Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2014-02-25 20:04

Definitionen av inflation

Det blev en förvirrad diskussion tidigare om hur inflation definieras, till skillnad mot hur officiell inflation mäts. Definitionen är inte samma sak som det ganska missriktade måttet KPI.


Definitionen av inflation följer
"Inflation är ökningen av mängden pengar och hastigheten på cirkulationen av pengar i förhållande till aktiviteten i ekonomin, och tar sig uttryck i form av stigande priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar."
Inflation är alltså alltid ett monetärt fenomen. Måttet KPI mäter bara priserna på en kombination av varor och tjänster, och utelämnar tillgångar.

Några konsekvenser av exempelvis omsättningshastigheten på pengar är att mängden pengar kan öka kraftigt utan att KPI påverkas speciellt mycket, vilket vi sett det senaste decenniet, när pengarna parkeras i tillgångar, t ex finansmarknaderna och bostadsmarknaden. Därmed cirkulerar inte dessa pengar i ekonomin och drar inte upp priserna på kombinationen av varor och tjänster. Man kan också tala om en likviditetsfälla i sådana här sammanhang.

Inflationsspiraler är när mängden pengar och cirkulationen av pengar åker in i självförstärkande positiva spiraler, som t ex löner, vilket höjer priset på varor och tjänster, vilket leder till höjda lönekrav ad nauseum. Men inflationsspiraler är alltså inte enda sättet att få inflation.

Om omsättninghastigheten på pengar inte ändras kan mängden pengar öka lika snabbt som ekonomin, dvs ungefär som BNP, utan att man får någon inflation alls. Med ett 2%-igt KPI-inflationsmål coh 2%-ig real BNP-ökning kan penningmängden alltså öka 4%, något förenklat. Ökar den mer än så, utan att KPI stiger, så beror det på att pengarna åker in i tillgångar, alternativt en kombination av att hastigheten på cirkulationen minskar.

Både bostadsbubblan och bubblor på aktiemarknaden eller obligationsmarknaden är inflation, det är bara det att denna inflation inte mäts i KPI. Det är bekvämt, då våra politiker annars skulle behöva räkna upp diverse transfereringar (=bidrag etc) med 10-20% om året för att motsvara riktig inflation. 
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

69 kommentarer:

  1. Årets mest inflytelserika ekonomiblogg, var det så?
    Och det "cirkulerar" ändå helt runt i huvet planlöst kunskapslöst angående även de allra mest grundläggande koncept som en ekonomi kan beskrivas med...

    Var finns pengen medan den "omsätts"? Varje peng finns alltid. Skillnaden mellan att spara eller handal kan inte existera, per definition av konceptet "existens". Pengen är alltid sparad hos köparen eller säljaren. Låt oss släppa dagis-dada-idioti här och istället utgå från grundläggande konkreta vardagliga fakta om vad ekonomin består av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett tips, Kapitalist, är att om du blir sur och otrevlig av spriten, så bör du hålla dig borta från tangentbordet på fyllan. Och undvik människor också. Eller sluta drick. Det finns hjälp att söka, även om du klassar dig som en "fungerande alkoholist".

      Som det tydligt står spelar omsättningshastigheten roll. Hur länge vilar pengarna innan de flyttar på sig från "köparen eller säljarens sparande"? Kanske lite svårt att förstå för dig i nuvarande tillstånd dock.

      Radera
    2. Det vore intressant med ett enkelt exempel på när pengar är parkerade i tillgångar.

      Låt säga, när en enkrona är parkerad i en tillgång, låt säga en skruv?

      Radera
    3. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden". Varför komplicera det?

      Radera
    4. @Björn

      Jo, det låter ju lite feltänk när man tror att pengarna parkeras på börsen eller så. Börsen är inte som internet - det som sker på börsen stannar INTE på börsen, det åker ut någon annanstans (oavsett om vi snackar pengar, aktier eller bitcoins).

      Däremot kan pengar vara "parkerade" kortare eller längre tid (exvis ligga i en glasburk, rent faktiskt så är ju glasburk en tillgång så pengarna är ju då parkerade i en tillgång). Det hela är ju egentligen en fråga hur mycket pengar som finns kontra hur mycket pengar som omsätts.

      Radera
    5. Självklart spelar velocity sin roll i inflation. En stor del av pengarna har ju stoppats in i bostads- och aktiemarknaden.

      Radera
    6. @Jordnara

      Varje gång du köper en aktie så kommer någon annan sälja en aktie. Det finns alltså inget som "stoppas in" i aktiemarknaden - det är bara att aktien och pengarna som bytt ägare. Samma sak gäller även bostadsmarknaden.

      Jag bortser här från affärer som skapar och förstör pengar, men de ger ju upphov till monetär inflation/deflation och inte att pengar parkeras i någon tillgång.

      Radera
  2. Som jag förstår det så skapas nästan alla nya pengar när någon tar ett lån. D v s de pengar som tillkommer är lånade. När lånet betalas tillbaka så förstörs dessa pengar. Har jag förstått detta rätt?

    Vad får detta för konsekvenser för inflationen? Vi har då inflation t ex i tillgångar som aktier och bostäder men bara så länge lånen inte betalats tillbaka, eller?

    Hur var resonemanget när man skapade detta system?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har förstått rätt. Dock är det varken gratis eller fritt att skapa pengar, utan det krävs tre parter - köpare, säljare och bank.

      Radera
    2. OK, bra.

      När skapade man detta system? För tidigare så skapades väl pengar inte vid låntagande? I USA antar jag att systemet tillkom 1971 när guldmyntfoten togs bort. När skedde det i Sverige? Varför valde man denna konstruktion? Jag antar att det är första gången vi haft något liknande i mänsklighetens historia, eller?

      Radera
    3. Det verkar ju som om skulderna måste växa i samma takt som penningmängden som systemet är konstruerat. D v s om vi har en ekonomi där pengamängden hela tiden växer så måste skulderna växa lika mycket. Då är det ju inte så konstigt att skuldsättningen är så omfattande.

      Radera
    4. Det finns ytterligare en komplicerande faktor, vilket är att alla pengar som skapas genom lån är behäftade med räntor, vilket betyder att mer pengar måste skapas under tiden pengarna är utlånade för att betala räntorna. Visst om de utlånade pengarna används för investeringar och återbetalas kanske det fungerar lite längre, men ävenså. Jag har svårt att få ihop detta, och ser att det i slutändan förmodligen leder till ett högbelånat ändläge med låg ränta av japantyp, eller en krasch. Men det är bara vad jag ser, och jag förstår ju inte alls lika bra som ekonomer, som ju visat på ett utomordentligt track record de senaste decenniet.

      Radera
    5. Och systemet verkar även vara beroende av evig tillväxt för att fungera. Men med tiden når vi peak konsument, då konsumenterna inte klarar att konsumera mer, och då är det kört, om nu ingen annan resursgräns inträffar först, för då händer det nog tidigare.

      Radera
    6. Man kan säga att det är pengar som skapas då de fungerar på likvärdigt sätt men det är endast riksbanken som kan trycka nya pengar. Banker skapar krediter! Det kan vem som helst göra. Det är bara att skriva en skuldsedel och det behöver man inte en bank för att göra. Det går lika bra att göra det mellan två privatpersoner.

      Dock så är det inte brukligt att man skriver en skuldsedel mellan två privatpersoner eftersom det är lite svårt att få någon annan att acceptera den skuldsedeln som betalning för tjänst eller vara.

      Radera
    7. @Jaha Dåså

      Ja, jag har stött på det där med räntorna. Det skulle kanske kunna lösas om det kontinuerligt skapades skuldfria pengar som täckte räntorna? Men något sådant sker inte, eller hur?

      Jag är inte heller ekonom så jag har inte koll på detta. Men intuitivt ser det ut som om systemet är skapat för att driva på tillväxten och samtidigt omfördela till de redan rika. Dessutom ser det ut som om det borde vara ohållbart i längden.

      Jag önskar någon väl insatt i ekonomi kunde förklara detta (helst utan ekonomi-mumbo jumbo). Det borde ju ha diskuterats och debatterats när det infördes, eller? För visst är det väl ett modernt och historiskt unikt påfund att konstruera pengaskapandet på detta sätt?

      Radera
    8. @Lord M,

      Men bankpengar är också krediter som som banken skapar genom att låna av RIX/riksbanken med värdepapper som säkerhet, till en viss ränta.

      Radera
    9. @Richard B

      Om t.ex. resursen vår slavekvivalent, oljan, som gör att varje människa har motsvarande flera hundra slavar sätter gränsen, så är det inte säkert att det upplevs som brist på olja, utan symptomen kanske yttrar sig som ekonomiska svårigheter, avmattad konjunktur, kanske till och med recession, eller en lång utdragen krasch med deflation, konkurser och allmän förstörelse av pengar, svält, uppror och kaos. Vad jag menar är att pengar verkar vara ett väldigt komplext fenomen som inte bara är ett betalmedel utan även en väldigt illusorisk företeelse där det beror på vilket perspektiv man väljer att betrakta det från vad det egentligen betyder. Allt hänger ihop i något slags oöverskådligt kaotiskt system som förmodligen ingen levande människa har, eller kan ha, full koll på. Så det finns nog inga enkla lösningar, bara att köra vidare full fart in i väggen.

      Radera
    10. Helt rätt av Jaha Dåså. När utvinningens kostnader för oljan och allt annat upptar en allt större andel av BNP så uppstår dessa effekter. Till slut blir nettot av verksamheten och välståndet så litet att folk för den egna säkerheten och mat på bordet hoppar av systemet och kanske inte heller använder pengar. När detta sker kan man enkelt räkna på. Kostnaderna ökar realt med cirka 5 procent om året och de har dubblats sedan år 2000, från en mycket låg nivå. De kommer ungefär att fortsätta att dubblas vart 14:e år. Landet efter land kommer att slås ut ganska plötsligt. Pengarna och mycket annat försvinner när elen slutar fungera, för här landet kanske 2050.

      Radera
  3. Inflation kommer från det engelska ordet inflate, "blåsa upp". Det är peningmängden som åsyftas. Att priser på tillgångar och varor ökar är ett sympom.

    Skuldsedlar är de faco pengar, dessa uppstår spontant hela tiden mellan två personer.

    Sara köper en tjänst från Anders för 10000 kr och kommer överens om att hon återbetala skulden om en månad, dom skriver ett skuldkontrakt. Anders kan nu använda skuldsedeln för att köpa en tjänst av Saras vän Robert och betala med skuldsedeln, ett betalmedel har uppstått! och detta mellan två privatpersoner helt utan inblandning av bank.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sara köper en tjänst från Anders för 10000 kr och kommer överens om att hon återbetala skulden om en månad, dom skriver ett skuldkontrakt."
      Det finns inga sådana betalningsmedel i ekonomin.
      Två personer kunde då skria ut skuldsedlar till varandra och tillverka en miljard i källaren.

      Radera
    2. Har du aldrig hört talas om checkar och växlar? Kanske inte är så vanligt i dag att man betalar med växlar (eller checkar), men om betalningsmottagaren litar på trassaten/trassenten så finns det inget som hindrar att betalningsmottagaren accepterar den. I detta fallet får man anta att Robert litar på att Sara betalar sina skulder - genom överlåtandet av växeln så kommer Robert vara den som har rätt att kräva tillbaks pengarna från Sara.

      Skriver du en egen växel på en miljard så kan du nog inte få någon att acceptera den (då ingen uppfattar dig så kreditvärdig), men det finns inget hinder mot att skriva sådana växlar.

      Radera
    3. "Skriver du en egen växel på en miljard så kan du nog inte få någon att acceptera den"
      Två personer kan skriva ut två växlar mot varandra då har dom 1 miljard per person.
      Det är inte lagligt betalningsmedel som skapas.

      Banker skulle då kunna fuska och skriva ut 1000 miljarder till varandra (digitala pengar), Riksbanken skapar lagligt betalningsmedel ingen annan.
      checkar och växlar är i kronor inget som privatpersoner på egen hand kan skapa.

      Checkar används inte som anmält betalningsmedel. den som står som mottagare kan lösa ut pengarna men andra kan inte använda checken som betalningsmedel.

      Radera
    4. @ekvationsteorin

      Det är helt upp till betalningsmottagare att välja ifall du skall acceptera en växel, check, visakort eller en flaska sprit. Större delen av handeln sker med annat än lagligt betalningsmedel (ie sedlar och mynt).

      Radera
    5. Skilj på lagligt betalningsmedel och sånt som inte är lagligt betalningsmedel.
      Det som inte är lagligt betalningsmedel saknar betydelse.

      "Större delen av handeln sker med annat än lagligt betalningsmedel "
      ?

      Radera
    6. @ekvationsteorin

      Eftersom i större delen av ekonomin görs inte betalningar med lagligt betalningsmedel. En normalt hushåll betalar inte räkningar med lagligt betalningsmedel, dessutom så är det en hel del som betalar med kort. Vidare så sker väl i stort sett all B2B-handel med betalning via pg/bg vilket alltså inte är lagligt betalningsmedel. Slutligen så betalas lönen ut genom att den sätts in på den anställdes konto och skatten genom att pengarna sätts in på skattekontot - ej heller där lagligt betalningsmedel.

      Radera
    7. Anonym är rolig, ekonomin använder olagliga pengar.

      " En normalt hushåll betalar inte räkningar med lagligt betalningsmedel,"
      Pengarna som vi köper mat med duger som betalningsmedel till skatteverket.

      Dricker anonym?

      Radera
    8. @ekvationsteorin

      Hade du varit lite påläst så hade du vetat vad lagligt betalningsmedel är och att sånt som inte är lagligt betalningsmedel är inte per automatik olagligt. Lagligt betalningsmedel i sverige är (gällande) sedlar och mynt - that's it (bankgirobetalningar, VISA-kort eller kontoöverföringar är inte lagliga betalningsmedel).

      Radera
    9. Anonym dricker
      "Det är helt upp till betalningsmottagare att välja ifall du skall acceptera en växel, check, visakort eller en flaska sprit."
      Sprit är ett gångbart betalningsmedel bland alkoholister.

      Radera
    10. @ekvationsteorin

      Skall du hålla på med sandlåde-argumentation så får du göra det på egen hand.

      Radera
    11. Kronor på banken är inte pengar enligt dig.
      Sprit är pengar enligt dig, sprit är betalningsmedel just för att alkoholisterna accepterar värdet i spriten.


      Radera
    12. @ekvationsteorin

      Eftersom du bara insinuerar dumheter så antar jag att du bara tänker syssla med sandlådenivå i diskussionen. Därför låter jag dig sitta själv i sandlådan och lalla.

      Radera
    13. Anonym du klarar inte ens av dom fyra räknesätten, du är ett troll.
      Om vi har noll ökning av penningmängden och statsministerns månadslön ökar med 5%
      hur många år tar det för hans lön att bli större än penningmängden.

      Fråga 2 om peningmängden ökar med 2% och hans lön med 5% hur många år tar det då.
      Denna sjuka ide har den österrikiska skolan och ekonomin dör garanterat med den dårskapen.

      Radera
    14. @ekvationsteorin

      Jag gillar inte att folk insinuerar saker och använder allehanda sandlådeargument. Därför tänker jag sluta "läsa" inlägget när jag kommer fram till sånt - vill du ha en (vettig) diskussion så får du helt enkelt anstränga dig från att använda sådana argument.

      "Anonym du klarar inte ens av dom fyra räknesätten, du är ett troll."

      Insinuationer - och därmed slutar jag läsa där...

      Radera
    15. Anonym visa att du kan räkna.
      Du vägrar att räkna för det visar att den österrikiska skolan är felaktig och att ekonomin går under med deras teori.

      Radera
    16. @ekvationsteorin

      Visst: 73+19=92, men jag antar att du vill att jag skall räkna på dina meningslösa exempel som saknar all verklighetskoppling. I princip alltid när man har en exponentiellt ökande serie så har den inte någon obegränsad verklighetsanknytning, det verkar bara vara du som verkar tro på dem.

      Radera
    17. Statsministerns månadslön ca 150000kr öka med 5% per år han lön är ofantligt stor om 400år
      150000*1,05^400=44855002687326
      Om 400 år så är hans månadslön 44855002687326 (44mijarder)
      Den som påstår att man kan öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden kan inte tänka eller räka för det är totalt omöjligt.

      Anonym vet att jag har rätt men han vill inte erkänna det.

      Radera
    18. @ekvationsteorin

      Din beräkning är meningslös eftersom den baserar sig på hopfantiserade siffror. Bortsett från att dina siffror är helt hopfantiserade så är dessutom det inte rimligt att man skall kunna extrapolera sådär - ta t.ex. jordens befolkning som dubblats på 40 år (1960-2000) vilket skulle innebära att jordens befolkning skulle vara 6 biljoner (40000/km^2) om 400år, 6 biljarder (40 pers/m^2) om 800år osv, det blir TRÅNGT (och varje rimligt tänkande människa inser då att det inte kan bli så - trots att det blir så ifall man räknar på att befolkningen skall dubblas på 40år).

      För övrigt så ställer jag mig frågande till varför du drar ut på sidospår. Det har inget att göra med gamla diskussionen, det har heller inget att göra med österrikiska skola eller för den delen något annat vettigt (då som sagt beräkningen bygger på ogrundade fantasier).

      Radera
    19. Lönerna har ökat dom senaste 400åren varför skulle dom inte fortsätta att öka?
      Krigskassan på 1600 talet räcker nu bara till statsministerns lön.
      Statsministern kommer att få löneökningar 3% är fult möjligt och hans månadslön blir då 20 miljarder om 400år.
      (150000*1,03^400)



      Ekonomin går garanterat under med den österrikiska skolan om dom stoppar penninmängdsökningen och låter statsministerns månadslön öka.

      Radera
    20. @ekvationsteorin

      Även penningmängden har ökat de senaste 400 åren - så det resonemanget håller inte riktigt. Även "konsumentprisindex" har ökat de senaste 400 åren. Att då föra ett resonemang som bygger på att lönerna skall öka med bibehållen penningmängd är ganska verklighetsfrämmande (liksom föreställningen att lönen skulle öka i reella termer).

      Sen kan man bara notera att du nog missuppfattat ett och annat om österriskiska skolan...

      Radera
    21. Tillägg: vidare är det ganska uppenbart att det leder till orimligheter ifall man extrapolerar reella saker med exponentiell tillväxt (NB att låta det bli exponentiellt mer luft i lönekuvertet är inte reella saker).

      Radera
  4. Vore intressant att göra ett eget konsumentprisindex med en korg varor relevanta för ens eget hushåll. Ett framtida pyssel-projekt.
    För övrigt kan nämnas att det var länge sedan som bidrag automatiskt räknades upp med inflationen. Det togs bort vid nittiotalskrisen. Därför har staten numera alltid ett "reformutrymme" som uppstår när barnbidrag, Akassetak, etc, urholkas av inflation. Det verkligt eleganta i sammanhanget är att regeringen efter några år av ständigt fallande realbidrag och realersättningar kan lansera ett nästan-återställande som en stor satsning :-)
    http://viharraknatpadethar.se/2011/10/reformutrymmet-och-valfarden

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Karin Granström

      Det vore för det ändamålet intressant ifall SCB även publicerade sitt rådata (vilket de kanske gör, men jag har inte sett det). Man skulle kanske kunna ha ett excelark som man sen bara kan plita i sina egna vikter för olika varor och tjänster och skapa sitt eget prisindex?

      Radera
  5. inflation i all ära, men...
    Jag är mer intresserad över hur deflationen vi har framför oss kommer påverka saker och ting.
    De massiva kreditförlusterna, och återbetalningen av lån och svångrem på nyutlåning.

    Skönt att vara skuldfri!

    SvaraRadera
  6. Hur ska börserna nånsin kunna rasa så länge Fed (och några av deras kompisar) fortsätter att bara pumpa och pumpa?

    SvaraRadera
  7. Om tecknande av klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar samt köp av bostäder och värdepapper ingick i KPI, skulle väl KPI och inflation vara samma sak? Eller?

    SvaraRadera
  8. Nu är det väl så att politikerna har ungefär samma "tolkningsrätt" avseende vad "inflation" eller "KPI" är som Humpty Dumpty i Alice i Underlandet

    "When I use a word,' Humpty Dumpty said in rather a scornful tone, 'it means just what I choose it to mean — neither more nor less."

    http://en.wikiquote.org/wiki/Through_the_Looking-Glass#Chapter_6:_Humpty_Dumpty

    SvaraRadera
  9. Inflation är KPI Konsumentprisindex
    Så definieras inflation.

    SvaraRadera
  10. "Både bostadsbubblan och bubblor på aktiemarknaden eller obligationsmarknaden är inflation, det är bara det att denna inflation inte mäts i KPI. Det är bekvämt, då våra politiker annars skulle behöva räkna upp diverse transfereringar (=bidrag etc) med 10-20% om året för att motsvara riktig inflation. "

    Konsumentprisindex anger bidragstagarens kostnadsökning dom ska inte få mer än vad KPI har ökat.

    SvaraRadera
  11. "till skillnad mot hur officiell inflation mäts. Definitionen är inte samma sak som det ganska missriktade måttet KPI."

    Ska den officiella definitionen gälla eller cornus?
    När rapport pratar om inflation på tv så menar dom KPI konsumentprisökningar.

    I svenska språket så kan ordet inflation bara stå för KPI, om penningmängden ökar så säger man att penningmängden ökade, M3 ett sätt att mäta mängden pengar på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur skulle "dom säger så på TV" hjälpa din argumentation?

      Inflation är enligt SAOL "penning[värde]försämring, allmän prisstegring".

      Riksbanken skriver "Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI".

      Radera
  12. Ekvationsteorin, 3 inlägg på raken, seriöst? Ska du ha samma fingersmäll som Kapitalist fick eller? Läser du ens över huvud taget vad andra skriver i kommentarerna eller har du andra problem? Vi har lagt in artiklar från SCB och riksbanken gällande vad som är inflation och vad som är konsumenprisindex och det är två vitt skilda saker.

    SvaraRadera
  13. Cornu,

    Nu blev jag intresserad, bidrag går alltså inte in under den mätbara inflationen i Sverige? Hur funkar det, jag tänker att visst går väl bidrag in eftersom det är pengar som kommer att konsumeras? Och sen att vi har bidragsökningar i olika led som antingen höjts eller sänkts vilket också skulle vara intressant att se hur skattemedel används.


    OT, Eftersom du gillar det här med Ryssland och sånt, kanske värt ett nytt inlägg till Ukrainas fall
    http://rt.com/news/ukraine-monuments-nazi-symbols-645/

    SvaraRadera
  14. Intressant om inflation och bidragssystemet.
    Antag att BR priser skulle ingå i den KPI som påverkar pensionärers bidrag.
    Då hade Sth BR marknad pressat budgeten för hela Sverige och Pensionärer i Korpolombo skulle kunna köpa mer på allas vår bekostnad. Utan komma nära den BR som skapade höjningen eller drabbas av den höjningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skattekvot, skattetryck eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av samhällsekonomin. Det beräknas som skatter inklusive sociala utgifter i ett land i förhållande till BNP.[1] Ibland används begreppet totalt skatteuttag för att tydliggöra att det inte handlar om nivån på en enskild skatt. Skatteuttaget uttrycks vanligen som en procentandel av BNP. Bland annat OECD publicerar sådan statistik för olika länder.

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Skattekvot

      Om jag har förstått det rätt så är pensionärerna en intressant grupp eftersom pension är skattepliktig förvärvsinkomst samtidigt om man ökar mängden "fattigpensionärer" som tvingas leva på äldrebidrag och bostadsbidrag så kommer dessa inte märkas i konsumentprisindex däremot kommer de att märkas i BNP.

      Så genom att göra pensionärer "fattigare" kan man sänka KPI och samtidigt höja BNP utan att det märks?

      Radera
  15. Ursäkta men kan pengar verkligen "parkera" i tillgångar? Är det fortfarande pengar då?

    Så fort en penningsumma använts för att köpa till exempel aktier så har ju själva pengarna cirkulerat vidare. Det där håller inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det håller.

      Om pengar skapas för att A vill köpa en bostadsrätt av B, så måste banken låna upp dessa pengar på obligationsmarknaden, från C. Pengarna är låsta i tillgångar, omsättningshastigheten faller radikalt.

      Om A inte hade lånat för att köpa en BR av B, så hade C:s pengar använts till annat, t ex något som cirkulerar snabbare i ekonomin än ett bostadslån, t ex produktion och konsumtion.

      Motsvarande gäller aktier. A köper aktier av B. B låter pengarna sitta kvar i depån i väntan på affärsmöjligheter (eller lånar likt C ut dem till bostadsmarknaden via obligationsfonder). Pengarna cirkulerar inte i den reala ekonomin och används inte till konsumtion eller produktion, utan sitter på ett konto hos Avanza, som desperat försöker få dem utlånade pga överlikviditet.

      Allt handlar om velocity of money. Viss användning av pengar har helt enkelt lägre omsättningshastighet.

      Radera
    2. Stämmer verkligen detta??? I första exemplet med bostadsrätten flyttas ju bara pengarna från C till B som har exakt samma möjlighet att sätta sprätt på pengarna som C. Dom är inte låsta.

      Samma sak i exemplet med aktier, pengar i depån är ju samma som pengar på ett konto, vilka banken kan låna ut i väntan på att du ska bestämma dig vad du ska göra med dem. Lånas pengarna till bostadsmarknaden hamnar de också i fickorna på en säljare i slutändan som är fri att bränna dem. Inga låsta pengar här heller.

      Eller har jag missförstått något, som vanligt! :-)

      Radera
    3. Jag håller med, micken. Det är inte pengarna som är låsta, utan tillgångarna. Om jag väljer att låsa mina pengar genom att köpa en tillgång så är ju "pengarna" (som inte längre är pengar) låsta för min del - men själva pengarna har cirkulerat vidare. Om de sitter i en depå och väntar eller inte känns inte särskilt relevant, och jag skulle gärna vilja veta hur stor del av penningmängden som i så fall sitter bunden i depåer? Finns några fakta att luta sig mot i detta fall?

      Radera
  16. Men liksom är inte detta samma problematik som konceptet "pengar"? 99% av befolkningen avser att priserna ökar när man talar om inflation - att då använda begreppet när man avser något annat bäddar ju bara för missförstånd och förvirring.

    Vill man undvika missförstånd så talar man om monetär inflation istället (eller vilken sorts inflation man avser). Inflation betyder väl egentligen uppblåsninng och det kan ju avse lite vad som helst, dvs begreppet i sig är flertydigt. Inom kosmologin använder man också konceptet, men avser då uppblåsning av rummet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För en gångs skull så håller jag med anonym.
      Alla som hör ordet inflation tänker då på KPI.

      monetär inflation nja penninginflation är bättre för då är bankernas krediter med.
      Cornu borde prata om penninginflation i stället.

      Radera
    2. @ekvationsteorin

      Monetär beskriver just att något rör pengar. Väljer man att använda låneord så har man redan svalt några mygg och då kan man lika gott svälja några till - är man allergisk mot låneord får man hålla sig till begrepp som "ökning av penningmängden" (eller "allmänna prisökningar") istället för olika typer av "inflation".

      Radera
    3. Monetär inflation, det kan förväxlas med en ökning av den monetära basen och "inflation" i den monetära basen.
      Det förvillar, jag antar att du menar en ökning av hela penningmängden.
      Men hur ska du beskriva en ökning av endast den monetära basen?

      Hur beskriver du i ord en ökning av den monetära basen.
      Hur beskriver du en ökning av hela penningmängden.
      Som jag ser det så kan ordet monetär stå för olika saker och kan därför missförstås.

      Radera
  17. Faktum är att det där är en nattstånden definition av inflation. Den moderna definitionen av inflation är just en ökning av prisnivån/minskning av penningvärdet, inte en ökning av penningmängden. Det kan ju framstå som en rent akademisk distinktion, eftersom en ökning av penningmängden tenderar att vara korrelerad med en stigande prisnivå.

    Detta är dock inte alltid fallet. Under de senaste åren när ekonomin har suttit fast i likviditetsfällan har inflationen varit mycket låg, trots att penningmängden flerdubblats i många länder. I länder som USA, Japan och Storbritannien har penningmängden ökat kraftigt utan att inflation uppkommit.

    Här är definitionen av inflation från Wikipedia, men titta gärna i valfri grundbok i nationalekonomin för bekräftelse.

    "In economics, inflation is a persistent increase in the general price level of goods and services in an economy over a period of time.[1] When the general price level rises, each unit of currency buys fewer goods and services. Consequently, inflation reflects a reduction in the purchasing power per unit of money – a loss of real value in the medium of exchange and unit of account within the economy.[2][3] A chief measure of price inflation is the inflation rate, the annualized percentage change in a general price index (normally the consumer price index) over time.[4]"

    SvaraRadera
  18. Kan man motverka inflation genom att minska skatten för en vara/tjänst, säg t.ex. restaurangbesök?

    med samma pris så har ju då själva varan blivit dyrare även om priset konsumenten betalar är detsamma.

    eller vägs sådant in när inflation beräknas med kpi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså resonemanget förutsätter att priserna inte sänks.men det är väl ganska vanligt att näringsidkare "smyghöjer" genom att inte sänka priset motsvarande skattesänkningen.

      Det är inte så vanligt att folk klagar på priser som ligger still..

      Radera