Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-10-25 14:45

Visselblåsare i småhusbranschen: Det kommer aldrig mer byggas mycket bostäder i Sverige

En person i ledande ställning i småhusbranschen har hört av sig med en hel del insikt och insyn i byggbranschen och bostadsbubblan. Ska man sammanfatta så kan småhusbyggarna bygga nya fräscha hus med hög standard för 1.5 MSEK i stora volymer, men motarbetas aktivt av alla sektorer i samhället. Det samma gäller även lägenhetsbyggandet. Orsaken är förstås att alla makthavare och tjänstemän själva äger en skyhögt värderad bostad och är livrädda för att bostadspriserna ska falla om det byggs nya bostäder i volym.


Detta är förstås i linje med mitt blogginlägg om att gilla läget. Bilden bekräftades även igår i en artikel hos Bonnier/DN.

Allt snack från politiker och makthavare från alla partier och alla delar av samhället om att man ska få fart på byggandet är bara snack. I praktiken motarbetas byggandet på alla nivåer, från grannar till tjänstemän eller folkvalda, samtidigt som bl a kommuner mjölkar kon för vartenda öre de kan.

Till en början kan vi återigen fastställa att bostadsbubblans priser inte beror på bostadsbrist. Något som även Boverket håller med om. Endast 21% av prisuppgången på bostäder kan förklaras med bostadsbrist, och det är alltså långt ifrån den största eller ens avgörande anledningen till stigande bostadspriser.

Men det spelar ingen roll att bostadsbrist inte är orsaken till skenande bostadspriser, det som spelar någon roll i makthavares och tjänstemäns värld är att de tror att det är anledningen. Ett massivt byggande tror man kommer krascha priserna och därmed göra att makthavare, grannar och tjänstemän förlorar miljonbelopp i fallande bostadsvärden.

Som bekant finns det en annan förklaringsmodell till stigande bostadspriser - det är i själva verket byggandet och medföljande flyttkaruseller som driver upp priserna. Om man bygger mindre faller bostadspriserna. Klicka på denna länk för att läsa argumentationen kring detta innan ni avfärdar det hela. Man kan för övrigt konstatera att bostadspriserna steg som snabbast när det byggdes som mest här i Sverige - oavsett om det var 70-talet, runt 1990 eller på byggboomen 2004 - 2008.

Över till vår visselblåsare.

Först några ord om byggkartellerna. De existerar helt klart enligt visselblåsaren, men främst hos underleverantörer. Själva byggbolagen drabbas alltså lika hårt av kartellerna som slutkunden. Exempel: Den 1:a augusti höjde alla kranfirmor i Stockholm sina framkörningsavgifter till 9500:- SEK. Exakt samtidigt och till samma pris. Det sker inte utan kartellbildning.

Kommunerna mjölkar byggandet maximalt. Bland annat tar man ut allt högre bygglovsavgifter, även när det handlar om att uppföra identiska bolånetorskakvarium (typhus) på små tomter i de få villamattor man får bygga idag. Det enda som skiljer dessa "villor" eller radhus åt är markförhållandena. 

Tiden att hantera ett enda bygglov är några timmar för det första typhuset. För detta tar kommunerna ut en avgift om upp till 100 000:- SEK. Därefter handlar det om en hantering på kanske 10-30 minuter per identiskt hus, men ändå tar kommunens tjänstemän ut 100 000:- SEK per identiskt typhus. Inget problem för byggarna i sig, även om det lägger ytterligare kostnader på dem. Det är ju bara för bolånetorsken att låna 100 000:- SEK till.

Kommunerna sitter på stora mängder attraktiv och byggbar mark i centrala lägen, men vägrar tillåta byggnation. Trots allt måste man byggas dagis och skolor och liknande om man får fler barnfamiljer. 

Istället förhalar man bygglov och detaljplaner maximalt. Det kan med lätthet ta över tio år för den entreprenör som fått händerna på byggbar mark innan man kan börja bygga. Under tiden får man ligga ute med tio års räntor, medan man motarbetas av tjänstemän, politiker och grannar. En del av dessa säger uttryckligen att de är rädda för att fler bostäder i området kommer mätta marknaden och sänka priset på deras egna hus.

Lantmäteriet mjölkar också byggarna maximalt. T ex vid samrådsmöten för att bilda samfälligheter. Saknar någon inblandad fastighet en representant håller lantmätaren mötet som vanligt, men konstaterar när mötet ska avslutas att alla inte var där och att inget gäller juridiskt. Sedan fakturerar man 10 000-tals kronor ändå och mötena får upprepas till alla är närvarande samtidigt, vilket inte är helt enkelt då mötena förstås ska ske på kontorstid.

Bankerna motarbetar villabyggandet. De föredrar istället att det byggs bostadsrätter i villaform, eftersom man då kan låna ut ännu mer pengar - dels till föreningen och dels till bolånetorskarna, som inte "ser" skuldsättningen i föreningen. BR-villan eller BR-radhuset är i praktiken alltid dyrare för bolånetorsken, även om köpeskillingen ser ut att vara lägre än för en villa.

Kommunerna går också allt mer mot att sluta avtal med enskilda stora byggbolag och inga andra byggföretag än dessa oligopoljättar får tillgång till att exploatera kommunal mark, samtidigt som övriga motarbetas maximalt att exploatera egen mark. Vilket förstås också höjer priserna, då konkurrensen sätts ur spel och byts ut mot en kartellbildning där stora byggare och kommunala politiker och tjänstemän blockerar konkurrensen. Man kan misstänka, men inte bevisa, att det förekommer korruption, om det så är flotta middagar och "arbetsluncher" eller "konferenser" inblandade.

Slutsatsen är oavsett att det inte kommer byggas, vare sig lägenheter eller villor, i några större volymer. Oavsett vad som sägs. Alla tror att det är den ständiga bostadsbristen (det var bostadsbrist även under 90-talskraschen) som driver upp priserna, och innan alla politiker och tjänstemän själva hoppat av bubblan tänker man inte släppa igång byggandet.

Vad kan man då göra åt saken? Det enda som skulle fungera vore ett avskaffande av det kommunala planmonopolet och att kommunerna måste sälja exploaterbar mark till självkostnadspris. Som det ser ut idag är bostadsbubblan en kommunal mjölkko, som man inte släpper taget om.

Och som det påtalas i DN:s artikel - skulle storskaliga planer på nybyggande dyka upp för någon kommun, så har man en folkomröstning mot exploateringen på halsen. Folket vill ju inte att deras bostäder ska falla i pris...
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. " Man kan för övrigt konstatera att bostadspriserna steg som snabbast när det byggdes som mest här i Sverige - oavsett om det var 70-talet, runt 1990 eller på byggboomen 2004 - 2008."

    Å andra sidan säger teorin att på en fungerande marknad så bör höga priser leda till att utbudet ökar (ie ökad produktion). Att notera att priserna stiger som snabbast när det byggs som mest kan alltså vara förenligt med denna teori.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men då ska det lägre byggandet som följer boomerna gör att priserna inte faller tillbaka. Dessutom så tar det som sagt många, många år innan byggena står klara. Beslut om byggnation togs till en helt annan prisnivå.

      Radera
  2. Ja herregud, vad ska man säga om dessa foliehattar och bostadshaverister.

    SvaraRadera
  3. Man kanske måste ge politiker förtur till hyresrätter för att det äntligen skall ske något på bostadsområdet - att det införs amorteringskrav, att ränteavdragen tas bort eller att bostadsbyggandet kommer igång. Det kanske inte finns något annat sätt att få några förändringar på bostadsmarknaden. När politikerna kan få förtur till hyresrätter i attraktiva lägen kan det äntligen börja hända något.

    SvaraRadera
  4. Sverige har 290 kommuner som agerar självständigt, det faller därför naturligtvis på sin egen orimlighet att dessa samfällt och kontinuerligt skulle motarbeta byggverksamheten.

    Och det är ju så man på byggherresidan tvingas agera - spela ut kommunerna mot varandra om dom jävlas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det väl underförstått att det är i de större städerna och dess omgivningar det framförallt gäller. Men i dessa städer så har väl poltikerna samma att se det på; egna plånboken sitter närmast hjärtat.

      Radera
    2. Har själv försökt få tag på tomt i en storstadskommun med slutsatsen att endast typ Skanska, NCC eller Myresjöhus är välkomna att köpa tomter i kommunen. En gång hittade jag en gammal annons (flera månader :-) där det såg ut som att privatpersoner fick köpa, men det var i praktiken Myresjöhus som sålde tomterna när man ringde, till 40% högre pris. Ibland förstår man inte alla turer.

      Radera
  5. Visselblåsare blåser i visselpipor, de är inte angivare, tjallare och liknande som i det engelska uttrycket 'whistle blower'.

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://lmgtfy.com/?q=visselbl%C3%A5sare

      Radera
  6. Nya bostäder i ens område leder inte alls till lägre priser. Där jag bor, Kungsholmen i Stockholm, så har man byggt och förtätat hela västra delen vilket har fått till följd att några få har fått sämre utsikt men de aldra flesta har fått bättre service och utbud i form av butiker, matställen, apotek osv.

    Sen är nybyggen oftast väldigt dyra, både hyres och BRF vilket har drivit upp medelinkomsten i området vilken än mer spär på bostadspriserna i området.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beror ju på hur man bygger. Bygger man enligt principen ovan via stora byggföretag blir det dyrare och dyrare då "säkerheterna" ständigt värderas högre och högre; kredit rådet det ingen brist på.

      Om däremot kommunen tar sig i kragen och bygger i egen regi till självkostnadspris exempelvis; då påverkar det priserna åtminstone ett tag om det kommer ut tillräckligt många objekt (läs: VÄLDIGT många objekt då det som sagt inte råder brist på kredit)

      Radera
    2. Exemplet är fullt giltigt om det finns en brist på marknaden och villiga köpare.
      När densiteten ökar och service tillkommer brukar gamla priser åka med upp.
      Men hur stor del av landet talar vi om?

      Radera
    3. Väldigt dyra är bara förnamnet. Kollar man hemnet ser man priser på över 6 miljoner i norrläge längs Hornsbergs strand. Vem har dessa pengar? Och på detta tillkommer givetvis föreningens skuld också.

      Radera
  7. I Stockholm har byggbolag dragit sig ur flera färdiga planer pga en vikande marknad. Skumt då vi hat ath just nu..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det skumt.

      Tror att man inte enkom ska stirra sig blind på att medelpriserna fortfarande tycks öka på en del ställen (av bara farten?). Om omsättningen på bostäder är på väg ner, vilket jag tycker att den verkar vara, även om jag saknar hårda data att backa upp detta med, så är det minst lika relevant i så fall.

      Kanske är det detta byggbolagen börjat känna av?

      Radera
  8. Det hela blir ju absurt, man vet i gemen att attraktiva nybyggen som drar åt sig "rätt rika" så varför skulle man vilja hindra det som ägare? Men nu är det ganska få platser som passar för fortsatt positiv exploatering, det går inte som förr att dra villamattor, man måste jobba på ett helt nytt sätt igen och tomten, och omgivningen måste kännas som stad eller landsbygd.

    Korruption i Sverige är en lustig sak. Det är inte bruna kuvert eller middagar med escorter främst.

    SvaraRadera
  9. Med tanke på den kommande kollapsen i mitten av århundradet är det lämpligt att dra ner på alla former av bostadsbyggande. Så byråkratin och korruptionen är ändå inte så tokig. Även räntesubventionerna skulle kunna tas bort. Om massinvandringen dämpades skulle det nuvarande bostadsbeståndet räcka bättre. Pengarna bör istället läggas mer på konsumtion för kortsiktig glädjespridning inom typ sport, nöjen, resor, droger, kultur med mera. Ibland fattar makthavarna vettiga beslut utan den minsta tanke. I andra fall anstränger de sig och gör det mest korkade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Massinvandring hit och massinvandring dit. Massinvandring - det är snarare Jordans flyktingvåg från omgivande länder.
      Men jag anser ändå det vara en moot point att det skulle vara lämpligt att dra ner på byggandet enbart för att det kommer en kollaps.
      Till en början så är det ju ett enormt resurslöseri att bygga hus som kommer mögla sönder, rasa ner eller kräva löjligt dyra åtgärder för att stå kvar. Snarare skall man bygga hus som är lite enklare att renovera.

      Radera
    2. Religiositetens utveckling och den heliga andens förändring mot tillväxt, mänskliga rättigheter, konsumtion med mera har fått makthavarna att dra ner på kyrkornas uppvärmning. Under cirka 200 år har konstruktioner med uppvärmning använts och i dessa uppstår mögelproblem när värmen slås av, har Riksantikvarieämbetet konstaterat. Problemen kommer långsamt och blir värre med tiden och förstör det mesta.

      http://www.raa.se/publicerat/9789172095793.pdf

      De bekväma konstruktionerna med värme har naturligtvis kommit till av ett högre välstånd. Under stormaktstiden var det idiotiskt att hålla kyrkorna uppvärmda. Det var dyrt och skämde bort folket. De skulle ju lära sig att leva i fält med de mest primitiva förhållanden. I den mån det fanns andra lockelser är kyrkan på söndagar så var de förbjudna. Så uppvärmning var helt onödigt. Dessutom var det kanske trångt mellan kropparna så att det blev en viss värme.

      Boverket och andra makthavare borde införa standarder för nybyggda bostäder och lokaler inom främst deras utrustning så att de kan användas efter kollapsen. Det måste finns en kraftig murstock med lång hållbarhet, även om det finns exempelvis en markvärmepump eller fjärrvärme. Murverket måste ha en viss massa i förhållande till golvytan så att genomsnittstemperaturen under dygnet inte avviker för mycket. Stockholm kan undantas eftersom befolkningen blir så liten. Det är det inte kostnadseffektivt där att se så långsiktigt.

      Radera
  10. Känner inte alls igen detta. De allra flesta kommunpolitiker blir själaglada om någon vill bygga och gör allt de kan för att hjälpa till, samt svär över blivande grannar som överklagar allt och länsstyrelsernas rigida inställning i frågor som strandskydd och buller. Kommunpolitiker vill att kommunens folkmängd ska öka. Hälsa din kontakt i småhusbranschen att han/hon gärna får komma och rulla ut småhusmattor på området Stockfallet i Karlstad, detaljplanen är klar! Marknaden vek när lånereglerna skärptes men byggs det billiga hus så ser jag inga problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och så har du tjänstemännen, bygglovspriserna, och att kommunen ska ha hutlöst betalt för marken etc.

      Kom ihåg den gyllene regeln när det gäller politiker: Dina läppar säger ja, men dina ögon säger inget.

      Radera
    2. Jag har för mig att Tranemo hade en deal, V/A, el, sjötomt för 50k.
      Det finns massor av kommuner som är väldigt vänliga till bebyggelse eller företagsamhet på olika sätt, men få av dem ligger där ngn vill bo, bygger ngn där måste det vara uttänkt, man kan inte dra villamattor för halvrike svensson i obygden.

      Radera
    3. Tjänstemännen styr normalt inte i sådana fall.

      Bygglovsavgiften kan kosta 100-150 kr/m2 i ett bostadshus - dvs ungefär lika mycket som ett riktigt billigt parkettgolv. Dyrt? Beror på vad man jämför med, det är väl ungefär i samma klass som stämpelavgiften när man köper ett befintligt hus. Vet någon vad som faktiskt ingår i avgiften?

      Jag finner det också oerhört inkonsekvent att kommunerna tydligen anses ta "hutlöst betalt" när det gäller bostadshus - men inte tillräckligt betalt om det skulle råka vara en gruva som ska byggas på samma plats.

      Radera
  11. Jag läser din blogg så gott som dagligen med stor behållning, men känner ett behov av att kommentera stycket om Lantmäteriet, då jag själv är lantmätare.

    När man ska hålla ett sammanträde (samrådsmöten är inget vi håller) och ta beslut som påverkar en enskild fastighetsägare (tex vid bildande av gemensamhetsanläggning och/eller samfällighetsförening) är man som lantmätare skyldig att delge alla berörda kallelsen. Med andra ord, man måste leva upp till de krav som delgivningslagen ställer för att försäkra sig om att alla berörda har tagit del av informationen att sammanträde ska hållas och vad som ska avhandlas. Det tycker jag är rimligt.

    Trots att man i regel är ute flera veckor i förväg, händer det att man ändå inte lyckats förvissa sig om att alla tagit del av kallelsen. Det är då inte möjligt att fatta beslut vid sammanträdet och oftast ställer man då in och kallar till en ny tid. På så vis kommer lantmätaren inte att ta något beslut som berör någon sakägare som inte fått tillfälle att först föra sin talan (bevaka sin rätt).

    Delgivningsförordningen föreskriver att en myndighet själv ska svara för kostnaden för delgivning. Arbetet som beskrivits ovan belastar alltså inte ärendet och några tillkommande 10000-tals kronor är det definitivt inte tal om. På sin höjd kan det bli någon timme eller två (á 1250 kr) om man, trots ett misslyckat delgivningsförsök, ändå håller ett informationsmöte (utan beslut) vid den första föreslagna mötestidpunkten. Det gör man ibland, om man anser att det tex kan hålla ner totalkostnaden för ärendet. Ett informerande möte är ju ett tillfälle att informera, medla och tex undvika onödiga överklaganden. Lantmätare är mer lösningsinriktade och resonabla än du verkar tro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant. Men finns det några konsulter/konsultfirmor som kan agera mellanhand i sådana processer och ta ut avgifter till sig?

      Radera
  12. Här är lite fredagsläsning för bästa mysmöbeln. Artefakter av unikt historisk och kulturellt värde som är relevanta för ämnet (inget argument vare sig för eller mot dock). Dokumentation över en epok då det byggdes av bara satan....
    Allt_i_Hemmet_1965 (Folder Link)

    SvaraRadera
  13. Om bara hälften av detta som Cornu räknar upp har sin riktighet å är det ju skandal och frågan är hur man kan komma till rätta med det. Har inte sett några substantiella förslag och själv har jag inga som inte tangerar Franska Revolutionen.

    SvaraRadera
  14. För övrigt vill jag fråga hur ni som har Firefox har klarat av att göra inlägg här? Jag har åtgärdat allt det som påstås om cookies med mera, men vägrar att stänga brandväggen? Har nu använt den bedrövliga Explorer igen som ständigt kraschar.

    SvaraRadera
  15. Att det aldrig mer skulle byggas mycket bostäder i Sverige är väl att ta i, men med hänvisning till ovanstående skulle det tydligen kräva revolutionära sociala och politiska förändringar.

    Om kommunerna mjölkar byggarna maximalt, exempelvis genom bygglovsavgifter, vad är det då kommunerna behöver pengar till?

    Bygglovsavgifter borde inte tas ut alls, då har man missförstått bygglovens funktion. De borde syfta till att planer inte godkänns förrän ha granskats av stadsbyggnadskontoret avseende kvalitet och fastighetens funktion, andel lokalyta och exploateringsgrad etc, samt av stadsarkitekten avseende estetisk utformning. Detta för att förhindra uppförandet av diverse pink bungadoos, exempelvis monofunktionell husipark i anskrämlig nyfunkis.

    Planmonopolet är det nog bäst att kommunerna behåller. Det skall dock användas till att upprätta och göra förändringar i stadsplanen, så att staden kan byggas tätt och kvartersvis, gator dras fram vettigt över bergiga områden, vatten, el och värme dras fram och tomter avstyckas på lämpligt vis, inte för att tillgodose diverse privatpersoners behov av utsikt över andras tomter eller inbillade behov av siktlinjer, gräsplättar, solvinklar och parkeringsplatser.

    Med tiden borde den östtyska importen av bostadsrätter helt avvecklas och i stad ersättas av hyresrätter, som det inte går att spekulera i som boende, samt främst i glesbygd av verkligt ägande. En megakrasch kunde vara ett bra tillfälle att genomföra detta. Skulder avskrivs mot att föreningen upplöses och ägandet övertas.

    Frågan är dessutom om byggare alls borde ha lov att vara organiserade som aktiebolag. Aktiebolagsform bygger in en förväntan om årsvis ökande omsättning, vinster och aktieutdelning, medan byggande och fastighetsförvaltning till sin karaktär präglas av ett statiskt tillstånd och bara under begränsade perioder kräver omfattande nybyggnation. Vinstförväntningar som överstiger befolkningstillväxt och urbaniseringsgrad är i princip omöjliga och i en framtid utan tillväxt framstår aktiebolagsform inom bygg och förvaltning därför som synnerligen illla anpassat till verkligheten.
    Jag frågar mig i vilken grad dagens kartellbildningar, fuskbyggande ineffektivitet och extremt dyra byggande och boende trots polska löner, inte är en följd av bolagsformen och tron att byggsektorn är en tillväxtbransch som vilken som helst.

    SvaraRadera
  16. Cornu, och den som är visserblåsaren. Intressant läsning.
    Det påminner lite om en hypotes jag funderade på för några år sedan men som jag knappast vann något gehör för.
    Det gällde just storstäder (specifikt Stockholm som jag är mest bekant med). Hypotesen var just att både bygga ut trafikmöjligheter av alla slag och bygga bostäder i områden som redan är prismättade sänker priserna (egentligen värderingen) för de redan byggda bostäderna där.
    Därför finns det inte ett särskilt stort intresse för att bygga till exempel billigare och enklare hyresrätter i välbesuttna områden, även om det skulle vara en bra åtgärd mot ekonomisk segregation ur stadsplaneringssynpunkt.
    Allt detta som ni skriver om - även om hälften är sant så som Arne Plahn påpekar - är väl en skandal, men det visar också att bostadsbubblan och de senaste årens lånefest som många hoppat på drivits på med sedvanlig girighet i en "Tragedy of Commons" miljö. Det behöver inte vara exakt likadant på alla platser, inte alla behöver vara "lite småkorrupta" ur ett moralisk perspektiv eller så för att det skall bli inflation i ett sådant system.

    Ta detta som exempel:
    En framtida bolånetorsk har hittat en partner (en annan potentiell blt). Vederbörande och dess andra hälft drömmer om bostad och idag är trenden bostadsrätt för annars räknas man inte som människa i en pseudoliberala lattedrömmen.
    Båda har jobb och OK inkomst. De går till banken.
    ("Banken är inte din vän" .(© Cornucopia))
    Banktjänstemmannens roll är att bedöma deras lånepotential, plus att han får lite bonus om det går bra det året rentav. Då kan han åka på semester lite dyrare och unna sig lite mer. Våra framtida blts vill desperat hitta något. De får ett lånelöfte. Hittar en lägenhet, mäklaren startar den sedvanliga karusellen av budgivning, allting blir lite dyrare, kanske säg 300 000 - 500 000 tusen istället. Då har de maxat sin belåning så de klarar ränkta plus någon symbolisk amortering. På bådas sammanlagda löner.
    Affären går i lås.
    Banken får ut sitt lån och har nya kunder som kommer betala ränta väldigt länge.
    Mäklaren får lite extra pengar genom att pressa upp priset på budgivningen i sista stund.
    Potentiella BLT-paret har fått nu sin bostad och känner sig som andra människor och känner sig lugna att bilda familj exempelvis.
    Byggbolaget har kunnat sälja ett till billigt byggt semi-premiumobjekt med invändiga stuprör mitt i byggnaden och platt tak.
    Pengasnurrningen har bidragit till att alla har svarta siffror och är glada ett tag till.
    Tillväxten har säkrats och alla torde vara nöjda och glada.

    Ser kanske bra ut på papperet.
    Men realekonomiskt tveksamt.
    -----
    Egentligen bör det finnas en sorts övre gränsskickt för hur många som kan ha bolån och därmed en begränsningar på hur stora hushållens skulder kan bli.
    Begränsningen borde vara av demografisk art och gå att uppskatta i alla fall. Och vara knuten till hur många förvärvsarbetande det finns (hel/deltid och timbasis) samt också inom vilket ålderspann de är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avskaffa bostadsrätterna helt och hållet. Förutom att skapa strukturella låsningar i bostadsförsörjningen, kan borättsformen i en värld praktiskt taget utan tillväxt enbart leda till bubblor eftersom den inbjuder till värdestegringsförväntningar och spekulation.

      Radera
  17. Vi får inte glömma bostadsministern i detta sammanhang. Han verkar ha en dold agenda att tillsätta utredningar och oja sig i allmänhet. Även han är en bromskloss m t p hur länge han har suttit och hur lite som hänt. Fria andrahandshyror som gynnar BR-ägare och missgynnar ungdomar är väl det enda konkreta jag spontant kan komma på.

    SvaraRadera