Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2013-09-05 17:33

IMF: Inför amorteringskrav och slopa ränteavdraget

IMF ansluter sig nu till utlandets samlade åsikt att Sverige har en bostadsbubbla och att amorteringskrav måste införas och att ränteavdraget ska bort, likt i de flesta OECD-länder. (Schibsted/SvD)



Naturligtvis struntar den svenska regimen Borg/Reinfeldt även i detta - man har ju redan tidigare struntat upprepade gånger i EU-kommissionens likartade åsikt i frågan om den svenska skuldbubblan och bostadsbubblan.

Men med IMF med i leken så vet vi vad för krav som kommer genomföras när det är dags för Sverige att gå samma väg som Island, som också hade en bostadsbubbla och enorm banksektor. När de svenska nödllånen från IMF tids nog kommer, så blir det med bland annat just amorteringskrav och slopade ränteavdrag som motkrav för förmånliga lån.

Naturligtvis är det också så att de oberoende utländska bedömarna, oavsett om det är OECD, EU:s finansministerråd, EU-kommissionen eller nu IMF, har rätt. De är nämligen inte påverkade av svensk inrikespolitik, där regimens ekonomiska politik helt bygger på att svensken ska ta lån i en tävling om vem som kan betala mest för en given bostad. Utan skuldbubblan och bostadsbubblan kollapsar hela den svenska Pippi Långstrumpekonomin. Mer står på spel än enbart bostadspriserna. Framför allt handlar det om makt och omval - inte ens (s) vågar gå emot denna linje. Men när det väl smäller kommer nedmonteringarna av den svenska välfärden sedan 90-talet ses som en satsning i jämförelse med den totala avveckling som kommer.

Se till att vara frisk och ung, och skaffa inga barn förrän ni ser hur välfärden ser ut i andra änden av tunneln. Ljuset du ser är inte solen, utan tåget. Och det kommer häråt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

51 kommentarer:

  1. Se hur länge snöbollen kan rulla. Större och större tills den faller isär och kraschar. IMF tror ju även att Norden och Balt-länderna kan dras in i kaoset som kommer att bli.
    Bara sätta sig redo och se på när allt kommer att braka loss. Troligtvis sätter igång med svagt sjunkande priser som sedan accelererar. Pettrarna som bara tror på tillfällig nedgång kommer till slut bli tvungna att sälja och psykologin fungerar likt en aktiemarknad som kollapsar.
    Sen tar det ca 10 år innan allt börjar gå tillbaks till det normala. Men betydligt lägre värdering och helt andra låneregler

    SvaraRadera
  2. Cornu, kan du länka till eller förklara enkelt och pedagogiskt hur en skuldbubbla leder till statsfinansiell krasch och nedmonterad välfärd? Jag vet att du tjatat om detta länge men jag har inte hela bilden klar för mig, normalbegåvad som man är...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan inte heller förstå varför detta kommer bi värre än 90-krisen, Danmark som ex. verkar klara sin bostadskrasch hyfsat. Men nog kommer priserna gå ner, ingen tvekan där.

      Radera
    2. Clabbe, titta på Spanien t.ex. Spanien hade fram till 2008 en statsskuld i nivå men den svenska. Dock hade de privata bankerna under lång tid gett lån, rakt över disc, till i princip vem som helst. När bubblan brast satt (sitter) bankerna med dåliga lån och måste få statsstöd för att överleva. Det tämligen massiva statsstödet drar upp statens skulder och minskar utrymmet för att lägga pengar på vård, skola, omsorg.

      Radera
    3. Per: Okej, så det är alltså statens stöd till banker med dåliga lån som leder till ekonomisk statskrasch? Detta i kombination med högre räntor pga osäkerheten, och därmed högre arbetslöshet? Är det så karusellen ser ut eller har jag missat nåt?

      Radera
    4. Spanien är helt annorlunda Sverige. Enligt mina spanska kompisar så är det fifflandes och latas land. De är inte ett dugg förvånade att det går som det går för Spanien och andra sydeuropeiska länder då allt är genom korrupt, ingen gör något och det finns interna stridigheter mellan alla och de försöker alla att roffa åt sig så mycket man kan utan att tänka på samhället.

      Radera
    5. Generellt leder en skuldbubblas punkterande till negativa transienta effekter på sysselsättning, konsumtion samt en havererad banksektor med kapitalbrist, statsstöd/-skuldsättning etcetera. Det är alltså inte bara så att bankeran kräver pengar, själva inflödet av skattemedel tar rejält med stryk dessutom samt utgifter till välfärdssystemet som ökar dramatiskt.

      Detta gör att det kan bli knepigt med statens kassaflöden under en period och en situation med statsbankrutt uppstår om inte IMF eller andra länder går in och hjälper till.

      Radera
    6. # Lord Metroid :
      Spanien har inte på långa vägar lånat ut lika mycket till hushållen för bostads-/konsumtionslån såsom man gjort i Sverige de senaste åren
      Det är främst de stora byggbolagen och politikerna som lånat upp enorma belopp via bankerna för allehanda projekt (och även korruption) och sedan vältrat över konkurserna på vanliga medborgare.
      Det har skett en massiv inhemsk avbelåning de senaste åren i Spanien och nu har det trots detta blivit så att BNP-tillväxten i landet faktiskt är högre än Sveriges tillväxt. Men det är en smärtsam väg för folket - och svenskarna har sitt att vänta nu.

      Radera
    7. Så här ligger det till. När ett samhälle (stat, företag, privatpersoner) lånar mer pengar än man sparar, så ges ekonomin en skjuts, en stimulans. Omvänt råder när det sparas mer än det lånas, då får man en minskad ekonomisk aktivitet.

      Förr (när vi hade fast växelkurs) så försökte staten, genom att låna och konsumera i dåliga tider, och sedan spara i goda tider, kompensera konjunktursvängningar, men den tekniken.

      Numera så är det ett annat paradigm (pga att vi har rörlig växelkurs). Istället för att staten lånar eller sparar i hög respektive lågkonjunktur, så justerar riksbanken räntan i takt med konjunkturen så att privatpersoner (genom att låna till bostäder) sköter lånandet, och därmed sätter fart på ekonomin.

      Problemet är att räntan sedan 90-talet stadigt sjunkit av andra orsaker än konjunkturen (det är en separat diskussion). Från drygt 10% till 1% idag. Och det har medfört en lånefinansierad extra fart på ekonomin, både i hög och lågkonjunktur.

      Men till sist så inträffar det som kallas skuldmättnad. Det innebär att folk inte längre är villiga att öka sina lån mer.

      När skuldmättnaden inträffar så försvinner den där extra lånefinansierade skjutsen i ekonomin. Det leder bla till arbetslöshet och minskade skatteintäkter.

      I det skedet så minskar köpkraften för bostäder, dels tack vare skuldmättnaden (som gör att bostadspriserna slutar öka), och genom arbetslöshet och minskad nettolön (som beror på skattehöjningar som krävs för att parera skatteintäktsminskningarna).

      Då går också priserna på bostäder ner.

      Radera
    8. En svensk "skuldmättnad" känns ganska avlägsen...

      För att få svenska folket att sluta belåna sig så mycket man kan krävs nog tvång eller att man helt enkelt inte längre kan...

      Att svenska folket helt plötsligt skulle drabbas av "skuldmättnad" känns ungefär lika sannolikt som att en alkoholist helt plötsligt skulle drabbas av "nykterism"...

      Radera
    9. Tack för alla svar.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Eftersom Sverige har en egen valuta och finanspolitik så kommer man att klara en bostadsbubbla bättre än exempelvis Spanien. Men det kommer givetvis att svida. Finns en viss risk att spanjorer och greker inser att den svedan inte var lika illa som deras egen. Och handlar därefter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr har vi tillåtit bankerna att använda kreativa instrument för att finansiera våra lån. Merparten tas inte upp i SEK. Tänk USD... vi har valutarisk på bolånen, otroligt nog.

      En krisdevalvering av SEK blir alltså som att kasta bensin på brasan.

      Radera
    2. Hur skulle regeringen krisdevalvera SEK? Det är inte längre en valutakorg som fastställer vad kronan ska vara värd i utländsk valuta.

      Radera
    3. Visst kommer det att svida, men lite bättre manöverutrymme än med euro trots allt.

      Radera
    4. Jag syftade på den naturliga korrigeringen av SEK vid en finanskris, inte någon formell devalvering.

      Radera
  5. Vet inte om jag är så orolig ännu men visst om några år kan det nog bli tufft för en del att klara av bolånen. Men som alltid, om det kommer en konjunkturuppgång så brukar det ju även leda till högre löner som kan kompensera de ökande kostnaderna.

    Om vi bara pratar bolåneskuldstock mot stadsskuld så är totala bolånestocken på runt 3000 miljarder och stadsskulden på 1200 miljarder. Svenskt BNP är 3600 miljarder.

    Spaniens stadsskuld är på runt 90% av BNP. Om Sveriges skuld skulle vara på samma nivå skulle vi kunna ta bort runt 2000 miljarder från bolånestocken (dvs runt 2/3 eller 66%). Om vi ponerar att de flesta har skuldsättningsgrad på 70% (dvs 1/3 i insatts) så skulle vi kunna ha en 100% nedgång i bostadspriserna utan att komma över Spaniens nivå av skuld. Så jag vet inte...känns rätt lugnt än så länge iallafall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktum är att Spaniens skuld är betydligt större än så om man räknar som man skulle tro att man räknar statsskuld. Det är enbart en del av Spanska statens skuldåtaganden som räknas med officiellt.

      Radera
    2. # tomten:
      jag tror att du syftar på skulderna i regionerna/kommunerna och som inte räknas med i statsskulden?
      Dock är det samma förhållande för Sverige (och USA med för den delen).

      Radera
    3. # breaking bucks:
      förstår inte riktigt ditt räkneexempel; vid en bostadskrasch kommer antagligen BNP att minska kraftigt och din kalkyl spricker direkt

      Radera
  6. Vi har tre saker som "ställer till det" lite grand:

    1) Banksektorn är onormalt stor jämfört med vår BNP, såg en siffra på över 6000 miljarder. Dvs det behövs väldigt lite i form av kreditförluster för att staten måste gå ut och rädda bankerna. Dessa pengar tas då från välfärden och via högre skatter, vilket driver på prisfallet.

    2) Större delen av bolånen finansieras via upplåning utomlands i andra valutor än SEK. Räntorna på bolånen styrs alltså via europeiska pensionssparare. Stiger risken för bolånen vill de ha högre räntor, vilket leder till stigande ränteutgifter för BLTarna och sjunkande priser, allt i en negativ spiral. Om RB hittar på konstigheter med QE eller uppköp av bostadsobligationer tar kronan stryk och vi får inflation bakvägen, t ex bensinpris på 25 kr. Vill man försvara sin valuta måste man till slut höja räntan.

    3) Om man på nuvarande stadium är oförsiktig och snabbt tar bort räntesubventioner eller inför amorteringskrav kommer den inhemska konsumtionen minska vilket leder till arbetslöshet och fallande priser i en negativ spiral. Alternativt gör man ingenting tills det smäller.

    SvaraRadera
  7. Sverige behöver bara IMF-lån om våra politiker är så dumma att de med offentliga medel garanterar privata bankers skulder till utlandet.

    SvaraRadera
  8. Och varför ska vi rädda bankerna då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är jag med lite intresserad av.
      Ska villigt erkänna att jag är starkt tveksam till att spara pengar i en bank utan insättningsgaranti, samtidigt borde ju alla sparare i en bank få fodringar på ägare och andra som slarvat bort mina pengar främst snarare än staten (typ våra kollektiva pengar)?
      Detta är inte direkt genomtänkt och hade säkert förstört massor men jag undrar ändå...

      Radera
    2. Just frågan varför är relevant för att den ger information om hur man bäst gör det - ibland ser man dock en mismatch mellan "varför" och "hur" som gör att man anar en dold agenda.

      Att garantera insättarnas pengar för att man t.ex. inte tycker det är rättvist att de som har otur och är senast med att reagera skall ta smällen innebär att man t.ex. har en insättningsgaranti, men det innebär kanske också att man ställer högre krav på hur insättarnas medel får användas.

      Dock att garantera insättarnas medel genom att ge dem fordringar på ägare och andra ansvariga (ansvarsgenombrott) är en ganska falsk trygghet. Om inte banken kan betala så vad säger att ägarna och ansvariga kan det? Argumentet "skillnaden mellan juridisk och fysisk person bland annat är att en juridisk person kan likvideras och undgå ansvar för skulder som överstiger tillgångarna" haltar eftorsom det finns begränsade åtgärder man kan ta till mot en fysisk person som saknar betalningsförmåga.

      Radera
    3. Om vi då säger att jag har tillgångar på mesiga 100k.
      Bankmän/ägare (B) har fått lön m.m. under sin tid som anställd/ägare plockat ut lön (och ev. inkomst av kapital) om säg 1 mil om året.
      Är det vettigt att mina pengar nollas men inte den/de ansvariga på banken klarar sig (typ har kvar sitt fina hus/bil/båt och säkerligen en relativt trevlig förmögenhet)
      Säger inte att de ska betala mer än de har men att nolla dom hade i mina ögon varit ett jävligt bra incitament till att vara JÄVLIGT rädd om spararnas pengar (kanske för bra)

      Radera
    4. @Rickard

      Som sagt beror det på "varför". Om man vill ha straffsanktioner för att det skall svida att slarva med spararnas pengar så har du givetvis rätt, men då kanske man skall just se över om det inte skall ses som ett brott snarare. Om du däremot är ute efter att du skall få tillbaks dina pengar så tror jag det finns effektivare verktyg.

      Radera
    5. Kan nog vara så att det är just straff som jag söker, blir lite irriterad på själva grejen med att personen som (med)orsakat klarar sig efter att ha klantat bort andras pengar.
      Det borde finnas ett personligt ansvar i mina ögon.
      Tycker dock samma för aktiebolag, typ att du borde vara personligt skyldig när ditt företag går omkull så borde ansvaret ligga på personen istället för en juridisk person som bara försvinner.
      Jag antar att detta skulle innebära att risktagande skulle försvinna i för stor utsträckning men rent krasst så är jag ute efter mer ansvar öht.

      Radera
  9. Den här bloggen är som ett svart hål för alla pessimister :)

    Det är ju inte direkt någon nyanserad diskussion här när det gäller denna frågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi väntar andäktigt på din förträffliga analys. Eller är du överbelånad kanske?

      Radera
    2. Jag bara väntade på den. Det klassiska påhoppet.

      Det var bara en reflektion. Ärligt, tycker du diskussionen är nyanserad?

      Radera
    3. Beredd att ge analysing ett halvt rätt, hoppas verkligen ingen som vill skaffa barn, skaffa ett liv, leva en dröm, läser den här bloggen alltför bokstavligt.

      Det är fel att bete sig som ett offer utan att vara det, då blir man bara nertrampad, lite eftertanke innan sen kör man, livet strävar framåt. Lyckan står den djärve bi - rädda pojkar får aldrig kyssa vackra flickor osv osv. Möjligt att man får jobba lite hårdare i framtiden, då gör man det, inte sitta å grina punkt

      Radera
    4. Jag tror Fredrik L mer tog fasta på ditt nick än nånting annat.

      Skillnaden mellan nästa crash och 90-talsditon, är att den här gången är det en global röra redan när den kommer. Resursknappheten kommer också att göra att det aldrig blir en likadan återhämtning som senast det begav sig. Krydda med ett par-tre Fukushimakatastrofer ovanpå det, plus regionala krig lite varstans. Det är ändå optimistiskt, men jag tror möjligen vi kan slingra oss förbi krigen ännu ett tag. Men vad spelar det för roll om..eh..inte hundra år, men tusen år kanske.

      Radera
    5. Är detta en ekonomiblogg eller.... ?? Här gnälls det om allerhanda ting.. Gnällspikar är ni allihopa med Cornu på ledarplats

      Radera
    6. Nja, jag var mer ute efter att om man säger a så bör man vara beredd på att säga b. Om man tycker att diskussionen är onyanserad så borde man vara beredd att bidra med att just nyansera debatten. Om man inte kan nyansera debatten så är ens inlägg bara ett "klassiskt påhopp". Så jag väntar fortfarande på en nyansering av IMFs slutsatser.

      Radera
    7. Dom största gnällspikarna på denna bloggen är vi som anser att det är fel på hela pengasystemet, det är som ett pyramidspel som inte är tänkt att hålla för evigt utan måste startas om till och från.
      Medan Lars anser att roten till problemen är bostadslånen så anser en del att rötterna går djupare än så.

      Radera
    8. Fredrik L - du bidrar inte heller direkt och är väl den som gör typiska jantepåhoppet. Vad väntar du på, säg något smart istället!

      Radera
    9. @Man With No Name
      Du verkar vara en riktig superoptimist, dock:

      Om en lågkonjuktur (vägrar kalla det krash) kommer 2015-16 så har ju Sverige och övriga världen haft ytterligare lite tid till återhämtning.

      Varför skulle lågkonjukturen kryddas med fler Fukushima-olyckor? Varken jordbävningar av den magnituden eller reaktorolyckor är så speciellt vanliga. Reaktorolyckor relaterat till antalet totala reaktordriftår är faktiskt avtagande (vilket är logiskt eftersom man lär sig av olyckor och höjer säkerheten för att förhindra att just denna olyckstyp upprepar sig). Se t ex http://www.world-nuclear.org/info/Safety-and-Security/Safety-of-Plants/Safety-of-Nuclear-Power-Reactors/#.UimBkMWLfw0

      Trots medierapportering är också väpnade konflikter något som under lång tid varit avtagande. Har sett uppgifter på att 2012 var det minst konfliktfyllda året (per capita) under historisk tid (alltså under de senaste 10000 åren). Se även http://www.hsrgroup.org/our-work/security-stats/Deaths-from-Organized-Violence.aspx

      Radera
  10. Sverige behöver försvara jobben / minska arbetslösheten först och främst och att börja prata amortering eller minskad ränteavdrag, de skapar inga nya jobb, hur smärtsamt det än kan låta för många läsare på denna blog.

    Vi har mångfald fler bostadslösa än arbetslösa, problemet är inte att många har lån, problemet är att många som har lån kan bli arbetslösa och det i sin tur skapar en ond spiral.

    Staten är välkapitaliserad och "fet" jämfört med EU och USA eftersom Sveriges realränta är 33% högre än övriga EU och hela 50% högre än USA - Detta är ett verktyg som kan användas för att flytta kapital från banker till marknad och konsumtion.

    Vidare har vi ROT-avdrag, RUT-avdrag som också kan slopas för att förbättra finanserna.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta låter ju vettigt men är det inte så att genom att undvika att ta tag i (eventuella) problem så skjuter man endast dessa framför sig?
      Att man artificiellt håller upp jobben genom att inte tvinga fram amorteringar kommer väll endast innebära att (den oundvikliga?) slungan ner blir så mycket värre?

      Radera
    2. Iden med den fria marknaden är att den med tiden justerar sig själv. Att då ändra spelregler skapat, lång eller kortsiktig obalans.

      Obalans är det sista vi behöver när vi frågar efter stabilitet.

      Radera
    3. @Unknown

      Samma resonemang gäller ju för övrigt även på åtgärder för att försvara jobben/minska arbetslösheten...

      Radera
    4. @Anonym

      Varför ökar i så fall lånen betydligt mer än inflationen (lön)?

      Radera
    5. Nu är ju en fri marknad av exempelvis räntenivåer det sista vi har, så om det är målet bör vi få till en förändring av spelreglerna, och den blir stor.

      2008 var en unik chans för våra politiker att stoppa den mekanism som ökar våra skulder, då kunde de skylla på något utanför deras kontroll och effekterna hade blivit mycket mindre än idag/imorgon.

      Radera
    6. @Unknown

      Jag ser inte riktigt hur din fråga är relevant, men jag antar att anledningen är att marknaden tycker att det är bäst så snarare än att regelförändringar har drivit utvecklingen dit.

      Mitt påpekande var att ditt argument byggde på att det var olämpligt att ändra spelreglerna och att därför slopat ränteavdrag eller infört amorteringskrav var olämpligt, men det skulle även gälla andra åtgärder som ändrar spelreglerna som t.ex. åtgärder för att försvara jobben.

      @tomten

      Fri eller inte så är ju en teori att marknaden anpassar sig efter gällande spelregler och andra omständigheter. NB att anpassa inte nödvändigtvis innebär följer spelreglerna utan just bara anpassar sig.

      Radera
  11. Många försvarar ett passivt beteende med att tex ett slopat ränteavdrag skulle utlösa ett boprisfall och arbetslöshet. Problemet är att utvecklingen har gått så långt att alla åtgärder nu kan kallas "för sent". Dock blir det inte bättre av att inte göra något alls utan snarare tvärtom, hellre agera och ta konsekvenserna, vilket vi ändå skulle få göra men ännu mer. Därför bör vi avskaffa ränteavdraget (samtidigt som grundavdraget höjs) men även strama åt låneregler och införa någon form av amorteringskrav.
    /Mårten Bäck, Riksdagskandidat för Folkpartiet i Stockholms län.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folkpartister är också ett av de dummaste släkten. ditt förslag som är bara en ren åtstramning utan värde.

      Gällande amortering så sköter marknaden och bankerna det själva, politiker ska hålla sina tassar borta från att reglera med sina socialistiska dumheter.

      Som folkpartist ska du skämmas som uppvisar denna icke-liberala linje.

      Radera
    2. Unknown, marknaden är full av exempel på att en oreglerad utlåning till "folk" landar i en kreditboom och följande krasch med alla problem som följer med.

      Håller helt med Mårten Bäck, varje vecka vi väntar sätter sig fler unga hushåll i skuldfällan. Det är rimligtvis minst smärta att stoppa skuldökningen ju färre hushåll som råkar illa ut. Och då är smärtan minst idag, eftersom vi inte kan påverka gårdagen.

      Radera
  12. Ett problem är att folk tror att pengar är en resurs när det i själva verket förhåller sig så att just pengar är nästan det enda som INTE är det. Bitcoin, rikskuponger, vanliga sedlar, Banktillgodohavanden och guld handlar inte om värde utan om förtroende (dock är guld en användbar metall som har ett värde av säkert minst 500kr/kg).

    "Världen är överbelånad" Jaha. Vem är vi skyldiga pengar? Marsmänniskorna?

    Intressantare är diskussionen om hur vi hanterar riktiga resurser.

    SvaraRadera
  13. om du behöver ekonomiskt stöd eller om du behöver ett lån för att betala dina räkningar eller lösa någon form av skuld, kontakta mig nu via e-post: [email protected] och du får ditt lån okej
    hälsningar

    SvaraRadera