Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2013-11-05 08:02

Har Riksbanken tappat bort 5 - 8 ton guld?

Riksbanken verkar ha tappat bort mellan fem och åtta ton guld. Alternativt så kan man inte räkna. Eller så har man noll koll internt inom organisationen.



Men den 31:a augusti stod guldpriset i 1395:- USD per troy ounce och enligt Riksbanken själv var USDSEK 6.5936, vilket innebär ett guldpris på 1395*6.5936/31.1=286:- SEK per gram.

Korrekt marknadsvärde skulle alltså vara 35.9 miljarder SEK. Alternativt så var guldreserven i själva verket 130.4 ton guld eller ytterligare 4.7 ton. Eller så är marknadspriset på fysiskt guld högre än vad som noteras på de fysiska marknaderna. Eller så kan inte Riksbankens personal räkna. Frågan är vad som är värst?

Ovanstående beräkning var fel och kan bortses från.

Men det slutar inte där. 
Bokfört värde guldreserven 2008 - 2013

I sin veckorapport för den 31:a augusti skriver man att guldreserven är 33.473 miljarder SEK och inte 37.3 miljarder. Det samma i den tidsserie som ligger till grund för bifogad graf.

Nu verkar man numera bara uppdatera bokfört värde på guldet en gång i kvartalet, men det förklarar ändå inte felet. Skulle 33.473 miljarder SEK vara korrekt så innebär det att man tappat bort åtta ton guld och bara har 117 ton guld och inte drygt 125 ton. Dock verkar bokfört värde alltså följa någon form av kvartalsmedel.

I förra veckans pressmeddelande om guldreservens placering, som väl ändå får sägas vara ett mycket officiellt uttalande, så anges också 37.3 miljarder i värde och 125.7 ton guld per den 31:a augusti. Om guldreserven i själva verket är 4.7 ton mer, var finns det lagrat? Eller har man sålt åtta ton guld, och ifrån vilken av förvaringsplatserna har man i så fall sålt guldet?

Så något är fel med Riksbankens redovisning av guldreserven, marknadsvärdet eller något annat, t ex räknekunskaperna (mina t ex). 

Jag har sökt Riksbanken för en kommentar.

Att Riksbanken tydligen inte har koll på guldreserven föranleder att det bör ställas krav på en extern revision av inte bara Riksbankens fysiska guldreserv, utan hela Riksbankens redovisning av samtliga tillgångar, inklusive valutareserven och in- och utlåning till bankerna.

Cred: En läsare upptäckte att något inte stämde och artikeln utgår från det läsartipset.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

14 kommentarer:

  1. Mycket bra inlägg!

    Hade det varit i USA hade någon fått göra en pudel. Hade det varit i Japan hade Ingves fått avgå.
    Detta hände i Sverige och det rycks bara på axlarna.

    Är det såhär statsfinanserna sköts också? "Nån' procent fel i bokföringen hit eller dit...?"

    SvaraRadera
  2. Med mycket hög sannolikhet, rent utav med till visshet gränsande sannolikhet, är det inte mängden guld det är fel på, utan kursen.
    På samma sätt som man i de flesta större företagen låser valutakurserna för en viss period, och alltså medvetet redovisar fel, görs här säkerligen samma sak. Riksbanken räknar med guldpriset som var vid ett visst månadsskifte eller kvartalsskifte. Är inte det logiskt och enkelt?

    SvaraRadera
  3. Det är nog bara ungefärliga beräkningar som ser konstiga ut. Det hade sett lika konstigt ut om man redovisat dollar- och euroinnehavet i gram guld.

    Jag är mera intresserad av hur snabbt och radikalt man skriver ner ej inlösta sedlar som blir ogiltiga efter årsskiftet. Tidigare har man varit försiktiga med att göra snabba nedskrivningar av skuldsidan när man dragit in sedlar, och hållit möjligheten för sentida inlösning mera öppen, men den här gången är syftet mera uttalat och uppenbart just att kunna tjäna in något tiotal miljarder, så den här gången blir det nog snabbare ryck.

    Beslut att vägra inlösen behöver ju som bekant inte motiveras och går ej heller att överklaga.

    I alla fall har man själva (och Riksrevisionsverket) varit inne på att man kan skriva av snabbare än förr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @viktualiebrodern

      Rimligen bör man ju ha koll på hur många som är utelöpande av varje variant. De som inte längre är giltiga bör ju redovisas (eventuellt separat) endast i den omfattning bankerna fortfarande har möjlighet att lösa in dem (det måste ju trots allt vara möjligt för att lösa in pengar som handlats för på nyårsafton) - det brukar väl vara ett halvår eller så. Därefter när de är historia så bör det bara vara att överföra beloppet till eget kapital. Skulle alltså gissa att de finns kvar i balansräkningen per 2013-12-31 men ej 2014-12-31.

      Angående beslut om inlösen så är jag inte så säker på att du har rätt i att det inte går att överklaga. Har du något belägg för att det faktiskt inte går - ta även i beaktande att europakonventionen kräver att man skall ha rätt att överklaga myndighetsbeslut.

      Radera
    2. Kammarrätten i Stockholm slog fast i Beslut i Mål 3971-07, 2007-10-04, (måste beställas från Kammarrätten), att ett negativt beslut av Riksbanken om inlösen ej kan överklagas (de prövade alltså aldrig överklagan utan avvisade den direkt).

      Riksrevisionen har vid en årlig revision av Riksbanken haft synpunkter på rutinerna för att skriva av ogiltiggjorda sedlar och mynt. Hittar inte länk och minns inte vilket år det var (2000-talet) just nu, men det går nog att söka efter.

      Se mer här
      viktualiebrodern.wordpress.com/2013/03/01/om-inlosen-av-ogiltiga-sedlar/

      Radera
    3. @viktualiebrodern

      Och hur gick det i europadomstolen?

      Radera
    4. Klaganden la sig och överklagade inte ens till Regeringsrätten, så ingen vet. Att gå hela vägen för några tusen (knappt 70 000 i det aktuella fallet) tror jag ingen gör.

      Eftersom du inte ger dig :-) citerar jag direkt från 3971-07

      viktualiebrodern.files.wordpress.com/2013/03/3971-07.pdf

      "Bestämmelsen är istället utformad så att Riksbanken givits en stor frihet att efter en skönsmässig bedömning avgöra i vilka fall en ansökan om inlösen skall bifallas. Mot bakgrund därav och med beaktande av redovisad praxis från Europadomstolen, finner länsrätten att inlösen av ogiltiga sedlar enligt 5 kap. 4 § Riksbankslagen inte kan anses utgöra en rättighet enligt artikel 6:1 i Europakonventionen. Då länsrätten således saknar anledning att pröva om en sådan rättighet skulle vara av civil natur i Europakonventionens mening och då annan grund för besvärsrätt saknas, skall N.N.:s överklagande avvisas".

      Radera
    5. @viktualiebrodern

      Jag hade bara för mig att det fanns en EU-bestämmelse som skulle garantera rätten att överklaga myndighetsbeslut och om det i svensk lag saknas möjlighet att överklaga så skulle det ju isf det vara en fråga för europadomstolen.

      Nu kan jag iofs inte hitta den bestämmelsen så det kan vara något jag har fått om bakfoten och isf är det bara att gilla läget...

      Radera
  4. Kan de ha lånat ut en del som redovisas på annat sätt?

    SvaraRadera
  5. Fast oavsett vilket (förutom om man räknar fel som Cornu) så måste man ändå redovisa till en fix kurs, det är väl det som myntfot är till för?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  6. Vad menar du med myntfot?
    För det finns väl inga länder som har någon myntfot.....

    SvaraRadera
  7. Enligt uppgift så är det en del av riksbankens guldreserv som i princip ställts till annans förfogande, antagligen IMF. Dvs, strikt juridiskt är det svenskt men IMF (sannolikt) kan använda det som de finner bäst. Kanske är det den felande mängden?

    SvaraRadera
  8. Men det här är inte så svårt att räkna ut. Det finns inget förlorat guld baserat på dessa siffror.

    Riksbanken tycks, i sina veckorapporter, bokföra guldvärdet baserat på föregående kvartals utgångspris. Om man då tittar på USD/oz och USD/SEK så får man följande tabell:

    Datum / Riksbankens värdering / USD/oz / USD/SEK
    2012-12-31 43 720 / 1675.84 / 6.5174
    2013-03-31 42 120 / 1596.71 / 6.5241
    2013-06-30 33 473 / 1252.83 / 6.6976
    2013-09-30 34 544 / 1289.05 / 6.4406

    Riksbanken har 4.0421 miljoner uns guld. Dvs, med ovanstående siffror:

    2012-12-31 4.0421 * 1675.84 * 6.5174 = 44148 MSEK
    2013-03-31 4.0421 * 1596.71 * 6.5241 = 42107 MSEK
    2013-06-30 4.0421 * 1252.83 * 6.6976 = 33917 MSEK
    2013-09-30 4.0421 * 1289.05 * 6.4406 = 33559 MSEK

    Alla siffror stämmer (inom felmarginalen).

    Om man gjort en marknadsvärdering varje dag istället för att släpa senaste kvartalets siffror, så hade det för 2013-08-31 blivit:

    USD/oz: 1380.86
    USD/SEK: 6.6184
    ... dvs 4.0421 * 1380.86 * 6.6184 = 36941 MSEK

    ... även detta inom felmarginalen för de 37.3 miljarder riksbanken redovisat, förmodligen återigen för att de kanske använt andra källor än jag själv.

    För den som vill kontrollräkna:

    Riksbankens redovisade värden: http://www.riksbank.se/Documents/Statistik/Veckorapport/2013/Tidsserie%20veckorapport.xls
    Riksbankens årsredovisning 2012: http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Arsredovisning/2013/rap_arsred2012_130405_sve.pdf
    USD/SEK: http://www.xe.com/currencycharts/?from=USD&to=SEK
    USD/oz: http://www.bullionvault.com/gold-price-chart.do

    Det lutar åt att du behöver fila på dina matte- alternativt redovisningskunskaper.

    SvaraRadera