Cornucopia?

Aktuellt

Prognos: Kraschen i Stockholms bostadsbubbla - om 90-talets nedgång upprepas

Utvecklingen för Stockholms lägenhetsprisindex speglar än så länge väldigt exakt utvecklingen för lägenhetspriserna på Östermalm under 90-ta...

2014-04-04 11:03

EU:s energikonsumtion 1980 - 2011

Medan Kinas energikonsumtion far mot skyn tillsammans med landets ekonomiska tillväxt och fossilkonsumtion, så minskar EU:s energikonsumtion. EU-27 är också bara beroende av fossila bränslen för 75% av sin energikonsumtion, mot 84% för den globala ekonomin.

Den procentuella fördelningen
av EU-27:s energikonsumtion

Alla siffror här gäller fram till 2011 och avser EU-27. Källan är inte BP World Energy Statistical Review, utan EIA, då BP inte levererade data för alla EU-länder.

Utvecklingen för EU går alltså åt rätt håll, med både minskad energikonsumtion och minskat fossilberoende. Men som tidigare konstaterat är det helt oväsentligt ur CO2-hänsyn, eftersom jordklotets klimat inte bryr sig om vad enskilda länder eller regioner gör, utan vad som sker globalt. Och globalt skenar, som bekant, både energiförbrukning och fossilberoende.
EU-27:s energikonsumtion 1980 - 2011. Mörk linje är BNP-index
När man tittar regionalt på detta vis spelar förstås vintertemperaturer in på ett helt annat sätt än vid en global analys. Behovet av uppvärmning kan därmed variera starkt mellan olika år och innebär ett visst brus. 

En annan faktor är förstås att allt mer produktion av varor flyttas bort från EU, vilket också minskar den regionala energikonsumtionen, som istället syns på Kinas förbrukning.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

19 kommentarer:

  1. Fast när förändringar sker börjar de ofta på ett ställe. Jag tycker det är trevligt om det är här i Sverige. Funderar på olika egna åtgärder, är ännu ingen förebild, förbrukar än för mycket energi. Tänker ändå på det vid investeringar i aktier.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Jag vill dela upp energifrågan.
    1. Vad som händer globalt. Vilken värld kommer vi att tvingas leva i?
    2. Europa. Kommer England att tända eld på kolfyndigheterna under Nordsjön och sälja gasen?
    3. Skandinavien och Sverige. Kan vi bli storproducenter av vindenergi och helt självförsörjande vad det gäller el och vätgas? Kan vi dessutom producera för export så att vi kan betala för det vi behöver importera?

    Om England börjar producera vattengas ( CO + H2 ) in situ ändras hela energifrågan och ekonomin i Europa. Vad händer om kolmonoxid börjar läcka ut i havet? Jag antar att även fisk dör av kolmonoxidförgiftning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Norge har potential att förse halva Europa med "miljövänlig" el. Jättelång och blåsig kust (vind och vågkraft) massor med vattendrag med hög fallhöjd (vattenkraft). Faktum är att vi i Sverige med elcertifikat redan stödjer Norges utbyggnad av den typ av el. Tillsammans har vi ett gemensamt mål att bygga ut 26,4TWh till 2020.

      Om det finns lönsam avsättning borde det kunna byggas ut mer.

      Radera
    2. Långväga export av el kräver förstås kostsam utbyggnad av infrastruktur (HDVC) med låg transportförlust.

      Radera
  3. ”En annan faktor är förstås att allt mer produktion av varor flyttas bort från EU, vilket också minskar den regionala energikonsumtionen, som istället syns på Kinas förbrukning.”
    Knappast en rimlig slutsats!
    80 % av råvaror och energi går åt till infrastruktur lokalt i Kina. Endast en liten del blir exportprodukter. Att EUs förbrukning har gått ner beror snarare på Eurokrisen med minskade resurser till infrastruktur och andra investeringar.
    Se på Sveriges import (2013 SCB) från Asien; 7.3% varav 4% från Kina. Import från Nordeuropa; 47% varav 17% från Tyskland. Sveriges import från Kina är alltså ungefär som importen från Belgien!
    Globalisering i all ära, men vi handlar mest lokalt, dvs med grannländerna..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fabriker måste byggas för vår Kinaimport. Även infrastruktur.

      Radera
    2. Därtill tittar du på pengavärdet på importen, inte energi och råvaruåtgång. Import av ett par norska skor kostar säg 500:-, ett par kinesiska 5:-

      Radera
    3. JO, det förstår jag. Men titta på hur många ton och/eller kubikmeter som importeras. Då får man en uppfattning hur mycket råvaror som gått åt. Men vi handlar fortfarande mest lokalt!

      Radera
    4. Sveriges utrikeshandel leder till minskade nettoutsläpp i världen, enligt färska vetenskapliga rön. Detta är något som gröna och peakare inte kommer ta till sig på några decennier:
      http://nejdetkanviinte.se/2014/04/04/sveriges-utrikeshandel-ger-minskade-co2-utslapp/

      Radera
  4. Bra Åke!

    Börjar med det enkla. Fisken dör bara lokalt. Är läckaget stort vill man säkert föröka täta det och slutar man pumpa ner luft och ånga kommer utsläppet ganska snart att upphöra. På land är det värre för det kan alltid läcka in luft till brinnande kol.

    3. Ja som jag ser det kan vi inom ett fåtal år bli betydligt större exportörer av el än vi är idag. I ett europeiskt krisläge kan vi också exportera betydligt mer direkt, men då krävs högre pris här eller ransonering. Med det ökande regnandet/snöandet blir också vattenkraften mer produktiv.

    2. Hoppas de låter bli att tända på. Fast tror de gör det.

    1. När temperaturen når klart över 2 grader kanske opinionen svänger men då är det för sent att hinna stoppa temperaturstegringen innan vi når klart högre global temperatur. Vad jag förstått är målet högst 2 grader redan kört. Mycket av temperaturstegringen tar lång tid även om alla mänskliga utsläpp omedelbart upphör.

    Gör att vi bör dela upp din punkt 1 i
    1.1 Vilka förändringar kan förväntas till när?
    1.2 Hur förbereda oss på de förändringar i klimatet som kommer?
    1.3 Hur kan vi, som inte gett upp, bäst kämpa emot?

    Svaren på de frågorna kommer ändras efter hand. Och det är inte lätt att försöka leva som man lär.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  5. Ta del av vad Sveriges främste klimatforskare Lennart Bengtsson anser.
    http://antropocene.se/2014/april/vem-skall-man-lita-pa-i-klimatdebatten.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Ulf Hermansson 17:31
      Tusen tack!
      Lästips, artikeln och kommentarerna.

      Jag kan bara nämna att jag har varit kritisk, sedan dag ett, till IPCC 2007, vars tekniska del jag studerat valda avsnitt ur via nätet. Det jag vänder mig mot är deras antagande om att atmosfären är ett positivt återkopplat reglersystem manifesterat i hockeyklubbsmetaforen.

      Frågan är då varför IPCC:s dogmatiska, ovetenskapliga budskap har fått så stor global spridning, särskilt i västvärldens MSM.

      Utöver förklaringen med det självspelande pianot FN och deras högavlönande byråkrater, som vill ha en långsiktigt tryggad inkomstkälla, är mitt svar att globala finansaktörer vill kunna kapitalisera handeln med utsläppsrätter. Denna handel kan även vara embryot till en global skatt för att bekosta och implementera NWO. (Bara för att vi lever i det tjugoförsta århundradet, så är inte världen fri från gökar som strävar efter världsherravälde.)

      Sedan vill man nog dölja att oljebolagen inte har de exploaterbara fossila energitillgångar, som motsvarar deras aktuella börsvärde, varför man vill få allmänheten att minska på sin energiefterfrågan.

      Radera
    2. Ja allt faller ganska platt om inte hypotesen om positiv återkoppling stämmer, vilket uppmätta data antyder att den inte gör.

      MP har ett massivt stöd bland journalister, inte minst på SR och SVT. De granskar inte makten utan är istället den nya makten. Det kallas agendajournalistik.

      Radera
  6. För varje kWh exporterad vind el betalar utlandet 30 öre medan leverantören får cirka 50 öre, mellanskillnaden betalar vi konsumenter

    SvaraRadera
  7. Kommer någon gå med på att ha det sämre frivilligt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen ja, under förutsättning att den upplevda försämringen fördelas rättvist.

      Ett liknande fall där rättviseaspekten är i högsätet, som jag skulle vilja använda som argument för mitt påstående, är när komplexet "Staten-individen" med tillhörande tunga skatteuppbörd introducerades i Sverige under 1500- och 1600-tal. I början upplevdes skatteuppbörden orättvis, och många folkliga resningar ( bondeuppror) uppstod riktade mot centralmakten och dess fogdar.

      Men då skatterna började upplevas som rättvist fördelade, trots att de var relativt betungande för allmogen, så accepterades de till slut av allmogen. Så var situationen i Sverige på 1600-talet, som också var helt fri från bondeuppror. Århundradet kännetecknas av en effektiv skatteuppbörd.

      Radera
  8. MIT Professor, Dr. Richard Lindzen, an internationally recognized authority on atmospheric science, said, "Future generations will wonder in bemused amazement that the early 21st century's developed world went into hysterical panic over a globally averaged temperature increase of a few tenths of a degree, and, on the basis of gross exaggerations of highly uncertain computer projections combined into implausible chains of inference, proceeded to contemplate a roll-back of the industrial age."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amen!

      Om inte annat så är det skickligt jobbat av Natos psyops.

      Radera