Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-11-29 10:32

Hushållens skulder nu 86.17% av BNP

Sveriges ekonomi växte realt under tredje kvartalet marginellt med en ökning på 0.3% jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Tittar man på nominell BNP och hushållens nominella skulder så steg hushållens skulder till 86.17% av BNP mot 84.18% samma period förra året. Tillägg: BNP har reviderats av SCB för tidigare kvartal, vilket jag missade, så inläggets siffror har korrigerats marginellt mot första publiceringen.

Den svenska skuldbubblan - svenska hushållens skulder och BNP fjärde kvartalet 1997 till tredje kvartalet 2013.

Nominella skulder som mörk linje mäts mot höger axel, övrigt mot procent på vänster axel.
Intressant nog ökade rullande fyra kvartals nominell BNP med 1.7% det senaste året, jämfört med reala BNP på 0.3%. Förenklat betyder detta att BNP-deflatorn, dvs justeringen av BNP för allmäna pris- och kostnadsökningar, ligger på 1.4%. När man normalt pratar om BNP så är det just real BNP som man avser. Att allt blir dyrare är förstås inte ekonomisk tillväxt, då högre priser inte innebär ökad produktion av varor och tjänster, därav pratar man normalt om real BNP. Skulder är dock nominella och måste jämföras med nominell BNP.
Detalj de senaste åren.

Men BNP-deflatorn, som till skillnad mot konsumentprisindex KPI, mäter kostnadsökningarna i hela ekonomin, talar alltså direkt emot officiell "inflationstakt" med ett KPI på -0.1% eller deflation.

De som tjatar om att Ingves och Riksbanken måste sänka räntan stirrar sig blinda på en tillfälligt svag KPI-siffra, som bara speglar en fiktiv KPI-Svensson, som inte existerar. I den faktiska svenska ekonomin var prisökningarna 1.4% och rent av även högre än det räntejusterade KPIF på 0.6%. 

Snacket om deflation är förstås kraftigt överdrivet, vilket vi också ser på fortsatt skenande skuldsättning. En BNP-deflator på 1.4% ligger väldigt nära inflationsmålet om 2.0%.

Inflation är och förblir ökningen av mängden pengar och krediter i förhållande till omsättningshastigheten på de samma och aktiviteten i ekonomin (BNP), och tar sig uttryck i form av stigande priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar som bostäder eller aktier. 

KPI tittar bara på prisökningar inom hushållens varor och tjänster och är som att försöka diagnosticera cancer med en febertermometer. Å andra sidan är de som skriker efter räntesänkningar lika vettiga som en person som försöker självoperera blindtarmen hemma på köksbordet eller tror att Alvedon botar cancer.

Hushållens skulder fortsätter att skena. Aktuell BNP-takt är 0.55% av nominell BNP per kvartal det senaste året och nominellt har skulderna ökat 4.1% och betydligt mer än i princip alla relevanta indikatorer som BNP (0.3% realt, 1.7% nominellt), KPI (-0.1%) och brutto- eller nettolöner. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

22 kommentarer:

  1. Ska man tolka ditt uttryck med att vi har inflation tack vare att skuldsättningen fortsätter att öka?

    Jag leker med tanken, om så är, skulle en minskad skuldsättning sänka Svenska BNP:n samtidigt som vi behöver minska skuldsättningen.

    SvaraRadera
  2. KPI kopplad till BNP en ny variant av ekonomiska analys! Intressant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är ingen ny analys. Det är den mest fundamentala och elementära analysen man får lära sig i vanlig nationalekonomi.

      Radera
  3. Det är inte helt omöjligt att operera bort sin egen blindtarm. Kolla in den här mannen.
    Antarctica, 1961: A Soviet Surgeon Has to Remove His Own Appendix

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet. Han var dock inte journalist, utan kirurg, och hade även assistans och sjukhusutrustning.

      Radera
  4. Alvedon? Om man har en spik så är det en spik som är lösningen på problemet. I vart fall om problemet är att koka soppa. Och soppa kokas det rejält just nu.

    SvaraRadera
  5. Skulle vara kul att höra lite åsikter om denna video..

    http://www.youtube.com/watch?v=8AGnceEERNk&feature=c4-overview&list=UUdYlcMOUVnm1iOFlg0_1udQ

    SvaraRadera
    Svar
    1. I stort sett samma saker jag skrivit om tidigare. Kan vara värt ett separat blogginlägg.

      Radera
    2. Intressant och kanske aningen förledande. De underliggande förutsättningarna med peak alltmöjligt, skuldbubblor och finansinstabiliteter gör förutsättningarna något annorlunda. Men det vore ju kul om det stämde. För närvarande tror jag inte det utan min oro är stor för att problemen kommer att driva fram ett större paradigmskifte. Livet kommer dock att gå vidare i alla fall och förhoppningsvis blir det mer pyspunka än smäll så att det kan hanteras något lite lättare i alla fall.

      Radera
    3. Analysen gäller för ett imperium under skapande. Och som sådant har nog USA gjort sitt...

      Skulle kunna tänka mig att Kina/Asien möjligtvis kan uppvisa ett liknande mönster under nästföljande 100 år. Men USA? Inte en chans.

      Radera
  6. Fast nu råkar Riksbanken ha definierat sitt inflationsmål som att just KPI ska vara 2%, inte KPIF, KPIX, HIKP eller något annat inflationsmål. Det är därför vad alla förväntar sig att de ska sikta mot. Sedan må man tycka vad man vill om KPI eller 2%-siffran, och jag anser båda vara tveksamma som mål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mandatet har väl breddats en aning sista tiden, så att man även ser till KPIX/F och det allmänna skuldläget. Åtminstone en aning.

      Radera
    2. @Fredrik L

      Mandatet har inte ändrats på ett bra tag nu. Riksbanken har dessutom alltjämt tolkat mandatet som att de skall ha ett mål för KPI-inflationen på 2% vad jag vet, men du kanske har sett någonstans att de har uttryckt ett annat mål för penningpolitiken?

      Radera
    3. Varför tveksam? Du missar poängen. Det är naturligtvis enklare att ha ett prisindex, råvarukorg, penningmängd eller liknande istället för ett hokus-pokus hemligt KPI. SCB sätter Indirekt Riksbankens ränta med sina metodförändringar och justeringar.

      Radera
    4. Centralbankerna och många ekonomer slåss alltid efter det senaste krigets förutsättningar utan att ta till sig att världen och förutsättningarna förändrats. När man läser/följer t.ex DN´s ledarskribent Wolodarski så undrar man stillsamt var han befunnit sig de sista 12 åren?

      Radera
  7. Enligt en artikel av Leif Pagrotski i Gp förra veckan, så är Stockholms höga bopriser och därmed stockholmarnas höga skuldsättning ett hot mot näringslivet i Väst.
    När riksbanken försöker dämpa skuldsättningen och bopriser med hög ränta så slår det mot tillväxten eftersom företagen behöver låna pengar till låg ränta, för att kunna växa. Stockholms näringsliv är inte direkt så exportberoende som övriga landets, i Stockholm är finansoch ekonomi dominerande och givetvis statliga verk och lönerna är givetvis högre än i övriga landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En låg ränta slår mot konsumtionen och tillväxten då en enorm mängd sparkapital och pensionskapital inte förräntas. Alla mynt har två sidor.

      Hörde Paggan säga nyligen att vi kan inte få tillväxt genom att köpa varandras bostadsrätter. Det kanske växer lite insikt inom (S) ändå?

      Radera
    2. Företagen behöver inte alls låna pengar till absurt låg ränta. Problemet är istället att politiker och många ekonomer tror att räntan är för hög när det i själva verket handlar om att utbudet i ekonomin är så stort och därmed konkurrensen(om konsumenternas pengar) att alltför många företag hålls uppe med för låga räntor(krediterna växer för snabbt utan att betalas av). Små företag däremot får alltid betala för höga räntor till banken men det beror aldrig på ränteläget utan på banken.

      Räntan avgörs av kapitalägarna/innehavarna. Inte av centralbanken. När räntetrenden pekar nedåt(stor kapitaltillväxt då sänkta räntor tenderar att öka tillgångspriser i en avreglerad banksektor) riskerar man stora felallokeringar av kapital. Det brukar tydliggöras den dagen då kapitalet flyttas eller då bubblor spricker, som husbubblan i USA m.fl. Värdepapperiseringen möjliggjorde denna enorma bubbla i USA eftersom kapital snabbt kunde skapas på skuggbankmarknaden via Repo. Helt nya bostadslåneinstitut bildades i USA för ändamålet. Likaså kunde den ny avreglerade bankgrossistmarknaden inom främst EMU(kapital från Euro-obligationsmarknaden) snabbt flytta kapital till USA med Deutsche Bank i spetsen. På så sätt kunde huspriserna stiga så oerhört snabbt. I Sverige har samma prisexplosion kunnat ske genom dels fri belåning(Basel II) och dels genom att nya instrument/placerare delar på riskerna vilket tvärtemot kan öka riskerna. Banken lånar utomlands i t.ex dollar till lång ränta medan en annan motpart köper valutarisken(kronan) via valutasäkringar och en tredje motpart köper ränterisken via ränteswapar(från lång till kort ränta). Eftersom lånen aldrig betalas av kommer valutasäkringen vara en schimär då kostnaden för en stigande dollar ovillkorligen kommer att slå igenom hela vägen till slutkunden. Samma sak gäller ränteswaparna eftersom den långa räntan riskerar stiga så snart kapitalägarna inte längre nöjer sig med den låga riskfyllda räntan på s.k riskfria placeringar i överskuldsatta staters lån. Priserna för korta pengar på ränteswap-marknaden bör öka kraftigt den dagen om centralbankerna fortsätter att öka räntekurvans lutning genom fortsätta att hålla ner styrräntorna mot noll. Den dagen dollarn exploderar uppåt och med den den långa räntan riskerar Sveriges bolåneexponering värderas drastiskt annorlunda av de olika delmarknaderna. Skulle prisbubblan spricka kan det hända saker snabbt i bankportföljen!

      Radera
  8. Cournicopa: varför inte se till hushållens hela ekonomi, dvs tillgångar minus skulder ?
    Enligt FI som rapporterar til SCB har hushållen ganska god ekonomi:

    "Hushållens finansiella förmögenhet på ny toppnivå

    Börsuppgången under kvartalet påverkade hushållens finansiella förmögenhet positivt och vid kvartalets utgång noterades en ny högstanivå. Ökningen av förmögenheten förklaras framför allt av en kraftig värdeökning då tillskottet från det finansiella sparandet var mycket lågt. Under kvartalet nettosålde hushållen aktier och aktiefonder.

    Under tredje kvartalet nådde hushållens finansiella förmögenhet, totala finansiella tillgångar minus skulder, en ny toppnotering på 5 530 miljarder kronor. Den finansiella förmögenheten ökade totalt med 261 miljarder under kvartalet, varav 258 miljarder genom värdeökning och 3 miljarder genom positivt finansiellt sparande. Värdeökningen förklaras främst av positiv påverkan på hushållens direkta och indirekta ägande i aktier. Under kvartalet steg Stockholmsbörsen med 10,3 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Under kvartalet fanns också en positiv påverkan från värdeökningen av hushållens bostadsrättsandelar.
    Under kvartalet valde hushållen att nettosälja både aktier och aktiefonder, för 3 miljarder respektive 1 miljard, trots att börsen steg under perioden. Hushållen nettosålde även obligationer för 2 miljarder medan bostadsrättsandelar istället nettoköptes för 5 miljarder. Bankinlåningen på 10 miljarder var i relativa anspråk låg för att vara ett tredje kvartal. På skuldsidan ökade hushållen sina lån, nytagna minus amorterade, med 33 miljarder. Låneökningen var fyra miljarder högre än för motsvarande period under 2012.
    Definitioner och förklaringar

    Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

    Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

    Nästa publiceringstillfälle

    2014-02-17
    Källa:
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/2013K03/Behallare-for-Press/Sparbarometern-3e-kvartalet-2013/

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Cournicopa: varför inte se till hushållens hela ekonomi, dvs tillgångar minus skulder ?
      Enligt FI som rapporterar til SCB har hushållen ganska god ekonomi:"

      För att den bortser från att en persons tillgångar är till föga nytta för en annan skuldsatt persons skulder. Dvs om Adam är mångmiljardär och Bertil sitter med lån över skorstenen så är de i genomsnitt åtminstonde miljardärer, men det hjälper knappast Bertil.

      Radera
  9. Cournicopa: varför inte se till hushållens hela ekonomi, dvs tillgångar minus skulder ?
    Enligt FI som rapporterar til SCB har hushållen ganska god ekonomi:

    "Hushållens finansiella förmögenhet på ny toppnivå

    Börsuppgången under kvartalet påverkade hushållens finansiella förmögenhet positivt och vid kvartalets utgång noterades en ny högstanivå. Ökningen av förmögenheten förklaras framför allt av en kraftig värdeökning då tillskottet från det finansiella sparandet var mycket lågt. Under kvartalet nettosålde hushållen aktier och aktiefonder.

    Under tredje kvartalet nådde hushållens finansiella förmögenhet, totala finansiella tillgångar minus skulder, en ny toppnotering på 5 530 miljarder kronor. Den finansiella förmögenheten ökade totalt med 261 miljarder under kvartalet, varav 258 miljarder genom värdeökning och 3 miljarder genom positivt finansiellt sparande. Värdeökningen förklaras främst av positiv påverkan på hushållens direkta och indirekta ägande i aktier. Under kvartalet steg Stockholmsbörsen med 10,3 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Under kvartalet fanns också en positiv påverkan från värdeökningen av hushållens bostadsrättsandelar.
    Under kvartalet valde hushållen att nettosälja både aktier och aktiefonder, för 3 miljarder respektive 1 miljard, trots att börsen steg under perioden. Hushållen nettosålde även obligationer för 2 miljarder medan bostadsrättsandelar istället nettoköptes för 5 miljarder. Bankinlåningen på 10 miljarder var i relativa anspråk låg för att vara ett tredje kvartal. På skuldsidan ökade hushållen sina lån, nytagna minus amorterade, med 33 miljarder. Låneökningen var fyra miljarder högre än för motsvarande period under 2012.
    Definitioner och förklaringar

    Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

    Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

    Nästa publiceringstillfälle

    2014-02-17
    Källa:
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/2013K03/Behallare-for-Press/Sparbarometern-3e-kvartalet-2013/

    SvaraRadera
  10. Cournicopa: varför inte se till hushållens hela ekonomi, dvs tillgångar minus skulder ?
    Enligt FI som rapporterar til SCB har hushållen ganska god ekonomi:

    "Hushållens finansiella förmögenhet på ny toppnivå

    Börsuppgången under kvartalet påverkade hushållens finansiella förmögenhet positivt och vid kvartalets utgång noterades en ny högstanivå. Ökningen av förmögenheten förklaras framför allt av en kraftig värdeökning då tillskottet från det finansiella sparandet var mycket lågt. Under kvartalet nettosålde hushållen aktier och aktiefonder.

    Under tredje kvartalet nådde hushållens finansiella förmögenhet, totala finansiella tillgångar minus skulder, en ny toppnotering på 5 530 miljarder kronor. Den finansiella förmögenheten ökade totalt med 261 miljarder under kvartalet, varav 258 miljarder genom värdeökning och 3 miljarder genom positivt finansiellt sparande. Värdeökningen förklaras främst av positiv påverkan på hushållens direkta och indirekta ägande i aktier. Under kvartalet steg Stockholmsbörsen med 10,3 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Under kvartalet fanns också en positiv påverkan från värdeökningen av hushållens bostadsrättsandelar.
    Under kvartalet valde hushållen att nettosälja både aktier och aktiefonder, för 3 miljarder respektive 1 miljard, trots att börsen steg under perioden. Hushållen nettosålde även obligationer för 2 miljarder medan bostadsrättsandelar istället nettoköptes för 5 miljarder. Bankinlåningen på 10 miljarder var i relativa anspråk låg för att vara ett tredje kvartal. På skuldsidan ökade hushållen sina lån, nytagna minus amorterade, med 33 miljarder. Låneökningen var fyra miljarder högre än för motsvarande period under 2012.
    Definitioner och förklaringar

    Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

    Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

    Nästa publiceringstillfälle

    2014-02-17
    Källa:
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/2013K03/Behallare-for-Press/Sparbarometern-3e-kvartalet-2013/

    SvaraRadera