Cornucopia?

2014-02-18 13:30

Välfärdskostnaderna per capita ökar snabbare än inflationen

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har producerat en rapport där de konstaterar att det aldrig förr satsats så mycket på välfärd i Sverige, räknat per invånare. En kontroll visar att detta verkar stämma och bilden av den havererande välfärden, som förmedlas av Aftonbladet verkar inte vara sann. Åtminstone inte ekonomiskt.


Nu kostar rapporten förstås pengar att ladda ner, så jag avstår. 
Grundskolekostnad per elev
och vårdkostnad per invånare.

Istället kontrollerar jag snabbt två siffror - kostnad per elev i grundskolan och vårdkostnad per invånare hos landstingen.

Genast ser man att SKL har rätt i att det aldrig förr satsats så mycket på vård och skola, även realt.

SCB:s statsistik för grundskolan sträcker sig tillbaka till år 2000, och kostnadsökningarna är nästan linjära. Inflationen är betydligt långsammare. Statistiken för vården går tillbaka till 2008, och samma sak gäller där.


Däremot kanske pengarna inte används optimalt, och det finns alltid enskilda individer som är fullt befogat missnöjda. De hittar man i artiklar i Aftonbladet, men de artiklarna lär försvinna så fort regimen Löfvén träder till. Utan att något ändras i praktiken.

Verkligheten är nog snarare att vi alltid klagar på sådant som upplevs som "gratis".

Återigen så är vård, skola och omsorg landstingens och kommunernas ansvar. Regimskifte i Rosenbad ändrar inte på detta och skillnaderna mellan vanskötta kommuner och välskötta dito kommer bestå, precis som inom landstingen. Inkompetent personal kommer förbli inkompetent, och otur att råka på denna minoritet vid kontakt med vård, skola eller omsorg, kommer förbli otur även efter valet i september. Enda skillnaden är att Aftonbladet inte kommer ta emot dina klagomål längre.

Skolans och vårdens problem lär inte lösas av att man slänger ännu mer pengar på verksamheten - det har inte fungerat än så länge, och definitionen av idioti är att försöka med något igen och vänta sig ett annorlunda resultat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

40 kommentarer:

  1. Kan du lägga in PISA resultaten där oxå!
    Vad jag förstår så är KPI det som styr pensionen medan lönerna inte följer KPI.
    Jag tror vi lever i en omvärld som kommer allt närmre och att detta påverkar KPI mer än lönerna.
    Reallöneutvecklingen är hög!
    För att inte tala om realinkomsten efter skatt!

    SvaraRadera
  2. Jag anser att den långtgångna privatiseringen inom skattefinansierad vårdverksamhet är suboptimerande och kostnadsdrivande.

    En i nyliberal anda avreglerad, utförsåld, privatiserad viktig samhällsfunktion, kommer så småningom av vinstmaximeringsskäl övertas av ett kartellskapande dyrt oligopol, utan några incitament till nytänkande.

    Skattefinansierade viktiga samhällsfunktioner, övertagna av privata oligopol, lämpar sig ur ett konsumentperspektiv illa, om konsumenten är i en utsatt position, svag eller nära döden, såsom ofta fallet är för de som uppsöker sjuk- eller äldrevården. Som patient/brukare löper man högre risk att bli utsatt för kostnadsbesparingar och "quick fix" då vårdoligarken enligt något nyckeltal uppvisar dålig ekonomi. Man måste vara medveten om att med affärsdrivande privata vårdoligarker, kommer alltid vinstkraven ha högre prioritet än patientsäkerheten.

    En icke föraktlig del av de skatteintäkter som vårdoligarkerna får, går inte till samhällsfunktionen och till patienterna/brukare, utan till marknadsföringsansträngningar och ägarintressen.

    Samtidigt med privatiseringsivern har sjukvårdens kostnader har ökat från 8,9 % av BNP till 9,5 % av BNP, eller något under 20 % under alliansens styre. Kostnaden har stigit mer än befolkningsökningen. Sveriges befolkning 2006 var 9047752 enligt Eurostat. 2013 var den 9555893. En befolkningsökning på 5,6 %.

    Om det nu vore så kostnadseffektivt med att ha skattefinansierade privata vårdoligarker inom den svenska sjuk- och äldrevården, varför ser vi då inga effektivitetsvinster i den svenska statsbudgeten och i det allmänna hälsotalet?

    Jag vill hävda att en ansvarskännade, patriotisk monopolverksamhet rörande viktiga samhällsfunktioner, är effektivare än privat oligopolverksamhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Replik på din sista mening: Men en oansvarskännande, opatriotisk monopolverksamhet är troligen det minst effektiva man kan tänka sig. Den bilden är nog tyvärr mer lik dagens verklighet.

      Radera
    2. @kgb35 15:16
      Med "oansvarskännande, opatriotisk monopolverksamhet" tänker jag i första hand på hur Reinfeldtregimen sköter demokratin, och hur det viktigare beslutsfattandet i Sverige beslutas på EU-nivå. Riksdagen är ett rundningsmärke, som får ägna sig åt att implementera EU-direktiven i vår lagstiftningen.
      http://www.svd.se/nyheter/inrikes/eu-fragor-stjal-mycket-riksdagstid_8996960.svd

      Radera
  3. Det kostar inget att ladda ner rapporten. Det räcker med att gå in på sidan (http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/valfardstjansternas-utveckling-19802012-okande-resurser-och-vaxande-behov.html) och klicka på ladda ner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog det tryckta exemplaret som kostar en hundring. Vem vill har det om man direkt kan få rapporten på PDF?

      Radera
  4. Problemet är väll snarare att One size does not fit all. Eftersom alla är tvingade att betala och det finns inget alternativ så kan man inte göra något mer än att klaga.

    SvaraRadera
  5. Totalt ointressant att se den totala kostnaden. Det vore mer intressant att se den nedbruten över vad som är operativ verksamhet och vad som är utgifter för hyra och material.

    SvaraRadera
  6. En kris i vården är diabetesjukdomar troligtvis orsakad av skitmat, godis och socker som också orsakar fetma, stillasittande, cancer och övfrigt kul. En siffra som går runt är väl att diabetesvården kostar ca 1% av BNP just nu... ett försvar nästan...

    SvaraRadera
  7. Som Peter sa: det är inte intressant hur mycket man satsar på elever i Svensk skola, det intressanta är hur mycket av detta som kommer eleverna till godo. Du har själv skrivit om hur skolpengen används för att dryga ut kommunkassorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kommer ännu mer pengar hjälpa?

      Radera
    2. Mer pengar till skolverksamheten kommer förmodligen att hjälpa.

      Minska den generella skolpengen och inför lärarpeng (pengar från staten för varje lärare som kommunen anställer), bokstöd (pengar för varje lärobok som kommunen köper in) osv.

      Krångligt och byråkratiskt? Javisst.

      Radera
    3. Så enkelt. Förstatliga skolan, alltså?

      Radera
    4. Fick ett flygblad från FP häromdagen. De skriver att Fp vill förstatliga skolan med parollen:
      "Var du bor ska inte avgöra hur det går för ditt barn"

      Följdfrågorna dyker direkt upp i mitt huvud. Vill Fp alltså att följande skall avgöras av var jag bor?!:
      - Vilken sjukvård jag får
      - Vilken kollektivtrafik jag har tillgång till
      - Vilken skatt jag betalar
      - Vilket dagis mitt barn får
      - Vilken bostad jag har råd med
      etc

      Då har alltså (fp), tills precis nu, tydligen ansett att just var jag bor ska avgöra hur det går för mitt barn... eller?

      Radera
    5. @connyt

      I viss mån bör man få finna sig i endel saker påverkas av var man bor. Bor du i ystad så påverkar det vilket dagis ditt barn får - det lär inte hamna på bergkristallens förskola i kiruna. Samma sak är att bosätter du dig i stockholm så kommer du kansk inte ha råd med stor villa - vilket du kanske haft ifall du bosatt dig någon annanstans. Och bor du i ystad så får du nog räkna med att du inte kan ta tunnelbanan till jobbet.

      Frågan är kanske inte om man explicit tycker att dessa saker påverkas av val av bostadsort, men det blir ju en konsekvens av en ganska rimlig ordning.

      Radera
  8. När blev ökade kostnader något positivt?

    Det är ganska kul när sånna här siffror presenteras (Svenskt Näringsliv driver väl en kampanj som gör just detta) - har det blivit dyrare så har "resurserna ökat", har det blivit billigare så har "kostnaderna minskat". Alla siffror går alltså att tolka som en framgång!

    SvaraRadera
  9. Man bör ju för övrigt ta hänsyn till att eftersom folk lever allt längre så ökar också vårdbehovet per capita.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vete fan om det har så stor betydelse på marginalen.

      Låt oss säga att vårdbehovet/vårdkostnaden är linjärt ökande med ökad ålder. En ökning av medellivslängden från 80 till 81 år motsvarar således en vårdkostnadsökning med 1,2 %.

      Det antagna linjära sambandet mellan vårdkostnad och medelivslängd kan ju diskuteras. Vissa skulle anföra att vårdkostnaden ökar ju äldre vi blir, eftersom vi blir sjukare med åldern. Vårdkostnadskurvan borde då bli olinjärt ökande i ett diagram där vårdkostnaden (vertikal axel) plottas mot ålder (horisontell axel). Motargumentet till det är, att den antagna livslängdsförändringen sker i det skede av människans livsscykel då hon inte berättigas dyra operationer eller dyra diagnosverktyg, utan hon får självdö.

      Däremot bör pensionerna öka med mer än 1,2 %. Antag ett idealt exempel, med en pensionsålder på 60 år. Om pensionären ökar sin livslängd från 80 till 81 år, så ökar pensionskostnaderna idealt med ca 21/20 = 1,05 dvs. ca 5 %.

      Det mantra som BNP-kramaren Reinfeldt brukar dra, om att vi måste ha en stor invandring för att bekosta en allt äldre befolkning, anser jag vara fullständigt intelligensbefriat och felaktigt. Massarbetslöshetens Sverige har redan nu en stor utrikesfödd befolkning, med relativt låg sysselsättningsgrad, som kostar ca 1,5 % till 2, 0 % av BNP (ESO 2009:3). Att Alliansen dessutom de facto profilerar Sverige som den sunnimuslimska arabvärldens socialkontor, kommer innebära att resurser tas från våra äldre till integrations- och invandringspolitiken.

      31:30 minuter in i Davosmötesklippet 2014 lägger Reinfeldt ut texten, och demostrerar sin syn på invandringens förment positiva effekter.
      http://www.youtube.com/watch?v=EcoHy_uFQ60.

      Radera
  10. Det är ju så klart ett bevis på att inflationssiffran är bluff och båg. Att vi betalar mer för välfärd, men får mindre är ju själva definitionen på inflation. Men detta är bara början, håll i hatten, snart blir det åka av.

    SvaraRadera
  11. Något jag varit utsatt för idag är att jag måste åka från metropolen Kungälv norr om stora staden till metropolen söder om stora staden, igenom köer och tvångsskatter. Bara för att landstinget centraliserat bort möjligheten till en enkel hörselundersökning på Kungälvs sjukhus till Mölndalssjukhus.

    Tes 1 är att regionen centraliserar sig till att snart inte kunna leverera speciellt mycket nytta annat än för de närmaste. Vad händer sedan? Vart tar pengarna vägen? Vad kostar det samhället att en massa kostnader skyfflas över till vårdnadsstagaren? Varför skall jag ta ledigt en halv dag för att åka nästan tio mil för en enkel hörselundersökning som i min barndom gjordes hos skolsyster?

    Tes 2 är att ingen anställd vågar protestera. Arbetsgivaren VGregion har monopol på sjuksköterske- och läkararbetsplatser, den smarte göre sig icke misshaglig. De landstingsansställda måste få veta av fördelarna av att kunna byta arbetsgivare när den nuvarande blir för dålig.

    SvaraRadera
  12. Skolan har blivit sämre. Av pengarna som går till skolan går en stor del till vinster till ofta utländska ägare kvar blir allt mindre till verksamheten, vilket leder till sämre utbildning. Att privatisera skolan var fel. Gör om gör rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att privatisera skolan var rätt. Men, gör om gör rätt.

      Radera
    2. Jag tror att när enhetsskolan och andra genomgripande reformer infördes för decennier sedan gjordes de stegvis i olika delar av landet så att tid gavs för utvärdering. Det hade kanske varit något även nu. Men å andra sidan sabbar dagens journalister och media alla möjligheter till seriös debatt.

      Radera
  13. Kostnaderna för offentlig verksamhet kommer alltid för samma kvalitet att bli relativt sett dyrare p.g.a. Baumol-effekten. Det är nödvändigt att mäta välfärden i timmar (lärartimmar med studenter tex) istället om man ska få ett vettigt mått.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför ska vi ha skolokaler etc? Varför så många lärare? Minns när jag var hemma fråmn skolan kanske 90, då såg jag hur de gjorde i aussie, i ödemarken, inte f-n var det ngn social skola med dravel där, nej, du satt vid din radio dagarna i ända. Man kan väl få välja,. undervisning via internet, du får tillbaka 30000 om eleven når målen, i skolan, ja...soc får väl betala... Personligen hade det gått mkt bättre i skolan om jag sluppit skolan och spelet, barnsligheterna, om jag undervisats i retorik, politik, sann ekonomi etc. Sitta där och rätta läraren var ingen höjdare. Sen kom det ljuva 90-talet, som vi som är födda 65-80 har rätt att kompenseras för. Vi ska ha all profit och ränta från 60-80 tal. All. Men som vi sett så vill politiker ha makt, synd att det gick upp för sossarna att de bjöd in modertarerna lite väl sent, de ville ju kunna bestämma!

      Radera
  14. Enda sättet att komma framåt här är att skattebefria hela sjok av verksamhet och låta kunden betala och samtidigt tillåta vem som helst att göra jobbet med riktig konkurrens. Företag och personer får då ingen som helst skatt på utförda tjänster och pengarna kan stoppas i princip direkt i fickan. Skattekilarna, felallokeringarna, köerna, millimeterrättvisan, korruptionen, rundgången med pengar med mera försvinner. Det är bara att börja plocka i kanterna. Förskolan, tandvården, vårdcentralerna och vissa specialistkliniker är bra exempel på lämpliga verksamheter. Allmänt finansierade privata utföranden med någon slags låtsaskonkurrens är ofta det sämsta alternativet.

    Det finnas inga som helst administrativa problem med att låta barnskötare, tandläkare, läkare och andra stoppa pengarna direkt i fickan. De som vill ha mer pension än garantipension och så vidare så får skaffa detta själv. Om det blir ett missbruk med försäkringar eller av att arbetsgivarna betalar typ som i USA kan försäkringspremien eller överföringen beskattas med en trygghetsnarkomanskatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte visste jag att du åtagit dig att lobba för hela min familj!
      Tack i alla fall.
      På fullt allvar.

      Radera
    2. Ett exempel. Förra veckan tog jag färjan till Tallinn och besökte en tandläkare. Röntgen, undersökning, lagning av ett hål och en utdragning kostade 120 Euro. Det var en mycket bra ställe (dentist.ee) med många svenska kunder. Kostnaden här hade varit minst det dubbla. Jag har bara dåliga erfarenheter av svenska tandläkare.

      En subvention för tandvård innebär ett man arbetar upp och tillgodogörs 150 kr per år och detta i högst två år. Detta ges till tandläkaren. Så jag kanske kan få 300 kr och det vill jag ju gärna ha. När jag ringer idioterna på Försäkringskassan så vet dom inte och man uppmanas att skicka in papperen. En annan tandvårdssubvention är 50 procent av kostnader mellan 3000-15000 kr och 85 procent över detta och med en mängd byråkrati och detaljer runt detta.

      Jag kan tänka mig att skatterna på verksamheten är lika stora som subventionerna och det går runt för staten. Om verksamheten bara vore skattebefriad så skulle vissa tjäna lite och andra vinna lite. Apparaten ger byråkrati, obegripliga regler, olika cirkulerande system med försvinnande pengar överallt, obetalda skatter, skattekilar, felallokeringar, köer, vårdkorruption med mera. Hela system skulle kunna läggas ner till hundra procent. På liknande sätt är det exempelvis RUT-avdraget för hushållsnära tjänster och förskolan.

      Radera
    3. Det var lättare före den 1/10 1973!
      Tandläkarna tycker jag är ok men deras utbildning på Dårhuset på Holländargatan trotsade visst all beskrivning.
      Om man nu ska tro vad en del gör gällande.

      Radera
  15. För politiker är mer pengar lösningen, för ju mer pengar man drar in, ju mer kan man skära emellan lönekuvertet och t.ex. cancervården...

    SvaraRadera
  16. Övergripande siffror instämmer. Av offentliga utgifter har under borgarnas 6 första regeringsår statsbudgeten legat still på 800 mdr/år, medan kommuner+landsting ökat från 700 mdr/år till 1000 mdr/år, alltså +40% under en period då KPI ökat med 10%. Och siffrorna råkar vara så jämna på 1% när.

    huvudmännen för skola, vård, omsorg har alltså ökat 4 gånger snabbare än inflationen åren 2006-2012.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med stafettläkare rusar kostnaderna.

      Radera
    2. Både Kapitalist och Cornu borde fråga sig varför utgifterna ska öka lika långsamt som inflationen. Det naturliga är förstås att de ökar i takt med BNP - dvs lärare, sjuksköterskor mm får hänga med i löneutvecklingen och dessutom expandera med befolkningsutvecklingen. Om inte så skulle ju vård-skola-omsorg med tiden utgöra en helt försumbar del av BNP. Det blir liksom inte så bra.

      Man kan säga att staten medvetet har avstått utrymme åt kommunerna under borgarna, eftersom borgarna hellre satsar på riktig verksamhet än statligt vapenskrammel och annan waste som ligger sossarna varmt om hjärtat. Kostnaderna har alltså ökat från 1500 mdr till 1800 mdr enligt Kapitalist, och det är precis 20% ökning.

      BNP i löpande priser har enligt SCB utvecklats från 2944 mdr år 2006 till 3550 mdr sex år senare. Det är en ökning på 21%. Offentliga utgifter har alltså utvecklats i takt med BNP, möjligen tillochmed något långsammare beroende på precisionen i Kapitalists siffror.

      Radera
  17. Socialbidragen (eller försörjningsstödet som det heter numera) har fördubblats, LSS kostar massor av pengar och likaså obligatoriska tvångsinläggningar av missbrukare. Kan tänka mig att detta är orsaker till att kommunernas kostnader ökar men mindre medel går till sådant som medelmedborgaren märker av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försörjnignsstöd kostar mindre än 0.4% av BNP.
      Så gott som alla offentlgia utbetalningar går till människor som har minst medianinkomst och som har nettoförmögenhet på åtminstonde hundratusen kronor. Ju lägre skatter, desto mer får de fattigaste behålla och desto mer får de fattiga i stöd från sina medmänniskor. Beskattning är att ta från de fattigare och ge till de rikare.

      Radera
    2. 0,4 % är mycket stålar.

      Radera
    3. Det är 1/62 av offentliga utgifter, 1/4 av den årliga ÖKNINGEN av offentliga utgifter. Även om försörjningsstöd avskaffades helt så skulle det inte märkas. Det är bidragen till de som saknar behov av bidrag som är elefanten i rummet, tiotals gånger större än försörjningsstödet.

      Radera
  18. Jo, det vore ju så att om vi samlade oss och tog över en kommun så är det bara o kör. Vi skippar det vi inte diggar från sthlm. Vi måste ju inte.
    Egentligen har vi...väldigt liten makt. Hantlangare och den som ska dela påsen som kommer från sthlm.
    Men vi kan väl anlägga ett bad, en lekpark, fumla med ngt kommunalt bolag...annars sitter vi där och minimerar kostnadsposterna för skola, vård/omsorg och anat som vi är tvungna att göra. Och många kommunpolitiker fattar inte att de är just politiker, styr sin lilla by,. om staten vill ha ngt, ja, då ska de fanemig betala dubbelt. Eller så pekar man ut rikspolitikerna. Varför gör inte folk det? Kräver svar på varför de tryckt i var omröstning sådär tio år efter och om de inte fattade*? Är de kompetenta?

    SvaraRadera
  19. Paradoxen är att sparar man bort slack inom till exempel vården, ökar kostnaderna eftersom det som kunde ha klarats av korrekt på ett besök, med flera krämpor i ett slag, kräver flera för varje krämpa för sig och för att rätta till tidigare misstag eller quick-fixar.

    Bristande slack höjer också personalkostnaderna.

    Stigande kostnader är alltså inget självklart tecken på bättre vård. Det kan också vara ett tecken på en alltför slimmad organisation med orealistiska marginaler med skenande kostnader för brandkårsinsatser så snart marginalerna inte räcker till.

    SvaraRadera
  20. Ja, sen måste man ju ionnse att läkare som donar med steoskop och knackar och kör lite standardröngen...mje...
    Man får nog räkna in både ett eller fler utlraljud och MRT och 4-5 specialister. Men Cornu är ju inte suk,

    SvaraRadera