Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2014-07-29 09:06

USDSEK och Sveriges KPI

En önskad effekt av Riksbankens paniksänkning av den svenska centralbankens styrränta, reporäntan, är en försvagning av den svenska kronan och tillhörande ökade kostnader för svenska hushåll i form av stigande officiell inflation, KPI. En oönskad effekt är att redan i juni var de svenska hushållens skulder redan återigen stigande.


Men visst har man fått dollarn att etablera sig på en högre nivå, vilket påverkar riset på import noterad i dollar för svensk del.
USDSEK. Upptrenden i dollarn
gällde dock redan innan räntesänkningen,
så man kan fundera på om inte marknaden
redan förväntade sig denna?

USDSEK ligger nu ca 2.2% högre än före räntesänkningen. Detta leder dock inte till 2.2% prisökningar på allting som importeras. Priserna i Sverige på konsumentprodukter är bland de högsta i världen, och förklaringen ligger i de höga svenska lönerna och de höga overheadkostnaderna i form av skatter, pålagor och regelverk som svenska företag lider under. Ett enkelt exempel är godtycklig plastpryl från Kina. Den importeras för t ex 1 USD, eller ca 6:80 SEK. Importören och grossisten säljer den vidare för 20:- SEK till butiken, som i sin tur säljer vidare den för 80:- SEK till slutkund och får ovanpå det ett momspåslag på 25% för 100:- SEK totalt. Räkneexemplet ovan är fiktivt, men jag vet varukategorier för vilket detta är någorlunda korrekt, t ex heminredningsdetaljer som ljusstakar och annan sk attributering.

Och trots 100-tals procent i påslag sitter inte vare sig importör eller butik och täljer guld, utan det mesta äts upp av de svenska kringkostnaderna. En höjning av importpriset med 2.2% till 6:94 SEK slår förstås bara igenom marginellt på priset till slutkund.

Så vi får inte några 2.2 procentenheter högre KPI-priser för importerade produkter på denna dollarförstärkning. Däremot får vi nya rekord i de svenska hushållens skuldbubbla, för räntesänkningen slår igenom maximalt på hushållens rörliga räntor. 

Bloomberg rapporterar att före räntesänkningen var hushållens skuldökningstakt för helåret 5.4%, baserat på juni månad. Det är den högsta takten i skuldökningen på tre år. När kreditfesten drar igång igen i augusti med sin Stora Visningshelgen så lär inte den takten sänkas.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

31 kommentarer:

  1. "...förklaringen ligger i de höga svenska lönerna och de höga overheadkostnaderna i form av skatter, pålagor och regelverk..."

    Jag upplever att många saker i Sverige är väldigt mycket dyrare i Sverige än i t.ex. Tyskland, trots att tyskarna har en moms (MwSt) på 19%, vilket inte är så mycket lägre än i Sverige. Är lönerna så mycket högre i Sverige? Har hört att de lär vara högre i Tyskland, åtminstone för yrken med hög utbildning så som läkare och ingenjörer. Vore intressant med en jämförelse av löner kontra priser i Europa. Sist: Kan NAIRU-teorin om invandringen då verkligen stämma om det nu är så att kostnadsläget är så högt pga höga löner i Sverige, eller menar du att löner och inflation hade varit ännu högre utan den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Doktor Syn

      Som jag har förstått det så är lönekostnaderna i sverige lägre än i tyskland. Man får nog leta orsaken till att saker är dyrare i sverige (i den omfattning det nu stämmer) någon annanstans.

      Radera
    2. Svensk arbetskraftskostnad är betydligt högre än Tysklands -- 2013 var total arbetskraftskostnad 369 kr/h i Sverige, 285 kr/h i Tyskland.

      Lönerna är också lite högre i snitt i Sverige -- inte för högutbildade akademiker, men till exempel för handelsanställda. Lönespridningen är mycket större i Tyskland.

      Radera
  2. Semestern lider mot sitt slut och Sveriges största finansblogg, enligt Lars Wilderäng själv, upphör förhoppningsvis tramset med att skriva om kåta unga män som inte får ligga om de inte köper en bostadsrätt i innerstan samt mördarsniglar som idkar sex i 69:ans ställning...

    Jag har en direkt fråga till bloggägaren till Sveriges största finansblogg vad han själv anser driva upp skuldbubblan, vilka som är direkt ansvariga till att skulderna hela tiden tillåts öka utom all kontroll. För det kan väl inte vara så att ansvaret endast ligger hos hormonstinna slynglar...eller hos mördarsniglarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konsumenterna förstås. De skapar skulderna när de skriver på lånehandlibgar efter kommit överens om att köpa bostäder av varandra.

      Radera
    2. @Peter Madison

      Att skulderna tillåts öka bör tillskrivas den offererande parten i avtalet och att de faktiskt gör det till följd av det bör tillskrivas den accepterande parten i avtalet. För de allra flesta fallen så är det långivaren som är offererande part och låntagaren som är accepterande parten.

      Radera
    3. Tillägg: stundom så uppstår skulder på andra sätt än direkt genom avtal - då är det den som gör sig skyldig till en sådan handling som gör att skulden uppstår och bör kunna anses vara ansvarig för skuldens uppkomst isf.

      Radera
    4. Anser att cornu har fel när han skriver att det är konsumenternas fel. Den enskilde är förstås ansvarig för sina egna handlingar men frågan gäller väl det övergripande problemet med ökande skuldsättning generellt.
      Min åsikt är att det är (den antisvenska) svenska statens politiker som är ansvariga för att ha skapat ett system som ger nuvarande möjlighet till kreditexpansion. Borg skyllde under den värsta finanskrisen konstant på bankerna men det var han och hans regelsystem gjorde det möjligt för bankerna att bete sig som de gjorde och som de gör. Det kommer alltid finnas bankägare och banktjänstemän som utnyttjar system och luckor till max för möjligheten till stora vinster, liksom privatpersoner som av okunskap eller kalkylerad vinstförhoppning göder nuvarande system. Men nej - det är systemet som är fel, inte de som utnyttjar eller utnyttjas av det.

      Radera
    5. Ett förväntat svar av cornu som i grunden tycks vara en anarkokapitalistisk libertian(?).

      Radera
    6. Då har jag ytterligare en fråga till ägaren av Sveriges största finansblogg. Då det entydiga svaret från cornu är att det är konsumenterna som ligger bakom uppblåsandet av skuldbubblan blir följdfrågan: Vad är det banken lånar ut när konsumenterna skrivit på lånehandlingarna, är det bankens egna skulder konsumenten lånar eller är det svenska kronor?

      Radera
    7. Fullständigt irrelevant.

      Skulden använder bokföringsenheten (eng unit of account) svenska kronor. Det är det enda relevanta i sammanhanget.

      Radera
    8. @Peter Madison

      Precis fullkomligt irrelevant. Läs igenom avtalet så ser du vad parternas åtaganden är istället för att fantisera ihop om vad som står där.

      Radera
    9. @RB

      Med tanke på tiden sedan 1991 då skulderna (iaf penningmängden) stigit i förhållande till BNP så har väl inte så mycket ändringar i reglerna gjorts som bidrar till detta? När det gäller penningpolitiken så har den lett till att räntan sjunkit så där har du ju en poäng, men det är syvende och sidst låntagaren som skriver på avtalet.

      Radera
    10. Har bankerna laglig rätt att skapa kronor och ören? Är inte den rätten förbehållen staten? Allt annat borde klassas som falskmynteri? Rätta mig om jag har fel.

      Radera
    11. Irrelevant är det möjligen om man ser världen som svart eller vit. Att det bara är konsumenternas fel i det nämnda fallet att skulderna hela tiden ökar håller jag givetvis inte med om. Till anonym som alltid dyker upp väldigt fort när denna fråga diskuteras vill jag bara tillägga att jag inget fantiserar utan jag ställer frågor...

      Sen undrar jag hur det kan vara svenska kronor bankerna, enligt cornu, lånar ut då det bara finns runt 100 miljarder i sedlar och mynt i Sverige. Hur kan det vara svenska kronor bankerna lånar ut om kapitalkravet från bankerna är ca 10 procent av det man lånar ut? Hushållens skulder ligger idag på runt 3 000 miljarder. Är det 3 000 miljarder svenska kronor som lånats ut? Ja eller nej?

      Radera
    12. Jag har massor med svenska kronor i mitt företags bokföring. Summerar jag debet plus kredit i bokföringens alla konton har jag miljontals med svenska kronor.

      Lär dig vad bokföringsenhet är för något, Peter. Du är väl inte en haverist?

      Finns för övrigt bara sk penningsystemhaverister som definierar endast sedlar och mynt som pengar.

      Radera
    13. Kapitalkrav med riskvikt innebär att bankerna från 2015 måste ha ca 3 kr i buffert per utlånad hundralapp, lite förenklat.
      Om du skriver på ett huslån hos banken, lånar banken upp samma summa hos exv Riksbanken och för över till dig. Det är alltså inte svenska kronor eller...?

      Radera
    14. @Peter Madison

      Bra att du inte fantiserar, då får jag väl bistå med svar på vad som står i avtalet eller rättare sagt vad som är relevant i sammanhanget. Där står att låntagaren är skyldig att betala fordringsägaren ett belopp och dessutom ränta på detta belopp - det innebär att han genom avtalet skuldsätter sig. Resten är egentligen irrelevant - om banken åtar sig att dansa mazurka med honom eller bjuda honom på lunch.

      Radera
    15. Som alltid när någon försöker beskriva en annan syn på sakernas tillstånd tillskriver bloggägaren Lars Wilderäng alltid denne som haverist...

      När 98 procent av penningsystemet är uppbyggt på att alla nya pengar uppstår i form av lån/skuld kan åtminstone jag tycka, utan att behöva kallas för haverist av cornu, att strålkastarljuset också riktas mot de som tillhandahåller spelmaskinen som printar ut pengar/skulder ur tomma intet. Är det för mycket begärt?

      Cornu har i en föga begåvad kommentar sagt om penningsystemet som det ser ut idag att, citat: "om folk är nöjda med nuvarande system, varför sa det ändras?" Cornu förutsätter alltså att alla begriper hur penningsystemet är uppbyggt. Bevisligen förstår inte ens riksdagens ledamöter hur penningsystemet är fungerar. Jag har chattat med riksdagsledamöter från S, M och V och de erkänner utan omsvep efter en stunds diskussion att de inte har en susning om hur penningsystemet är uppbyggt. Och då har jag ställt tre mycket enkla frågor: 1, "Vad är pengar?". 2, "Hur skapas pengar?". 3, "Vem skapar pengar?" Vi har alltså enligt cornu haverister i Sveriges riksdag. Jag skulle drista mig till okunniga.

      Till sist, Cornu använder sig av en lika unken härskarteknik som Carl Bildt. Var någonstans skriver jag att jag definierar endast sedlar och mynt som pengar?

      Radera
    16. Peter, detta citat från dig visar i vart fall att du inte har en susning:

      "Hur kan det vara svenska kronor bankerna lånar ut om kapitalkravet från bankerna är ca 10 procent av det man lånar ut?"

      Riksdagsledamöter ska idealt sett representera stora grupper av befolkningen. Det finns inget direkt värde i att alla av dem i detalj förstår kreditmarknaden.

      Haverister är snarare de som predikar och torgför alla sina vaneföreställningar, och det gjorde väl inte riksdagsledamöterna?

      Radera
    17. Verkar råda en viss förvirring. Vissa här verkar tro att endast M0 är svenska kronor och resten av penningmängden skulle vara nåt annat konstigt djur.
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningm%C3%A4ngd

      M0, antalet sedlar och mynt hos allmänheten är en ganska obetydlig andel av den totala penningmängden av svenska kronor. Banken lånar vanligen ut svenska kronor i from av digitala ettor och nollor och mer sällan lånar de ut Skr i form av sedlar och mynt.
      Även banken i sin tur lånar sällan in sedlar från riksbanken utan de lånar vanligen in digitala ettor och nollor som trots den digitala formen är definierade som svenska kronor.

      Precis som de flesta idag får sin svenska lön i digital form, och hör och häpna så handlar de flesta sitt dagliga bröd med digitala ettor och nollor.

      Radera
    18. Kan vara svårt att sy in dessa digitala ettorna och nollorna i madrassen.

      Radera
    19. wikström, Inget hindrar dig att köpa guld, diamanter eller växla in de digitala pengarna till sedlar som du kan sy in i madrassen.
      Just sedlar och mynt är ju ändå ganska dumt att sy in i madrassen. Rätt som du ligger där så ska sedlarna bytas ut till andra sedlar med porträtt av Jimmy Åkesson istället för Kalle XI och då står du där med en värdelös madrass eftersom banken inte tar emot dina pengar utan frågor.
      Säger du att du sparat i madrassen så får du säkert sätta in pengarna, men några månader senare blir du skönstaxerad av skattemyndigheten som inte tror din förklaring.

      Radera
    20. @wikstrom

      Det finns en inom vissa kretsar utbredd uppfattning att pengar måste uppfylla Jevon's alla funktioner (betalningsmedel, bokföringsenhet/värdemätare och värdelagring). Det finns dock ingen anledning till att förvänta sig att något behöver uppfylla alla dessa egenskaper väl eller att något som uppfyller en egenskap väl skall per automatik behöva uppfylla en annan egenskap väl.

      Det som används som allmänt betalningsmedel har inte så stort behov av att fungera som värdelagring (eller utgöra ett bestående mått på värde), pengar behöver inte vara lämpade att sy in i madrassen med andra ord. Det finns betydligt bättre sätt att förvalta sitt överskott än att sy in det i madrassen.

      Radera
    21. Jag håller med Peter Madison här. Bankerna har ett minst lika stort ansvar för uppblåsandet av skuldbubblan. Bankerna vet precis vad de håller på med, det vet inte de flesta bolånetorskar, vågar jag påstå. Varje gång en bank beviljar en ny kredit, så skapar banken kreditbeloppet ur tomma intet och plussar på siffran på låntagarens konto. I utbyte försätts låntagaren i skuld med samma belopp. Det är först efter att låntagaren spenderat sina pengar, som banken behöver låna in dem från kreditmarknaden, inte före lånet beviljas. Detta är, vågar jag påstå, okänt för de flesta bolånetorskar, men bankerna vet precis hur det ligger till. De vet exakt vad de gör, vilka risker de tar, de vet precis vad insättargaranti och liknande skydd för bankerna innebär. De räknar kallt med att lagstiftning, stat mm. kommer att skydda dem, men inte bolånetorskarna, när skiten träffar fläkten och bubblan spricker.

      Resonemanget brukar kritiseras, men penningsystemet kan liknas vid ett pyramidspel som ständigt måste växa för att inte kollapsa. Somliga hävdar att bankers och andra företags vinster återcirkuleras, så att skulder visst kan återbetalas med ränta utan att penningmängden (och ekonomin) ständigt växer. Men pengar/vinster återcirkuleras inte perfekt, pengar ackumuleras och gör otillgängliga för skuldsatta att tävla om. Det betyder att om skulder/penningmängd slutar öka, då har vi en finanskris, det håller de flesta ekonomer med om. Jag har känslan av att näringslivet är mer konsoliderat än någonsin, företag blir färre och större, och är effektivare än någonsin på att absorbera och ackumulera pengar mer effektivt än någonsin. Vi har i princip 5% ökning av penningmängden, men samtidigt deflation. De nya pengarna hamnar inte i fickorna (eg. bankkontona) hos den fattigaste delen av befolkningen, utan hos den rikaste, som samlar allt mer på hög. Jag förordar inte socialism, men en annorlunda beskattning, där "pengar" och kanske andra tillgångar, beskattas över tid skulle motverka det här problemet. Sänk istället skatten på arbete. Typ.

      Radera
  3. Tror inte att höga löner som gör att allt är dyrt i Sverige utan snarare den omjämna fördelning av kapital.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket svammel. Kan du på något sätt leda i bevis att så skulle vara fallet. Kan du ens lämna några källor eller åtminstone tendenser till att det skulle vara anledningen?

      Priserna är höga pga att kostnaderna är höga i Sverige både avseende arbetskraft och skatter.

      Radera
  4. Det finns förstås också andra skäl än libido för emergenta makroekonomiska fenomen, men att det är en förklaringsmodell som har sina poänger går inte att komma ifrån.

    SvaraRadera
  5. Jag tror att när FEDs stödköp upphör så vänder penningströmmen tillbaka till USA och marknadsräntorna kommer därmed att tryckas uppåt. Stigande marknadsräntor kommer att slå igenom i priser för de flesta och det mesta i dagens skuldtyngda ekonomi. Om Riksbanken "tar inflationen på allvar" då oxå så kommer de initialt höja räntan och motverka sitt syfte.

    SvaraRadera
  6. En förklaring till den stärkta dollarn är USA:s ökande industriproduktion. Under de sista 3-4 åren pekar produktionen där rakt upp och i Sverige rakt mer. Detta är ett strukturellt fenomen och är början till slutet för det här landet. Enligt Romklubbens prognos från 1972 toppar industriproduktionen globalt 2016, vilket kan stämma bra. Vissa länder kraschar naturligtvis före andra när de isoleras från omvärlden och inte får någon tillförsel och hit hör det överbefolkade Sverige. Detta kan även ses på börsens utveckling på senare år i USA och Sverige. De svenskarna ungdomarna blir allt dummare och så vidare. 2050 är nog det här makthavarnas monopol på makt helt borta och befolkningen till stor del utraderad av svält och sjukdomar. Storsvenskarna tror att de bara steker hamburgare och är väldigt pressade i USA och så är det ju inte. Och så ska de lösa världens problem.

    http://research.stlouisfed.org/fred2/series/INDPRO/

    http://www.scb.se/Statistik/NV/NV0402/2014M02/NV0402_2014M02_DI_06_SV.gif

    http://www.saasoft.com/blog/wp-content/uploads/2011/05/Overshoot.jpg

    SvaraRadera
  7. Hej, jag är fru Faith, privat lån långivare som lånar ut alla typer av lån du måste, med ränta på 2,5% kontakt med: Epost: [email protected]
    Telefon: +1 (323) 989-2531
    Tack.

    SvaraRadera