Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2014-02-11 09:57

Var femte svensk sparar inte alls

Länsförsäkringar presenterade idag en undersökning som visar att 21% av svenskarna inte sparar alls, medan 65% av svenskarna sparar 2000:- kronor i månaden. I bolagets tidigare sparrapport från 2012 framgår det även att mediansvensson bara har mellan 40 000 och 70 000 kronor i sparkapital.


Svenskarnas sparkapital 2010 och 2012.
Källa: Länsförsäkringar.
Bra val av färger, Länsförsäkringar!
Sparrapporten från 2012 ligger i linje med Timbros siffror från 2013, och slutsatserna är de samma. "Dags att tala om den medellösa medelklassen" inledde Länsförsäkringar rapporten från 2012.

Timbro kom fram till att 27% av svenskarna har över 100 000:- i sparkapital, medan Länsförsäkringars siffra från 2012 är 30% har mer än 120 000:-. Något mer sparkapital enligt Länsförsäkringar alltså.

Definitionen av sparkapital är den samma hos Timbro, Länsförsäkringar och mig, och räknar alltså inte in bostaden.
Sparande, löner, ålder och kön.

När det gäller det löpande sparandet idag så sparar man förstås mer ju högre lön man har. Samtidigt klarar bara de mest högavlönade, de med mer än 50 000:- kronor i månadslön, av att spara i median 5000:- kronor i månaden. Ståndsmässigt leverne går som vanligt först och utgifterna stiger i takt med lönen.

Bland dessa högavlönade uppger dessutom hela 15% att de inte sparar alls, trots sin höga lön. 10% av de högavlönade har dessutom ingen aning om de sparar eller inte.

Bland andra faktorer så är gifta/sambo med barn, samt de som bor i villa, bäst på att spara.

Man kan konstatera att det är rätt få som har sparkapital nog för bolånetaket, och även om man har en lön på 50 000:- SEK eller mer, med ett sparande på 5000:- SEK i månaden, så tar det 60 månader att spara ihop de 300 000:- SEK som behövs till ett bolånetak till en bostad för 2 MSEK. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

46 kommentarer:

  1. Kanske lite missvisande, med så låga räntor på sparande som vi har idag är det bästa sparandet att amortera bort skulder så snabbt man kan. Har man tre månadslöner på ett buffertkonto finns det ingen anledning att lägga mer där om man samtidigt har skulder.

    SvaraRadera
  2. @beca så länge sparräntan är större än bolånesäntan så det mer lönsamt att fortsätta spara än amortera. Då kan man amortera större belopp senare när det omvända råder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det så idag menar du? Finns det något skäl till att inte belåna lägenheten och sätta in pengarna på räntekonto? Gäller detta lån med fast eller rörlig ränta?

      Radera
    2. @Thuren

      Ja det finns skäl(*) även om deras giltighet kan (starkt) ifrågasättas, den primära frågan är ifall man får högre ränta eller inte på sparkontot än vad bruttoräntan är (det blir fel ifall du räknar ränteavdrag). Har man fast ränta så har man även en förutbestämd amorteringstakt som du inte kan avvika från - frågan blir därmed inte aktuellt.

      (*) Bland annat har man risken att banken man sätter in pengarna på kan komma på obestånd (det är endast ifall du sparar i samma bank som du lånat pengarna av som du kan kvitta skulderna - ebberöds bank finns nog inte i verkligheten). Det finns viss risk att du kan komma i kläm där. En annan aspekt är möjligheten att plocka ut pengarna och amortera på tillräckligt kort varsel (då låneräntan kan stiga upp över bankräntan).

      Radera
    3. Upp till ca 800 000 per person är det riskfritt då insättningsgarantin finns. I skrivande stund så finns sparkonton med 2,35 och lån under detta.

      Avdragsrätten är samma som kapitalskatten så de tar ut varandra

      Radera
    4. @Stefan

      Jo, det förutsätter att insättningsgarantin kommer fungera friktionsfritt (ie att du inte kommer i kläm).

      Radera
    5. Möjligt att göra men inte smart. Uppblåst balansräkning kan man kanske kalla det. Man tar en (liten) risk med 800 000 kr för att kunna tjäna kanske två tusenlappar per år.

      Radera
    6. Givet att man har disciplin så är nog friheten större med en stor kassa än med mindre skulder (så länge skulden är på rimlig nivå i förhållande till tillgångsvärdet). Amortering är ju en ganska låst "sparform" på gott o ont.

      Om det skulle uppstå hot mot den svenska insättningsgarantin så kan man spontanamortera med kort varsel.

      Insättningsgaranterat sparkonto med fria uttag är förmodligen den friaste och den säkraste sparformen i dagsläget

      Radera
    7. Absolut, säkerheten är hög. Men är det värt att ligga på ett lån på 800 000 för att kunna dra in två tusenlappar extra?

      Radera
    8. Om lånegraden är rimlig och disciplinen är god, ja men det passar givetvis inte alla.

      Radera
    9. @Stefan

      Hot mot insättningsgaranti kan ju visa sig först när det är försent - när du upptäcker problemet kan det vara för sent.

      Som Kingedward24 påpekar så är det ganska små summor du kan vinna på ett sådant förfarande och man kan ju fråga sig om det är värt det (även om risken är tämligen låg). NB att det faktum att en bank är villig att lämna hög ränta är en indikation på att de sysslar med affärer som är rimligt riskfyllda och det är nog rätt naivt att tro att pengarna är så säkra där.

      Radera
    10. Om insättningsgarantin generellt inte skulle slå till så har vi en härdsmällta i det finansiella system och förmodligen många andra stora problem på köpet

      Om en enstaka aktör går omkull så ska garantin träda in efter nån vecka har jag för mig

      Risken är i dagsläget väldigt låg och om risken skulle öka så kan man flytta pengarna på en bankdag

      Hade vi haft euro hade det kanske sett ut på annat sätt (Cypern?)

      Radera
    11. @Stefan

      "Om en enstaka aktör går omkull så ska garantin träda in efter nån vecka har jag för mig"

      Hur pass tillförlitliga observationer har du för att stödja tesen att så verkligen kommer att ske. Det behövs nog inte så mycket härdsmälta i systemet för att ställa till det. Hur snabbt fick spararna ut sina pengar i cypern t.ex?

      Ifall en bank kommer på obestånd så är de mer eller mindre skyldiga att frysa tillgångarna (ie neka uttag) - när väl det skett så är det för sent (och det är först därefter som du får veta hur det egentligen står till med bankgarantins likviditet). Det faktum att de betalar så hög ränta är en indikation på att risken är betydande.

      Radera
    12. Var lätt o googla upp...20 dagar i Sverige efter konkurs och en vecka i Norge (för filialer)

      Radera
  3. Uppriktigt förvånad över det "stora" sparandet.
    Hur räknar man egentligen?
    Om man lånar och sparar samtidigt är det säkert ett sparande i deras värld.

    SvaraRadera
  4. Vad är "sparande" egentligen? Vilken tidshorisont, och vad ställs för formella krav? Måste jag flytta undan pengarna till ett särskilt konto?

    Normala månader går min familj kanske 7000-10000 kr plus kassaflödesmässigt, men vi flyttar inte dessa pengarna till något särskilt konto med något särskilt syfte. Vissa andra månader gör vi förstås semesterresor, renoverar någon del av huset eller byter bil, och då är kassaflödet kraftigt negativt. På sikt så går det på ett ut. Men betyder det här att vi "sparar" eller att vi "lever ståndsmässigt"?

    Sen kan man väl se det som att våra lån (bostadslån och studielån) krymper pga amorteringar och inflation, med minst 50,000 per år realt. Är det sparande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan du väl svara på själv. Låtsas att du får frågan "hur mycket sparar du per månad" av Länsförsäkringar. Vad svarar du då?

      Radera
    2. Har ungefär samma situation och har kommit fram till att 70000k-100000k hyfsat lättillgängligt räcker för i princip allt dyrt som man kan råka ut för på kort sikt. Det är i princip bilen som kan tappa 30-40k i värde om motorn skär ihop. De flesta andra händelser täcks av olika försäkringar (arbetslöshet, bilolycka, husbrand)

      Sedan är det ju hål i huvudet att inte räkna med värdet på bostaden. Vi planerar att amortera av huset till pensionen eftersom inkomsten kommer att falla rejält då. Bostaden blir då ett bundet kapital vars "ränta" är ett billigt boende, och vill vi kan vi byta ner oss till ett mindre hem och få lös en rejäl slant.

      Radera
    3. Från rapporten:

      "Hur mycket sparar du personligen i genomsnitt per månad, exklusive eventuellt pensionssparande? Och Är du nöjd med hur mycket du sparar?”

      Man får nästan anta att det är bokstavligen den frågan som ställdes vars svar ligger till grund till rapporten. Endel i jeppens situation svarar kanske "vet ej", 4tkr eller kanske inget - kanske endel räknar med amorteringar kanske endel inte gör det. Endel kanske ljuger för att det får dem att känna sig rikare eller för att de är missnöjda med sitt sparande.

      Radera
    4. Jag tycker inte att man kan se amortering av skulder som sparande. Sparande för mig är pengar man lägger undan för att kunna använda till vad man vill när man vill utan att behöva gå till banken för att be om lov.

      Dagen då pengarna behövs kanske ni inte har kvar era arbeten och då är det inte så lätt att ta ut mer lån ur huset, så då var allt "sparande" förgäves.

      Tycker inte att ni ska sluta amortera, men kanske spara lite pengar vid sidan av amorteringarna.

      Radera
    5. Mycket vettigt, S/S Josefin. Förtjänar ett blogginlägg med det resonemanget.

      Radera
    6. Om jag fick frågan utan att jag har något att vinna på ett tillrättalagt svar, så skulle jag nog säga "öh, vet inte".

      Radera
    7. @Pulpet. Ett av problemen med att räkna bostaden är att värdet snabbt kan förändras. Risken är förstås mycket stor att om man behöver pengar pga arbetslöshet så beror arbetslösheten på dåliga tider och då har antagligen värdet på bostaden gått ner. Men jag håller med om att det behövs en bredare diskussion om vad och hur man skall räkna med bostaden. Kanske modeller med relationen mellan aktuell värdering, belåning och storleken på ev. värde över belåningen.

      Radera
    8. Antar att aktier och andra värdepapper ingår i sparandet. I och för sig ohyggligt ojämnt fördelade men det är ändå svårt att fatta att bara en tredjedel har mer än 120 000 kr.

      Radera
    9. @S/S Josefin. Ett bättre sätt att se på det är att titta på hur bundet sparandet är. Amortering på huslånet är naturligtvis väldigt hårt bundet, medans sparande i värdepapper eller fonder är tillgängligt med hyfsat kort varsel. När man lägger upp sin sparandestrategi så får man beakta den här aspekten.

      @RB, det finns inget sparande som är säkert. Fastigheter pendar sakta i värde. Aktier pendar snabbt i värde. Kontanter i madrassen tappar alltid i värde pga inflationen. Pengar på bankkonto behåller troligen sitt reella värde.

      Jag tänker så här angående sparstrategi:

      Amortera huset: Hög bindningsgrad, hög säkerhet, låg avkastning
      Spara i aktier/fonder: Låg bindningsgrad, låg säkerhet, hög avkastning
      Pengar på konto: Ingen bindning, hög säkerhet, ingen avkastning

      Ett långsiktigt sparnade bör fördelas mellan de tre sparformerna på ett sätt som är anpassat till de förväntningar och planer man har i livet, och det är vettigt att spara på alla sätten. Men att räkna ett hårt bundet sparande som icke-sparande duger inte tycker jag.

      Radera
  5. Inte alls 65% som sparar 2tkr/mån, enligt undersökningen får jag det till 26% (av de 86% som vet vad de sparar) som har ett sparande på minst 2tkr. Jag får medianen till att ligga på mellan 500 och 1000kr/mån (så att 2tkr-5tkr är det vanligaste ger nog en skev bild av verkligheten).

    Roade mig med att jämföra median-sparkapitalet och median-sparandet (inte för att mediansvenson bör vara densamma utan bara för att) och det verkar som att det rör sig om drygt 5års sparande som de har ackumulerat upp. Det förefaller alltså som att det finns ett sparande och att det inte bara är en fråga om att stoppa undan pengar till semesterresan eller julshoppandet (som ju när året är slut inte vart något sparande).

    SvaraRadera
  6. "Dags att tala om den medellösa medelklassen"

    Det förefaller som att begreppet medelklass är en eufemism för övre underklassen (de medellösa).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förslag på förmögenhetsbaserad klassificering:

      Medellösa: folk utan betydande sparkapital
      Bemedlade: folk som har förmögenhet ur vilken de kan frigöra en årsinkomst med jämnt flöde över året (ie wibblekonto)
      Fria: folk med förmögenhet motsvarande sitt boende (plus wibblekonto).

      Radera
  7. "Man kan konstatera att det är rätt få som har sparkapital nog för bolånetaket"

    Tydligen spelar det inte så stor roll när bankerna inte ser något problem med att låna ut pengar till denna delen "utan säkerhet". Denna typ av lån ökar ju lavinartat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jupp. Och de lånen dyker inte upp i statistiken som bostadslån.

      Radera
  8. Men att spara 500:-/mån är väl inte att spara ??
    Man får ju inte ett vitten för 500 spänn idag.
    Ett nytt däck till bilen: 1200:-, en klippning hos en damfrissa: minst 800:- , ett biobesök med familjen: 500:- och då får man snåla med popcornen.
    För att det ens ska göra någon skillnad på sikt måste man ju upp i 50-75 tkr/år och inte ens det är ju mycket att hurra för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet man var man ska leta så räcker 500 spänn till rätt mycket. Jag fick 4 relativt nya däck inkl. montering och dessutom däckbyte från vinterdäcken till sommardäck för 500 kr förra året. Klipper sig hemma eller hos en kompis som är frisör för en flaska vin. Går ut i naturen istället för bio - gratis.

      Vi sparar drygt 25 000 kr/ månad..

      Radera
    2. 500 kr/ månaden i tid ger rätt bra belopp med tiden.
      Utan avkastning 6000 kr/år och åren brukar gå fort om man drar automatiskt månadsvis som man inte ser.
      Har man tur och placerar i bra aktiefonder och när dessa går bra så går placeringarna upp ännu mer.
      På 80 talet när jag började placera månadsvis i dåtidens allemansfonder hade man plötsligt över 100 000 i sparande och som satt fint när jag köpte hus

      Radera
    3. Ja, fast kan man idag räkna med att den börsexplosion som då skedde ska ske igen?

      Radera
    4. Nej. Det tror inte jag i alla fall. Men i bästa fall kanske 5-7% genomsnitt ränta på ränta effekt är inte fel det heller. 10 år, 500 kr/månad, 6% årlig avkastning. Blir 81 632 kr.
      Klart bättre än inte alls

      Radera
    5. De 7 procenten har ju stämt som snitt det senaste seklet. Jag menar nog att även det är alldeles för positivt på lång sikt idag. De 7 procenten sammanföll med en femdubbling av världens befolkning, med allt vad det innebär för svensk exportindustri eller Coca Cola eller i stort sett vad som helst. Vad kommer att ske vid konstant befolkning och ingen tillväxt?

      Radera
    6. De absolut flesta borde kunna spara 10% av nettoinkomsten om viljan finns. Studenter kan ju leva på 7000 kr/mån. Säg att man har en normal/låg inkomst på 1400 efter skatt. Då blir det ju ändå nästan 17000:- på ett år. Räknar man med 2% reell avkastning (typ 3% inflation, 5% årlig avkastning) och man börjar spara när man är 20 så har man halva insatsen till en vanlig villa när man är 30 och kanske börjar bli sugen på det. Och detta utan någon jättestor uppoffring.

      Radera
    7. 15:19 Riktigt, men säg det till en 20-åring idag. Det är ingen (väldigt få) som ett tioårsperspektiv på att spara ihop till en kontantinsats.

      Radera
  9. Något off-topic och att betrakta som reklam men relaterat till sparande och utlåning och säkerligen något som kan intressera flertalet av bloggens läsare. Gillar inte bloggägaren dylika inlägg får han säga till.

    Dokumentärfilmen "Money for nothing - Inside the federal reserve" rekommenderas som kommande fredagsmys. Är egentligen en återblick över FEDs historia med fokus på upptakten till finanskrisen, paralleller till den svenska ekonomin får man dra själv.

    SvaraRadera
  10. Siffrorna känns ganska meningslösa utan att ge några alternativa uträkningar där också bostaden/ev.lån räknas in. Det finns förstås personer som sålt villan och bor i hyresrätt med 4 milj. på banken.... Innan de sålde kanske de räknades som personer utan sparande och sparkkapital.
    Skall detta ämne ge bred kunskap och reflektion måste fler uträkningar och synsätt ventileras så att fler kan känna igen sig och utifrån det dra slutsatser ang. sin egen situation.

    SvaraRadera
  11. Jag tror tyvärr att många som sparar några tusen i månaden bränner av dessa på thailandsresan till jul. I januari är man på noll igen. Så rullar det på år efter år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @BP

      Utifrån storleken på sparkapitalet och månadssparandet så är så inte fallet i många fall. I ditt mönster bör ju sparkapitalet bara motsvara några gånger månadssparandet medan mediankapitalet är 80x medianmånadssparandet (NB att det väl kan vara olika mediansvenson i olika fördelningar).

      Radera
  12. Självklart ska man ha något kapital greppbart. Och till och med i bemärkelsen i rena kontanter, för en riktig kris. Dessutom bör man ha något ytterligare konkret, t.ex. en rolex submariner (eller vad-man-nu-föredrar), vilket lätt kan flyttas över gränser, och som i alla länder lätt kan omsättas till pengar. Om man bara så är en gnutta materialistisk ger den dessutom glädje under själva ägandetiden.
    Dock är det ju ett snurrigt resonemang att väga in att "värdet på bostäder kan förändras" (jag gissar då till det negativa, för att det ska vara en relevant parameter ...) - på vilket sätt är det i ett sådant läge negativt att ändå ha amorterat av ordentligt på bostaden? Skulle personlig konkurs vara bättre?

    SvaraRadera
  13. Själv får jag ut ganska precis 30tkr (brutto ~40tkr).
    Månadens överlevnad kräver 10tkr. Är medveten, inte snål.
    Resterande 20tkr åker in på sparkonto med ränta som överstiger bolåneräntan.
    När jag byggt upp en bra buffert på sparkontot (när infinner sig den känslan? vid 200tkr, eller vid insättningsgarantitaket på 800tkr?) så växlar jag över till att löpande månadsvis extra/engångsamortera på bolånet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis, det funkar tills då du bildar familj...

      Känslan med en bra buffert infinner sig när du vet att du kan säga upp dig när som helst utan att orsaka problem.

      Annars så finns det ingen gräns, när du har 100 tkr vill du ha 500 tkr, när du har 500 tkr vill du ha en miljon, när du har en miljon vill du ha två osv...

      Radera
    2. @happft

      Jag tror inte det är motiverat att spara tills man slår i insättningsgarantitaket innan man börjar amortera eller ens börja titta på andra placeringsalternativ. Med ditt månadsbehov har du ju ett wibblekonto (i praktiken) redan vid 120tkr (och faktiskt vid 360tkr).

      Som Björn skriver så finns det rimligen ingen gräns när man inte vill ha mer, men jag kan dock tänka mig två viktiga brytpunkter. Den första är när kapitalet blir stor nog att klara sig på en betydande tid på det och den andra är när kapitalet blir stort nog för att kunna klara sig på avkastningen.

      Radera