Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-12-28 16:15

Herrgård/hästgård med större pantbrev än begärt pris

Det finns nu en 1500-tals herrgård till salu för 15 MSEK, komplett med 20 hektar mark mm. Vad som är speciellt är att pantbreven är på hela 15.7 MSEK, vilket antyder om en skuldsättning som vida överstiger begärt pris.



Herrgården är naturligtvis ombyggd till en hästgård, komplett med ridhus och femton boxar. Tillkommer flyglar etc.

Sådana här objekt är inte lätta att sälja, då de kräver väldigt speciella köpare. Förhoppningsvis rör det sig om en välbesutten ägare som kan ta en mer eller mindre omfattande förlust.

Vad som kan vara intressant i sammanhanget är nya skatteregler som gäller från årsskiftet, vilket gäller vissa lantbruksenheter. Citat Skatteverket:
"Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader
Skattefriheten för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter slopas. Förändringen berör 51 300 fastigheter där de dominerande grupperna är ecklesiastikbyggnader, vårdbyggnader, skolbyggnader samt bad-, sport- och idrottsanläggningar."
Jag är osäker om det gäller i detta fall och om de reglerna berörs av ovanstående korta beskrivning. Tidigare har dock mangårdsbyggnader om mer än 400 m2 (eller något sådant - minns inte detaljerna, då de inte berör mig personligen) på jordbruksfastigheter varit möjliga att skattefritt renovera med intäkter från jordbruket. Annars räknas normalt investeringar i bostaden som privata, och ska göras med skattade pengar. Även om man får ROT-avdrag, så får man ju inte tillbaka egenavgifterna/arbetsgivaravgifterna.

Normalt länkar jag inte till sådana här objekt, men en jordbruksfastighet på 15 MSEK är nog snarare att se som ett företag än en privatperson.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

29 kommentarer:

  1. Lagmansholm är ett specialfall ... dom har styckat av ganska många tomter/"hästgårdar", och tanken var att det skulle bli en "hästby" med huvudgården i centrum. Alla behöver inta ha eget ridhus typ ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men har de sålt några av dem? Kollar man på hemnet ligger många ute till försäljning. Vem äger dem nu?

      Radera
    2. Men har de sålt några av dem? Kollar man på hemnet ligger många ute till försäljning. Vem äger dem nu?

      Radera
  2. Svar
    1. Gissar att ägaren styckat av och sålt av en hel del till BRF:en, därav att pantbreven fortfarande är större än begärt pris.

      Radera
    2. Min "granne" styckade och sålde för 19Mkr, eller mer...

      Radera
    3. Jag styckar mina grannar istället, det är mycket bättre.

      Radera
  3. Hur blev det med jordbruksfastigheter efter 2014, visst ska det nu krävas 4ha för att kunna klassa det som jordbruksfastighet?

    SvaraRadera
  4. Torpa utanför Falköping är också till salu ...

    Lägg till tio miljoner och bo lite bättre ... "guldkranar i badrummet" ...

    SvaraRadera
  5. Ännu en borgerlig höjning av fastighetsskatten. Höjd fastighetsskatt är verkligen deras stora profilfråga, det som definierar vad borgerlig ideologi är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snarare en anpassning till verkligheten. Det var väl typ 200 år sen nån faktiskt bedrev ett rationellt jordbruk i traditionell mening på <4 ha.

      Radera
    2. Jag har träffar flera äldre par med fyra ha gårdar. De har levt enkelt och väldigt rationellt utan överdrifter.

      Jag är för övrigt inte ett halvsekel gammal. Var fick du sina två hundra år ifrån. Det var ju tom innan hemmansstyckningarna. (Inte grannarna)

      Radera
    3. Jag vågar nog drista mig till att påstå att herrn, eller frun, eller båda, haft jobb utanför gården för att dra in pengar.

      Radera
    4. Min farmors föräldrar levde helt som bönder på 7 ha för bara 50-60 år sedan och då hade de den största gården i "byn". Många av de mindre gårdarna var inte över 4 ha.. Där bedrivs förstås inget jordbruk idag, men 40-50 tal är inte "200 år sedan".

      Radera
    5. Min "gård" (hemskiftena på tio hektar) försörjde en kvinna med barn fram till mitten av 60-talet. Då var bete och åkermark ca fyra hektar. Hon sålde ägg, honung, samt mjölk från två kor, vilket tydligen räckte för att leva på, förutom självhushållningen.

      Radera
    6. Om man nischar sig på det lönsammaste, t ex växthus- och grönsaksodling, bärodling/självplock etc kan man få en helårslön på fyra hektar, trots att man tar in säsongsarbetare.

      Radera
    7. Ja, det var därför jag skrev "traditionellt jordbruk". Och ja, 200 år var säkert en överdrift men jag tycker min poäng är rätt uppenbar - man skriver om reglerna för att de ska bättre avspegla verkligheten. Sen är reglerna generella, så man kan säkert konstruera lite mer eller mindre långsökta undantag om man vill.

      Radera
  6. Drista dig du till det. Det socialistiska Sverige där ena parten tvingas arbeta med något skattefinansierat är inte så gammalt. Var inte tre hektar någon slags norm på trettio talets småjordbruk? Den gamla storleksregeln kom inte ur luften, som nya lagar verkar göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många hushåll där den ena parten jobbar med något skattefinansierat än idag. Inklusive skattefinansierade tjänstemän i Stockholm...

      Radera
    2. På 1860-talet var den genomsnittliga gården på 12 hektar. En knekt hade 10 hektar. På 30-50 talet fanns en hel del småjordbruk (runt 5 hektar) pga arvdelningar men man levde inte på dem. Bara överlevde mellan dagsverken och andra ströjobb.
      Gårdarna var förövrigt större för 200 år sedan. En familj behövde pga innefektivt jordbruk större markyta för att föda en familj än de behövde 100 år senare.

      Radera
  7. Jag tycker det verkar vara lite arealförvirring här. När en bonde talar om en fyra hektars gård menar han åkerarealen, medan Lantmäteriets fastighetsregister anger den totala arealen. Ett fyra hektars småbruk kunde utöver åkern ha t.ex. tre hektar beten och trettio hektar skog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men det är nog beroende på bonden/gårdens inriktning. Lite meningslös skog eller några återlöst räknas inte. Ett lyxproblem? Nu när de är inriktade, lik spannmålsruschens Dalslandsgårdar på 1800-hundratalet. (Det vet vi ju hur det gick ekologiskt.)

      Radera
    2. Återlöst skulle varit åkerlapp

      Radera
  8. OT kring just hästgårdar, men kanske en BRF vars ekonomiska plan kan vara lite småkul att läsa igenom? :=)

    Under "Om Karlavägen 76" hittar man planen.

    Karlavägen 76 BRF

    SvaraRadera
  9. Det där verkar vara Oscar Properties grej - renovera, ta 100tkr/kvm för lägenheterna och lägg 30 tkr/kvm i lån på det... ok att läget gör att intäkterna för lokalerna blir rätt fina, men att folk inte reagerar på den belåningsgraden när bostadsrätterna kostar som de gör är ju rent fantastiskt...

    Det var samma sak vid vasa parken (ateljéhuset) och säkerligen samma sak på nybrogatan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle vara svar till klarsynth så klart.

      Radera
    2. @ddd,

      Helt otroliga prisnivåer vi har när man tänker efter och uppenbarligen finns det en marknad för gänget med goda kontakter på banken och tillräckligt lång kreditlina för den här typen av bostadsrätter.

      Verkar vara precis den här typen av nya BRFs med tveksamma ekonomiska kalkyler som är modellen för hur man blir rik på ett enkelt sätt i Sverige just nu...

      Tyvärr, kan tilläggas. De enda som tjänar på det här är ju de byggherrar som driver den här typen av projekt samt mäklarkrängarna och banktjänstemännen på alla nivåer som mjölkar ur systemet maximalt. Ett system där skattepengar och avdrag är själva smörjoljan för något som inte är ett dugg produktivt ur ett nationalekonomiskt perspektiv.

      Radera
  10. Rörelsen gick dock med "vinst" 2012 med 489tkr.

    SvaraRadera
  11. En sån där gård vore ju toppen för 10 hippies från Stockholm som köpt radhus/lägenhet för 1.5 miljoner innan priserna dubblades (dvs som köpt i början av millenniet eller så).

    SvaraRadera