Cornucopia?

Aktuellt

Nytt teveformat - dokusåpan #skyddsrummet

"I skyddsrummet kan alla höra dig skrika" - Lars B på Twitter I MSB:s skyddsrum ska varje person få 0.75 m2 i yta. Detta är en g...

2013-09-10 10:25

Vindkraftsbubblan

Per Lindvall och Schibsted/SvD har skrivit vad som närmast kan beskrivas som en skadeglad krönika över den svenska vindkraften, som riskerar få ekonomiska problem de kommande åren. I sak har han rätt, men missar en viktig poäng - vindkraftsutbyggnaden har skett med en extrem hävstång via belåning och belåning och det krävs inte mycket för konkurser framöver.


Jag är mycket positiv till vindkraft och det skulle rent av byggas ett 3 MW vindkraftverk bara 700m ifrån gårdscentrum. Tyvärr stoppades de planerna av kommunen, vilket är synd. Med ett rejält vindkraftverk blir det en död hand över grannskapet och man kan vara trygg i att ingen exploatering sker och inga grannfastigheter styckar av tomter - trots allt stör en granne 24/7/365, både ljudligt, visuellt och socialt, medan ett vindkraftverk bara stör när det blåser från fel håll. Även lokala sportföreningar som orienteringsklubben var mycket positiva eftersom utmärkt orienteringsterräng därmed skulle få förbli orörd från tomtavstyckningar.

Jag fick rätt bra insyn i hur finansieringen av ett sådant vindkraftverk går till. Tyvärr har jag inga papper på det och tog tyvärr inga foton på presentationerna, men det handlade om att 80% skulle lånas i det bolag som skulle äga vindkraftverket. 20% skulle vara insatser från delägarna, vilka var tänkta att vara fastighetsägare i området. Till dessa insatser kunde delägarna normalt låna 80%, för upp till 96% i belåning.

Under verkets livstid på 20 år skulle man alltså amortera av dessa 96%, vilket skulle vara klart efter ca 12-13 år. Dessutom tillkommer pengar till drift och ca en miljon ska sättas av till rivning, något som dock ansågs vara "valfritt" - många vindkraftbolag sätter inte av ett öre till rivning av kraftverken, utan tar ut pengarna som avkastning istället. När lokalbefolkningen äger kraftverket brukar man dock sätta av pengarna, men det sker alltså långt ifrån alltid när det är något vindkraftbolag från skatteparadiset Luxemburg som äger kraftverket. Istället ska rivningen externaliseras, dvs bli någon annans problem - när verket nått sin livslängd sätter man helt enkelt ägande bolag (helst ett aktiebolag per verk) i konkurs och så får samhället ta rivningskostnaden. Eventuellt är det rent av markägaren som får ansvaret, precis som vid annan skrotdumpning. Lindvall har här rätt - vi kommer få se många övergivna vindkraftverk om 15-20 år.

Prognoserna om amorteringar och räntebetalningar baserade sig på helt vansinniga prognoser om ständigt hög elpris, stigande priser på elcertifikaten och fortsatt rekordlåga räntor. Tag bort en av dessa förutsättningar ur ekvationen och konkursen är antagligen ett faktum.

Inte en speciellt attraktiv investering för de kraftverk som byggts de senaste åren alltså. De som redan hunnit snurra 5 - 7 år har förhoppningsvis hunnit amortera ner skulderna väsentligt och kan därmed klara sig. Verk som byggdes innan finanskrisen har också räknat med ett helt annat, högre, ränteläge.

Oavsett vad man tycker om vindkraft kan det idag vara lämpligt att motsätta sig ytterligare kraftverk lokalt på grund av den tveksamma ekonomin. Eller inte. Man kan ju alltid hoppas på en snar konkurs och sedan lägga ett bra bud på bankens pant och komma över kraftverken billigt...

Som mycket annat i den svenska mirakelekonomin är vindkraftsbranschen ofta lika seriösa som Pippi Långstrump och bygger allt på evigt låga räntor och ska därmed ses som en bubbla, likt skogsbubblan eller bostadsbubblan.

För övrigt har nu även Schibsted/SvD upptäckt skogsbubblans priser.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

22 kommentarer:

  1. Det som är mycket bekymrande är hur svensk miljölagstiftning tillåter externalisering av miljökostnaderna. Verkar vara lika illa över hela linjen, dvs som på mineralområdet. Bara det att åka omkring längs hamnområdet i Stockholm så ser man massor av nedlagda rostiga cisterner som inte bara förfular landskapet. De förstör miljön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som rabiat statshatare så vill jag bara tala om att detta med AB är en statlig konstruktion. Många demokratidårar vill gärna ha kvar staten så de kan klämma åt dessa bolag. Snacka om att spetta sig själv i foten. :-)

      Radera
  2. En skeptiker jag pratade med menade att priserna på själva vindkraftverken var kraftigt uppblåsta (förlåt) och att de vida översteg rimliga produktionskostnader. Han hänvisade till något nyckeltal kopplat till materialåtgång och vikt. Vindkraftverken skall då vara betydligt dyrare än annan industriell tillverkning och att den enda rimliga förklaringen är en bubbla.
    Fan tro

    SvaraRadera
    Svar
    1. En av anledningarna till uppblåsta priser hänger väl samman med dels produktionskostnaderna(lönsamhet) men även på den kraftiga subventioneringen av skattebetalarna. Ju fler skattekronor desto snabbare utbyggnad(mål i sig) som skett under boom-liknande förhållanden. Alla som vet hur boomar går till vet också att subventioner bara ökar vinsterna hos underentreprenörerna. Jmf t.ex ROT. Subventioner bidrar mao till att produktionen kan ske till för höga kostnader. Ökar energipriserna på marginalen(oljepriser t.ex) så minskar kostnaderna för subventionerna vilket därmed skulle motsvara kalkylförväntningarna. Jag är positiv till vindkraft men är nog ganska okunnig i dagsläget om hur samhällskalkylen ser ut. För några år sedan varnade dock flera bedömmare om att de för stora subventionerna skulle ställa till mer skada än nytta på lite sikt. Kan anledningen ha varit att detta bygg-bonanza vi sett lett till dålig kapitalanvändning genom vinstuttag(subventionerna)och konkurser etc istället för större långsiktighet? Men kraftverken står ivf kvar trots konkurser och kommer att skapa energi under tiden.

      Subventioner kan användas bra och mindre bra. Allt handlar om villkoren.

      Radera
  3. Ett vindkraftverk med exempelvis en trasig växellåda kommer att ha ett betydande skrotvärde om 15-20 år av naturresursernas fördyring. Kostnaderna i utvinningen ökar realt 5-7 procent om året. Kraften kommer också att vara dyr. En reparation av växellådan är nog ekonomisk, även utan subventioner. Detta är problem som mupparna med den eviga framgången roar sig med.

    Köp av vindkraftverk med stora lån blir nog en bra affär när flykten till reala tillgångar kommer och pensionssystemet packar ihop. Det ska bli roligt att se inflationen och alla lidande moralister.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter jättebra, hoppas du lyder ditt eget råd och tar stora lån!

      (Vänligare tips: Det kommer inte finnas något nu existerande svenskt vindkraftverk kvar när sista nu existerande svenska reaktorn stängs av. Och då är ändå den yngsta reaktorn 28 år gammal.)

      Radera
  4. Vindenergi har en nakdel-den är flödande och kan inte leverera efter efterfrågan.
    Detta har medfört att elen blir billig när det blåser. Om vi har ca 7-8 TWH från elen så innebär det att vi har en effekttäckning på 3-5 ggr detta värde.
    Vindägarna vill gärna få byta vindel mot el kwh mot kwh i stället för att få betalt i SEK när deras verk ger el.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 7-8 TWH ger ca 5% av vårt elenergibehov-effekttäckningen blir då ca 15-25 % av vårt behov-när det blåser!
      Så tänkte jag ovan!

      Radera
  5. En hel del pensionspengar är satsade i vindkraften. Exempel Tredje AP-fonden är storägare i Arise Windpower som förlorat mer än halva börsvärdet sedan 2009.
    Sjätte AP-fonden lär vara ägare till minst 29 % i Uppsala-företaget Vertical Wind som gått knackigt.
    Pensionspengar bör inte finansiera högrisksatsningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte många miljoner 6AP:an satsat i Vertical Wind. Jag är även aktieägare där. Det är inte en kraftsverksbyggare, utan ett teknikföretag. Som att jämföra biltillverkare med de som bygger parkeringshusen. Typ. Dock har VW det skakigt ändå.

      Radera
    2. Cornu, bloggaren Per Welander delar tyvärr inte din uppfattning. Här en redogörelse som är drygt ett år gammal. Jag hoppas läget är bättre i dag.

      http://www.theclimatescam.se/2012/04/21/staten-och-den-grona-korruptionen/#.Ui7vFH_maX0

      Radera
  6. Obs inte bara fel vindriktning utan andra faktorer som avgör när det väsnas eller ej.
    I våras hade jag på hörselkåporna och hörde ett brummande, tog av dem i tron att någon kom på besök med traktor. Men då försvann brummet bland fågelsång och lövbrus. På med kåporna igen och sången dämpadets men brummet hördes igen. Det lågfrekventa ljudet från vindkrafverk stoppas varken av väggar eller hörselkåpor.

    SvaraRadera
  7. När kolproduktionen i Kina toppar och landet börjar importera stort så påverkar det hela världens energipriser. Och tillsammans med allt annat så blir det verkligen dyrt och välståndet faller mer än någon kan förställa sig. Värdet på pengarna i sig minskar till en bråkdel. Lånen försvinner. Hur kunde det gå så illa för oss. som ville så väl? snyft, snyft, snyft, kommer det från moralisterna.

    Det skulle vara intressant att veta hur pissigt kineserna ligger till. Men det finns ingen statistik. På liknande sätt är det i det här landet inom viktiga naturresurser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kina har 28 reaktorer under byggnation, 53 planerade och 118 beställda. Man förväntar sig att de ska vara opererande 2030. Sen har vi shale-revolutionen, och enorma mängder kol i marken. Glöm din fåniga domedag. Kommer...inte...hända.

      Radera
    2. Jeppen, enligt den kinesiska centralplaneringen förväntas inte så mycket av kärnkraften. Av genererad el står den 2020 för 4,6 procent och 2050 för 10,8 procent. Och 2050 antas kolet stå för 48,3 procent och gasen för 3,5 procent. Du kanske har andra mer kärnkraftsvänliga källor?

      http://cornerstonemag.net/the-development-strategy-for-coal-fired-power-generation-in-china/

      Nya kraftverk och deras drift fördyras nästan lika mycket som naturresurserna och detta gäller även kärnkraftverk. Vad jag förstår inkluderas inga radikalt nya saker. Kostnaderna kommer enligt min mening att fortsätta öka med omkring 5 procent i årstakt och till slut får även de ambitiösa kineserna ge upp.

      Om man ska förstå detta är psykologi viktigare än geologi. De storstilade moralisterna är ungefär lika uppblåsta som Karl XII och kommer att möta samma öde. Om man tittar på svenskarna och deras LKAB så har kostnaderna mellan år 2000 och 2012 ökat realt med 7,3 procent (kr per ton järn). Detta med den officiella inflationen från SCB av blufftyp att hålla fram en tillväxt. Med verklig inflation är fördyringarna 6-7 procent. Man hittar bara detta i företagets årsredovisningar och där väl dolt av kostnader och ton aldrig diskuteras i samma sammanhang.

      Kineserna har ungefär samma kostnadsökningar och detta kommer med största sannolikhet att knäcka deras stolta land i grunden. Det går där inte att hitta någon vettig information om utvecklingen inom ton kol per arbetad timme eller än viktigare inom kostnader. Australien och USA har bra information och där minskar produktiviteten inom kolet ungefär lika mycket som inom LKAB. Vad som åtgår för kärnkraftverk, vindkraftverk och andra kraftverk blir bara dyrare. När sedan elen inte längre kommer fram som den brukar så är landet slut i grunden. Det går fort på slutet. Kina kommer nog som det här landet inte finnas kvar år 2050.

      Radera
  8. Sverige är fantastiskt eller hur! Försvaret ändrade sig!
    http://www.tu.no/energi/2013/09/09/palegges-a-rive-vindmoller-til-140-millioner

    SvaraRadera
  9. här en rätt omfattande artikel kring "Energiewende"-landet:
    http://www.spiegel.de/international/germany/high-costs-and-errors-of-german-transition-to-renewable-energy-a-920288.html

    SvaraRadera
  10. Av någon anledning tycks alla sätta vindkraftverks livslängd till 20 år.
    Är denna livslängd någon sorts maxvärde för ekonomiska beräkningar?
    Som jag ser det har anläggningens olika delar varierande livslängd och jag ser ingen anledning att skrota hela verket så snart någon del blir utsliten. Inte skrotar man en bil när mönstret i däcken är nedslitet.
    Propellerbladen är förmodligen de som genom utmattning har den kortaste livslängden. Borde kanske räknas om till en årlig underhållskostnad. Samtidigt är bladbyggande en teknik under utveckling med hopp om längre livslängd och lägre kostnader.
    Växellådan har en begränsad livslängd och måste bytas/renoveras efter ett antal år. Därför är det nödvändigt att få tillgång till neodym som är en förutsättning för direktkopplade lågvarviga generatorer utan växellådor.
    Generatorer har lång livslängd och generatorerna i våra vattenkraftverk är ofta uråldriga. Dagens isolationsmaterial är dessutom bättre än gårdagens.
    Lager för propeller/generatoraxel har en livslängd som beror på belastningen, men konservativt dimensionerade rullager bör hålla länge. Glidkroppslager ( fluid dynamic bearings ) har i princip obegränsad livslängd men har troligen högre friktion och används i dag bara i vattenkraftverk.
    Tornet, med sin runda form, borde vara lättare att underhålla än Eiffeltornets fackverkskonstruktion, som nu är mer än 100 år gammal.
    Markytan, där vindkraftverket står, blåser inte heller bort med tiden.
    Personligen anser jag att man bör se på ekonomin för ett vindkraftverk på samma sätt som ett vattenkraftverk. Efter 20-30 år är skulderna helt bortamorterade och det finns inga röda siffror kvar i bokföringen.
    Dock bör man kanske vänta att köpa aktier tills bolaget har gjort ett par konkurser så att onödiga skulder försvunnit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "propellrar" och "onödiga" skulder...

      Håhåjaja...

      Radera
    2. @Åke M, med en viss positiv kalkylränta i nuvärdesberäkningen så är intäkter långt in i framtiden betydelselösa. Med noll eller negativ kalkylränta, så blir tidsperspektivet oändligt, och då blir kalkylen en annan. Så länge vi tror att jorden kan ge "exponetiellt stigande avkastning" så kommer väl detta ekonomiska tänkande att bestå, men den ständiga tillväxtens dagar är räknade, så ett annorlunda ekonomiskt tänkande kanske kommer snart...

      F.ö. så finns mycket lägre hängande frukt iom. energieffektivisering, än vad förnyelsebar energi kan ge. Energimyndigheten har visat att satsningar på effektivisering inom industrin kan kosta 5-10 öre per kWh, samtidigt kastar vi subventionsmiljoner efter vindkraft som kostar kanske 70 öre/kWh att producera. Mao. subventioner till vindkraft är bortkastade pengar; vi bygger vindkraftverk och industrin kastar sedan bort energin...
      /Mats L/ASPO Sverige/

      Radera
  11. @ Mats
    Tack för förklaringen, trots att jag inte helt begriper den. Anar dock ett ekonomiskt tänkande som gör allt efter 20 år ointressant, vare sig värdet då är positivt eller negativt.
    Att till exempel ett vattenkraftverk, i skick att kunna gå många år till, utan skulder och med inkomster motsvarande räntan på ett mycket stort kapital, skulle vara värdelöst känns lite underligt. Men med "rätta" antagande går det nog att visa att nuvärdet på en framtida förmögenhet är noll.
    Samma beräkningsmetod för ett kärnkraftverk med lång byggtid borde ge detta mycket dålig lönsamhet med kort intjäningsperiod ( 20 år minus byggtiden ) och lågt värde på inkomsten då denna inte kommer förrän verket är färdigbyggt.
    Jag håller helt med på att det i dagsläget är lönsammare att spara än att satsa på vindkraft. Men för att detta skall fungera måste vi ha någon energi kvar att spara när vi täckt minimibehovet. Det går inte att bli rik genom att spara om man inte har några inkomster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Mats.
      Är jag på rätt spår om jag säger att vi lever i en kultur där ingen kan tänka sig att göra en investering om denna inte kan ske med lånade pengar.
      Med resultat att det inte lönar sig att skära guld med tälgkniv, om den inte är mycket vass, under perioder med hög ränta och med bubblor i ekonomin när räntan är låg. ( Med tillhörande risk att bubblorna spricker vid minsta räntehöjning ).
      Där ingen räknar investering av kontanter som ett sparande för framtiden och ingen är intresserad av livslängd så länge garantin gäller eller att den fungerar tills den ersätts av något nytt eller blivit omodern.

      Radera