Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2013-06-20 13:07

Ved från skog till bod - 1925:- SEK i timmen

Idag, så här dagen före midsommar, tog jag in den sista veden i torken. Sent, javisst. Här följer en diskussion om hur lönsamt det är att lägga tid på egen ved om man har egen skog och gård.


Jag mätte tiden för dagens lilla lass ved, som resulterade i ca 1 m3 stjälpt askved, hela vägen från stående träd till in i vedtorken.
Minilunnare på väg
till askavdelningen

Omständigheterna var inget vidare så tiden blev väl tilltagen och inkluderar ombyte av kläder, framplockning av utrustning, samt start och utkörning av minilunnaren. Det innebär en rätt omfattande overhead. Ovanpå det så tog jag ner och ut klen askskottsjukadödad ask med dimensioner på 10 - 15 cm i brösthöjd, vilket innebar mer arbete per stam än för mindre klen tall eller björk med 20 - 30 cm i brösthöjd, vilket är vad som motsvarar det mesta av min ved. Dessutom hämtades veden från en avdelning 500 meter bort, vilket innebär transporttid. 23 grader värme med sol gör också sitt för att sänka tempot.

Tidsåtgången blev en timma och 21 minuter, eller exakt 1.35 timmar.  Fördelningen av tiden var ca 10 minuter för förberedelser och ombyte. Ca 15 minuter för transport och skotning, ca 20 minuter för fällning, kvistrensning, aptering och lastning och de sista ca 36 minuterna för huggningen i en vedklipp med transportör, som klarar 2 - 3 m3s i timmen - bättre volymer vid grövre stockar.

Resultatet blev en stjälpt kubikmeter kluven ved motsvarande ca 0.45 m3 fast ved. Energivärdet på just ask är likt ek 2900 kWh per m3f, men min ved i år består av ca 10% ask och ca 10% ek om 2900 kWh per m3f, ca 10% sälg om ca 2400 kWh per m3f, 10% gran om ca 2100 kWh per m3f, ca 20% tall om 2300 kWh per m3f och ca 40% björk om 2700 kWh per m3f för ett medel på 2570 kWh per m3f. 

Räknat på det viset fick jag på 1.35 h arbete ut 1156 kWh värmeenergi, som med 0.85 i verkningsgrad i kaminen ger 983 kWh värme.

Huset har annars direktverkande el, som dock är frånslagen i gruppcentralen och endast används vid längre frånvaro om hus- och djurpassare inte klarar av att elda ved. Mitt elpris är 1:39 SEK per kWh inklusive rörlig nätavgift, elcertifikat, låst elpris, skatt och moms. 

På 1.35 timmar gjordes alltså en besparing om 1.39*983=1366:- SEK skattade pengar. Med kommunalskatt på säg 32% motsvarar det 2009:- SEK och som egen företagare betalar jag också 29.45% egenavgifter ovantpå detta för en summa på nästan exakt 2600:- SEK. Per timme hade jag alltså behövt fakturera en kund 2600/1.35=1925:- SEK i timmen ex moms, för att tjäna lika mycket som att hugga egen ved.
Ung ask dödad av
askskottsjuka

Hade jag istället värmt med värmepump så hade förstås timpenningen fallit till en tredjedel och nödvändig fakturering på 641:- SEK i timmen. Fortfarande bra betalt för att ta ut egen ved. Den som inte har egen skotning kan alltså med gott samvete betala för utkörningen och hemkörningen av veden.

Detta är alltså i underkant. Med grövre träd går arbetet betydligt fortare, då det är färre stammar att hantera.

Normalt är i första hand ambitionen att veden ska vara klar och i torken redan i februari och annars sägs det ju att man vill ha det gjort till påsk. Midsommar är sista möjliga tidpunkt om man vill ha torr ved till hösten.

För dagens uttag finns det förstås förmildrande omständigheter. En vacker lövskogsavdelning på en igenväxt inäga, som tids nog ska bli skogsbete åt fåren, har dominerats av ett ungt askbestånd som de senaste åren drabbats av askskottsjuka. För att fastställa vilka träd som dött det senaste året så behöver man invänta att asken har spruckit ut i löv och asken kommer likt kungen sist till festen. Kanske inte så här sent, men varför göra igår vad som kan göras idag?

Askskottsjukan har letat sig upp från Polens varmare klimat de senaste decenniet i takt med att vi fått varmare och fuktigare här i södra Sverige, så den aktuella svampen överlever vintern. Enligt mina kontakter med Skogsstyrelsen så är det bara att härda ut och inte hugga bort så här unga träd förrän de verkligen är döda. En del askar verkar resistenta och kan initialt bli sjuka, men repa sig. Och vintertid går det inte alltid att avgöra vilka som är döda, så man får ta ner när de spruckit upp. Märkte även upp en del askar för att ta ner i vinter. Möjligt att rekommendationen för äldre träd i timmerdimensioner är att ta ner dem vid angrepp innan virket förstörs.
En del av asken är lastad.

Ask är kanske min absoluta favorit bland vedträd. Raka fina stammar, som kvistrensar sig själva effektivt för minimalt med jobb när de väl är fällda. Som helt raka stammar så är de också mycket enklare att hantera i vedmaskin än björk som kan vara rätt knotig. Energivärdet är högre än björk och i linje med eken, samtidigt som de brinner som björk och lämnar en fin glöd utan att likt eken fräta på järn och skorsten. Gissar att bok är många andras favorit. Ambitionen är förstås att asken ska överleva till timmerstorlek någon gång i framtiden.
Vedklipp, transportör och tork

Annars innehåller denna lövskogsavdelning en del ek, lönn, fågelbär (körsbär), några aspar och rent av skogsalm, samt längs bäcken som rinner genom den gamla inägan timmergrov al. Allt med en riklig undervegetation av hassel, som producerar nog med nötter för att överleva rätt länge på. Hasselnötter omfattas för övrigt inte av allemansrätten, utan får endast skördas av markägaren eller en arrendator. 

Färdigt. Torkarna innehåller här
ca 14 m3s blandved, men klarar ca 22 m3.
Avdelningen är kanske en av de vackraste på ägorna, men det är synd att asken är på väg bort, även om flera träd har återhämtat sig. Skogen på den magrare marken på bergen runt är en blandning av ek och tall.

Vän av ordning kanske vill tillfoga att veden ska in i vedboden också, men det är faktiskt inte nödvändigt. Med tak över torken så kan veden hämtas in direkt framåt hösten och vintern. Vill man dock komma igång med nästa års ved tidigt så är det praktiskt att ha en separat vedbod också.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

24 kommentarer:

  1. Hej, intressant!

    Jag saknar dock beräkningar kring slitage osv på utrustning som används, vedklipp, minilunnare, motorsåg mm.. Vad kostar det om du sitter hemma på ändan och beställer hem/hämtar motsvarande värmevärde ved hos någon mer storskalig aktör?


    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att kalkylen känns lite väl positiv och att alla kostnader inte är med. Virkesförrådet minskar ju också även om det är rätt försumbart.. :=)

      Men på det hela taget, så nog lönar det sig. Som norrlänning tar man sig för pannan när man ser vilka sjuka summor folk nere i Skåne är villiga att pröjsa för en säck ved bara för att njutningselda i kaminen hemma i den enstagsputsade villan med havsutsikt.

      Radera
  2. "0.85% verkningsgrad"?

    1. I Sverige skriver vi decimaler med komma. Amerikaner använder punkt.
    2. Du avsåg nog 0,85 eller 85%.
    3. 85% är rätt högt - dock fullt möjligt att uppnå om man lägger manken till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad dutti du är. Vill du ha en klubba i belöning?

      Jag sätter punkt för decimaler och sedan skiter jag i vad vi gör "i Sverige".

      Radera
    2. Ja, varför hålla sig till konventioner, då riskerar man ju att folk begriper vad man verkligen vill ha sagt. Hellre då att alla hittar på sitt eget angloamerikanska pidginspråk, särskriver och stavar fel och håller på. Och varför inte ett måttsystem baserat på primtal medan vi ändå håller på?

      Radera
    3. Jag kanske är yrkesskadad som översättare, men jag tycker att korrekt skrivning underlättar förståelsen. Sen tillägger jag att det på svenska ska vara ett blanksteg mellan värdet och procenttecknet (85 %), på samma sätt som vi liksom Cornu har det för andra måttenheter. Men i "1.35 h" blev det punkt igen. En sån förväxling åt andra hållet kan bli dyr. Jag har ett vagt minne av att en offert till nånstans i Amerika blev dyr för ett svenskt företag som satte ett decimalkomma som tolkades som tusentalsavgränsare.

      Svensk standard är även att ha tusentalsavgränsare redan från 1 000 och inte som i inlägget t.ex. 2900.

      Jag är petig, men skulle jag skriva "1000%" i ett jobb till en professionell översättningsbyrå skulle jag minst få en reprimand för dubbelfelet och kanske avdrag på arvodet.

      Radera
  3. Bättre att du jobbar med din ved, än att du spekulerar i gulmetall och Black Pearl

    SvaraRadera
  4. Angående askskottsjukan. Allt tyder nu på att det i vanlig ordning är globala växttransporter som är boven snarare än klimatförändringar, svampen som orsakar den europeiska epidemin härstammar från asien där den är harmlös på lokala askarter. Vi har på motsvarande sätt en närbesläktad svamp i europa som inte är aggressiv.

    Läs mer på t.ex engelska wikipediasidan
    http://en.wikipedia.org/wiki/Ash_dieback

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas förstås att du slipper den på dina askar.

      Radera
  5. Du har inte funderat på att bli din egen elproducent, t.ex. via vindkraftsandelar.

    SvaraRadera
  6. OT, men ändå inte...

    Här är får som tar vargfrågan i egna händer:

    http://www.youtube.com/watch?v=YIKB5JAyqiw

    Trevlig midsommar!

    SvaraRadera
  7. Du är mellan en och två tiopotenser effektivare i dina avverknings- och vedkapningsrutiner, jämfört med mina dito på sommarstugetomten. Jag borde kanske köpa motorsåg...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag stoppar in en massa extern energi i det hela vilket höjer produktiviteten.

      Radera
  8. Du måste sälja en hel del för att få detta att gå ihop. Bara maskinparken är ju avskrivningar på 6-8 tusen per år. Tillkommer drift, det går väl någon liter av ändliga naturresurser.

    Själv satte jag in jordvärme för en 6 år sedan, merkostnaden är ca 6-8 tusen per år jämfört med då jag köpte 2 travar björkved, kapade, klyvde själv.

    Valet var att ersätta värmeanläggning som var en Ctc vemax eller att sätta in jordvärme.

    Tyckte det var enkelt, slippa slitet och skiten som det ändå är med vedeldning. Sotarn.

    Nu brummar det som ett kylskåp i förrådet som tidigare var pannrum. Rent och snyggt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brukade sälja tillräckligt för att gå med vinst och ta ut lön förut, inklusive avskrivningar etc, men har inte haft tid att sälja ved i normal omfattning sedan 2011.

      Radera
    2. @Norrbottning,

      Du anar inte hur mkt ved kostar i södra Sverige...

      Radera
  9. Min morfar hade en riktigt cool vedklyv, en stor roterande skiva med två yxhuvuden på som kopplades till kraftuttaget på traktorn. Sen stoppade man in ena ändan av kubben i ett hål på skyddsskalet och kubben klövs i två, varefter ett snabbt kvarts varv på kubben och den klövs i fyra, etc. Tidsåtgång för klyvning av en kubb, någon sekund inklusive inhämtande av ny kubb (om man var två, en som langade och en som klöv). Kanske inte världens säkraste mackapär, men väldigt effektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du tänker på Max-klyven! :=)

      Ja, den är en killer! Ingen sån där slö hydraulisk historia.. Här är lite diskussion kring just den. Som någon påpekar, så gällde det att inte stå för nära utkastet när man hade igång den:

      http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=13&t=2660

      Min familj har skog uppe i norrland och all uppvärmning i min barndom sköttes med ved. Som barn fick man göra alla moment i skogsbruket, men blev särskilt mkt kapa, klyva och stapla ved.

      Sure brings back memories.

      Radera
    2. Den jag tänker på var nog från första halvan av förra seklet. Manshög, i ett blått "träfodral" med ett hål vid periferin på skivan där man sköt in änden på kubben. Förmodligen tillverkad av någon lokal förmåga.

      Radera
    3. Som jag minns det klöv man upp hela årets vedbehov på typ en timme eller så. Det fanns många supereffektiva grejor förr i tiden, innan aktiviteterna blev säkra hobbies. Å andra sidan var det rätt vanligt att man saknade något finger.

      Annat som jag kommer att tänka på är potatisblast-remover med roterande kättingar, som även hängdes på traktorn och kopplades till kraftuttaget. Påminde lite om en sån där minröjare som man ser på stridsvagnar. Det var på den tiden man plockade potatisen för hand.

      Och förstås snöslunga, likaledes på kraftuttaget på traktorn, där man kunde köra med nära på full fart och rensa vägen upp till landsvägen på ett ögonblick.

      Radera
  10. En vedklipp?

    Du har inte problem med att veden blir väldigt sticksig?

    SvaraRadera
  11. Vilken trädsort lönar sig bäst att plantera om man vill:

    1: avverka allt samtidigt via inhyrt företag (går det att få lönsamhet i det?).
    2: avverka själv för husbehov, en säsong i taget.

    Lönar det sig att köpa, och plantera, lite större trädplantor, istället för de minsta och billigaste?

    SvaraRadera
  12. Bra skrivet, speciellt om asken, men att du skulle tjäna 1900:- i timmen på det är ju att "räkna i egen börs". Om det vore så så skulle du ju bara ägna dig åt vedhuggning för att maximera värdet av din arbetade tid.
    Du får nog ta med tiden det tar att lasta in veden i källaren/kaminen, sotning, deponera sotet. Avskrivning på maskinparken, inköp av drivmedel, arbetskläder, avsättning till pensionen mm.mm.
    Ska man vara riktigt noga så kostar det väl pengar att ha ett lager också. Ved är ju inte JIT leverans direkt.
    Jag satte mig ned för att räkna hem en ny bil och med lite fiffiga bokföringsknep så kan man få till vad som helst. Tillochmed att det blir billigare att byta bil vart fjärde år än att köra med en gammal. Jag tror att det är samma för din ved, du överskattar värdet av din egen tid.
    Å andra sidan så är känslan av en välfylld vedbod oslagbar, man känner sig som en miljonär med en höstfylld vedbod.

    Glad midsommar till alla !!

    SvaraRadera
  13. Det här var roligt att läsa. Appleanvändare, marillionfan och favoritträd.. Om man älskar skogen, vilket jag gör, så finns det ju självklart oerhörda mervärden i att få träning, livskvalitet och självbestämmande i det man gör och det är förstås saker som inte kan köpas för pengar. Har du tid och lust kan läsa Bernard Cornwells Azincourt i vilken mab kan få en hälsosam respekt för idegranden. Trevlig midsommar!

    http://en.wikipedia.org/wiki/Azincourt_%28novel%29

    SvaraRadera