Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2013-07-20 18:34

Ingen vill bli lärare i matematik

Som bekant befinner sig svenska skolans matteresultat i fritt fall i internationella jämförelser. Rektorn på KTH är djupt oroad och konstaterar att bara varannan mattelärare på grundskolan och endast två av fem på gymnasiet har tillräcklig ämnesutbildning. Föga överraskande gapar platserna till matematiklärarutbildningarna oftast tomma och "vem som helst" kan alltså utbilda sig till mattelärare.


Det finns diverse underliga kombinationer av lärarutbildningar, t ex matematik och geografi, och dessa gapar oftast helt tomma. Men om man tittar på en av de mer logiska kombinationerna, nämligen matematik och fysik, så ser det inte mycket muntrare ut, speciellt inte för högstadielärarutbildningarna. I hela Sverige är endast två personer antagna till utbildning till högstadielärare i matematik och fysik höstterminen 2013.

De lärare som ska lära våra barn matematik kommer alltså i framtiden i allt större utsträckning själva kunnat haft rejält medelmåttiga betyg och är inte nödvändigtvis alltså de vassaste knivarna i lådan. Folk kommer väl fnissa bakom ryggen på mattelärare framöver, då omdömet riskerar bli "hen kunde inte bli något, så hen blev mattelärare".


Ämneslärarprogrammet för högstadiet, med inriktning på matematik, fysik och teknik har två antagna. Detta handlar om jag uppfattat det rätt om förstahandsvalen. Vem som helst som söker detta program kommer alltså in om man klarar kraven, som jag förmodar och hoppas är godkända betyg i ämnena från gymnasiet. För övrigt påtalar rektorn på KTH att lärare i teknik på högstadie och gymnasium endast i 7 - 9% av fallen har tillräcklig ämnesutbildning.

Så fortsätter det. Högstadielärare inriktade på matematik, fysik och kemi har två antagna. Fler vill åtminstone i Göteborg bli lärare i matematik och fysik på gymnasiet med 21 antagna på två olika program, där dock en del antagningsgrupper gapar tomma.

Högskolan i Borås har inte en enda antagen till sitt program för högstadielärare i matematik, fysik och kemi.

Linné-"universitetet" har tre antagna till sitt program för gymnasielärare i matematik och fysik. Två av dem har kommit in på som lägst 0.5 i högskoleprov, men antagningspoängen är egentligen ointressanta - de avspeglar bara slumpmässigt den enskilda person som antagits betyg.

Luleå tekniska "universitet" har noll antagna till sitt program för gymnasielärare i matematik, fysik och teknik. Uppsala Universitet har sju antagna.

Detta är förstås inget underligt. Ingen matematik- och fysikintresserad vid sina sinnes fulla bruk söker sig till skolan. Som KTH:s rektor påtalar - ingångslönen för en lärare är 23 000:- SEK med en slutlön på 33 000:-. En civilingenjör har enligt KTH:s rektor en ingångslön på 33 000:- och en slutlön på 58 000:-.

Våra normalbegåvade politiker, med underbarn som Jan Björklund i spetsen, må genomföra vilka "satsningar" som helst på svensk matematikundervisning, "mattelyftet", "lärarlegitimation" och allt vad de heter. Men i slutändan behöver vi differentiera lärarlönerna, alternativt höja dem rakt av över hela brädet. Fast lärarfacken vill förstås helst att alla har lika dåliga löner, så skolan inte kan konkurrera med näringslivet, istället för att tillåta ett påslag på 10 000:- för lärare inom konkurrensutsatta ämnen som matematik, teknik och naturvetenskaperna. Kanske borde lärare inom matematik, teknik och naturvetenskap lyftas över till något lämpligt SACO-förbund, t ex Naturvetarförbundet, för att bryta det gisslantagande som dessa ämneslärare utsatts för av lärarfacken.

Man ska komma ihåg att matematik även är grunden för de som i den moderna IT-åldern ska dra in jobben och skattepengarna till Sverige. Sveriges näringsliv lever fortfarande i allra högsta grad på de av oss som fick högstadie- och gymnasieutbildningar från adjunkter med ämneskunskaper på 70- och 80-talet, på en tid när lärarlönerna kunde konkurrera med näringslivet.

Och nej, inget regimskifte kommer ändra detta, då politrukerna saknar sjukdomsinsikt. Som man bäddar får man ligga och vi kommer sitta med hela förlorade generationer framöver.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

66 kommentarer:

  1. Kanske intressant för dig att veta att Luleå Tekniska "Universitet" är ledande i Sverige inom ett antal civilingenjörsutbildningar, vilket Uppsala definitivt inte är. Att Uppsala blev universtitet tidigare är tyvärr ingen garanti för att det är bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spelar ingen roll. Jag ser även KTH och Chalmers som högskolor. Har man inte utbildningar och forskning inom samtliga fakulteter, inklusive medicin, tycker jag inte man ska få kallas "universitet", men det är en personlig åsikt.

      Radera
    2. Det är inget fel i att kalla en högskola för en högskola. Det är utbildningens kvalitet som är avgörande, inte om man råkar kalla den universitet.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. OK fair enough.
      Hqr ingen större betydelse ändå, i lilla Sverige vet företagen ändå ungefär vilka utbildningar och skolor som de vill ha sökanden ifrån.
      Rektorn är nog däremot ute och snurrar angående lönerna. Vi (större svenskt exportbolag) betalar nya civilingenjörer 26-29 kkr i Stockholm, mindre i andra orter. Enligt SCB:s bas ligger sedan snitttet på alla civilare på ca 40000 så slutlönen på 58000 får nog de flesta se i stjärnorna efter.

      Radera
    5. King, om snittet på alla civilare ligger på 40k är väl inte 58k i slutlön orimligt?

      Radera
    6. Den springande punkten är förstås om en länk i kedjan saknas. Om man inte har gymnasielärare så får man inga kompetenta elever till civilingenjörsutbildningarna. Å andra sidan är inte utbildning allt. IT-industrin skulle i huvudsak klara sig bra med en fyraårig gymnasieutbildning, men eftersom utbudet finns väljer man naturligtvis de bäst utbildade, även om det inte tillför något extra. Ungefär som att det nu behövs en gymnasieexamen för att sitta i kassan på ICA.

      Radera
    7. @King

      Visst finns det bolag som betalar lägre löner och ändå lyckas rekrytera den personal man behöver, men det är ju ganska uppenbart att den lönen man erbjuder påverkar möjligheten att få den personal man vill ha. Om man inte får tag på den personal man vill ha så är just lönen (och annat) man erbjuder en sak man bör kolla på.

      @Karl

      Jag har dock svårt att se att man skulle kunna vara bra mattelärare om man har bristfällig utbildning. Det krävs endel av både lärare och elev ifall läraren skall höja eleven över lärarens nivå.

      När det gäller IT-industring så är även erfarenhet en betydande faktor (i vissa fall åtminstonde). Kurserna på högskoleutbildningen ger kanske inte alltid så mycket erfarenhet. Hur mycket labtid ingår verkligen i utbildningen? Rör det sig om en heldag per poäng (antar att det inte skett någon poänginflation sen jag läste) så kan det alltså röra sig om motsvarande ett halvår till ett års erfarenhet på en civilingenjör - det är inte otänkbart att en hobbypulare har samlat ihop mer erfarenhet än så.

      Radera
  2. Cornu, visst det är mkt som behöver göras för att lyfta svensk skola! På mindre än 7 år behöver vi få fram 40 tusen lärare! Givetvis även mattelärare! Är det ngn fler än jag som ser diplomering som det största hotet mot svenska skolan? Är det ngn som tror att bara för att man går igenom lärarhögskolan intagen på undermåliga betyg blir en bättre lärare än en vuxen person som jobbat i skolan 10 - 15 år och varit ute i näringslivet kanske som ingenjör? Är det någon som hört talas om validering? Sverige är ett av få länder som inte "orkat" ta fram ett valideringsystem som ger bl a ger duktiga fungerande lärare ett fortsatt jobb men framför allt ger alla välutbildade invandrare en chans att få ett jobb de är utbildade för!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Krille, du har rätt när det gäller löner. Läraryrkets status och löner har urholkats de senaste 20- 30 åren. Men du har totalt fel när det gäller den kommande lärarbristen! Det är ren och skär statistik in och ut om
      tio år!

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Ca 15000 grundskolelärare pensioneras de kommande tio åren, eventuellt fler om de går i förtid. Om 10% av dessa är mattelärare så behövs det 1500 st, eller 150 st om året, mot ovan redovisade 2 st i matte + fysik. Finns iofs andra logiska kombinationer av mattelärare än ma+fy.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. Som sagt nedan så behöver man i teorin max lika många lärare som grundämnen (några lärare kan ju ha flera ämnen). Lösningen är naturligtvis att göra grundskolan onlinebaserad och nationellt distribuerad med några få timmar i "skolan" för praktiska ämnen. Faktum är att många redan idag använder KahnAcadamy för att lära sig matten istället för skolans lärare.
      Har alltid undrat varför man ska ha olika lärare när en lärare alltid är den bästa (Man kan ju tänka sig en lösning där eleven får "välja" sin lärare och det finns 10 på varje ämne som har olik pedagogik). Staten skulle nog inte satsa på detta då många skulle bli arbetslösa...

      Radera
  3. Som jag ser det så kan det vara positivt att det inte är de högst begåvade som blir mattelärare. Min erfarenhet är nämligen att de flesta högbegåvade mattesnillen oftast har svårt att få stora delar sina elever att förstå matematik. På gymnasiet satt jag bredvid den i klassen som var sämst i matte, och jag såg tydligt hur vår mattenörd till lärare inte lyckades förklara saker på ett sätt så att min bänkkamrat förstod, utan efter hans förklaringar frågade min klasskamrat alltid mig för att få en vettig förklaring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är ju en jäkel på att förklara saker och ting, han hade tur din kompis.
      Lärare ska nog inte vara snillen i sitt ämne, det blir svårt för eleverna. Däremot ska de gilla sitt ämne skarpt, annars blir det inte heller bra. Har haft en del mindre lyckade individer som lärare, och de har nog haft det gemensamt att de inte brinner får ämnet, och kanske inte ens gillar det.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Jag var nog en typisk sån person du beskrev flute. Jag förstod inte på det sätt som lärarna förklarade. Det var som att alla lärare förklarade samma sak (t ex. algebraiska uträkningar) fast på olika sätt så allt blev en enda pannkaka och och jag fick aldrig bra betyg i matematik i grundskolan eller gymnasiet.

      Sedan läste jag elektroingenjör på Chalmers i 7-8 månader som jag senare hoppade av pga det var inte min grej. Där hade jag en matematiklektor som kunde förklara matematiken korrekt och bättre än nån annan undervisare som jag någonsin haft. Han var alltså både väldigt intelligent och extremt pedagogisk, en kombination man ser ytterst sällan.

      Vi hade en genomgång av gymnasiematematiken under 2-3 veckor som repetition och under den tiden var det som allt jag 'lärt' mig tidigare föll på plats. Visst det var intensivt och hårt men det hjälpte mig enormt. Jag kunde senare tenta av och läsa upp alla gymnasiebetygen i matematik till högsta betyg. Jag hade inte haft möjligheten att vara där jag är nu om det inte var för honom.

      Med tanke på hur viktiga lärarna är för eleverna borde vi satsa mer på högre krav till lärarutbildningen samt kanske ha en kvot 2-antagning bortsett från högskoleprovet. Lönen måste också upp i samband med detta.

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Flute visst du kan ha rätt men det är ju knappast skolans problem, vi får vara glada om någon vaktmästare, längre fram, som visserligen kan plus och minus hoppar in som matteläre om några år! Så illa är det inom så gott som alla ämnen. Du som är en fena, Flute, att söka och sammanställa grafer från SCB och annan officiell statistik kan ju enkelt visa hur illa det är! Jag tror att man nu i kommunerna inte bara Nyköping satsar på självständig utbildning genom egen dator och den välsignade IT:n. God Bless IT, då slipper vi lärare och det blir fan så billigt för kommunerna med färre lärare!

    SvaraRadera
  6. Blir lite ledsen när jag läser sådana här påhopp på mattelärare. Varför blir du inte mattelärare själv Cornu om du är så smart?

    Jag är utbildad mattelärare och förmodligen högst normalbegåvad med runt 16.5 i gymnasiebetyg och 1.8 på högskoleprovet. Men min erfarenhet är inte att det bara är de som hade underkänt i de flesta ämnen på gymnasiet som sökte sig till lärarutbildningen (alltså inte så att "hen" kom inte in någon annanstans). Statistiken du länkar till säger bara vilket betyg den sist antagne hade inte är det någon form av medelbetyg, dessutom är sällan alla platser på lärarutbildningarna fulla vilket resulterar i att du bara får se "alla antagna".

    Vidare är utslagningen på just lärarprogammen mot matematik och fysik väldigt stor eftersom man direkt efter en flummig pedagogiktermin sätts att köra envariabel analys och linjär algebra tillsammans med ingenjörerna. Här var det under mina år en 33-66% utslagning, i min grupp var vi 3 av 9 som fortsatte efter andra terminen. Året efter hoppade 2 av 6 av..

    Eftersom vi lever i ett land av normalbegåvningar kan du knappast kräva mer av andra grupper i samhället. Hur ser det ut bland er bönder? Hade inte jordbruket kunnat bli mer rationellt, effektivt och ekologiskt hållbart om vi kunde locka våra särbegåvningar ut på landet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. När det bara är en antagen i gruppen högskolepoäng eller betyg, så är det betyget som redovisas ovan. Både högsta och lägsta. Blir så när bara en sökte.

      Radera
    3. Ja, Krille, det är som S/S Josefin påtalar inte ens alla som antas som slutför. Så situationen är ännu värre. Och det är direkt "elakt" att anta på efterfrågan och inte på betyg. Borde sättas ngn gräns, kanske S/S 1.8 och 16.5 eller ngt och finns det inga sådana sökanden får platserna vara vakanta.

      Dock gissar jag att jag duger och jag hade bara 1.6 på ett enda försök på HP och har läst envariabel, flervariabel och det där. Så S/S är nog särbegåvad i det här fallet, eftersom jag är normalbegåvad.

      Radera
    4. För övrigt har jag jobbat som obehörig lärarvikarie i ett år, högstadiet. Bra lärdom och det är bara att beundra alla som står ut med att vara lärare. Detta var ändå på 90-talet, idag krävs det nog supermänniskor för att stå ut.

      Radera
    5. S/S Josefin
      Vid vilket universitet/högskola läste du, om det inte är en hemlighet?
      Varför var det så många som hoppade av i omgångar?
      Vid Linköpings Universitet tex (där jag studerat)har jag hört att kvoten examinerade/antagna på matematik (matematik, inte ingenjörer, no offense) är ca 1/60 för en given årskull. Något i den stilen. Visst kan det bero på att MAI (Matematiska Institutionen) sägs vara aningen nitisk, men de är väl ordentliga.

      Radera
    6. Cornu:

      * Vad var det du hade problem att stå ut med?
      * Varför skulle det krävas supermänniskor idag?

      Radera
    7. Jag trivdes bra, men hade aldrig klarat av någon längre period än två terminer. Imponerad av de som kan härda ut i decennier i högstadiet. Antagligen brinner de för saken, eller är helt fantastiska människor.

      Radera
    8. Aha, jag är snart uppe i ett decennium, men inte brinner jag för saken. Det måste betyda att jag är en helt fantastisk människa! :-)

      Radera
    9. Ja. Samhällsbärare där.

      Radera
    10. cornu: Du svarar inte på frågorna. Du har sagt A så jag är säker på att du vet svaren. Är svaren politiskt inkorrekta eller är det något annat.

      Radera
    11. "Vidare är utslagningen på just lärarprogammen mot matematik och fysik väldigt stor eftersom man direkt efter en flummig pedagogiktermin sätts att köra envariabel analys och linjär algebra tillsammans med ingenjörerna. Här var det under mina år en 33-66% utslagning, i min grupp var vi 3 av 9 som fortsatte efter andra terminen. Året efter hoppade 2 av 6 av.."

      Vad jobbigt ni verkar haft det, måste ni verkligen läsa hela två grundkurser i matematik för att bli mattelärare? Tur vi sållar så hårt!

      Ska man bli mattelärare borde man ha lite mer än två månaders undervisning i matematik. Okej att ni inte behöver kunna allt, men lite Laplacetransformer, Student's t-tester och tillståndsmodeller borde ni allt också få lära er för att ni ska förstå vad eleverna kan behöva lära sig i framtiden.

      Radera
    12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    13. @Krille

      Behöver en mattelärare ha läst lärarprogrammet ens? Det är ju lite där det hela brister - om man inte kräver att lärarna har viss kompetens så kvittar det rätt mycket att det finns utbildningar som ger viss kompetens.

      Radera
    14. @Krille

      Fast just Laplace återkommer i så många sammanhang och det blir så snyggt och enkelt när man ska beskriva samband. Lite krafter, moment, trögheter och accelerationer så får man fram ett samband x'' x' och x, Laplace,s^2 och s, bryta ut alla s, dela, inverstransformera och BAM trillar hela lösningen ut och kan analyseras om det kommer skita sig eller om allt uppfyller kraven. Ska dagens barn bara lära sig räkna på statiska samband för deras lärare inte förstod dynamiska samband mer än derivata? Tänk på barnen!

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där med att kombinera geografi (mitt ämne) med lite olika andra ämnen är väldigt underligt. Att dessutom försöka locka elever till att läsa två ämnen som var för sig rätt stora just pga det allmänna ointresset/bristen på pengar är ju minst sagt bedrägligt, inte minst då båda ämnena kräver både engagemang, djupare studier under flera år och rätt mycket kvalitativ undervisning om man skall ha ett resultat av något värde ur det.
      I det här fallet så måste jag även påpeka att Matematik och Geografi är till sin särart helt olika på flera sätt. En kombination av Matematik och Fysik ter sig mycket mer användbar.

      Visst lärare behövs det, och bra lärare behövs ännu mer. Jag är osäker på om dagens småbarnsföräldrar inser, och morgondagens föräldrar inser att om skolan fortsätter gå på dekis så blir det deras privata och finansiella ansvar att se till att barnen kan något av värde. Och då slår det direkt på det sk "livspusslet", och är även beroende av föräldrarnas tid/egen utbildningsnivå/ork & tålamod och andra sk socioekonomiska faktorer. Har inte dina föräldrar råd med en bra lärare i tillräcklig omfattning - ja då är du fast i det segregerade samhället. Dessutom skall exempelvis kvalitativa privatlärare tas från någonstans. (Hur många exilryska akademiker har vi tex vs USA, bara för att ta en obekväm jämförelse?) Eller så man "Mattestugan"/Mattecentrum/läxhjälp etc-organisationerna utökas till typ en större organisation skapat av matematiker och ingenjörer som frivilligt sysslar med att på kvällarna lära barnen det som skolan borde ha klarat av. Men det kommer fortfarande kosta tid/pengar och personligt engagemang på bekostnad av något annat, och där kommer skolan bara vara slöseri av lektionstid om matteundervisningen fortsätter vara undermålig. Är det verkligen något den gemene svensken vill?
      Jag anser att det enskilda sättet att höja skolans rang som arbetsplats gentemot andra arbetsplatser är just lön.
      Hur mycket anser ni att en bra lärare skall ha i lön?
      Sådär i snitt.
      Edit: Rättade lite stavfel och syftningsfel.

      Radera
    2. Om vi antar följande:
      * Grundskolan skall vara offentligt finansierad.
      * En skola får en slant för att genomföra matteundervisning
      * högre lön till lärarna betyder då färre lärare och lärartimmar.

      Någonstans finns en optimal punkt där man får ut optimal undervisning. Jag tvivlar på att någon här har någon grund att säga var den finns.

      Och det är kanske inte mer utbildade mattelärare som är den mest lämpliga åtgärden.

      Har skolan blivit för otrygg? (Otrygg har den alltid varit) Men för otrygg så att nerdarna sitter hemma och spelar WOW i stället för att lära sig skolämnena.

      Den största insatsen skulle kanske uppnås genom att sortera bort de mest kriminella eleverna, så majoriteten får studiero, och man kan bygga upp lite motivation bland dessa.

      Radera
    3. Ja, eller kanske se till att de "mest kriminella" sköter sig i skolan?

      Det verkar liksom inte vidtas några åtgärder när det är struligt i skolan. Iaf inte förrän elever hamnar på specialskola eller får en medicinsk diagnos.

      Radera
  8. En bakant hoppade av sin lärarbana med motiveringen att det var kollegiet på skolona som var problemet. Det är lätt att inse att en verkamhet som domneras av en propp dementa förtiotaslister både får problem med produktionen som den sociala arbetsmiljön.

    SvaraRadera
  9. Ingen av våra (S)ocialis(M) politiker förstår vad som håller på att hända. Knappast nån av kommentatörerna här heller.
    Det här är en samhällsfarlig utveckling. Staten bör ta över just utbildningen inom matematik. Erbjuda begåvade elever fullt studiestöd (gratis studier) och sedan statlig anställning. Det skulle kunna vara ett sätt att återigen göra skolan statlig (vilket alla förordar). Man börjar med matematiklärarna.
    Det här kommer dock aldrig att inträffa eftersom vi skulle få ett a-lag och ett c-lag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "faci(S)(M)" kanske är mer korrekt.

      Radera
  10. Förr skojades det bland lärarkandidaterna med tre skäl att bli lärare....juni, juli och augusti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alla mina lärare var ju extrema hobbymänniskor. Egna hantverksfirmor, folkdans, biodlingar, you name it. De verkade ha mkt tid över.

      Radera
  11. Hej
    Matte och fysik var mina egna "älsklingsämnen" i framförallt mellan- och högstadiet samt på gymnasiet, och just matte som "språk" har man ju nytta av i en rad andra ämnen, liksom vid analys o.s.v.

    Dock, med detta inlägg vill jag lyfta fram Systemekologi och mer specifikt Emergi, som bl.a. är en metodik med helhetssyn och systemtänkande som grund som verkligen yppar sig för snar sagt all analys, särskådning och förståelse, samt modellera och finna reella ramar och handlingsutrymme.

    Vänliga Jämlika Sommarhälsningar
    /Tom
    PS Grundläggande mattekunskaper är förstås också här en grundbult

    SvaraRadera
  12. Har hållit på och röjt på vinden och hittade delar av min pappas pappas gamla gymnasieutbildning från Hermods. Vad jag slog av var hur fruktansvärt bra den var, jag bestämde mig för att lägga den åt sidan så att om jag får några barn någon gång kan jag tvinga dem att läsa igenom den.

    SvaraRadera
  13. Folket skall helst vara sådär lagom outbildat och oinformerat, jobba på dagarna, titta på SVT på kvällarna, missbruka koffein, missbruka socker, samt vara fokusera på irrelevanta saker som sagor (böcker/filmer), sport, skvaller och byråkrati.

    Sveriges ekonomiska välgång är mindre viktig än att behålla rådande maktstrukturer som är relativt osynliga men väldigt mäktiga.

    SvaraRadera
  14. Visst, men med modernt IT stöd kan väl en lärare utbilda hela sveriges behov av matte om vi bara vill. Matte och fysik är ju inte så mycket diskussionsämne, fungerar väldigt bra som undervisning på distans.

    Inte för att det skulle kunna ske....

    SvaraRadera
    Svar
    1. @oluies

      Däremot är fysik rätt mycket laborationsämne och funkar nog inte lika bra på distans.

      Sen vad gäller frågan om "diskussionsämne" så kan man ju fråga sig i vilken omfattning andra ämnen är det när man bortser från eventuella ideer om att man skall ägna lektionerna åt att diskutera. Det är ju klart att språk kanske faller in under kategorin och även svenska (hålla föredrag osv), men då blir ju frågan om det inte bör kallas praktiska inslag - och då kommer man ju in på ämnen som fysik (laborationer), slöjd (föga diskuterande vad jag kan se) och idrott.

      Så begreppet "diskussionsämne" kan nog avfärdas som flum - det är ju inte att man skall sitta och diskutera som alena är det primära hindret.

      Radera
  15. Det låter lite som "all in" för civilingenjören som vill undvika en kommande konjunktursvacka?

    SvaraRadera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  17. Som futurist så skulle man kunna tänka sig att hela grundskolan förändras inom de närmsta 10 åren. Detta baserar jag exemeplvis på Coursera som erbjuder gratis onlinekurser i allt från Historia till Neurala nätverk, vilket bland annat ges av Stanford.
    Allt man skulle behöva är alltså EN bra mattelärare som sedan lär ut hela landet. Skalfördelningen på det. Sedan kan man ha "hjälplärare" för specifika frågor som är väl införstådda i den streamade lektionen. Dessa hjälplärare skulle i många fall även kunna vara klasskamrater (hela Sveriges skolbarn) via forum etc. Sedan kan man förlägga skolbyggnaden till praktiska övningar såsom ... ja vad det nu skulle vara bra för .. sociala saker (idrott, musik, bild etc).

    Inspirerad av Coursera där bland annat Stanford har onlinekurser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr är det kanske inte så enkelt. Det finns nog en hel del elever som ett sånt system inte kommer passa (jag gissar att dessa är ganska många). Sen finns det det faktum att olika lärare lär ut på olika sätt och olika elever lär på olika sätt och att antagligen ingen lärare lär ut på ett sätt som passar alla elevers sätt att lära.

      Tekniska hjälpmedel har testats tidigare och floppat så man skall nog inte vara så säker på att tekniska hjälpmedel den här gången kommer vara silverkulan.

      Radera
  18. Det lärarkåren behöver är individuellt satta löner och en betydligt mer lönediversifierad karriärstege som är baserad på verkliga resultat. Inte alls att bara diversifiera på klassiskt Cornu-vis i svart eller vitt: Matte/fysik är bra, alla lärare +10.000 sek. Allt annat är inte värt något. +0 sek.

    Sätter man individuella resultatbaserade löner kan man sedan mer eller mindre koppla bort examenskrav och liknande på lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @klarsynth

      Måhända är problemet med individuellt satta löner när det sker i en verksamhet som är genomsyrat av planekonomiskt tänk. Då blir det lätt att kriterierna blir lite godtyckliga som t.ex. "Matte/fysik är bra, alla lärare +10.000 sek. Allt annat är inte värt något. +0 sek" eller varför inte "examen i genusvetenskap är bra, alla lärare +500 sek. Allt annat är inte värt något. +0 sek".

      Radera
    2. @Anonym,

      Jag vet, men det är synd för det skulle inte alls behöva vara särskilt svårt att sätta bra, drivande och resultatorienterade KPI:er på lärare.

      Något i stil med:

      1. Nationella prov i alla ämnen, validerande mot de stora internationella proven för de ämnen som är jämförbara. (Snackar så klart om mer omfattande nationella prov i omfång och innehållsvarians än vad som gäller idag. Allt för att minimera den uppenbara risken att plugget blir FÖR inriktad på de nationella proven genom att man rent "tekniskt" lär sig hur de brukar vara utformade, ungefär som är fallet med de internationella testen i Engelska, typ TOEFL)

      2. På individnivå för alla elever 10-gradig betygsskala i alla dessa ämnen baserade på de nationella proven enbart.

      3. Lärarna har en fast lönedel och en rörlig där den rörliga bestäms av klassens förändring i medelbetygsvärde från det att läraren börjar undervisa i ämnet till dess att läraren slutar undervisa klassen. Dvs. undervisningsprestationen med att ta en sunkig klass i Rosengård från ett snitt på 2,0 till 4,0 är lika mycket värt som att dra en klass med enbart studiemotiverade ljushuvuden på Djursholm från 7,3 till 9,3 i samma ämne.

      4. Upp till läraren hur han/hon/hen vill undervisa för att uppnå detta (distans/fysiskt/kombination, osv). Transparent och öppen ranking av alla skolor och dess lärare där man enkelt och tydligt som sökande elev kan se vilka lärare en skola har och hur vassa de är. Hur länge dessa lärare stannat på skolan i snitt och hur lämpade de verkar vara för just mina inlärningsbehov (är jag en Rosengårdselev som har behov av en pedagogiskt vass lärare som är duktig på maskrosbarn eller är jag ett studiemotiverat ljushuvud på Djursholm så kan jag enklare utvärdera vilken skola som är bäst för just mig). Även upp till den som vill vara lärare att själv bedöma om det är värt att ta någon examen själv för att bli en bra lärare. Dvs. helt upp till vem som helst att bli registrerad lärare enligt ovan helt utan examenskrav.

      Marknadsliberalt som bara den, men marknaden kan enligt mig funka väldigt väl så länge den styrs i rätt riktning med rätt KPI:er och med fullständig transparens.

      Radera
    3. @klarsynth

      Endel använder begreppet "marknadsliberalt" när planekonomer leker företag, men det gör inte det marknadsliberalt för det. Även om man hittar på resultatorienterade KPI:er så hindrar inte att det blir planekonomi över det hela ändå.

      Problemen är:

      1) KPI:erna lär ju sättas på planekonomiska grunder.
      2) KPI:erna lär värderas på planekonomiska grunder.

      Det kan alltså bli lika godtyckligt som "matte/fysik-bra det blir 10tkr extra" ifall planekonomerna sätter KPI:er och värderar dem så.

      Det enda som jag ser kan bryta planekonomisk ekonomi i skolorna är att faktiskt finansiera dem på marknadsekonomiskt - dvs faktiskt ta betalt av någon som frivilligt betalar med egna pengar.

      Radera
    4. @Anonym:

      Du tänker dig då att man värderar eleverna gentemot nationella prov?

      Och sen vill fler föräldrar sätta sina barn i de skolor som klarar sig bäst på proven?

      Det finns väl ett antal problem med sådant. I det systemet blir det enklaste sättet för en lärare att höja sin lön att läcka proven till eleverna några dagar i förväg. Eller rätta dem väldigt snällt.

      Det ställer ju också rätt djupa frågor på sin spets - typ "vad är kunskap" och sånt där. Den värderingen kommer för övrigt fortfarande att ske på nån slags planekonomiska grunder, eller?

      Radera
    5. @Ben

      Nja, jag spånar lite på hur sådana KPI:er kan vara utformade och ligga till grund för lärarens lönesättning. Som jag ser det så blir det ändå planekonomi över det hela ifall man både sätter KPI:erna och värderar dessa på planekonomiska grunder.

      Radera
  19. Har i många år väntat på att stat och myndigheter, kanske skolverket ska gå ut och komma med vettig information och klarspråk. Att förklara för föräldrar och elever att dessa utbildningar är bra för hitta ett framtida jobb och samtidigt bra för landets och personens framtid. Och å andra sidan vissa jobb som ser besvärligare ut. Det vore väl inte för mycket begärt. Ibland slår stat och myndigheter på stora trumman och informerar befolkningen i andra frågor. Varför inte om denna mycket viktiga framtidsfråga för hela nationen?

    SvaraRadera
  20. Lärare och utbildningsnivå i all ära, men en faktor som de flesta glömmer är att matteförmåga precis som höjdhopp eller whatever är något som måste gnuggas och tränas utav helvete.

    Det finns nån slags bekväm myt om att man antingen kan det eller inte, vilket är bizarrt och inte gäller nåt annat skolämne överhuvudtaget.

    Detta ställer givetvis också krav på räknestugor och antalet lärartimmar, som inte kan ersättas av onlineutbildningar och läromedel. Hårt arbete gäller om man ska bli duktig, helst så klart både i hemmet och i skolan.

    SvaraRadera
  21. Arbetslösa ingenjörer skulle man kunna hyra ut som konsulter till skolorna där de undervisar i matematik, kemi, fysik, teknik m.m. Konstigt att inget bemanningsföretag kommit på detta tidigare.

    SvaraRadera
  22. det låga söktrycket till lärarutbildning i naturvetenskap har oroat mig länge, men det är nog inte bara en effekt av låga löner. Läraryrkets status behöver öka och lärarna få förtroende att lösa de utmaningar de står inför utan ständig politisk inblandning. Tack vare att Naturvetarna och LR har ett samarbetsavtal går det att vara med i båda förbunden till en mycket låg kostnad.

    SvaraRadera
  23. Ni talar väl om arvode per vecka?
    58 är väl ok.
    Sen skall arbetskamraten ha en hacka.
    Blir väl kvar till en hård brödbit?
    Eller en sådblandad kaka...

    SvaraRadera