Cornucopia?

Aktuellt

Nytt teveformat - dokusåpan #skyddsrummet

"I skyddsrummet kan alla höra dig skrika" - Lars B på Twitter I MSB:s skyddsrum ska varje person få 0.75 m2 i yta. Detta är en g...

2013-09-10 12:13

Perfekt läge att slopa ränteavdraget - Riksbanken förbjuds ta hänsyn till skulderna

Med bolåneräntor på eller nära rekordlåga nivåer, samtidigt som konjunkturen vänder upp i en återhämtning, så är läget perfekt att omgående slopa ränteavdraget. Avskaffandet av avdraget kvittas lämpligen genom en höjning av grundavdraget för alla, för att på så sätt vara kostnadsneutralt och inte störa den för konjunkturen så dyrkade konsumtionen. Som kollektiv får hushållen lika mycket kvar i fickan, medan låg skuldsättning premieras över hög skuldsättning. Alliansregimen lägger dock istället i en högre växel och förbjuder Riksbanken att titta på bostadsbubblan eller hushållens skuldsättning i sina räntebeslut.


När konjunkturen nu återhämtar sig kommer arbetslösheten sjunka och lönerna stiga, samtidigt som riksbankens räntebana säger att räntan ska ligga still till åtminstone nästa höst. Ett slopande av ränteavdraget kan rent av göra att Riksbanken kan sänka styrräntan utan ökad relativ risk för ökad skuldsättning, och på så sätt stimulera svensk återhämtning ännu mer.

Den svenska normalvillan kostar drygt 2 MSEK. Ett fullbelånat normalt svenskt hushåll ligger alltså med runt 2 MSEK i skulder, något man idag betalar ca 2.86% i ränta på, före ränteavdrag, om man tecknat nya lån (källa: SCB). Före ränteavdrag är det en ränta om 57 200:- SEK om året. Med ränteavdrag är det 40 040:- SEK. 

Ett slopande av ränteavdraget kostar normalhushållet ca 1500:- SEK i månaden, men samtidigt kommer höjt grundavdrag att kompensera mycket av denna kostnadshöjning. Det hela handlar om en räntehöjning på 0.85 procentenheter, i jämförelse med de 2 - 3 procentenheter som man kan vänta sig till den kommande högkonjunkturen toppar ur.

Innan ränteavdraget trappas ner finns en brytgräns på 100 000:- SEK. En alternativ nedtrappning är att idag sänka den brytgränsen till 60 000:-, vilket skulle drabba väldigt få hushåll.

Trots allt slår sig de belånade hushållen för sina bröst över att de enligt banken minsann klarar 7-8% i ränta. En räntehöjning på 0.85 procentenheter klarar hushållen alltså med lätthet av.

Hushållen kan också vänta sig löneökningar på minst 1% de närmaste året, samt jobbskatteavdrag. Slopandet av ränteavdraget på dessa nivåer tas direkt ut av höjda nettolöner.

Istället kyler vi ner den kommande skenande skuldbubblan och bostadsbubblan något och premierar sparande och tillhörande investeringar istället för skuldsättning. Man får också en fördelningspolitisk effekt, då hushållen med de största skulderna, långt över snittvillans 2 MSEK, är de som drabbas hårdast. Och handen på hjärtat - har du inkomster nog för att låna 5-6 MSEK, eller mer, på din bostad, så klarar du av att folk utan lån eller med lägre inkomster får lägre skatt och du blir av med dina räntebidrag. Trots allt konstaterade ju banken att du klarar 7-8% i ränta...

Nu kommer dock inte något av detta ske, då vi trots allt har med den skulddopade alliansregimen att göra. Istället ska man ta på sig ytterligare statliga kostnader genom lite nya utredning och kommittéer. Istället ska man uttryckligen förbjuda Riksbanken att ta hänsyn till den finansiella stabiliteten.

Finansutskottets ordförande Anna "Stockholmare är smartare än lantisar" Kinberg Batra (m) (gift med skånelantisen David Batra) och finansmarknadsminister Peter Norman (m) skriver i ett debattinlägg hos Bonnier/DI vad planen är - nämligen att förbjuda Riksbanken att ta hänsyn till skuldsättningen när de sätter räntan:
"I den kommande budgetpropositionen vill regeringen gå vidare med fler åtgärder, och föreslår att Finansinspektionen ska få ytterligare resurser för att stärka tillsynen av den finansiella sektorn, och att ansvarsfördelningen mellan olika statliga aktörer blir tydligare. Det sker bland annat genom att Finansinspektionen ENSAM får huvudansvaret för de nya verktygen för finansiell stabilitet.
Åtgärderna innebär att Riksbanken har kvar sitt unika ansvar för penningpolitiken och för att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt att samspelet mellan Riksbanken och övriga myndigheter förtydligas.
Regeringen vill också inrätta ett finansiellt stabilitetsråd, bestående av finansmarknadsministern som ordförande och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Syftet är att förbättra både informationsutbyte och krisförebyggande arbete, men också att förbättra krishantering den dagen det kan behövas."
I själva verket är det en ännu högre växel som gäller för skuldsättningen och tillfället att bli av med ränteavdraget, och rädda situationen hjälpligt, går oss ur händerna. Istället för en realistisk Riksbank så ska ansvaret för skuldsättningen flyttas över till en fogligare Finansinspektion.

Det är ju ändå valår och fårket kräver sina lån och sina ränteavdrag för att kunna fortsätta leva på lånad tid. Åtminstone till september 2014. Mitt konkreta förslag om slopat ränteavdrag och höjt grundavdrag kommer aldrig genomföras av sittande regim, trots att både EU-kommissionen, EU:s finansministerråd, IMF och OECD vill att Sverige avskaffar ränteavdraget.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

48 kommentarer:

  1. Ett finansiellt stabilitetsråd? Ser snarare ut att kunna bli ett tillväxtverktyg som mer liknar USA`s PPT. Fattas bara att statsministern styr från ovan och att Nordea bjuds in som insider.

    Man visste på förhand att i politiken kommer makten före allas väl. Finansinspektionen med all respekt saknar förmågan att se världen som den är eftersom de inte är med i marknaden som Riksbanken. Illa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja rådet skall visserligen inte ha verkställande-rätt, dvs vara beslutsfäiga. Precis som tidigare är det regeringen som behåller kontrollen. Riksbanken som oberoende organ har mao inget ansvar för den finansiella stabiliteten som uppdraget anger. Det är en chimär. Regeringen tillåter inget oberoende eftersom det skulle inkräkta för mycket på den ekonomiska politiken(problem nog med räntestyrningen :)). Finansinspektionen kommer att misslyckas inför nästa finanskris eftersom man per definition inte klarar av att vara pro-aktiva i tillräcklig utsträckning. Orsaken är att man inte är i marknaden. Och är man inte i marknaden så vet man nog inte vad som är på väg förrän deet händer. Riksbanken har problem nog eftersom man inte fattade vad som skedde ens i Baltikum. Även om FI har möjlighet att vara pro-aktiva så krävs regerings- och t.o.m riksdagsbeslut. Var är oberoendet?
      Nej, regeringen ser till att få Riksbankens kompetens som ett EWS vilket förstås även gäller Riksgälden. Allt utan att tappa makten.
      Inte undra på att Ingves är sur.

      Radera
  2. Förmodligen skulle slopat ränteavdrag vara tuvan som välter lasset. De styrande är medvetna om att det kommer att skita sig, men då mänskliga individer är bättre på att hitta scapegoats än att analysera sitt egna beteende, så kommer inte de styrande vilja vara de som utför den utlösande faktorn för ballongsprängningen.

    SvaraRadera
  3. Vi har skapat ett system som premierar skuldsättning och bestraffar sparande.
    Eller ett system som ger fattiga möjlighet att låna på bekostnad av rikas avkastning på sina sparade pengar.
    För avdragsrätten kan väl inte avskaffas om inte skatten på sparandet tas bort?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avdraget är en subvention som betalas av skattebetalarna. Skatt på avkastning är precis vad det låter som, finns ingen anledning att slopa den.

      Radera
    2. Fast det hade varit lämpligt att också privatpersoner skulle kunna spara rena förlustavdrag. Annars skulle man kunna betala avkastningsskatt i nio år, men få stå för en eventuell totalförlust det tionde, om man har otur.

      Radera
  4. Varför är det så tyst om vad som händer i Ungern. De har betalat bort skulden till IMF och nu bett dessa att stänga sitt kontor och lämna landet. Ungern centralbank är nu i statliga händer och kan användas till att skapa räntefria pengar. När skall världens bankmaffia krossa ungrarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att Ungern styrs av patrioter.
      Skrivs något om Ungern av den kulturmarxistiska eliten så är det negativa skriverier.

      Radera
    2. RB. Menar du att om man tillhör den kulturmarxsistiska eliten så är man så förblindad att man inte kan plocka ut pärlorna? Jag är benägen att tro dig.

      Radera
  5. Anders Borg orkar inte ta ansvar så han ger bort bajsmackan till någon annan.

    SvaraRadera
  6. Slopande av ränteavdraget leder till kapitalförstöring. Vi har i nuläget ca 4 Mkr i lån (2,05% ränta) och 2 Mkr på sparkonto (2,3% ränta). Detta medger en större penningmängd tack vare ränteavdraget där annars skatten på ränteintäkten gör att vi betalar av lånet och står med 2 Mkr i lån utan buffert. Vad är poängen med detta? Det försämrar ju bara kapitaltäckningen för bankerna och jag kan inte se någon enda aktör i systemet som tjänar på detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar inte som du förstått att räntorna inte är marknadsmässiga?
      Kapitalförstöringen har ju redan skett när penningmängdsökningen varit för stor globalt under för lång tid! Räntorna är syntetiskt låga för att förhindra en marknadsanpassning pga felallokerat kapital.


      Radera
    2. Gustav, du borde fråga dig varför skattebetalarna ska ge dig avkastning på ditt kapital? Det borde vara din uppgift att ordna den saken.
      Låna till investering betyder normalt sett inte det som du gör, normalt kan man inte låna av banken och sedan låna tillbaka pengarna till högre ränta, då går banken i kk.
      För övrigt, om du tar dina sparpengar och betalar tillbaka lån med förbättras bankens kapitaltäckning.

      Radera
    3. Eh! Nej Kingedward, om jag betalar tillbaks lån till banken med på banken insatt kapital så förbättras inte bankens kapitaltäckning. Basel III kräver kapitaltäckning på uppemot 10%, dvs sålänge jag lånar 10 kr och sätter in 1 kr så förbättras bankens kapitaltäckning.

      Varför skattebetalarna ska ge mig avkastning på mitt kapital? För att jag som skattebetalare tjänar på det! Ponera att alla gjorde på samma sätt, då skulle vi ha en fantastisk kapitaltäckning och utryme för enorm tillväxt av penningmängden...

      Radera
    4. Och Kingedward: Skattebetalarna får ju skatt från mina ränteintäkter så om jag har möjlighet att belåna mig ytterligare så är det väl fair att jag får avdrag också? Alltså ponera att jag har 0 i lån och lånar 5 Mkr och sätter in på samma bank. Jag har i så fall pantsatt min inbetalningsförmåga till samhällets favör (jag har ökat penningmängden) och samhället borde då betrakta detta som ett nollsummespel dvs ränta på kapital kvittas mot ränteavdrag?

      Radera
    5. Lessen Gustav, men du är ute och cyklar. Kapitaltäckning har bara med bankens EGNA kapital att göra. Om du sätter in pengar i banken eller lånar pengar händer ingenting med bankens egna kapital.

      Radera
    6. Eh? Så om Grekiska banker lånar ut 10 mdr Euro försämrar det inte deras kapitaltäckning? Varför berättar du inte detta för IMF?

      Radera
    7. Kapitaltäckning beror av två variabler, utlåning och eget kapital. När de lånar ut mer pengar sjunker kapitaltäckningen (blir sämre) därför att det utlånade beloppet ökar. Det egna kapitalet ändras inte.
      När du betalar tillbaka lån minskar utlåningen, egna kapitalet ändras inte = förbättrad kapitaltäckning. Inte så svårt.

      Radera
    8. Gustav, du är ute och cyklar. Äsch, KingEdward24 har redan skrivit det samma.

      Du blandar ihop FRB med ZRB som vi har.

      Radera
    9. Precis KingEdward, återbetalning av lån höjer bankens kapitaltäckningsgrad.

      Det minskar dock penningmängden vilket på marginalen drar upp räntan.

      Radera
    10. @Gustav; Kapitaltäckning beräknas på bankens tillgångar. Inte skulder. Bankens fordringar t.ex , dvs dina lån. Amorterar du lånen så försvinner bankens tillgångssaldo och penningmängden minskar. Pengarna går upp i rök och bankens kapitaltäckningskrav minskar, dvs behovet av eget kapital i banken minskar. Dina banktillgodohavande är bara någon annans skuld, eller din egen om du så vill(netto)i ditt exempel.

      Anledningen till att det finns ränteavdrag idag är inte att det finns skatt på räntan...som många tycks tro. Förr lånade aldrig privatpersoner pengar nämligen. Först när staten ansåg att folket borde få en chans att äga sina bostäder gynnades lån avdragsmässigt(dvs skattemässigt). Efter 70-talets exesser tvingades marginalskatterna upp mot 90% och innebar att avdragsrätten följde efter tills de styrande insåg problemet med att skattebetalarna(de svagare) skulle subventionera de starkaste i samhället.

      Radera
    11. 2,3% som du betalar 30% skatt på, du går mao back på ditt nuvarande upplägg vilket gör det smått obegripligt.

      sedan läste jag ditt resonemang om kapitaltäckning, herregud. låna 4 millar när man har så lite koll, ja säger då det.

      Radera
    12. Har du ens läst vad jag skrivit? Jag lånar till 2,1 och sätter in till 2,3. Då ränteavdraget är samma som skatten finns det inga alternativ till att maxa bolånet och tjäna riskfria pengar.

      Radera
    13. Om penningmängden minskar sänks räntan så det blir mer pengar. I enlighet med det11 budordet, "prishöjningen av levnadskostnader justerat för utveckling ska vara 2%".

      Radera
    14. Som Cornu skriver så höjs räntan om penningmängden minskar. Allt enligt teorin att banken som lånar ut pengarna tappar lönsamhet. När det gäller räntan som prisfaktor ifråga om balansen mellan utbud och efterfrågan av pengar stiger räntan/priset om utbudet faller c.p. Räntan faller dock om efterfrågan faller vilket var fallet efter att FED Reserve gått in med ny likviditet till repo-marknaden som kapsejsade 2008 pga RMBS-säkerheterna föll bort ur bl.a dagslånemarknaden. När kreditefterfrågan föll inom banksystemet(repo) föll också interbank-räntorna hårt och centralbankerna följde bara efter med sina styrräntor. Många trodde felaktigt att det var centralbankerna som gick före med räntesänkningar. Så var det alltså inte.

      Radera
    15. @rttck

      Det var kanske styrräntan (och eventuella andra räntor som RB riggar) som avsågs.

      Radera
    16. @Anonym; Vad menar du? Jag kommenterade inte @Björn ovan! Det borde jag iofs varit tydligare med. Vad Björn menar vet jag inte för övrigt!

      Radera
    17. @rttck

      Jag antog att du kommenterade Björn. Det är rimligt att (ifall man hävdar att räntan sjunker om penningmängden minskas) man rimligen just (d)en av RB riggade räntan - minskar man räntan så bör/kan ju det leda till ökad penningmängd.

      Radera
  7. Riksbanken håller inte med. Den kommer fortsätta och ta hänsyn till skulderna när den sätter räntan. Detta då skulderna även påverkar de områden som riksbanken har ansvar för. Det stod i artiklar i DI för några dagar sedan.

    Riksbanken vill ha krav på amorteringar, Finansinspektionen vill inte det. Anders Borg vågar inte införa krav på amorteringar. Så FI fick därmed ansvaret för finansiella stabiliteten.

    Just nu är det öppen utfrågoning i denna frågan:
    http://www.riksdagen.se/sv/Utskott-EU-namnd/Finansutskottet/Oppna-utfragningar/Oppen-utfragning/?did=H0C220130910ou2&doctype=ou

    SvaraRadera
  8. Jag upplevde utfrågningen som en tragisk bekräftelse på att lojalitet mot regeringen betalat sig på bekostnad av förnuftet. GD finansinspektionen instämde i det mesta av Peter Normans åsikter, samtidigt som den insiktsfulle Stefan Ingves kändes ensam och utfrusen.

    SvaraRadera
  9. Skuldökningstakten oroar alla-varför?
    Om huspriserna dubblats under en 20 årsperiod så finns det en eftersläpande skuldökningstakt på 4-5% i korten.
    För att få bort den så måste något radikalt ske, vilket ingen är betjänt av.
    Bromsa prisökningstakten genom större krav på amortering är väl vad FI kom fram till idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. vet inte, det var något med någon kris 2008...

      Radera
  10. Och det här helt nödvändiga slopandet av ränteavdraget ska förstås ske genom att beskattningen blir asymmetrisk, dvs ränteinkomster ska fortfarande beskattas med 30%?

    Det blir ett underbart system, ett monster som bara en politiker kan älska.
    Enklare och mer rationellt är att sänka kapitalskatten till hälften. Då blir ränteavdraget värt 15 % och det blir mer kvar av sparpengarna också, även efter inflation.

    Fast det är kanske roligare som bloggare att tänka som politikerna, och försöka skapa precisionsstyrda politiska kryssningsrobotar som förstör det onda utan någon som helst collateral damage.

    Lycka till med det, säger jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fungerar utmärkt i alla övriga europeiska länder, utan ränteavdrag. Underskott av kapital får kvittas mot överskott av kapital. Inget konstigt med det alls faktiskt.

      Radera
    2. Ränteavdraget är dessutom speciellt och inte kopplat till inkomst på kapital. Se genomgång på

      http://cornucopia.cornubot.se/2013/03/ranteavdraget-ar-en-skattereduktion.html

      Radera
    3. "Här har ränteavdraget en särställning och får kvittas mot alla former av skatter du betalar till Skatteverket (dvs ej fordonsskatt eller trängselskatt). Detta styrker att man aktivt subventionerar bankernas hela vinster på dina lån och ränteavdraget har som skattereduktion en särställning i sin frikostighet. Hade ränteavdraget varit konskevent med övriga kvittningar hade man bara fått kvitta räntebetalningar fullt ut mot ränta på bankkonto eller räntor från obligationsinnehav."

      Radera
    4. Precis Cornu. Dessutom kan man sänka skatten på kapital.

      Radera
    5. Cornu, jag förordar, som jag nyss skrev, att man sänker kapitalskatten till hälften. Idag när räntorna är de lägsta på 30 år eller så, har ju politikerna ett gyllene tillfälle.

      Du använder termen "slopa ränteavdraget" på ett sätt som är förledande, antagligen avsiktligt för att reta folk. Alltid genererar det några klick, men förstådd blir du knappast.

      Att förluster på inkomst av kapital är kvoterade till 70 % för alla andra underskott utom för räntor kan man ju självklart angripa, men att införa kvotering även på underskott av räntor är inte samma sak som att slopa ränteavdraget.

      Det är en slags språkligt trollande, eftersom formuleringen är oerhört missledande.

      Vore intressant att få belyst hur det fungerar i andra länder, givet att man har ett underskott av kapital? Hur hanteras underskottet skattemässigt? Finns det kvotering av underskott av kapital? (dvs hur stor del av en räntekrona kan man få tillbaka på skatten?) Dras avdraget från inkomsten, dvs påverkar marginalskatten, eller dras den från skatten, dvs är rak utan marginaleffekter?

      (Personligen påverkas jag knappt av hur ränteavdragen ser ut, eftersom jag har inkomst av kapital som täcker boräntorna mer än väl.)

      Radera
    6. Som sagt hade det då varit lämpligt att också privatpersoner skulle kunna spara förlustavdrag tills det fanns vinst att kvitta emot.

      Radera
    7. @Dr Hedge

      Om man skall ha symmetri så skall ju avdraget kunna göras mot inkomster som lånet är nödvändigt för. Dvs man bör kunna dra av räntekostnaderna mot kapitalvinsten man gör när man säljer. Det grundläggande i andra avdrag är att man får göra avdrag för kostnader som är nödvändiga för att generera skattepliktiga inkomster.

      Det finns helt enkelt inte något symmetriskäl i att tillåta avdrag mot inkomst av tjänst. Varför får man inte dra av andra levnadskostnader till exempel? Dessutom slår dessa olika beroende på olika upplåtelseformer vilket är IMHO helt omotiverat.

      Radera
    8. Symmetri och symmetri. Alla tycks tro att det är viktigast när det gäller skatter. Det går enkelt att ta bort privatpersoners rätt till avdrag för räntekostnader utöver ränteinkomster eftersom perivatpersoners lån per definition inte alls behöver bidra till en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Företag och näringsverksamhet(direkt företagsägande) är något helt annat.

      Radera
  11. OBS! Ny lagstiftning i EU: BLT kan lämna tillbaka nycklarna till banken.

    http://www.di.se/artiklar/2013/9/10/starkare-skydd-for-bolanetagare/

    Vad händer nu med bankaktiekurserna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart dags för "non-recourse"-lån i Europa. Men vi måste få en fungerande hyresmarknad först.Det har vi inte haft sedan 70-talets mitt pga att politikerna valde att mest subventionera bostadsägandet. Och ännu vansinnigare blev det från 90-talet med allmännyttans utförsäljning etc.

      Och det har inte med hyresregleringen att göra.....den är redan delvis decimerad och motsvarar i viss mån redan vad andra länder tillämpar i bl.a storstäder.

      Radera
  12. http://www.economist.com/blogs/dailychart/2011/11/global-house-prices

    finurligt diagram i fasta priser

    SvaraRadera
  13. Jag tycker som du, att vi har ett gyllene tillfälle att stegvis avskaffa ränteavdraget.

    Som jag har fattat det så är räntebidraget på bostadslån till för att höja BNP, genom att blåsa upp den kreditfinansierade bostadsbubblan.

    Eftersom jag uppfattar Borg som en notorisk BNP-kramare, så bedömer jag att det finns små utsikter att ränteavdraget skulle avskaffas. Man får hoppas det finns någon vettig underhuggare i Borg/Reinfeldtministären som kan tala Borg tillrätta.

    Den svenska bonusfixerade finansindustrin vill nog ha kvar räntebidraget. Med det överförs en del svenska folket inbetalade skatter indirekt till utlånande banker, som därigenom plussar på sina vinster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättelse:
      "Med det överförs en del [av] svenska folket[s] inbetalade skatter indirekt till utlånande banker, som därigenom plussar på sina vinster."

      Radera
  14. FI:s generaldirektör amorterar 2000 SEK per månad. Inte illa. Han kommer att vara skuldfri runt midsommar 2205.

    Han är det perfekta exemplet på varför vi behöver oroa oss för bostadsskulder.

    SvaraRadera