Aktuellt

Nya extrema Ygeman-rekord för elpriserna - 630 öre per kWh i södra Sverige på måndagen den 29:e november

"Vi har inte elbrist." - energiminister Anders Ygeman (S) till Expressen 8:e september 2021 Nordpool har nu fastställt elpriserna ...

2014-03-08 13:14

Gästinlägg: Ingenjörsöverskottet

Dags för ett nytt gästinlägg, denna gång signerat en ingenjör som senare disputerade i matematisk fysik, läsaren Ingenjören. Ämnet knyter an till kära käpphästar här på bloggen, som onödig överutbildning, som sedan på sin höjd leder till banala jobb man förr kunde lösa efter att knappt gått ut från gymnasiet. Kom ihåg att det är våra skattepengar som går till onödig utbildning för att möta upp "industrins" eviga tjat om att det råder ingenjörsbrist. Man får varken fler erfarna ingenjörer eller fler duktiga ingenjörer för att man utbildar fler.

Ingenjörsöverskottet

Vad är det för fel på titeln? Om det är något samhället behöver är det ju ingenjörer. Påståenden om den fruktansvärda ingenjörsbristen uttalas frekvent av svenskt näringsliv, se tex Dagens Industri.



Även om den svenska ekonomin inte utvecklas som under sina forna glansdagar så verkar vi ännu behöva ingenjörer. Ingenjörer som kan förbättra samhället, ge oss energi, infrastruktur, finurliga manicker och allt det där andra som ger oss den vällevnad vi vant oss vid och som vi förväntar oss. Vad vore vi egentligen utan historiens alla ingenjörer?

Hur ser det då egentligen ut? Det borde ju inte vara någon match för en välanpassad ingenjör att få jobb. Om ingenjören i fråga rentav är begåvad med toppbetyg, en doktorshatt i matematisk fysik och ett äkta intresse för teknik så står naturligtvis företagen i kö. Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte, man måste såklart anstränga sig lite och faktiskt söka jobb. Det har jag gjort sedan nästan två år. Säkert 50 - 70 jobb totalt eller tom mer.

Jobben jag sökt passar såklart min bakgrund och är inte för avlägsna chansningar och även ibland belägna i mindre svenska städer. Resultatet? Ca 15 av ansökningarna har lett till intervju. En av dessa har lett till jobb och där befinner jag mig sedan en viss tid. Alla jobben jag har sökt var klassiska ingenjörsjobb utom ett. Kanske inte så svårt att lista ut vilket av jobben jag fick. Jag jobbar sedan en tid inom finansbranschen. (Med klassiska ingenjörsjobb menar jag sådana jobb som man föreställer sig att en civilingenjör gör och där det också krävs en civilingenjörsutbildning. I kontrast till att många civilingenjörer idag har jobb som är helt okorrelerade till sin utbildning.)

Detta var min egna historia. Tyvärr verkar det finnas fler liknande historier. Duktiga nyutexaminerade civilingenjörer har svårt att få ett jobb och när de får det är det inte sällan ett jobb som kompetensmässigt befinner sig betydligt under en civilingenjörsutbildning. 

Det är i varje fall så det upplevs bland dem jag talat med. Ofta anställs civilingenjörer för att ersätta pensionerade gymnasieingenjörer eller för enklare programmeringsjobb. Överlag är det mycket IT-jobb. Civilingenjörer tar även högskoleingenjörsjobb. Naturligtvis behöver det inte vara något fel i detta i enskilda exempel men om det sker på ett systematiskt vis på grund av en överproduktion av civilingenjörer är det slöseri.

Tidningen "Ingenjören", nr 1, 2014, innehöll artikeln : "Myten om ingenjörsbristen - Företagen talar högljutt om ingenjörsbrist. Skeptikerna säger att det är brist på billiga ingenjörer."

I artikeln kan man se att reallöneutvecklingen sedan år 2000 för Sveriges privatanställda ingenjörer har varit under hälften av reallöneutvecklingen för arbetare inom industrin och ca en tredjedel av reallöneutvecklingen för tjänstemän inom industrin. 

Märklig löneutvecklingen med tanke på den påstådda bristen av ingenjörer. Ytterligare en egendomlighet är att alla jobb jag har sökt haft många eller riktigt många ansökningar trots att professionerna jag sökt har påståtts vara en bristvara. Vad kan det då finnas för förklaringar?

Vi ska naturligtvis inte glömma att företag som anställer ingenjörer såklart har incitament att pressa på för att driva upp utbudet på ingenjörer. Detta trycker ned lönerna och garanterar tillgång på arbetskraft med god marginal. Kanske är jag naiv men jag har svårt att tro att det styrs på det viset.

Hellre tror jag att de som talar om ingenjörsbristen inte riktigt hänger med. Antingen finns det inte på något vis brist på ingenjörer eller så saknas det möjligen erfarna ingenjörer inom vissa områden. Om det förstnämnda alternativet stämmer så är det många direktörer och chefer som är helt världsfrånvända. Om det sistnämnda alternativet stämmer så förklarar det åtminstone upplevelsen av en brist. Men bristen gäller då erfarna ingenjörer och den avhjälps inte genom att fler ingenjörer utbildas utan genom att fler oerfarna ingenjörer anställs. Om de hade gjort det skulle antalet erfarna ingenjörer som arbetar med kvalificerad ingenjörsverksamhet inte vara en sådan bristvara (om det nu är det). Det finns absolut duktiga oerfarna ingenjörer tillgängliga för de företag som är beredda på att slipa till dem. Tyvärr finns det en olycklig mekanism som kanske ansvarar för att minska företagens vilja att utbilda ny arbetskraft. Nämligen: Det är billigare att rekrytera utbildad personal från ett annat företag än att stå för utbildningen själv.

Egentligen utbildas det nog inte för få ingenjörer i Sverige utan snarare för många (åtminstone civilingenjörer). 

Den rimligaste förklaringen jag har till den så kallade ingenjörsbristen är att företagen i allt för liten omfattning vill ta på sig utbildningsansvar med de kostnader som är förknippat med detta. Många ingenjörer har jobb som korrelerar dåligt med deras utbildningar då ingenjörsföretagen ej vill ta sig an dem. Ytterligare en möjlig förklaring är att Sverige helt enkelt allt mindre är ett ingenjörsland och att dessa jobb försvinner utomlands. Men detta är bara "ingenjörsbristen" ur min synvinkel. Jag fattar egentligen inte fullständigt vad det är som pågår och hur två så motsatta uppfattningar som brist respektive överskott av ingenjörer har kunnat uppstå. Vilka andra synvinklar finns kring detta ämne?

/Ingenjören
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

80 kommentarer:

  1. En bekant till mig, civ ing, flyttade till Tyskland. Där fick han enkelt ett bra ingenjörsjobb. Ingenjörslönerna i Tyskland är c:a 50% högre än i Sverige. Jag tror att det finns en realitet bakom den tyska Ingenieurmangeln

    Ett gott råd till alla unga civilingenjörer: Flytta till Tyskland

    SvaraRadera
  2. Mycket bra inlägg.

    Och jag håller med ovanstående, flytta till tyskland och se en lön på mellan 65 och 120 k€ i månaden.

    Svenska löner är ett skämt (plåtläggare medianlön 29 800 mån) och den höga skatten (marginal) överlag gör att Sverige kan inte konkurrera med produktutveckling längre.

    Samtidigt har Asiatiska universitet gått om de Svenska i kvalitén (Lund, Uppsala) och bara i kina spottas det ut ca 5-6 miljoner ingenjörer årligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har för mig att NyT nyligen listade medianlönen för en civ ing med 10 års erfarenhet som 56000SEK i månaden.

      Radera
    2. Hmm, hur är det egentligen det där med att Putin äter bögbajs till frukost. Har han slutat med det?

      Radera
    3. nepp, median är runt 47-49 har jag för mig.

      tänk att det är median vi pratar om, känner inte många 30-40 åringar som är arbetstagare och drar in 60 KSEK. Känner nog ingen faktiskt.

      Konsult är oftast mer betald än linje och trots det tror jag att få civ. ing konsulter drar in mer än 52-55 idag. Ni som är civ. ing kan väl skriva vad ni drar in?


      http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Civilingenjor-1161
      http://allastudier.se/jobb-o-l%C3%B6n/151-ingenj%C3%B6r-civilingenj%C3%B6r-h%C3%B6gskoleingenj%C3%B6r/

      Radera
    4. Psykops, varför håller du på?

      Varför säger du inte upp dig?

      Jag bara undrar, hur kan du vara psykops under en bög som Putin. Han knullar ihjäl barn, våldtar kvinnor och män utan åtskillnad, och äter bajs. Nu håller han på att våldta ett helt land. Hur kan du rättfärdiga detta? Skäms du inte? Har du ingen skam i kroppen? Vill du äta bajs?

      Förövrigt så har du helt fel.

      Radera
    5. "Unknown", eller Psykops, du är så himla dålig, Vi skrattar åt dig och din "svenska" lägg ner! Du gör dig bara till åtlöje. Gå och sug av Putin i stället så kanske du gör någon nytta.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  3. Det anställs massor av civilingenjörer i Sverige. Arbetslösheten är låg.
    Har man då svårt att få sig ett jobb beror det på något.
    Möjliga förklaringar är:
    1) Överdrivna tankar om sig själv. Det är dock ganska vanligt. Men de får det lite svårare.
    2) Rättshaveristbeteende.
    3) Nedlåtande beteende mot andra. Påminner om 1) men yttrar sig som nedlåtenhet mot andra. (Lite av "anställer ni mig kan jag rätta upp det klåparna här ställt till med").
    4) Beteende som är hotfullt eller för tankarna till kriminalitet.
    5) Ovilja till att utföra annat än väldigt kvalificerade arbetsuppgifter.
    6) Ett uppträdande som för tankarna till att den sökande ser detta som något tillfälligt och att man snart måste rekrytera igen.
    7) Misstankar om att den man rekryterar behöver läras upp länge innan vederbörande blir produktiv.
    8) Orimliga löneanspråk.
    9) Orimliga förväntningar på arbetsuppgifter.
    10) Vara långsint.
    11) Bara acceptera sina egna lösningar.
    12) Att verka vara lite för teoretisk och därmed inte bli så produktiv i det sysslor som faktiskt ska utföras.

    Detta är bara några skäl. När man anställer någon vill man helst att vederbörande ska bli produktiv omgående. Bidra till verksamheten. Ha ett professionellt beteende och arbeta konstruktivt. Som nyexaminerad/nyanställd är man tämligen okunnig och behöver lär sig genom att arbeta som utförare under ett antal år.

    Vad gäller lön så får man komma ihåg att man kan köpa ingenjörstimmar utomlands mycket billigare än i Sverige. (En del anser att svenska ingenjörer på något magiskt sätt är bättre än utländska. Jag har dock inte sett att det skulle vara så och ser det mer som rasism).

    Ja, om vi ska överleva som någon slags industrination i Sverige så får vi se till att ha en välutbildad folkmängd. Mängden enkla sysslor minskar, iom att det vanligen är de som kan rationaliseras och automatiseras.
    Om vi ser en framtid som produktionsinstans till Kina och Indien får vi bereda oss på bland de lägre nivåerna av levnadsstandard i världen. Det blir konsekvensen av att vi inte ser till att vi är kvalificerade för mer välbetalda arbetsuppgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst det finns säkert massvis av det som kallas ingenjörsjobb. Men om vi är ärliga mot oss själva, är den minsta nödvändiga utbildningsnivån på alla dessa jobb verkligen civ. ing? En hel del av dessa jobb skulle man klara efter 1-2 års generell teknisk utbildning om inte mindre. Trots allt lär man sig en många viktiga saker som nyanställd oavsett om man är civ. ing eller gymnasieingenjör.

      Jag gjorde ett försök att testa arbetsmarknaden för jobb där mina kunskaper skulle kunna användas. I mitt fall elektrotekniska eller strömningsmekaniska beräkningar. Så gott som alla tjänster jag sökte hade ett mycket hårt söktryck trots att den gängse synen är att dessa kompetenser är en bristvara.

      Visst, du kan ha rätt på någon av punkterna 1-12, eller så har du fel. Oavsett vet jag inte vad du vill uppnå annat än att diskreditera min skrift. Jag beskriver det jag upplevt och även vad andra jag talat med har upplevt. Vad det nu är värt. I varje fall inte så konstruktivt att avfärda det genom att insinuera att jag skulle lida av diverse olika lyten.

      Radera
    2. Punkt 10 förstår jag inte. Hur hur kan man veta om någon som plötsligt dyker upp och söker ett jobb är långsint. Snarare gäller det motsatta; kort stubin. Jag har själv sett arbetslösa ingenjörer på grund av att de lätt ilsknar till. Jag har aldrig själv haft någon social kompetens, men har sett att det ofta annonseras om detta.

      Radera
    3. Att köpa ingenjörstimmar utomlands går alldeles utmärkt, om man ser till att få till ett långsiktigt samarbete med det utländska konsultbolaget i t.ex. Indien eller Kina. Och innan de har kommit in i arbetssättet och kan producera har det gått minst ett halvår. Sen måste man ändå övervaka dem i ett år till innan man kan lita på att de gör rätt och inte sabbar mer än de producerar, precis som vanliga nyanställda. För att undvika problem får man även vara beredd att betala för att ha några av dem på plats här som kan agera gisslan och medlare för konsultbolaget.

      Radera
    4. På ett företag där jag jobbade så skulle man införa SAP
      En person i ledande befattning sa till mig att det var en bra idé eftersom man då skulle kunna anlta indiska dataexperter som arbetade för en skål ris om dagen.
      När jag sedan fick arbeta med några indiska konsulter så fakturerade de 700kr i timmen

      Radera
    5. @tango
      Det är ändå rätt billigt jämfört med 2000kr i timmen som SAP-konsulter annars kan ta. Å andra sidan är 700kr i timmen vad man betalar för svenska bulkkonsulter.

      Radera
    6. "Att verka vara lite för teoretisk och därmed inte bli så produktiv i det sysslor som faktiskt ska utföras." uppfattar jag som att du egentligen inte behöver en civilare utan en normal gymnasieprogrammerare som producerar. Va, finns inte sådana?

      (Just programmering var ett exempel)

      Radera
    7. kbg25, nä det finns visst inte såna längre, för "någon" har bestämt att det behövs mer utbildning för att kunna göra det som dessa "gymasie(usch)"-personer just nu gör runt om i riket. Ofta personer som gjort karriär och har ansvarsfulla positioner trots sitt av vissa inbillade handikapp.

      Radera
    8. Ett stort problem är att det idag är kortsiktiga vinster som styr företagen. Helst ska allting privatiseras, gärna även politikerna själva om det gick (eller har det redan gått). Det är för dyrt att köpa in kunskap om vinster ska maximeras och exempelvis hus endast behöver hålla i 25 år och om järnvägen håller ihop till nästkommande upphandling.

      Ingenjörens tid kommer, ska bara gå lite mer åt skogen först.

      Radera
  4. Du har ju valt akademikerspåret och fått det enda jobb du sökte där du kan dra nytta av din bakgrund som matematiker (får man förmoda i finansvärlden).

    Vill du skola om dig till ingenjör igen så får du nog vara redo att gå tillbaks till där vägarna delade sig. Inget fel med det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla civilingenjörer lär ha en hel del matte i sin utbildning. Själv har jag läst fysik på GU men nästan hälften av mina poäng är ändå matematik eller matematisk statistik. Jobbar jag med något som man vanligen förknippar med detta då?

      Nope.

      Dock så har man ju fått kunskaper från utbildningen ändå så som problemlösande, kritiskt tänkande, kunna sätta upp eller förstå modeller och kunna söka efter relevant information. Dessa kunskaper var bara bisaker för mig när jag pluggade men har har haft mest nytta av.

      Radera
    2. I finansvärlden behövs normalt inte så mycket matematik heller mer än de fyra räknesätten. Av de som sätter upp modeller för t.ex. robothandel krävs det dock en hel del matematik och kunskap om fysiska modeller, kanske till och med lite kunskap om tensorer?

      Radera
    3. Matte används till mycket mer än finans, se tex http://en.wikipedia.org/wiki/Applied_mathematics.
      I själva verket är ju finansiell matte ett nytt påfund som dessutom är rejält överskattat. De klassiska ingenjörstillämpningarna är mycket mer spännande.

      I förening med fysik och dagens datorer blir matte ett kraftfullt verktyg till att förstå hur mojänger ska konstrueras, allt från förbränningsmotorer till högspänningstransformatorer. Tillämpad matte är inte så världsfrånvänt som man kan tro, det används med framgång. Men arbetsmarknaden är mättad eller så är företagen inte sugna på att anställa folk utan industriell erfarenhet. Det sistnämnda fallet är förstås ett moment 22.

      Radera
    4. Jag fick inte intryck av att ditt ämne var tillämpad matematik.

      Är det det borde du (och din professor) ju haft chansen att bygga upp ett kontaktnät i industrin under dina doktorandstudier. Kan du inte utnyttja dessa?

      Gissningsvis är det så de flesta doktorer anställs i industrin. Att man först samarbetar med ett projekt under en tid.

      Radera
  5. Vad jag sett är att det är ingen brist på nykläckta "ingenjörer". Problemet är att de inte kan leverera rätt kvalité i rätt takt, något som skolorna blundar för i sin akademiska ankdamm. I många fall kan det bli ett negativt bidrag till produktionen om man måste lära upp en person till, som sedan sticker när man är klar.

    Däremot är det brist på ingenjörer med lång erfarenhet som behärskar sitt yrke i praktiken.

    SvaraRadera
  6. Det är någorlunda balans för ingenjörer, och brist på erfarna specialister. Överlag är dock lönerna rätt OK (49k i snitt för civilingenjörer), och framför allt är det en global arbetsmarknad - företagen anställer där det är billigt, och arbetskraften anpassas därefter.

    Behovet av ingenjörer svänger snabbt, men det är väldigt få ingenjörer jag känner som går arbetslösa. De allra flesta har kvalificerade jobb.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Om Ingenjörer ej får jobb kan de köpa aktier.
    Min blogg har massa besökare för att läsa om aktier.
    Håller på att skriva en redogörelse.
    Börjar med Sivers.

    http://bjaentrading.blogspot.se/2014/03/bra-aktier-att-aga-eller-ha-i.html

    SvaraRadera
  9. Utbildningen är gratis. Det finns förmånliga bidrag och lån för levnadskostnader. Andra yrken lockar mer. Den svenska industrin är på tillbakagång. Ingenjörerna jobbar mest i stora företag, med extremt stor tyngdpunkt i näringslivet, som har mycket makt genom en centraliserad lönebildning. Andra makthavarna ivrar för jämställdhet och tycker också att en centralisering är bra. Så ingenjörerna får en dålig löneutveckling, vilket ger en fördumning i utbildningen, vilket gör att fler nybakade ingenjörer hamnar på andra arbetsplatser.

    Först och främst borde högre utbildning betalas till hälften av studenten. Då skulle färre utbildas och kvaliteten bli högre, även på ingenjörerna. Mindre pengar slängs i sjön på de som saknar motivation och talang. Strukturen på näringslivet kan inte påverkas mycket innan den allmänna kollapsen kommer, när alla blir fackidioter. Ingenjörerna kanske blir bra på att plocka ihop rester.

    Fram till dess är det kanske inte fel med färre ingenjörer. Om exempelvis bilåkandet per capita minkar av dyrare naturresurser så går det dåligt för bilindustrin och även för ingenjörerna. Att en stor mängd utbildade ingenjörer inte kan jobba som ingenjörer kan man nog inte göra något åt i sig. Allt visar fallande avkastning på ökad komplexitet, vilket också är svårt att stoppa. Själv är jag förövrigt ingenjör och skrotsamlare, en dålig avkastning på utbildningsapparaten, än så länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget är gratis, utebliven pension och höga skatter vid lön över 36600 som ingenjörer i snitt får. att investera minst 5 år, av sitt ca 45 åriga verksamma liv, på en utbildning innebär att du måste få igen ca 11,1% resterande åren för att det ska ha lönat sig. En annan nackdel med dagens arbetsmarknad är att många ingenjörer blir åldersdiskriminerade, titta på t.ex. Ericsson. Vi är väldigt dåliga i Sverige på att nyttja erfarna ingenjörer och det är svårare som ingenjör att starta eget vid 55+ mot vad det är för en t.ex. elektriker eller vvs:are.

      Radera
    2. Skatterna måste naturligtvis sänkas. Jag förslår en nationell inkomstskatt 30-40 procent och ett grundavdrag 40 0000 - 50 000 kr per vuxen och barn i hushållet. Samtidigt elimineras 3:12-regler, barnbidrag och jobbskatteavdrag. Arbetslösa, sjuka, handikappade, föräldralediga, studenter, äldre och andra som tar del av socialförsäkringar och annat lockas till arbete genom mindre marginaleffekter. Rundgången med pengar minskar. Skattesystemet förenklas.

      Radera
    3. Varför inte dubbla Grundavdraget?
      100 000kr per år.
      Så blir det mer likt den situation som det var under Sveriges högkonjunktur 1950-60 -talen...

      Radera
    4. Det blir 100 000 kr med ett barn per vuxen och då får diverse saker betalas själv. Skatten kan också vara lägre. Det beror på hur mycket som skärs bort och alla andra skatter.

      Radera
    5. Urban. Hur menar du med att sjuka och pensionärer lockas till jobb med mindre marginaleffekter?

      Radera
    6. Medimixus,marginaleffekten blir mindre för den som inte har något jobb, sedan ökar den över dagens nivå och till sist blir den mindre igen ovanför brytpunken. De som kan minst och har störst problem att få något arbete får det lättare. Subventioner från arbetsförmedlingen med tillhörande byråkrati kan tas bort. Jag räknar även med mindre pengar inom a-kassa, sjukersättningar, förtidspension och annat och desto mer skattefritt försörjningsstöd och eventuellt i kombination med kontokort med matpengar som i USA. Det stora flertalet arbetar på som vanligt och får ungefär lika hög total skatt som idag. Antalet rika personer drar iväg och det är också bra. En förhållandevis stor del sparas här och bygger upp förmögenheter och påverkar företagens ägande mot en mer privat struktur.

      Pensionärerna har idag dubbla jobbskatteavdrag upp till en viss nivå och som svar på dina fråga räknar jag med att detta påhitt ersätts med något enklare typ ett högre grundavdrag eller en lägre skatt. På lite sikt kommer oundvikligen den statliga pensionen att minska och försvinna och då får alla i praktiken garantipension, som ju med bostadstillägget är ett slags statligt försörjningsstöd på en högre nivå och mer generöst inom tillgångar än det kommunala. I något skede i processen kan grundavdraget höjas så att de flesta äldre inte betalar någon skatt. Alltså minimal rundgång med pengar och enkelt. På ännu längre sikt klappar samhället ihop och alla skatter och förmåner av den här typen blir noll.

      Skatterna bör också utformas så att subventioner till storstäderna och speciellt Stockholm försvinner och folk flyttar ut på landet. Det kanske sänker fastighetspriserna i Stockholm med 70 procent och får bankerna att gå i konkurs och drivas vidare av staten, tills också denna kollapsar. I princip med den nationella inkomstskatten är det bara att göra en kommunöverföring motsvarande kommunens kostnader som med dagens kostnadsutjämning och låta dom betala alla sina kostnader själva inklusive rättsväsende, infrastruktur, kultur och annat. Om pengarna då inte räcker får kommunen ta ut en extra skatt, vilket gör att Stockholms kommun förmodligen får landet högsta skatt, istället för som idag nästan den lägsta. Lägg till detta en klassiskt internationell proportionell fastighetsskatt och avskaffade räntesubventioner så är det färdigt med Stockholm och bankerna och inget vore bättre för att sprida ut befolkningen.

      Radera
    7. Urban. Tack. Gillar det sista stycket lite extra.

      Radera
  10. Mycket bra skrivet ingenjören!

    Tror inte det finns så många jobb i Sverige där en Civ ing får utnyttja större delen av sin kunskaper. Däremot finns det en stor IT-industri där många hamnar. Där finns även många gamla gymnasie och högskoleingenjörer och diverse folk med olika nivå på universitetsutbildning, både från Sverige och utlandet.

    I IT-industrin finns ett fåtal jobb där en en ingenjör har nytta av någon större del av sina teoretiska kunskaper. Det mesta är bulkjobb där det duger med att kunna tänka logiskt och gärna ha lite helikoptersyn, och kunna förutse vad som kan gå fel, samt förstås programmeringsvana och vanligt hyfs människor emellan. Gymnasie högskole och avhoppade civ ing klarar sig ofta lika bra. Däremot har ofta utbildade civ ing lite mer ork och driv och gör oftare chefskarriär istället för att använda sina kunskaper på "golvet".

    Nykläckta i den industrin behöver normalt något år på sig i arbetet innan de är självgående och man kan lita på dem helt. Sen tar det många år att skaffa systemkompetens. Och det är de sistnämnda som det är brist på. För det är de som med "systemarbete" skall mata de andra med uppgifter.

    Kanske 1 på 10 eller så orkar och har mentala förutsättningar att meritokratiskt svinga sig upp till den nivån. Och vad jag har sett är det mest personliga egenskaper som avgör om en person hamnar där, inte utbildning. Och av någon anledning är det extremt tunnsått med kvinnor på den nivån.

    SvaraRadera
  11. Nu är det ju så att artikelförfattaren inte bara är civilingenjör, utan dessutom har en doktorshatt i matematisk fysik, vilket för de allra flesta yrken torde vara en negativ merit. Inte lika illa som en docentur i samma ämne, men ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, överkvalificerad för de flesta jobb, vilket begränsar möjligheterna rätt mycket. Å andra sidan kan han ju alltid mörka på den delen om han vill.

      Radera
    2. Antar att det är ett papper som säger att man är civ ing och ett annat som säger att man är doktor. Skicka således inte med det andra pappret och chansa på att de inte kollar upp det.

      Radera
    3. Ja, men hur ska man då förklara vad man gjort de senaste 4-5 åren? Tidslinjen är ju det första man ser på i en CV.

      Troligen bättre att "erkänna" att man är doktor än att ge intryck av att man pillat naveln eller suttit i finkan.

      Radera
    4. Ja, man tittar skuldmedvetet ner i golvet och viskar: och jag är doktor också, men det var inget jag ville, det bara blev så för jag hamnade i dåligt sällskap:-)

      Radera
  12. Bra skrivet! Jag är själv nyutexaminerad civilingenjör och jag känner igen både mig själv och mina kursare i texten. När jag började studera var jargongen att man antagligen blev uppsnappad av ett företag innan man ens hade tagit examen och att antalet möjligheter var oändligt. Detta har varken jag eller större delen av mina vänner från utbildningen inte fått erfara. Även om min grundutbildning är bred och min inriktning har påståtts varit bra för den arbetsmarknad som existerar idag. De jobb som har erbjudits har varit programmeringsjobb, vilken enbart utgör en bråkdel av utbildningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv utexaminerad från ett mattetungt program på en av de svenska "big three". Känner igen det du skriver. Kommer ihåg att när man började så haglade propagandan i luften att man tids nog skulle bli head-huntad ut på arbetsmarknaden utan att ens behöva vara särskilt aktiv i något sökande. Sanningen? I själva verket var det svårt att ens hitta ett exjobb av rätt tyngd för att få ut examen, jag fick uppfinna det själv och övertyga en liten firma. Detta gällde även de flesta andra kursare. Söktrycket på den kvalificerade arbetsmarknaden är rätt så hög också, med helt otrooooooligt snäva krav på möjliga kandidater ("minst tre års dokumenterad erfarenhet av exakt verktyg X version Y"). Då börjar man ju undra vad det är frågan om.

      Så nej brist kan vi nog glömma. Däremot ångrar jag inte så mycket att jag läste utbildningen ändå, det är rätt trevliga kunskaper/metodik att besitta och en vacker dag kanske idén kläcks till något stort. För tillfället är jag undersysselsatt som egen företagare och konsultar inom ett till utbildningen hyggligt relaterat område.

      Radera
  13. Man skall nog se civilingenjörsutbildningen som ett kvitto på att personen kan lära sig saker och har viss uthållighet.

    Att tro att man skall få jobba med det man läser på utbildningen är nog rätt naivt. Få av de saker jag läste har jag haft nytta av.

    När jag jobbade på storföretag och anställde folk till min grupp blev jag alltid lite misstänksam när man fick in CV på doktorander. Alla jag pluggade med som doktorerade var överakademiska och dög inte speciellt bra till att få något gjort. Det behöver inte gälla Ingenjören men möjligen har andra som anställer en liknande tanke.

    Oavsett brist eller överskott är ingenjör ett coolt jobb med massor av möjligheter och jag hoppas att åtminstone ett par av mina barn går den vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har säkert rätt att det i Sverige finns en stark misstänksamhet av det slaget du beskriver mot doktorer. Jag kan dock meddela att det är en fördom som stämmer illa. De allra flesta doktorer jag har mött är fullt dugliga till att få saker gjort, dessutom blir det riktigt väl gjort också! Jag tror fördomar av det slaget härstammar från den gamla hederliga svenska jantelagen och föraktet för folk som tycks vara förmer.

      Om man tittar på erkänt framstående ingenjörsländer som tex Tyskland så väcker doktorstiteln en närmast pinsam respekt. Såvitt jag förstått borde jag förmodligen flyttat dit.

      Notera nu alltså att jag inte säger att en doktor är förmer utan bara att en del folk visst tror att doktorer själva tror att de är förmer. Därför måste doktorer vara dåliga enligt den ofelbara jantelagen.

      Radera
    2. Tror du är inne på något vad gäller fördomar mot doktorer (och jante). Vad som är intressant är att misstänksamheten verkar vara störst från folk med lägre akademisk utbildning (hör sällan liknande tankar från folk med tex gymnasiekompetens). Detta kan även ses i kommentarerna till denna blogg, där relativt många har universitetsutbildning. Tydligen upplever alla med en magisterexamen att de uppnått den perfekta nivån av utbildning....

      Radera
    3. Jag har samma erfarenhet av att doktorstiteln är mer belastning än hjälp, mycket pga att många lägstanivåchefer är just som mrlowrisk och har fördomar om att doktorer av någon anledning inte skulle vara "praktiska". Alla tekniska doktorer jag känner (med väldigt få undantag som då har gjort det enda rätta för egen del och stannat i universitetsvärlden) är tvärtom högpresterande ingenjörer.

      Tyvärr är den skeptiska sjukan mycket mer utbredd bland anställande chefer än de man senare arbetar med. Chefer som själva spenderar merparten av sin tid i möten av mycket tvivelaktig nytta (typ årets nittonde strategi-workshop som inte leder till några synbara förändringar).

      Min egen erfarenhet är att det varken är doktorer eller ingenjörer som snarare ställer till problem än bidrar, utan andra aktörer som projektledare och linjechefer.

      Radera
    4. Mr F, antagligen känner sig många chefer hotade av högpresterande högutbildade doktorer. De anställer dem inte för de känner att de kan få konkurrens av någon kompetent.

      Radera
    5. Då skulle man ju inte våga gifta sig heller...

      Radera
  14. P1:s program Ekonomiekot lördag med repris ikväll tog också upp vad de kallade icke-kognitiva egenskaper som många kommentarer här framhållit.

    SvaraRadera
  15. Det är ju inte bara ingenjörernas fel, utan också HR personalen som fuckar upp alltihopa. Dels så intervjuar de en person för ett jobb som de själva inte förstår, så vederbörande har inte en aning om vad jobbet egentligen innebär. Sen så får man göra en del tester med tvetydiga frågor och där man typ tycker flera svar är rätt, som sedan tolkas in på vilken personlighet man är. Hade ju varit mer konstruktivt om man fått träffa den personen man ska ha som chef och fått göra något konkret arbetsprov. Tycker många student tar för lättvindigt på sitt examensarbete, det är er största chans till att få ett jobb direkt efter plugget!

    Jag gick ut som högskoleingenjör 2006, fick inget jobb, pluggade vidare till civil/master, hade då jobb innan examen 2008, Tror det hänger mycket på timing och kontakter. Har jobbat sedan dess med mer eller mindre exakt det jag pluggade (produktutveckling/projektledning), men mycket av jobbet är ju också sådant som är svårt att baka in i en utbildning, typ uthållighet, kommunikation, samarbetsförmåga och social kompetens (inte samma sak som att alltid prata mest!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och större företag outsourcar den första sållningen så att bara några stycken är kvar för slutintervju. Tyvärr verkar det som att högpresterande original (förmodligen med någon bokstavskombination) också sorteras bort, sådana som genom historien värpt guldägg. Kvar blir en ganska slätstruken samling med bra sociala egenskaper men utan något större tekniskt djup. Förmodligen är det fel på instruktionerna till sållarna, instruktioner som skrivs av misslyckade ingenjörer som flytt till chefsfacket.

      Radera
    2. Helt rätt iakttagelse. Jag har undrat vad som hänt med alla kufar man trots allt pluggat med. Moderna arbetsplatser verkar vara kliniskt rena från excentriska personligheter. Jag har i alla fall inte sett några. Det gör väl att arbetet går enklare men samtidigt missar man dessa män och kvinnors speciella kreativitet och arbetskapacitet. Förmodligen är det på det stora hela en stor förlust. Dessutom blir det roligare med fler excentriker på arbetsplatsen jämfört med dagens mer likformiga personlighetsgalleri. Men jag antar att cheferna tycker det skulle bli lite väl spännande.

      Radera
    3. Det är nog rätt mycket som man förlorar. Ty, många stora uppfinningar och förbättringar har producerats av just dessa kufar som arbetat i det tysta på just sin grej. Att Ericsson idag kör styrdatorn för switching virtuellt i molnet är en direkt konsekvens av en sådan kufs specialintresse i mitten på 80-talet. Då blev han rikligt belönad. En miljon kronor eller något sådant för sin insats. Den typ av belöningsprogram finns förstås inte längre. Det ser faktiskt rätt mörkt ut.

      Radera
    4. Ja, det finns ju alltid alternativ för högpresterande original eller kufar. Man kan säga upp sig, gå ner 80-90% i lön och arbeta med något där man får högprestera utan att bli hindrad av en massa jävla "projektledning" och en massa "metoder" och annan skit. Sedan jobba upp sig på sitt eget håll och kanske nå 30% av av "riktig lön" för utbildningen och erfarenheten.

      T ex kan man då skriva nio blogginlägg, ett bokkapitel, mata fåren, hugga ved, springa milen mm på samma dag, istället för att producera tre rader kod, fyra A4-sidor meningslös dokumentation och klara av tre möten som enda arbetsinsats på en dag.

      Visserligen blir betalningen därefter, men man får prestera helt fritt efter förmåga.

      Radera
    5. Det är ju t ex helt sjukt att man kan få arbetsuppgifter som konsult, som tar 2-3 timmar aktivt högpresterande arbete att utföra, men där man får 8 - 10 veckor på sig att utföra dem. Snacka om att tröttna på jobbet.

      Radera
    6. Cornu, i min bok är du helt klart en kuf, men en mycket uppskattad sådan. Kanske du uträttar storverk, eller inte. Det återstår att se. Men din potential och inflytande är faktiskt rätt skrämmande... eller så, typ, nånting...

      Radera
    7. Tänkte nämna Putin, men det gör jag inte.

      Radera
    8. Förövrigt håller jag med att prestera efter förmåga är det bästa av världar. Var på väg att kommentera om att mata får, men det var lite för simpelt, så jag håller min käft.

      Vill bara sluta positivt,oavsett vad jag sagt tidigare:

      Cornu rules! :-)

      Radera
    9. @Cornu

      Klockrent :-).

      Det är min erfarenhet att byråkratin typiskt helt gått över styr inom icke-konkurrensutsatta (främst offentliga) organisationer. Dessa verksamheter sysslar i huvudsak med att skicka pengar uppåt och ju mer som rullas runt, ju mer kan plockas ut.

      Radera
    10. Det är ju t ex helt sjukt att man kan få arbetsuppgifter som konsult, som tar 2-3 timmar aktivt högpresterande arbete att utföra, men där man får 8 - 10 veckor på sig att utföra dem. Snacka om att tröttna på jobbet.

      Det är väl inte alls sjukt, utan bara ett kapitalistiskt sätt att ta ut marknadspris? Jfr när man kan sälja vissa mobiltelefoner med rundade hörn långt över tillverkningspriset...

      Radera
  16. Kompisens grabb blev färdig civilingenjör för drygt 1,5 år sedan. Han sökte några jobb och fattade situationen snabbt.
    Han började omedelbart plugga medicin, ett par av hans kurskamrater gjorde likadant. Han verkar mycket nöjd med karriärbytet.
    Nämnde detta för en släkting, som då rapporterade att bland hennes bekantas släktingar, var det en tjej, 30 år, civilingenjör som efter några års arbete i Schweiz inom bland annat IT återvände hem till Sverige. Hennes kontakter med arbetsutbudet här gjorde att även hon började plugga medicin.

    SvaraRadera
  17. Min erfarenhet av dagens nyutexaminerade civilingenjörer är att de har uppblåsta egon kring sin egen förmåga och att de ska få ett avancerat uppdrag omgående. Jag håller inte alls med skribenten om att det examineras för många ingenjörer. Det är snarare attityden hos främst civilingenjörerna som bör ändras om de ska lyckas hitta ett jobb på dagen jobbmarknad

    SvaraRadera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. Tog examen som högskoleingenjör i maskinteknik 2012, idag känner jag ingen från min klass på 25 personer som inte har jobb inom relevant område

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag bakades som gymnasieingenjör på 70-talet i maskinteknik. Idag från toppen av skallen av de i klassen som jag vad de håller på med finns ingen inom något ingenjörsaktigt. En mer vetenskaplig studie visar nog att detta inte har ändrat så mycket sedan massutbildningen början.

      Radera
    2. Skillnaden är att gymnasieingenjörer pluggar ett extraår under gymnasiet medan vi idag pluggar 5 extraår för att till slut utföra ungefär samma jobb.

      Radera
    3. I det här landet får nästan hälften inget kvalificerat arbete inom 12 månader från att de lämnar skolan, som alltid är gratis. I USA är det mer affärsmässigt. Skolorna konkurrerar och har ingen centraliserad antagning. Studenterna tas ut med prov och inte byråkratiska och korrupta betyg. Skolorna är inte heller gratis. Där finns bra statistik över ingångslöner och slutlöner för skolor och utbildningsinriktningar. Andelen studenter som får kvalificerat arbete i USA är högre. Färre utbildas i onödan. Kvaliteten på utbildningen är bättre. De svenska universiteten blir allt mer som vuxendagis. De yngre som står i tur för att tryckas genom apparaten blir bara dummare.

      Radera
  20. Kunskaper och utbildning räcker inte. Man måste kunna sälja in sig själv. Tyvärr är detta något som vi svenskar är dåliga på.

    Skulle jag söka en duktig ingenjör idag så skulle först och främst beakta vad hon/han lyckats med tidigare samt hennes/hans attityd.

    Man kan alltid förvärva kunskaper men fel attityd är svår att ändra.

    Sluta gnälla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det utbildas för många så kommer det att leda till att en stor grupp som är olämpliga för yrket utbildas. Större kvantitet ger lägre kvalité. Ditt inlägg motsäger inte tesen att det utbildas för många med en för dålig utbildning

      Radera
  21. Om det var så att okvalificerade jobb i Sverige ersattes av kvalificerade så skulle det vara ett problem att vi saknade kvalificerad arbetskraft och lösningen skulle vara mer utbildning. Nu flyttar många företag bort höglönejobb till andra länder. Detta leder till en allt hårdare konkurrens om de bästa jobben. Även för de enklaste jobben kräver man studentexamen. Civilingenjörer tvingas att ta jobb i IT-branschen som de skulle klara med en termins programmeringsutbildning.

    Varför flyttat då inte företag kvalificerad jobb till Sverige?
    Svaret måste vara att vi är för dåliga. Den svenska skolan håller inte måttet. Detta gäller även de Tekniska Högskolorna. Tex är min erfarenhet att man lägger in kurser i utbildningen utifrån vad lärarna forskar på och inte vad teknologerna behöver. Kopplingen till arbetsmarknaden är i de flesta fall obefintlig.
    Skulle vara kul om någon kunde förklara varför lönerna i Danmark ark är då mycket högre än i Sverige

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du har rätt. Utbildningen är inte tillräckligt "skarp".

      Radera
  22. Att den nuvarande överakademisering för lågbegåvade är ju som sagt inte någon större nyhet. Sedan i början utav 2000 talet, har man öppnat upp x-antal utbildningar, så att vem som helst kan bli en s.k. akademiker. Den pseudoborgerliga Alliansen, med socialistliberalen Reinfeldt i spetsen har sedan 2006 pumpat in mängder utav pengar till skitskolor. Med skitskolor, menar jag skolor som inte ligger i topp 10, och där merparten utav studenterna befinner sig på en IQ nivå under 110. Dessa skolor är b.la. Södertörn, Högskolan i Väst, Gotland, Mälardalen, Blekinge tekniska högskola etc. Däremot så har också de respekterade skolorna, sjunkit i nivå, främst p.g.a betygsinflationen, ifrån friskolorna och kommunalskolorna, utöver hela landet. Jag vill dock påpeka att de skolor som fortfarande har någon form utav respekt och rang inom den Svenska akademiväsendet är Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutionen, Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers och Göteborgs universitet. Dessa skolor får ses som pålitliga, då merparten utav de större företagen rekryterar ifrån dessa skolor till sina företag. Då man också vet att eleverna där har en IQ över 110, och kan prestera snabbt och effektiv, bra betyg, intresserade över sin framtid etc. Samt att de också har en bra "background" i sin historia. Däremot skulle de aldrig rekrytera ifrån de tidigare nämnda skolorna. Hur gör man då för att lösa en s.k. akademikerinflation. Vi har sedan 2002-2013 överakademiserat personer, som enligt tidigare generationers akademiker skulle ha blivit utskrattade och kallade för kvasiintellektuella idioter, vilket många i mån är. Hur gör man då för att lösa denna inflation, som förmodligen kommer att öka i takt med att företagen rationaliserar ut verksamheterna utomlands, i takt med att Sverige måste anpassa till det globalistiska samhället. Svaret är ganska enkelt, begränsa alla utbildningar via att man sätter en gräns som marknaden dikterar. Likaså måste man sätta en gräns för hur många universitet som Sverige behöver enl de behov som finns på marknaden, är det t.ex inte något behov för ekonomer, ja då måste utbildningarna för ekonomistudenter dras ned med 90 %, för att förhindra en inflation på dessa. Det samma skall gälla med ingenjörsutbildningarna m.m. Jag vill dock åter påpeka på att de akademiska utbildningarna inte skall vara platser för idioter och torparen ifrån landet, så att denne kan begrundas över sitt liv, utan det skall vara en plats där man skall utbildas inom forskning, högre ämbeten, högre och akademiska karriärmöjligheter etc. Låter detta väldigt mycket som ett ståndssamhälle, tja i takt med att vårt samhälle förändras så kommer ett nytt ståndssamhälle att behövas, många kallar detta neo-feodalism, men jag skulle vilja kalla detta för en naturlig utveckling för det vi står inför. Det gamla skråväsendet, innan man avskaffade det 1846, var enligt mig ett fungerande system, där man kunde stiga i graderna beroende på ens bakgrund och intellektuella möjligheter. Liknande system kommer vi nog få se i takt med att regeringen fortsätter att utbilda mindre kapabla människor till akademiska poster.

    SvaraRadera
  23. Visst är det ingenjörsbrist. Det är det per definition alltid, eftersom det alltid finns plats för en ingenjör som presterar bra och kan expandera företagets verksamhet. Tyvärr är dessa typer av individer svåra att hitta, och därmed är det alltså brist på dem.

    Att det är en faktor 2-3 (minst) i nyttigt utfört arbete mellan olika ingenjörsindivider är ju ingen hemlighet. Dock slår detta (tyvärr) inte igenom i lönesättningen, och en presterande ingenjör får inte den "uppskattning" hen borde ha. Facket har ju ett finger med i spelet när det gäller detta...

    Det som återstår för den produktive ingenjören är att starta eget, och antingen sälja sin tid alternativt utveckla produkter och sälja dessa, och betala ut sin egen lön med de intäkter som detta genererar.

    SvaraRadera
  24. Tusentals svenska ingenjörer arbetar i Norge och Danmark. Varför gör de det kan man fråga sig.

    SvaraRadera
  25. Det kan ju också vara så att vi har rätt mängd ingenjörer, men allt för få utmaningar att släppa lös dem på. Inte för att det inte finns en marknad utan för att se stora svensk industriföretagen tappat sin skaparkraft och kreativitet. De flesta Civilingengörer jag känner jobbar med att administrera (vad de själva känner är bullshit jobs) det fåtal ingenjörer som faktiskt jobbar med skapande arbete. De stora företagen är überbyråkratiska och prioriterar kontroll över förtroende. Om vi släppte ingenjörerna lite friare skulle vi få fler jobb. /Nationalekonom

    SvaraRadera
  26. Det kan ju också vara så att vi har rätt mängd ingenjörer, men allt för få utmaningar att släppa lös dem på. Inte för att det inte finns en marknad utan för att se stora svensk industriföretagen tappat sin skaparkraft och kreativitet. De flesta Civilingengörer jag känner jobbar med att administrera (vad de själva känner är bullshit jobs) det fåtal ingenjörer som faktiskt jobbar med skapande arbete. De stora företagen är überbyråkratiska och prioriterar kontroll över förtroende. Om vi släppte ingenjörerna lite friare skulle vi få fler jobb. /Nationalekonom

    SvaraRadera
  27. Vi saknar flera tusen ingenjörer i Norge, gått så långt att vi plockar hit kineser och utbildar dem pga den stora bristen.
    Ta kontakt med en bemanningsbyrå nära dig t.ex experis.no och jobbet är ditt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Sökte jobb i norge när jag tog examen 2014, noll respons!

      Radera