats Alvesson:
"Alla möjliga resurser mobiliseras i ansträngningen att klättra. I medelklassandet av så många som möjligt och säkerställa en plats i solen används bland annat: a) (över-)utbildning, b) inrättande av yrken och positioner, c) certifiering och auktorisation samt d) titelinflation. Då mycket av det inte handlar om särskilt mycket reellt kvalificerande eller produktivt arbete får vi här ballongsamhället – stort, synligt och uppblåst men tomt på innehåll. Hit hör utbildnings- och titelinflation, jobb av tveksamt värde men som skapas som svar på utbudet av utbildad arbetskraft (till exempel coacher) och intetsägande legitimeringar."
Och arbetsuppgifterna är meningslösa:
"I denna trängs alla yrkesgrupper som lyckas undgå göra någon konkret produktion utan är sysselsatt med mer eller mindre viktig symbolverksamhet. Man jobbar med planer och prat, med ettor och nollor, med att skapa efterfrågan och entertainment, med människoförbättring och management, med varumärkande och verksamhetsförändring."
Storartad läsning, gå och läs. Är dock inte helt på det klara med vad själva poängen med debattartikeln är, då Alvesson blir så förtjust i sin metafor att han förlorar sig i den och inte klarar av att koppla över till verkligheten. Alvesson varnar för att samhället snart tar formen av en zeppelinare och att vi sedan får en Hindenburgkatastrof. 

Frågan är snarare om inte Alvesson själv är en del av den där meningslösa ballongen (liksom undertecknad är), då han t ex ägnar sig åt raketforskning kring funktionell dumhet

Men verkligheten kvarstår. Samhället består av allt fler meningslösa yrken, meningslösa utbildningar och meningslösa arbetsuppgifter. Många av er vet mycket väl hur meningslösa era yrken och arbetsuppgifter egentligen är, resten är kvar i förnekelsefasen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

70 kommentarer:

  1. Meningslös, för vem eller vad. Samhällets "bästa"? Den meningslösa jobbet ger ju mat för dagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Max 4 % producerar mat för dagen.
      Vad skall resten göra för att få del av den?
      En symfoniorkester består av ca 60 aktörer. Alla behövs för att välljudet skall bli fulländat.
      Alla bör dessutom vara utbildade och prestera på topp för att det skall bli njutbart.

      Alla kan inte spela förstafiolen men behöver känna sig delaktiga.

      Radera
    2. Det meningslösa jobben ökar också omfattningen av hela välfärdsapparaten och kostar enorma pengar. Din? mat på bordet är, åtminstone delvis, skattemedel. Det är första gången i historien som vi har ett sådant massivt utbud av meningslösa utbildningar och jobb. Det som irriterar mig mest, är att alla dessa meningslöst utbildade, och meningslöst arbetande människor, på allvar känner sig viktiga. De tror att de gör en jätteinsats.

      Radera
    3. Vad är meningfullt? Vaf gör du själv?

      Nulli secundus

      Radera
    4. Många förstår på fullaste allvar inte hur meningslösa deras arbeten egentligen är. Många av dessa jobb är ju också skapade av marknaden själva, ta till exempel sådana saker som "Ekonomkonsulter,Managingkonsulter" och liknande dynga som ekonomfacket skapat av sig själva ej staten vill jag betona. Samma sak finns tonvis med HR-utvecklingskonsulter,Juridikkonsulter,statistikkonsulter för marknadsföring m fl som skapats av jobbfacken själva. Skulle det vara svårare att sparka folk inom den konkreta produktionen skulle sån här skit också försvinna, konsultpengarna kan istället läggas på fler anställda inom produktionen och folk skulle fundera över vad för jobb man egentligen behöver satsa på.t e x kan då mer tid användas och fler anställda inom hemtjänsten, fler byggnadsarbetare osv. Bättre arbetsmiljö för dessa arbetare Istället för ytterligare en flummig konsult som visat sig vara miljoner rätt ner i sjön.

      Radera
  2. Detta har jag tyckt och förstått länge, har bara inte kunnat beskriva och sätta ord på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis. Storheten ligger i att formulera ner ett enkelt begrepp som ballongsamhället.

      Radera
    2. Din fäbless för ballonger som kan spricka kan vara något för Freuds efterträdare att ta tag i!

      Radera
    3. Ballongen i det här fallet är inte samhället, utan den pompöst upplåsta och helt innehållslösa artikeln.

      Radera
  3. Men hur kan det komma sig att detta ballongerande är bättre betalt än att "jobba Volvo"

    SvaraRadera
  4. På politisk nivå bidrar man till dumheterna. Bara genom uttrycket "skapa nya jobb" har man anammat idiotin. "Skapa jobb" lägger ingen värdering i om de tillför någon samhällsnytta eller ej.
    Med datorisering, robotisering och effektivisering gjorde självaste Larry Page (Googles grundare) ett nyligen inlägg i debatten och menade att vi egentligen bara skulle behöva arbeta mindre än en dag i veckan för att tillfredsställa våra basbehov.
    Möjligen har han funderar på de tusentals konsulter som arbetar med att få sina kunder att ligga som nummer ett i Googles sökresultat - ett exempel på idiotiska "nollsummespels-jobb".
    En arbetstidstidsförkortning (utan bibehållen lön) vore det enda rätta.

    SvaraRadera
  5. Det här bör man ifrågasätta på såväl intellektuella som ideologiska grunder.

    1. En bred medelklass är ju det ideologiska målet för vår samhällsmodell? Att det därmed läggs en hel del resurser på det är knappast "fel" per definition. Däremot bör man så klart inte ruinera sig i jakten på att nå målet men det är en helt annan sak. Man bör skilja på de två sakerna och det gör inte artikeln. Det ÄR legitimt att blåsa upp ballongen till en viss gräns, det har väljarna tydligt meddelat.

    2. Kampen i ballongens mitt är hård? Nädu. Kampen på Moldaviens landsbygd är kanske hård. I ballongens mitt ingår bostadsbidrag, barnbidrag, studielån, allmänfinansierad sjukvård, skola, förskola, A-kassa, sjukförsäkring... ska jag fortsätta? Rent skitsnack.

    3. Författaren gör en koppling mellan finanskrascher och titelinflation. DEN kopplingen hade varit VÄLDIGT intressant att höra hur han får ihop.

    4. Den där statusoron uppfinner och definierar han själv och pekar sedan ut den som en grundorsak till problemet. Det känns snudd på intellektuellt oärligt. Läraryrkets "status" t ex, vill man lyfta för att attrahera mer kompetenta människor - inte för att de som är där ska må bättre eller få en annan självbild.

    5. Sen när är det fult att vara arbetarklass? Det har varenda svensk författare från Moberg till Åsa Linderborg hyllat, inte dissat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vidare:

      I pyramidsamhället var statusen fastlagd och på grund av begränsningar ingen huvudfråga.

      Vad är det karln argumenterar för här? Nåt slags kastsamhälle eller? Ballongen är o-ekonomisk, men det är jätteekonomiskt att din karriär ska begränsas på grund av klasstillhörighet? "Fattigas" barn ska inte utbildas utan deras talang ska kastas bort - DET vore den samhällsekonomiskt riktiga lösningen?

      Radera
    2. Jag kan nog tycka att det finns en viss stämning i samhället i dag, att det är fult att vara arbetarklass. Åtminstone är det låg status att bo i hyresrätt, förutom i Stockholms innerstad.

      Radera
    3. Jo, det vet vi ju vad "etablissemanget" tycker om yrkesutbildade vita medelålders män.
      Inte fan är de hyllade i de kretsarna.
      Men som sagt var, han erkände ju själv att relevanta kunskaper inte har något värde.

      Radera
    4. "3. Författaren gör en koppling mellan finanskrascher och titelinflation. DEN kopplingen hade varit VÄLDIGT intressant att höra hur han får ihop"

      Om man i ett samhälle främjar ineffektiva satsningar (titelinflation, överutbildning, partipolitiskt motiverade certifieringar) så leder detta lättare till finanskrascher?

      Radera
    5. "I pyramidsamhället var statusen fastlagd och på grund av begränsningar ingen huvudfråga.

      Vad är det karln argumenterar för här? Nåt slags kastsamhälle eller? Ballongen är o-ekonomisk, men det är jätteekonomiskt att din karriär ska begränsas på grund av klasstillhörighet? "Fattigas" barn ska inte utbildas utan deras talang ska kastas bort - DET vore den samhällsekonomiskt riktiga lösningen?"

      Varför anser du att pyramidsamhället tvunget skapar begränsningar? Det är ju lågpresterande medelmåttor som har mest att förlora. Dom så kallade mazarinätarna som klamrar sig fast på dom positioner deras föräldrar skapade sig.

      När man i det militära ställer upp i civila kläder framgår klasstillhörighet tydligt . Är inte det militära ett pyramidsamhälle? Blir inte talangfulla individer ur arbetarklassen befäl?

      Pyramidsamhällen ger en tydlig befälsgång och därmed krav på ansvar. Det "platta" samhället är ansvarsflykt ("alla" var ju överens).

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. Arbetarklass är ett sagoväsen i Åsa Linderborgs värld. En knapp man sätter på jackan.

      Vore Åsa Linderborg arbetarklass så skulle det funnits flyktingslussar på på hummerknivsöder.

      Radera
    8. 5. Sen när är det fult att vara arbetarklass? Det har varenda svensk författare från Moberg till Åsa Linderborg hyllat, inte dissat.

      De som hårdast dissar arbetare för tillfället är väl det fd arbetarpartiet, numera medelklasspartiet, Socialdemokraterna. I deras värld ska så många som möjligt till högskola för att sedermera kunna få fina tjänstemannajobb.

      Lärlingsutbildningar är inte fina nog och ska inte finnas, att städa kallas pigjobb, gymnasiet ska vara obligatoriskt och alla program ska vara förskoleförberedande. Herregud, vi ska ju vara en "kunskapsnation" och som sådan sysslar man inte med så ofina saker som att faktiskt få något gjort.

      Radera
    9. @bck:

      Angående punkten 3: Kraschen skedde främst i privat sektor. Artikeln tar i huvudsak exempel från offentlig. Kopplingen är fortfarande inte helt uppenbar mao.

      Varför jag anser att "Pyramidsamhället innebär begräsningar"? För att artikelförfattaren skriver exakt det. Sen är han för slö för att redogöra för vilka dess begränsningar är, och då spekulerar/frågar jag lite kring det. Det ser du nog om du läser lite noggrannare.

      "Arbetarklassen är ett sagoväsen".

      Det är en etikett, precis som "medelklass". Vi kan låtsas att det också är ett sagoväsen och skita i artikeln. Eller så kan vi vara produktiva. Artikelförfattaren själv måste rimligtvis anse att det finns något nedanför medelklassen. Jag valde att kalla det arbetarklass. Vill du kalla det "analvibrator" istället, fine. Men sluta tramsa.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Debattartikeln kan väl ses som en kritik mot arbetslinjen, i väldigt indirekta ordalag. Det är dags att införa ett slags kompromiss mellan eller kombination av arbetstidsförkortning och medborgarlön. Man omvandlar lagom många måttligt kvalificierade arbeten till endagarsjobb och så får alla som arbetar minst en dag i veckan, pluggar minst två dagar i veckan eller är sjukskrivna medborgarlön.

    Våra politiker fortsätter som de pajaser de är att låtsas att de kan skapa riktiga arbeten åt ändlösa mängder invandrare, men det bygger på en världsbild som borde skrotats redan för femtio år sedan. Det är bara idioter som tror att vi kan blåsa upp ekonomin så mycket att alla (eller nästan alla) kan få meningsfulla jobb. Och så våra politiker förstås. Det förutsätter en Jord med ganska oändliga naturresurser, vilket inte är vad vi har. Det är dags att fatta det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan hålla med om arbetstidsförkortning i kombination med medborgarlön. Men det kommer inte politikeradeln tillåta, för då kan det ju bli folkstyre. ”Arbetslinjen”, ”Alla skall med”, ”Utanförskapet” är alla klyschor för att hota med att arbete är livsviktigt. Makt utövas som bekant med bl.a. hot.
      Men visst har vi råd; om vi hade använt all tillväxt sen 1980 till pension så hade vi kunnat gå i pension vid 40, se; http://cornucopia.cornubot.se/2014/04/tva-tredjedelar-av-den-aldrande.html
      Frågan är om det finns några ”meningslösa” arbeten? Våra basbehov tillfredställs ju av en liten del av arbetskraften. Det är inte alla jobb som kräver så mycket naturresurser. I västvärlden står ökningen av tjänstesektorn; bank, försäkring, underhållning, fritidsaktiviteter, turism, etc. Dessutom så har ny teknik ett stort intellektuellt innehåll. Jag vet av egen erfarenhet att det går 10 programmerare på varje hårdvarukonstruktör inom elektronik i varje fall. Så visst kan alla få lön på något sätt, utan att det krävs oändliga resurser.

      Radera
    2. Fast "Dan i kullen" - visst finns det massor av meningslösa jobb inom tjänstesektorn. Reklambranschen som den ser ut i dag är ett exempel. Tjänstejobb har dessutom oftast en koppling till resurskrävande aktiviteter/ produktion. "Produktutveckling" för att skapa inlåsningseffekter och "planned obsolescence" d.v.s planerad produktföråldring. "Upplevd föråldring" (mode) tillsammans med teknisk och mjukvarumässig föråldring blir effektiva spärrar för hållbarhet. T ex produkter som konstrueras för att kastas inte repareras eller uppgraderas.

      En växande meningslös ballongbransch är den finansiella marknaden. En bransch som inte tillför något speciellt mervärde som står i rimlig proportion till antal sysselsatta. Därifrån är steget inte långt till spelmarknaden bara tycks växa.
      De jobb som tillför absolut mest nytta tycks vara ointressanta i vår mättade ekonomi: Sjukvård, äldrevård, småskaligt och hållbart skogs- lantbruk m fl.

      Radera
    3. Jag håller med om att detta gäller konsumentprodukter. I det fallet är det en attitydförändring som behövs hos konsumenterna. Att man tex inte behöver den senaste iPrylen, och då kommer det att dyka upp hållbara alternativ på marknaden.
      Men man får inte gömma att en väldigt stor del av konsumtionen är offentlig, i form av infrastruktur. Ett exempel på minskad resursförbrukning kan man se på telefonstationer. För 50 år sedan var en sådan som en halv fotbollsplan, full med elektromekanik. Idag får motsvarande plats i en garderob!
      Nu säljs mycket av infrastrukturen ut till globala företag, så man kanske inte kan kalla det offentlig konsumtion. När infrastrukturen sätts under bankernas räntesystem så behövs det tydligen fler räknenissar.

      När allmänheten inser hur farligt det är för hälsan att äta färdigmat, fullproppad med ”High fructose corn syrup” så ökar säkert marknaden för småskalighet. Men vi har vant oss vid billig mat och skall man gå över till ”High quality food” så får man ha en dubbel matkassa än idag och därmed skippa senaste iPrylen.

      Radera
  8. Haha, det var pricksäkert!

    Egentligen vet man ju inte om man ska skratta eller gråta när man ser hur allt fungerar idag. Jag har valt att skratta då det verkar mer tilltalande. Jag gick med i linkedin i somras så jag har nu kunnat se vad olika gamla studiekamrater från teknisk fysik har för jobb och titlar. Och visst är det en myllrande trängsel där i ballongens midja. Det ena jobbet är mer meningslöst än det andra. När vi pluggade fick vi lära oss att vi studerade en av Sveriges svåraste utbildningar. Då borde man bli använd till jobb som förbättrar har jag tänkt. Den tråkiga sanningen är att det knappt finns sådana jobb att få. Jag har som en liten hobby att försöka. Man kan ju undra hur det ska gå för Sverige när vi använder nästan alla från "en av Sveriges svåraste utbildingar" till utfyllnad i ballongsamhällets midja?

    SvaraRadera
    Svar
    1. " Då borde man bli använd till jobb etc...."
      Kanske var tänkt att ni skulle vara de som drog igång något och inte bara passivt inväntade att bli upplockade efter vägen.

      Radera
    2. @ skepparn

      Problemet är att "de som vill dra igång något" inte har det särskilt lätt i dagens samhälle. De får inte bli sjuka, de får inte säga upp folk som inte sköter sig, de får inte låna till investeringar(om de får till skyhöga räntor).

      Radera
    3. Bäste Reymar !
      Killen verkade så f-t passiv bara!
      Det finns ju andra länder t.ex.
      Vad gäller samhällets inställning kan nog inte många matcha min erfarenhet i det avseendet.
      Vill bara i all välmening påminna om situationen på 1970-talet.
      Där var det kamp.

      Radera
    4. Jo skepparn jag tycker absolut att det är ett bra förslag att starta något själv.

      Jag tog bara tillfället i akt att belysa vad jag anser vara ett av de största problemen i dagens svenska samhälle.

      Radera
    5. Christopher, det där är huvudet på spiken. Det finns idag en lång rad civilingenjörer som jobbar med uppgifter som de antingen är överkvalificerade för eller som de tvingats ta sig an för sin försörjning. Att starta eget när man redan har några hundra tusen i studieskulder, känns inte som det självklara valet för de flesta av dem...

      Jag har gamla bekanta civ.ing:er som har de mest rubbade jobb, t.ex. HR-chef, förskoleadministratör, etc.etc.

      I ett väl fungerande samhälle är civilingenjörer, inte minst de som studerat teknisk fysik, en tillgång som får delta i arbetsuppgifter där deras kompetens kan göra sig gällande. En civilingenjör SKA vara kapabel att medverka till utvecklandet av ny teknik, men det förefaller som att allt färre får möjligheten att arbeta med sådant. Vidare har konkurrensen (eller girighet och otålighet) medfört att det idag i princip endast är personer med högst specifik erfarenhet som får vissa jobb, och om de är civilingenjörer spelar då ingen roll.

      Det gäller att få ut så mycket samhällsnytta och resurseffektiv konkurrensförmåga som möjligt från alla våra välutbildade människor men tyvärr är hela den politiska och kanske även den kapitalistiska agendan inställt på något annat (antag motsatsen så får du beviset för åtminstone det ena).

      Radera
    6. Det tycks vara en politisk och corporatistisk agenda att så många som möjligt ska sitta på ett kontor. Både branscherna själva och politikerna kommer hela tiden på nya ISO-certifikat och annat där folk självklart sysselsätts till. Att ens komma på tanken att t e x en flera ekonomer,logistiker,Statistiker,HR-folk,jurister,PR-gubbar och liknande kan ersättas med en enda alltiallo kontorsassistent + att ha kanske nån statsvetare att sköta miljö/hållbarhet/samhällsfrågor osv i en inbakad tjänst och på så vis kanske ha 2 kontorsassistenter ersätta 20 pers är att förklara ideologiskt självmord. Även om detta skulle leda till att mer tid och pengar kan satsas i produktionen och även där kunna inrätta bättre stöd i fall sig någon nyanställd drabbats av en förtida stroke och därför behöver längre tid på att lära sig produktionen. Som sagt ett företag ska väl ändå bygga på att ha så många som möjligt i produktionen och/eller idéproduktion såsom uppfinna nya produkter och material, inte ha ytterligare 70 pers som ska bestämma vilka ISO-certifikat som gäller,skyffla ansökningsblanketter,vända ekonomiska bokslut,Managementfilosofier,
      LEAN,5S och massa annan dynga, eller har jag missförstått det hela?

      Radera
  9. Det har man kunnat se länge, högskoleutbildningar och titlar men kan inte något speciellt om det de ska vara utbildade ”experter” på. Verksamheter som belastas med allt mer meningslös rapportering och certifieringsinflation. Kostnaderna för detta bäddas in i det större sammanhanget och blir inte så synliga. Men budgetarna är inte obegränsade så något annat tunnas ut och trängs ut. Undrar i vilken utsträckning de fallande Pisa resultaten är en effekt av detta. Klart att mer konkreta uppgifter måste slimmas, städning, fastighetsskötsel färdtjänst mm där överflödet på arbetskraft gör att rena skojare med lägsta anbudet gynnas. Vilket leder till sjunkande kvalitet, som då ska lösas med att spärrballong dödköttet ska producera ännu mer fluffiga kvalitetsdokument.

    Har pågått länge, en landsorts kommun på 90-talet skulle spara på parkförvaltningen. Antalet ute på fältet skärs ner men den administrativa delen förblir intakt, parkingenjörerna får omdefinierade tjänster och mer betalt (med färre på fältet kan de få mer huvudbry). Det synliga resultatet låter inte vänta på sig med oklippta häckar, gräsmattor mm och allmän lägre standard på typ grönytor.

    SvaraRadera
  10. Det verkar som han beskriver folket i medelkassghettorna, hur övriga lever sina liv verkar han inte förstå.
    Inte heller vill de förstå, skulle "vanligt folk" göra sin synliga slår dom ifrån det, skyller på att de är outbildade eller oupplysta lantisar, att lyssna på dom är otänkbart, de har ju inte rätt bakgrund.

    Han säger ju skälv att det gäller att ha rätt formell kunskap, relevant kunskap ignoreras däremot.
    Sätt detta i relation med dagen ekonomiska teorier i MSM eller den monumentala krisen inom jordbruket, bara för att ta två exempel.
    Några vettiga diskussioner verkar de inte vara intresserade av heller, det är enbart cirkelresonemang som gäller där.
    Vad han beskriver, som jag ser det, är ett folk som lever i en bubbla där de vägrar att ta in intryck från de som har en annan bakgrund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste Anders
      Idag har du, vad gäller stavningen, inmundigat lite för mycket av ditt hembrända!
      Rätta genast!
      Annars har du Chalmeristen som en hök på dig...

      Radera
    2. Det är min telefon som stavar åt mig, antagligen en Chalmerist som har gjort programmet.

      För övrigt besöker jag Kastrups flygplats frekvent och nu när man nu kan beställa taxfree online och hämta det samtidigt som man hämtar sitt bagage efter man har landat känns hembränt lite omständligt.

      Radera
    3. Du har nog rätt om stavningen, Chalmeristen tycker nog att den är viktigare än det jag försöker säga.

      Radera
    4. Vad vet chalmerister om stavning?

      Nulli secundus

      Radera
    5. Vad gäller stavning tyckes jag ha hjälp av något för installerat program.
      Ja, dessutom vid behov av hustrun med sin finska syn på livet och skolkunskapers betydelse.
      Man tycks taga livet på större allvar därstädes.
      Jag höll på att skriva " taga livet av".
      Tänkte nog på frihetskriget 1917, men lyckades, som ni ser hejda mig...

      Chalmerister?
      Det var i mitt fall en- givetvis- vänlig blinkning till herr bloggaren.
      Han läxade visst på sitt förfinade sätt upp en stackare igår.

      Radera
  11. De senaste artiklarna i DN visar att tyckareliten och makteliten absolut inte vill förstå någonting. De kör bara huvudet ännu hårdare ner i sanden och vägrar begripa någonting. Därtill tycker de att vi skall ge upp. Exempelvis menar Anders Bolling på "Framstegsbloggen" han har att det inte finns något man kan göra för att hindra folk att flytta varhelst det behagar dem. Om fyra miljarder afrikaner vill bo i Sverige så är det bara att sära på skinkorna och ta emot. Skit samma om både välfärd, demokrati, mänskliga rättigheter och levnadsmiljön ryker all världens väg. Vår tyckarelit har förlorat livsviljan. Den har försvunnit med de gravt mentalsjuka värderingssystemen man omfattar. Och med deras extremt anti-vetenskapliga världsbilder. I Bollings och Reinfeldts värld kan naturresurserna aldrig sina. Finns det hjärterum finns det arbeten, bostäder och god välfärd åt alla inbillar sig de mentalsjuka jävla dårarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kuckeliku, det där är ett globalt sakligt konstaterande, vi måste gå ner i välfärd för att dessa miljarder afrikaner skall kunna komma upp. Frågan är om vi vill ge upp våran välfärd för detta behjärtansvärda ändamål. Hur många vill det? Ärligt talat inte jag, fast jag vet att det är egoistiskt tänkt.

      Radera
    2. Måste vi verkligen det? Afrika är en potentiellt stor marknad för många av våra svenska företag, dvs om de har pengar att spendera gynnar det oss.
      Vad de behöver för att komma upp är förmodligen infrastruktur, utbildning, mindre korruption och enklare handel med omvärlden.

      inte en sliten trea i någon förort..

      Radera
  12. Mycket bra artikel!
    Vi slösar bort vårt tillfälliga välstånd på massa meningslöst skit, istället för skapa bättre förutsättningar för framtida generationer i lågenergisamhället.
    En kamrat och hans hustru fick sparken ifrån ett arbete vars existens kanske är tvivelaktigt.
    Nu är bägge påväg till högskola för att utbilda sig.
    Jag tyckte dom kunde ta tillfället i akt och lära sig mura, eller något annat riktigt arbete, men mina råd föll inte i god jord.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns lite som att det är en bias att politikerna vill att folket skall vara som de är.

      Radera
  13. Professor Alvesson har naturligtvis rätt i sin beskrivning, men inget konkret förslag, vilket man förövrigt alltid bör ha i en debattartikel, speciellt om man är professor och skriver på landets ledande debattsida, vilket visar en annan sida av ”ballongen”.

    Ballongen är en del av den ökade komplexiteten och det kan man inte göra något åt, när allt blir mer specialiserat, för att öka produktiviteten. Alvessons talar om att väga frestelser mot risker och det är ungefär samma sak som att det inte är rationellt, varken på kort eller lång sikt.

    Enligt min mening bör alla studier över åtminstone grundskola betalas av eleven till minst hälften. Föräldrarna är ansvariga för sina ungar. Subventioner resulterar alltid i snedvridningar. Ett annat angreppssätt är att informera om den kommande kollapsen och få ett mindre övergripande personligt intresse för fackidiotism.

    I mitten av århundadet kraschar nämligen ballongen i något slags Hindenburg. Utbildade puckon kommer att se ut fågelholkar i truten och smacka i marken från hög höjd. Vissa har tur och blir bara lite brända i fläsket. Med ett större intresse för fackidiotism vet man bättre vilka som får svälta ihjäl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag ser det började förfallet efter det att den första fritidspeagogen fick sin anställning.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Alvesson forskar ínom något väldigt intressant. Att han inte kommer med konkreta förslag utan flummar iväg på slutet beror uppenbart på att det inte är politiskt korrekt i den populistiska demokratin. Hans möjlighet att forska på en statliga institutionen kan plötsligt upphöra om han går för långt.

      Radera
    4. Frågan är om han inte redan gått för långt vad gäller den saken.

      Radera
    5. Alvesson har skaffat sig en plattform på ett universitet i Australien och är där på vintrarna. Så får han sparken här så klarar han sig bra.

      https://www.youtube.com/watch?v=M1QZ7iBhl5c

      Radera
  14. Två exempel på meningslösa 3-åriga högskoleutbildningar:

    1. Arbetsterapeut, 3-årig utbildning, allt en arbetsterapeut enligt min egen erfarenhet är att välja ut en lämplig rullstol och sänglyft åt "brukaren"

    2. Sjukgymnast, 3-årig utbildning, går med brukaren i trappan och utför enklare träning. Väljer ut olika träningsredskap åt brukaren.

    Ett kul exempel på statushetsen är yrket läkarsekreterare. Någon SMART person kom på att läkarsekreterare låter lite lågstatus. Man kan ju få bilden av att någon är en sekreterare åt en patriarkalisk läkare, så, sagt och gjort man ger yrket ett finare namn, nämligen: Hälso- och vårdadministratör. ;-)

    Privatiseringen av sjukvården kommer troligtvis vara positiv i längden för att bota oss från denna statushets.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle du må bättre eller sämre om man istället för läkarsekreterare använde ordet VD-assistent? ;-)

      Det är alltid intressant när man p.g.a egna kunskaper inom svensk sjukvård inser att någon har både helt rätt och samtidigt helt fel - man vet liksom inte riktigt var man skall börja kommentera.

      Låt mig därför bara lite kort konstatera att en överläkare med avdelningschefskap i dag utan tvekan ansvarsmässigt kan jämföras med en VD för ett medelstort företag i den privata sektorn. Eftersom "företagets" lönehantering dock sköts av helt andra krafter så får hen inte tillgång till den/de VD-assistener hen skulle ha haft i privata sektorn. Och de han får istället hålls nere lönemässigt med lågstatustiteln läkarsekreterare, den värderingen har du helt rätt i.

      Tyvärr har det inte varit något lyckodrag för dessa att döpa om sig till hälso- och/eller vårdadministratörer, om något så har neddragningarna av tjänster snarast ökat för säg den politiker med budgetansvar som inte vaknar med morgonstånd varje dag efter att ha haft våta drömmar om att gå till val på att ha "sparat in på onödig administration" - och när blodet är i det lilla huvudet där nere så blir det som bekant inte alltid kongruent tankeverksamhet högre upp.

      Resultatet är att svenska läkare tillbringar upp till 40-50% av sin arbetstid med administrativa uppgifter som någon annan skulle kunna göra både bättre och billigare - men p.g.a bristande finansiering till "onödig administration" så finns det inte längre pengar till sådan personal i den omfattning det skulle ha gjort i den privata sektorn.

      Radera
    2. Med lite krämpor i bagaget är min uppfattning om sjukgymnaster den rakt motsatta.

      Radera
  15. Varför döpa om kommunism? Det är fortfarande kommunism oavsett om man kallar det för ballong eller blandekonomi.

    Svenskarna har tyvärr lurats att centralplanering via enorma skatter är det bästa sättet att organisera arbetet i landet.

    Allt ser jättefint och puttenuttigt ut i media statistik, bokföring (om den finns), politiskt o.s.v.

    Men öppnar man ögonen för hur arbetet egentligen fungerar på många arbetsplatser så lyser kommunismen igenom.

    Istället för att få ledare i världsklass inom sitt område så får vi allt för ofta ledare som är i världsklass på centralplanering. Ursäkten då är att expertkompetensen inte behövs utan den kan man köpa in - vilket naturligtvis inte går eftersom man saknar kompetens om vad man skall köpa. Istället går man på varumärken, lägre centralplanerare, kompisar eller dylikt och katastrof följer. Katastroferna avhjälps med någon annans pengar.

    Tro inte att det privata näringslivet är speciellt ekonomiskt heller - det ger enorma fördelar att följa dom mäktiga centralplanerarnas agenda. Bland annat runt 1000 miljarder varje år som går på offentlig upphandling och liten (eller ibland ingen) skatt för stora bolag.

    SvaraRadera
  16. Hmm..
    Jag har haft meningsfulla jobb och även dess motsats.
    De jobb som varit bäst betalda har varit de meningslösa....
    De absolut viktigaste jobbet, bondens, har varit det absolut sämsta ur ekonomisk vinkel.
    Det gick back varje arbetad timme...

    Men åtminstone det sista jobbet före pensioneringen var en vettig kombination.
    Vattenpumpsmontör.
    Fanns det int vatten när jag kom och jag fixade vatten, så var resultatet konkret och även acceptabelt betalt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som i första stycket kan nog många intyga när de summerar sina liv.

      Men då blir summa summarum att en återgång till "meningsfullhet" innebär en drastisk produktivitetsminskning, mätt i hur stor del av resurserna man kan tillskansa sig.

      Det är ett halv-hårt existentiellt problem att meningsfullhet är korrelerat med fattigdom, och meningslöshet är korrelerat med välstånd.

      Radera
    2. En personlig fråga
      Hur blev du bonde?
      Arv?

      Radera
  17. Här kommer ett följande citat ifrån grevinnan Stenbock i det svenska hovet på 1600-talet. "Konungen kan med en stav adla en bonde och klä honom i adelns kläder, men att lära honom gå, stå och äta som en adelsman kan han aldrig bli, ej heller kan han aldrig tala som en adelsman eller må honom leva som sådan, ty hans börd och blod förbjuder honom till detta. Endast kan en bli en fullvärdig adelsman om dennes ättlingar må uppfylla ett sådant leverne".

    Meningen med det föregående citatet var att förklara att vi i dagens Sverige lever i ett likhets Sverige. Detta görs på ett sådant sätt att alla skall leva lika och ha samma lön, vilket socialisterna haft som mål sedan 1900-talet. Denna drömmen om ett egalitärt, socialistiskt-liberalt samhälle. Där alla beter sig, äter och lever på samma sätt är inte i längden hållbart.

    Svenskarna har under 80 år blivit inpräntande att det inte är någon skillnad på människor i mellan och att vi är alla lika och att vem som helst kan bli ett supergeni, bara om den har samma "rättvisa" förhållande som alla andra. Denna myt och pseudovetenskap sprids idag av det svenska etablissemanget, och det kommer inte som någon överraskning att högskolorna för idioter har idag blivit en samlingsplats för det moderna ståndssamhällets vilket fortfarande existerar och har alltid gjort det. Skillnaden är att vi idag hellre ser att ignorera problemen inom främst de genetiska IQ-skillnaderna mellan olika klasser, som funnits och kommer alltid att finnas i Sverige. De mest tydliga skillnaderna är de IQ-skillnader som finns i den gamla överklassen, där majoriteten idag fortfarande härstammar från adeln, skeppbroadeln och storborgarna i Stockholm och Göteborg. Likaså är de också dessa som kommer in på de främsta internationella skolorna, såsom Cambridge, LSE, Harvard och HHS i Stockholm. När det gäller den genetiska underklassen som härstammar från torparna, backstugusittarna, drängarna, pigorna och statarna så ser man tydligt att deras ättlingar livnärde tillhörde och tillhör fortfarande den genetiska underklassen.

    Dessa livnärde sig tidigare som månadskarlar, arbetskarlar, snickare, stuveriarbetare m.fl. Idag är det dock svårare för dessa ättlingar att komma in både på arbetsmarknaden, högskolan, samt att avklara gymnasiestudierna. Man kan också se den tydliga skillnaden är att deras gener förbjuder dem att nå högre, visserligen är det troligt att de klarar av enkla jobb inom akademin, men ser man på deras genetiska intelligens ligger denna mellan 85-105 i IQ, alltså under kravet för att ta sig in på högskolan där en IQ på 115 + krävs för att nå goda resultat. Det är inte heller omöjligt att konstatera att mycket av denne genetiska underklass ofta faller till kriminalitet, drogmissbruk, samt har också större fall av misslyckande relationer, dålig ekonomi och flertal utomäktenskapliga barn.

    Att regeringen har gjort det möjligt via skattesedeln att tillsätta yrkeshögskolan och högskolor för idioter, bekräftar bara tesen att den genetiska underklassen inte kommer att utvecklas och denna trend lär fortsätta i takt med att samhället inte kan hitta arbetstillfällen, då de flesta jobben utan kompetensutbildning tas över av invandrare och låglönearbetare från Östeuropa. Finns det dock någon lösning på problemet? Det finns idag chanser till att återgå till begränsningar av utbildningssystemet. T.ex skall högskoleutbildning endast ges till dem som klarat ett intagningsprov på det programmet man söker till, samt också avklarat ett slutprov på sitt högskoleprogram, för att därefter få en s.k. behörighet på att han har klarat sin examen. Likväl skall också denna elev/kandidat visa att han når upp till en IQ på högskolenivå (Alltså en IQ över 115), då alla gymnasieprogram inför detta som ett krav för att få komma in på programmet man söker till. De icke akademiska programmen bör också avskaffas och ersättas med lärlingsutbildning på 3 år, där de andra har chans till ett arbete enligt deras genetiska möjligheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Subventionerad utbildning till intelligenta är riskfyllt eftersom även dessa kan överutbilda sig. Ju mer intelligent någon är desto lättare kan rimligen denne utnyttja systemet. Så dessa personer bör också betala. Man skulle kunna ha ett utbildningssystem så att den som är dum får betala mer. Om en idiot vill bli raketingenjör så måste denne betala varenda öre.

      Om bara intelligens får styra är risken stor för socialism. Enligt denna blir det ingen kollaps. Marknaden kommer alltid att anpassa sig. När det ser riktigt mörkt ut både för den stora massan och fackidioterna så kommer de bara att hålla hårdare i plånboken och inte slösa bort pengarna på idiotisk utbildning. Därför bör universiteten utan någon socialism minska sin verksamhet och lägga ner allt före kollapsen. Om pengarna får styra och inte intelligensen så blir det i princip så.

      Radera
    2. Snälla!
      Tala bara inte illa om herr Stenbock.
      Han var ju mycket duktig 1710.
      Enda ryttarstatyn i Sverige där personen ej är en konung har det sagts mig.

      Radera
  18. Ids inte läsa den länkade artikeln. Men faktum kvarstår att det här samhället klarar att producera ett överflöd till alla, trots att en så stor del av oss egentligen inte gör någon nytta. Ballongen är väl ett sätt att undvika medborgarlön och få folk att känna att de tillför något istället för att parasitera. Men allt som faktiskt behöver göras görs också, det är det väsentliga.

    Fast fördelen med medborgarlön vore förstås att folk då kunde använda sin tid till sånt som faktiskt gör nytta på riktigt, eller sånt som de tycker om, istället för meningslösheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla människor kan naturligtvis tillföra något till även om en person bara kan tillföra 5% av av en annan person kan göra i det komplicerade samhälle Sverige är idag.

      Problemet är att dom enklaste och svåraste jobben är de facto förbjudna då verkligheten att människor har väldigt olika produktivitet är politiskt inkorrekt.

      Radera
    2. @Börjesson
      Du hade visst ett inlägg om medborgarlön för ett par år sedan!
      Har du datum för inlägget?

      Radera
    3. Jag skrev en text om medborgarlön 2010. Är det den du menar, skepparn?
      En medborgarlön som faktiskt fungerar

      Radera
    4. Troligen
      Hinner ej kolla idag
      Åter om en vecka!
      Tack!

      Radera
  19. Ett citat av George Bernard Shaw är här på sin plats: "All professions are conspiracies against the laity".

    Ja, inflationen i certifieringar och titlar till de nöjda och mätta utbildade är en konspiration mot de hungriga lekmännen som kämpar med att bilda sig för att kunna förstå för att kunna uträtta något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske ändå inte så mycket en konspiration som en ekonomisk realitet.Parkinsons lag

      Parkinson förutspådde redan på 30-talet att Storbritannien skulle få fler amiraler än fartyg. Han hade inte blivit förvånad över att den Svenska armen har fler generaler än kanoner.
      Organisations forskaren hade gärna fått referera lite till sin forskning i debatt artikeln.

      Radera
  20. Den etablerade gruppen kör med den brända jordens taktik för att försvåra för framtida konkurrenter, när konkurrensen så minskar pressas löner upp utan att kompetens eller produktivitet följer med.

    En trend i samhället tycks vara att ju mer du faktiskt uträttar rent praktiskt desto mindre tjänar du, som att det vore kompensation i sig att ha vetskapen att man faktiskt uträttar något av värde. Men det är slående att de som tjänar mest oftast har flummiga yrkestitlar där de inte ens själva vet vad de faktiskt uträttar. En annan trend är att det så sällan verkar som att rätt folk hamnar på rätt plats i yrkeslivet. Vare sig det gäller det offentliga eller det privata så tycks många ha hamnat helt fel, att folk sitter på positioner de inte har de rätta förutsättningarna för kan väl knappast gynna vårt samhälle i längden. När fel folk premieras till ledande positioner så kan det snabbt gå åt helsike för ett företag, eller ett samhälle. Tycker mig även se hur kompetensen inom politiken har vattnats ur den senaste tiden. Frågan är väl bara hur denna trend dels kan synliggöras, dels vändas inom en rimlig tidsperiod.

    SvaraRadera
  21. Jag vill revidera bilden något: De som har en gedigen utbildning är inte sällan ödmjukare än en del som inte har det. Att gå en ingenjörsutbildning, juristutbildning (och många andra utbildningar), är ingen lyx, utan hårt arbete. Den skrävliga medelklassen (som måste framhålla sin förträfflighet), är snarare folk som saknar utbildning, men har ett medelklassjobb... Många av de yrken som anförs som exempel i artikeln bidrar måhända inte till produktiviteten i samhället, men det kan ändå vara kvalificerade arbetsuppgifter. Det ställs idag väldigt höga krav i arbetslivet, få mäniskor kan idag slå dank och uppbära en hög lön på en arbetsplats.

    SvaraRadera