Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-05-07 10:33

Onådens år 2030?

Om vi utgår från mitt huvudscenario, dvs att den fria exportmarknaden för olja har upphört till ca 2030, så råkar även detta sammanfalla med stora förändringar i den svenska elproduktionen.


En kort repetition av scenariot till 2030. Det kan naturligtvis lika gärna vara 2028 eller 2035, det är bara ett scenario, inte en spådom. De idag oljeexporterande länderna exporterar tills dess i princip ingen olja alls, då fallande produktion och egen stigande konsumtion utraderat exporten, undantaget vissa bilaterala avtal till mycket höga priser. Sverige kan dock importera ca 5% av dagens olja genom EU:s inre marknad, inklusive Norge. Samtidigt har vi halverat bränsleförbrukningen på hela fordonsparken och lyckats bygga ut så att 10% av dagens oljebehov är ersatt med biobränslen. Ca 500 000 fordon kör på el. Det innebär att vägtrafiken minskat med 60% mot idag, även om totala transporter inte minskat lika mycket, då allt mer går på järnväg och kustnära båttransporter.

Men problemen slutar inte med transporterna. För samtidigt kommer det stora omställningar inom svensk elproduktion, inklusive den el som alltså ska driva järnväg och ladda elfordon.

Till en början så har vindkraft en livslängd på 20-25 år och det innebär att runt 2030 kommer vi behöva ersätta vindkraftverk byggda i intervallet 2005-2010. Den omfattande utbyggnaden av vindkraften de senaste åren kommer alltså falla för åldersstrecket.

2012 var vindkraften med sina 7.2 TWh ca 5% av Sveriges eget elbehov, även om vi exporterade 19.6 TWh. Egentligen klarade vi oss alltså utan vindkraften, men så har vi inte 500 000 fordon som kör på el heller.

Generellt kommer vindkraftsutbyggnaden globalt att tids nog gå över i utbyte av befintliga verk. Produktionskapaciteten av nya verk kommer inte leda till en utbyggnad utan gå åt till att ersätta gamla verk som faller för åldersstrecket. Frågan blir också hur man i ett samhälle med bränslebrist ersätter dessa kraftverk friktionsfritt. Alla är inte byggda nära järnväg eller havet, men det ska nog gå att få in dessa transporter i de 40% av vägtrafiken som finns kvar.

Det andra, mer allvarliga är att våra kärnkraftverk slutligen faller för ålderstrecket. Det handlar om gamla Volvo 145:or, som pimpats med rattmuff, airbags, ny RDS-radio, nya däck, ny lack och trimmats så att växellådan glöder när de utan krocksäkerhet blåser fram i 300 km/h på en rak motorväg.

Livstidsförlängningen av våra kärnkraftverk sägs ge dem ytterligare 20 års liv, dvs fram till ungefär 2030.

Någonstans runt 2030 kommer vi behöva ersätta inte bara vindkraftens idag 5% av elproduktionen, utan även kärnkraftens idag 43%.

Med ytterligare trimning av kärnkraftverken pratar vi lätt om att 50% av Sveriges elproduktion kommer falla för åldersstrecket runt 2030. Oräknat kraftvärmeverk och vattenkraft, som också behöver kontinuerligt underhåll och uppgraderingar. Men just våra kärnkraftverk är det tydligaste om mest allvarliga.

I realiteten måste vi alltså redan nu starta planering och projekt för att ersätta minst 60 TWh årlig elproduktion. Det enda som idag klarar detta volymmässigt är ny kärnkraft. Att vi lyckas bygga ut vindkraften till 12x så mycket som idag till 2030 är inte realistiskt och ger dessutom inte någon stabil baskraft. Inte heller kan vi bygga ut vattenkraften tillräckligt för att ersätta kärnkraften, ens om vi exploaterar de sista orörda älvarna.

Så Sverige behöver bestämma sig. Ska vi inte bara halvera vägtrafiken till 2030, utan också elproduktionen eller ska vi seriöst börja ersätta våra kärnkraftverk med alternativ? Sannolikt med modern och säkrare kärnkraft? I så fall behöver vi göra det nu, för det tar många år ens till spaden sitter i marken och ännu fler år till testdrift går över till produktion.

Vi vill knappast sitta med en trippel energikris runt 2030, även om oljekrisen kommer smyga sig på oss med start någon gång i intervallet 2017 - 2023, där professor Kjell Aleklett tror att dieselbristen blir akut i Europa. Kanske blir det en nödvändig väckarklocka, men då är tiden knapp fram till onådens år 2030.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

119 kommentarer:

  1. Det viktigaste blir troligen inte att bygga ny elproduktionskapacitet, utan att spara in på elförbrukningen - alltså minska den.
    Vilka bitar av elförbrukningen vill eller kan vi skära bort?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra ide. Hur ser fördelningen ut för vår förbrukning?

      Radera
    2. Jamen om vi inte ersätter vår befintliga kapacitet så kommer insparandet på elförbrukningen gå av sig själv.

      Radera
    3. Grovt sett går hälften till bostäder och hälften till industrin.

      Har vi bara halva kapaciteten kvar blir det jävligt tråkigt hur man än gör, med andra ord.

      Radera
    4. Sluta värma villor med el är en start.

      Radera
    5. @tabas

      Jag hörde tipset om att värma villor med utbränt kärnbränsle, men du kanske har något bättre alternativ när inte längre är så lätt att komma över fossila bränslen?

      Radera
    6. Ur ett survivalist-perspektiv (som jag iofs inte delar) är det mycket viktigare att bygga kapacitet än att minska förbrukning. Spara kan man göra när det behövs, men bygga ny kapacitet kanske man inte kan göra när skiten träffar fläkten.

      Radera
    7. Minskad energianvänding. Minskad produktion. Minskat välstånd. Fler döda människor. Det är suicidalisternas egensyfte, det enda konstanta i deras repetativa dravel.

      Sen anstränger de sig för att försöka hitta på bortförklaringar till varför, men har sån väldigt stor otur i allt de försöker med, från peak oil till global uppvärmning. Allt blir fel för suicidalisterna. Men sunk cost är allt för dem och de vägrar obstinat komm aut ur sin jordkällare, de insisterar på att världen utanför redan har i stort sett gått under.

      Radera
    8. @Kapitalist

      Det är väl endast i din fantasivärld man kan ha högre energikonsumtion än produktionskapaciteten...

      Radera
    9. Dravel från Kapitalist igen...
      Anledningen till att man är survivalist är för att man anser att samhället är sårbart och därmed vill göra sig mer motståndskraftig inför diverse samhällsstörningar. Man vill alltså undvika nödsituationer vid strömavbrott, livsmedelsbrister etc och därför ser man till att ha förberett sig så att man klarar sig. Genom detta gör man sig ju fri från samhället vid en krissituation och därigenom kan samhällets ytterst begränsade resurser sättas in hos människor som verkligen är i akut behov av hjälp (läs alla som inte har preppat).
      Önskar man bilolyckor bara för att man tar på sig bältet också?

      Radera
    10. @kapitalist

      Jag tror att invånarna på Påskön skulle gilla att höra lite mer av dina synpunkter. Du kan inte berätta lite mer för dem?

      Nej just det! De kan du ju inte .... För de svalt ihjäl när de hade skövlat den sista skogen på ön - dumma dem, om de bara tillämpat marknadsteori så hade de ju automatiskt fått mer skog!

      Ursäkta om jag raljerar - men blind dyrkan av ideologi - oavsett om det är marknadsliberalism eller socialism är inte en särskilt bra utgångspunkt för en konstruktiv diskusion.

      Människor har i alla epoker ansett sig leva i den mest moderna och sofistikerade tiden. Det är därför lätt att man tror att den rådande ordningen alltid kommer att bestå.

      Historiskt sett så har inte bara påsköns befolkning utan även andra civilisationer gått under pga resursutarming.

      Du ger sken av att vår civlisation är helt osårbar för alla former av resursutarmning och produktionstoppar. Varför?

      Finns det någon yttre omständighet som hade fått dig att spotta i nävarna och säga "kom igen nu gubbar, nu måste faktiskt börja sammarbeta" eller löser verkligen fri prissättning alla problem?

      Radera
    11. @niklaps

      Varför kan man inte ta ett snack med invånare på Påskön?

      Senaste folkräkningen (2012) visar på en befolkning på ca 5.800 personer varav 60% härstammar från ursprungsbefolkningen (källa: wikipedia).

      Radera
    12. @NiklasP: Tycker kapitalists marknadsliberala ansats verkar väldigt insatt och välresonerad. Att du försöker utmåla den som blind dyrkan är bara fånigt.

      Civilisationer har väldigt sällan gått under av resursutarmning och orsaken till att vi inte kommer göra det är att vi har marknadsekonomi. Visst utarmar vi ändå vissa resurser, som haven, men det beror ju på att dessa inte är ägda. Det går att åtgärda.

      Radera
    13. @heasm66,@jeppen

      Påskön är ett väldigt tydligt historiskt exempel på en civilisations kollaps pga resursutarming.

      De första invånarna kom troligtvis med kanot från hawaii , ön var rik på resurser och en civilisation uppstod. En normal befolkningsökning i tider av god tillgång på resurser är ungefär en fördubbling per generation, d v s en mansålder innan resursutarmningen slog till så såg det ut som man fortfarande hade dubbelt så mycket resurser som behövde.

      En generation senare blev det dålig stämning när resurserna inte längre räckte till, kraftig befolkningsminskning och kannibalism var några av följderna. När de första västerländska upptäcktsresande kom till påskön och såg den kvarvarande befolkningen och deras levnadsförhållanden så måste de kliat sig ordentligt i huvudet när de såg de stora stenstatyer som deras förfäder hade rest.

      Jag har oerhört svårt att tänka mig att påskön hade en planerad eller icke marknadsmässig ekonomi före kollapsen. Påskön fick inte mer skog eller fisk på grund av detta. Rätta mig gärna om jag har gjort några felaktiga antaganden eller redovisat felaktiga fakta.

      Det är stor skillnad i storlek mellan påskön och planeten jorden, men jag förstår inte hur den grundläggande problematiken skiljer sig åt. Människor kan inte äta marknadsekonomi, de behöver mat.

      Innan någon börjar skrika okvädningsord som politikerwannabe eller miljöpartist/kommunist åt mitt håll ... Klargörande från min sida, jag är extremt liberal, det har varit flera som har uppfattat mig som anarkistisk. Statliga ingrepp gör nästan alltid mer skada än nytta. Men problem behöver ändå hanteras och det är människor som du och jag som till sist kommer att behöva göra jobbet.

      Så vad sägs om att vi slutar drömma om att fri prissättning löser alla problemen åt oss, spottar i nävarna och tar fram varsin skyffel och börjar gräva istället, vad sägs om grundplattan till ett nytt kärnkraftverk?

      Radera
    14. Sidospår ... Ibland funderar jag på om det inte finns någon slags omvänd "Ad hominem".

      Exempel .. "Jag tycker inte om miljöfanatiker eftersom de ofta är ologiska anti-humanister, de framför resursutarminingsargument ... Alltså måste resursutarminingsargument vara fel"

      Själv är jag ateist, det betyder inte att jag med automatik tycker allt som står i religösa skrifter är trams. Saker som "du skall inte stjäla" tycker jag verkar fullt rimligt även om det finns i ett kontext som är lika trovärdigt som sagor om tomtar och troll.

      Radera
    15. @NicklasP:

      1. Påskön, om nu historieskrivningen speglar det faktiska förloppet, liknar en klassisk djur-populationskrasch, där djuret råkade vara människan. På jorden som helhet och i modern tid så har vi slutat bete oss som djur - vi har en sk "demographic transition". Det innebär att befolkningen till synes kommer plana ut runt 9-10 mdr trots att vi blir allt rikare. Det betyder att vi inte kommer vara i närheten av vad jorden inte klarar av att föda.

      2. Energi finns det närmast godtyckligt mycket av. Metaller mm finns också nästan outtömligt och vi kan återvinna med hjälp av sagda energi. Födan är en förnybar resurs, även om vi gödslar med icke-förnybart just nu. Vi har alltså inga givna resursproblem på horisonten. Visst har vi vissa "ohållbara" konsumtions/produktionsmönster idag, men vi kan ändra oss och kommer att ändra oss när respektive resurs är uttömd, om inte förr.

      3. Att man inte har kommunism betyder inte att man har marknadsekonomi. På Påskön hade man knappast en utvecklad marknadsekonomi med stark äganderätt. Kanske teologisk diktatur. Det blir lite skillnad när ekonomer verkligen räknar på att få maximal och hållbar avkastning på ett ägande än när någon hottentott funderar på om han ska äta idag eller inte.

      Radera
    16. När det gäller påskön så var ju tesen att träden inte skulle kunna ta slut ifall man håller sig till marknadsekonomi - en sådan slutsats är ju bara kvalificerat strunt vilket situationen på påskön tydligt visar. Det finns ett antal skäl till varför marknadsekonomi inte är någon garant: för det första så finns det inget som säger att bevarande av en resurs har ett egenvärde (dvs om man får tillräcklig nytta av att hugga ner det sista trädet att det motiverar det arbete som åtgår så blir det så), för det andra så bortser endel marknadsfundamentalister att det inte är det faktiska värdet som avgör folks beslut utan det antagna värdet (dvs folk kan göra misstag), dessutom så är det ju inte säkert att alla har tillräckliga fakta (eller ens korrekta fakta) för att göra korrekt beslut även om de agerar korrekt utifrån de fakta de har.

      @niklasp

      Det du hänvisas till brukar i bland kallas "reductio ad Hitlerum", men i grund och botten är det ju samma som ad hominem - dvs att genom att tillskriva en slutsats en viss person komma till slutsatsen att det måste vara rätt. Bör alltså finnas olika varianter beroende på vem (första, andra eller tredje person) som säger det och vilken sanningshalt man får därefter (första och andra person torde dock vara självklart eftersom det då antas vara sant respektive falskt).

      Radera
    17. @Anonym: "för det första så finns det inget som säger att bevarande av en resurs har ett egenvärde (dvs om man får tillräcklig nytta av att hugga ner det sista trädet att det motiverar det arbete som åtgår så blir det så)"

      Osäker på om du missar det enkla faktum att företag inte jobbar så. De odlar inte bara sin produktion innevarande dag, utan också sitt långsiktiga värde genom att exempelvis utföra R&D eller plantera grödor (inklusive träd).

      "för det andra så bortser endel marknadsfundamentalister att det inte är det faktiska värdet som avgör folks beslut utan det antagna värdet (dvs folk kan göra misstag)"

      Nej, det bortser vi inte från. Det icke-fundamentalisterna dock bortser från är att staten helt uppenbart gör fler och större misstag än de som satsar sina egna resurser. Det finns alltså sällan någon förbättring att hämta genom att låta andra än marknaden bestämma. Det finns undantag i form av ett par kategorier välkända "marknadsmisslyckanden", men de beror ofta på frånvaro av ägande.

      "dessutom så är det ju inte säkert att alla har tillräckliga fakta (eller ens korrekta fakta)"

      Det stämmer förstås, men inte heller här kan man hoppas på att hitta någon som stabilt kan klå marknaden i bedömning. Tvärtom.

      Radera
    18. @jeppen

      Nu spann mitt svar lite vidare på tesen om förbrukandet av ändliga resurser och framförallt tesen att i en fri marknad så kan inte resurser ta slut (en tes som kapitalist har vid andra tillfällen hävdat - dock inte i denna tråden). Det finns inget a-priori i marknadsmekanismerna som hindrar att resurser förbrukas - tvärtom så kommer ju marknadsmekanismerna leda till detta ifall det ger ett högre värde att förbruka resurserna då det ofta saknas egenvärde i resursernas bevarande.

      Sen resonemanget om att staten gör misstag och att det inte troligt att någon kan slå marknaden i bedömning så låter det som nonsens och bortförklaring - att andra sätt skulle leda till suboptimala lösningar är inte samma sak som att marknaden måste leda till optimala lösningar.

      Så argumentet haltar på två sätt: dels att marknadens lösning inte är garanterat optimal och dels att det inte finns något som säger att optimala lösningen utesluter utplånandet av (vissa) resurser. Att dessutom hävda att marknaden skall välja en viss lösning implicerar ju att man anser sig vara bättre än marknaden på att hitta optimala lösningar.

      Radera
    19. @Anonym: Det framstår som att du angriper någon onödigt bokstavlig tolkning av vad kapitalist sagt. Men han får väl försvara sig själv om han ids.

      Själv konstaterar jag att marknaden typiskt bevarar och utvecklar resurser, samt gör det bättre än politiker och byråkrater.

      Radera
  2. Planerar inte vattenfall för nya reaktorer, som ska ersätta gamla?

    Om jag läst statistiken rätt, behöver Sverige fördubbla sin elproduktion om alla transporter ska elektrifieras. Jag kan ha fel här.

    Frågan är som flute säger, hur mycket kan vi skära bort? släcka onödig belysning osv är en sak, men ger bara marginella effekter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du har fel. El har tre-fyra gånger bättre verkningsgrad.

      Jo, Vattenfall har iallafall börjat studera frågan, till grönskäggens ljudliga tandagnisslan. De hade helst haft kvar tankeförbudslagen.

      Radera
  3. Kärnkraften kommer att byggas ut.
    Politikerna bara håller de välståndsksapande människorna med utpressning:
    "Ni får inte skapa välstånd om vi inte får 60% av allt som ni skapar!!!"
    Ingenting åt någon, eller 60% åt den politiska adeln. Det är deras brutalt våldsamma utpressningsrav. Säger de nej först, så blir den politiska adelns nästa krav 70% och hot om fängelse ändå.

    Men politikerna kommer att inse att de profiterar personligen mer på att pruta tills det blir nätt och jämnt lönsamt att tillåta människor att skapa elektricitet åt varandra. Att vara politiker är ju att girigt egoistiskt profitera på att använda våld mot nmänniskor för att stjäla det de skapar. Och varje cowboy vet att om man slaktar alla kossor idag så har man ingen mjölk att dricka imorgon, så parasiterna måste anpassa sig till boskapet som gör att de kan leva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, precis som med husen i inlägget häromdagen. Kan du sälja för fyra miljoner är det dumt att sälja för tre, eller två.

      Radera
    2. Om du menar skatter så är det redan försent för de kniper redan uppåt 70 % av det vi genererar

      Radera
    3. Men politikerna inser nog att om det fungerar med 70% utan revolution så varför inte försöka med 80% skatt, eller 85%, de kommer höja skatterna tills folket säger stopp, även om många driftiga ger upp innan dess. I Sverige har många gett upp.

      Radera
    4. kgb35

      Ja skatten den skatten. 10% av något är alltid mer än 100% av ingenting.

      Radera
  4. Som ett tidsperspektiv så tog O1 sex år att bygga och ytterligare ett år innan den var i kommerciell drift. Från det att O1 började byggas till att F3 var i kommerciell drift tog det 19år.

    När man väl det första verket stod redo så var leveranshastigheten alltså en reaktor per år (och om man antar att alla kommer ha samma livslängd så sammanfaller det med när reaktorerna behöver ersättas). Beroende på bedömd livslängd bör man inte behöva man alltså inte starta bygget än på ett tag (bedömer man att O1 måste ersättas innan 2020 så är vi sent ute).

    NB att detta nog inte har så mycket med peakoil-problematiken att göra utan att man faktiskt måste ersätta befintlig produktionskapacitet ändå och det är tveksamt ifall något alternativ kan implementeras snabbare än så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tog dock ca. 10 år av planering innan O1:an beställdes och senare byggdes. Nu ska visserligen nya kraftverk ligga på samma platser som befintliga men det lär nog krävas miljökonsekvensanalys, byggnadstillstånd, anbudsförhandlingar och lite mera protester och överklagningar än vad som var fallet i slutet av 60-talet för O1:an.

      Radera
    2. Jo, det är ju där som det stora problemet ligger - när man väl bestämt sig så är det rimligt att räkna med att det tar några år innan reaktorerna börjar bli färdiga. Risken är att det blir att det inte blir bestämt förrän problemen börjar bli uppenbara för gemene man (och därmed risken för protester minskar).

      Radera
  5. Bra och intressant analys. Mera sånt här och mindre "vargen kommer" så kommer jag att fortsätta vara en trogen läsare!

    SvaraRadera
  6. Jag litar på Alliansen. Med Landsfaderns mantra Ansvar, Majorens pekande med hela handen och Annie Lööf som ansvarig minister över projektet så ska vi nog se att det blir bra... förutsättningarna är ju fantastiskt bra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra uttryckt så ser jag oxå på framtiden. Då vet vi alla fall att vi har en pekande hand som säger ansvar men åt vilket håll? Kalle dussin pekar på Ryssland och det gör jag oxå. Kanske får vi släppa Gotland till Ryssland men det är väl värt för en slatt olja under ansvar!Under några år!

      Radera
    2. Hoppas att du förstod det ironiska med att Centerpartiets Annie Lööf ska leda hela omställningsprojektet med kärnkraft och vindkraft? Samtidigt som Björklund alltid kommer att gaffla om sin egna åsikt i media och Reinfeldt som bara säger ansvar utan att egentligen ta något.

      Radera
  7. Värt att fundera över är givetvis den globala produktionskapaciteten för reaktorer/kärnkraftverk. Det är fler länder än bara Sverige som sitter i samma sits. Och hur kommer säkerhetstänket påverkas när det börjar bli bråttom? Finlands Olkiluoto 3 kanske inte är representativt, men europeiskt byggande har en del att lära (om).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nuvarande kapacitet har i princip byggts upp under en tjugoårsperiod så man skulle ju kunna förvänta sig att kapaciteten kan ersättas under en lika lång tidsperiod.

      Radera
    2. Som påpekats så var byggtiden och testperioden väldigt lång för de första reaktorerna, ansökningarna lämnades in i slutet av 60-talet, de första var färdiga i mitten av 70-talet men det var enormt många snabbstopp i början. Det var först i slutet av 70- och början av 80-talet som tillgängligheten var ok. Skillnader mot nu är kanske vissa leassons learned, bättre reglerteknik men även oerhört mycket högre myndighetskrav, alla kan överklaga allt och mängder med IT-system som alla ska jobba i. Från konkreta planer till pålitlig kraftproduktion tar det förmodligen minst 10 år. Det är alltid intressant att påminna sig själv om att västra stambanan byggdes 1855-1862(7år!) men så fanns ju inte MS Project då heller. :-)

      Radera
    3. @ulol

      O1 började leverera el till nätet redan 1972, bygget startade 1966. Det är alltså inte frågan om så lång byggtid eller testperiod. Sen är det som sagt att det går åt endel tid för själva planeringen innan bygget startar.

      Radera
    4. @Ulol: Allt är en fråga om behov. Om behovet blir akut kommer byråkratin gå hand i hand med utvecklingen av samhället istället för att stå i motsatsförhållande. I Kina betyder det att man bygger reaktorer på under 4 år.

      Radera
  8. oj 2030 det är nästan fyra mandatperioder för de styrande, så det struntar vi i, vi tillsätter en utredning om att införa ordet HEN i språket. Det där andra får vi ta 2028, det är långt dit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Risken är att politikerna inte tar frågan på tillräckligt allvar förrän det börjar bli ett problem, och det är nog ett par mandatperioder för sent.

      Nu är scenariot lite tillspetsat eftersom cornu inte nämner att åldersstrecket för reaktorerna säkerligen är utdraget i tiden, så med runt 2030 får man anta att det är typ 2025-2035 som reaktorerna faller för åldersstrecket en efter en.

      Om inte problemet blir tydligt pga befintlig elproduktion inte är tillräcklig innan dess så sitter man med skägget i brevlådan när man "ser" problemet först efter att ett par reaktorer fallit för åldersstrecket. Risken blir då att man hamnar i en situation där man skall ersätta kapaciteten i ett läge när produktionskapaciteten håller på att "ta slut".

      Radera
    2. Lessen Lars, "hen" finns redan i språket.

      Radera
  9. Som den kinesiska förbannelsen säger ... "Må du leva i intressanta tider"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Motsatsen låter riktigt tråkig.

      Radera
    2. Så säger bara den som inte varit med om "intressanta" tider. (Friklättring i berg är kul tills man trillar)

      Radera
  10. Om Aleklett har rätt om dieselbristen så behövs också helt andra omställningar i samhället, och jag har ingen större anledning att betvivla att han har rätt på den punkten.

    Matproduktion lokalt anyone? Det håller inte att frakta färsk sallad från andra sidan klotet, det håller inte ens att köra tradare upp och ner längs E4 inom landet, så en omställning till nationell och lokal matproduktion lär behövas.

    Balkongodling i dyra bostadsrätter i innerstan? Kolonilotter i Kungsträdgården? Hur ska vi klara käket när dieselbristen är här?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg därtill leveranser av livsnödvändig medicin och andra förnödenheter. Ransonering löser vissa problem men frågan är hur stort behovet av "allt" är i relation till vad som blir möjligt att leverera.

      Intressant i sammanhanget är att jag belyst detta för läkare i diskussioner kring min dotters behov av livsuppehållande medicin (läs: insulin och nej, kosten botar inte henne) och det finns en medvetenhet kring problemen vi står inför. Problemet är att detta inte är något som kan lösas med lokala beslut utan måste tas på nationell nivå. Det kommer förstås att komma "lokala lösningar" när regeringen visar sin handlingsförlamning men det kommer först när problemet presenterar sig självt.

      Radera
    2. Bra sagt, MFC. Mycket vettigt.

      Idag finns (vad jag förstått) inte någon garanti på tillgången till ens de enklaste receptfria medicinerna. SBL:s tillverkning såldes ut till Crucell och Astras beredskapskontrakt är nog utgångna.

      Detta (och hundra andra frågor) är, till skillnad från vad folk verkar tro, ingen fråga vi löser genom att flytta ut i skogen och odla potatis.

      Radera
    3. ...eller något man bara köper när behovet uppstår. Den elaka marknaden kan ju faktiskt sälja till bara dem som har råd då. Alla andra blir utan..

      Läkemedel är ju inget man bara närproducerar eller kokar ihop hemma när andan faller på.

      Radera
    4. Fast vissa läkemedel skulle kunna tillverkas lokalt. Transgena kossor skulle tex. kunna producera flera substanser i sin mjölk, insulin skulle man kunna extrahera från pankreas i grisar och febernedsättande ämnen skulle man kunna hitta analoger som finns fritt i naturen. Ett sådant exempel är ju salicylsyra som bla. finns i sälgträd. Det är i princip samma ämne som är den aktiva substansen i magnecyl, enda skillnaden är att man där har lagt till en acetylgrupp till molekylen så att den ska metaboliseras bättre och ge mindre bieffekter.

      Radera
    5. @Ust_Uga: och det menar du att man kan utvinna och tillverka hemma...???... Om du hänger med så har du kanske fångat upp att de stora flertalet av befolkningen vet nog inte ens hur man odlar potatis. Med lite hjälp så kan de nog relativt snabbt lära sig, men att utvinna salicylsyra och analoger blir nog lite knöligare.

      Det är nog lika lätt som att påvisa nyttan med biodynamisk odling...

      Radera
    6. @floxer
      Allt är ju beroende på hur ren man vill att slutprodukten ska vara. Tolererar man lite orenheter, så är det nog inte allt för svårt, så länge man har orken att läsa igenom flödesscheman och manualer. Det finns sannerligen folk som bränner fin och ren sprit i sina hem.

      Enligt Wikipedia så har salicylsyra kokpunkten 211 °C så ett flödesschema skulle ju kunna vara att först göra ett avkok på sälgens bark/blad. Sedan använda ex. tryckkokare och flerstegsdestillering för att separera och koncentrera salicylsyran. Sedan får man väll helt enkelt experimentera sig fram och se vilken metod som fungerar bäst. Ex. om addition av lösningsmedel med högt/lågt ångtryck har någon inverkan etc. Som sagt detta kommer långt ifrån att gå för alla läkemedel och det är jag fullt medveten om, men kanske kommer det att gå för några? Det skulle till exempel göra mycket om vi kom på ett sätt att enkelt och lokalt framställa febernedsättande läkemedel.

      Radera
    7. Ust
      Salicylsyra finns i älggräs, den är lättare att utvinna där än från sälg.

      Radera
    8. @Anders
      Tack, det ska jag lägga på minnet :)
      Alltid lär man sig något nytt.

      Radera
  11. Problemet är kompetensbrist, i och med att allt färre människor inom industri, vetenskap, forskning mm, väljer att gå in på den politiska banan, så sjunker kunskapsnivån på de folkvalda hela tiden. Politikerbroilers som inte har någon erfarenhet av verkligheten skall styra och ställa, då blir det som det blir. Finns det någon industriman eller affärsman i riksdagen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Upplys mig gärna om vilka industrimagnater, vetenskapsmän och forskare inom teknik/fysik som har suttit i riksdagen tidigare. En enkel sökning gav inga bra svar.

      Radera
    2. Ian och Bert ( :D )

      Radera
  12. Vi kan väl som Tyskland och Kina satsa på förnyelsebar el från solceller!
    Ytan är tillräcklig!
    Ola Wong beskriver hur Kina satsar på kolkraft men skyltar med solkraft i dagens papperstidning (SVD.)

    Sen är det intressant att höra liknelsen mellan Kärnkraftverken och en Volvo Amazon. Varför inte tänka mer som hus-ett 50 talshus med en modern villa(enstegstätad!)

    Framtiden är redan här: LED ljus, Värmepumpar; reglerade pumpar; Strömsnåla installationer och You name it! När Tyska elen kostar 0,5 EUR/Kwh så får vi nog se nya uppfinningar och produkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solceller är energins motsvarighet till Marie Antoinettes "de kan väl äta kakor".

      Radera
  13. I stort en bra framtidsbild år 2030. Dock saknar jag den tillkommande energin som vi kommer att behöva, förutom samma mängd kärnkraft. Det blir inte enkelt att trolla bort sambandet mellan ekonomisk tillväxt och mer energi. Din framtidsbild saknade den viktiga komponenten- Ekonomin. Om vi inte har någon ekonomi och tillväxt och en allmän nollställning av skulderna i Sverige och inom EU och kanske världen så räcker det säkert med att ersätta den energi/el vi har idag. Och privatbilismen den kan väl knappast utgöra något problem om den minskar, utöver att den är en kassa ko för statens intäkter och ett smörjmedel i ekonomin. Att vi skulle ha 500 000 elbilar 2030 är ett antagande som är nog orealistiskt. Ok det är en framtidsbild. Om vi skulle ha så många elbilar på vägarna 2030 borde bilfabrikanterna redan ha dessa bilar i pipeline! Men dessvärre de finns knappt på ritbordet-då en som bränsle berör ett fåtal länder globalt! Och som sagt knappast Sverige när kärnkraften fasas ut. Då återstår endast Norge! Volvon 145 är alldeles utmärkt att konvertera till eldrift- tämligen enkelt och billigt, dock kommer den att glida i låg hastighet tämligen ensam på våra vägar som saknar bilar. Håller med om att nöden har ingen lag-man kan hoppas på energieffektivisering och kämpa mot Jevons paradox som hittills varit gällande.Tror nog mer på energikrislagar med digitala medborgarkuponger för att få nyttja det som återstår av det starka välfärdssamhället.Plus egenarbetet och gemensam matodling och ett starkt lokalsamhäller, fritt från Centerpartister och BAU-politiker. Men livet går vidare och kanske inte blir sämre än nu men helt annorlunda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Martin, jag kan inte ta upp allt varje gång, det blir tjatigt. Jag har redan skrivit om den stenhårda kopplingen energi och tillväxt, se http://cornucopia.cornubot.se/2012/09/ekonomisk-tillvaxt-befolkning-energi.html

      Naturligtvis är prognosen 500 000 elfordon (varav 450 000 bilar) fullständigt orealistisk, liksom 10% biobränsle. Men det är branschernas egna tekniknaivistiska prognoser och ska alltså ses som blue sky och best case. I verkligheten blir utfallet sämre, men därmed kan iaf inte tekniknaivisterna påstå att jag har fel - det är deras egna prognoser.

      Radera
    2. Det finns ingen koppling mellan energi och ekonomisk tillväxt (per capita) i de mogna industriländerna, era muppar!
      http://ecobrooklyn.com/wp-content/uploads/2010/03/energy-consumption-per-capita1.GIF

      Vi behöver inga elbilar med jättebatterier - hybrider kan spara det allra mesta av bränslet till en mycket måttlig extrakostnad.

      Och du, Cornu, det är rätt fegt att bara ställa upp prognoser som ligger i närheten av din pensionsålder.

      Radera
    3. Är du normalbegåvad eller indoktrinerad, jeppen?

      Det enda som spelar roll i en globaliserad värld är den globala kopplingen mellan energi, befolkning och BNP. Eller har du missat att vi flyttat vår produktion till U-länder och importerar färdiga produkter, och på så sätt inte verkar ha någon energiförbrukning.

      Tror inte att du kan förstå, men förhoppningsvis finns det andra som har bättre analysförmåga än du.

      Radera
    4. Fram till räntekrisen på 1980-talet så fattade inte bankerna att vi levde i ett olljesamhälle..
      Sedan tog de igen alltihop.
      Nu är den sagan slut också och vi går in i amorteringens tidsålder.
      Den som inte har något att amortera är då en fri medborgare.
      Troligen kan man inte skatta folk så förbannat som hittills, så då kan folk bli fria medborgate...
      Om man inte skaffar sig dyra utgifter.
      Mat blir dyrt att inhandla...
      Fordon blir dyrt... (Mopeden varden fattiges fordon)
      Boendet går att förenkla...
      En sämre sjukvård minskar befolkningen betydligt...
      Befolkningen kan lätt halveras om man plockar med bara några faktorer.
      Men det kräver naturligtvis en stor samhällskris.

      Radera
    5. @Cornu: Såvitt jag kan se är jag betydligt mindre driven än du men betydligt intelligentare.

      Ja, jag har "missat" att vi flyttat vår produktion till u-länder. Vi producerar väldigt energiintensivt inom metall och papper, bland annat, och har mycket länge haft export-överskott, vilket innebär att vi konsumerar mindre än vad vi producerar.

      Vidare är det så att kopplingen mellan energi och ekonomisk tillväxt per capita bröts under 70-talet, två decennier innan Kina ens öppnade upp sin ekonomi, och tre decennier innan Kinas export blev betydande.

      Återigen - det finns ingen koppling mellan energi och ekonomisk tillväxt per capita i de mogna industriländerna. Det är dags för dig, Cornu, att överge din gamla tomte-allians innan PO-skeppet sjunkit helt och råttorna drunknat. Du är stor nog att göra dig fri från sekten och börja prata om verkligheten. Kom igen, släpp sargen.

      Radera
    6. "Du är stor nog att göra dig fri från sekten och börja prata om verkligheten. Kom igen, släpp sargen."

      Haha, samma påstående skulle man kunna säga till dig och Kapitalist, jeppen. Vi båda tycker väll att den andre är helt indoktrinerad och trångsynt. Aja, tiden får utvisa vem som har rätt eller fel. Dock hoppas jag faktiskt att jag har fel för om jag har rätt så tror jag att världen kommer bli mycket mindre trevlig att leva i...

      Radera
    7. @Ust_Uga: Det man alltid kan ställa som kontrollfråga till sig själv och andra när det gäller indoktrinering är "Vad krävs för att du ska byta åsikt?". Man kan också observera reaktionen när nya fakta dyker upp, som exempelvis shale-revolutionen.

      Radera
    8. @jeppen:
      Om vi i väst skulle gå in i en fantastisk högkonjunktur igen, ja då skulle jag vara beredd att omvärdera mina åsikter. Vad skulle krävas för att du skulle fråga dig själv samma fråga?

      Radera
    9. @Ust_Uga: Hur lång och stark skulle den behöva vara, då? Och varför räcker det inte att världen som helhet växer kraftigt, som den faktiskt gjort alltsedan den sk oljetoppen år 2005? Tror vi är någonstans vid 25% upp sedan dess.

      Vad som krävs för att jag ska acceptera PO som gospel? Tja, jag motsätter mig inte idén att vanlig sugrör-i-marken-olja har begränsningar och peakar inom ett par decennier. Men för att få mig att ens misstänka att inte fullgoda ersättningar kommer att bibehålla världens tillväxt så behövs det helt enkelt att det syns att det inte funkar, dvs att oljepriset exempelvis ligger över $120 samtidigt som vi har global per-capita-recession under, säg, 3 år. Det behövs alltså en tydlig koppling mellan recession och (icke krigsbaserad) oljebrist.

      Radera
    10. @jeppen: Jag är obekväm med att sätta en siffra på det men skulle behöva se ut att vända, vi får ned arbetslösheten, vi får en tillväxt på 3-4 procent/år osv.

      Att U-länder fortfarande kan bibehålla en viss ekonomisk tillväxt är väll inte så konstigt då dessa länder inte är så industrialiserade så en (för oss i väst) marginell ökning av BNP ger ett stort utslag i deras årliga tillväxt. Det är bland annat därför jag tycker tillväxt är ett dåligt mått och inget man bör sträva efter, trots det blir man ändå tvungen till det då vi alla är fast i samma ekonomiska spel.

      Oljetoppen 2005 var också en av orsakerna som ledde fram till finanskrisen 2007/2008 och som vi fortfarande inte har tagit oss ur. Sedan tror jag inte oljan kommer att nå det där höga priser, förra gången oljan närmade sig det priset så kraschade ju ekonomin som därmed medförde en minskad oljeanvändning som därmed gav ett lägre oljepris. Tyvärr verkar det ju fortsätta på det viset framöver också...

      Radera
    11. Så för att du ska acceptera icke-PO-ger-jätteproblem så kräver du en överhettad svensk ekonomi? Märkligt.

      Du skriver: "marginell ökning av BNP ger ett stort utslag i deras årliga tillväxt." För mig är det märkligt tänkt. Som sagt, världsekonomin har växt 25% sen oljeplatån började. Det är helt extremt mycket och långtifrån marginellt.

      Tillväxt är ett jättebra mått.

      "Oljetoppen 2005 var också en av orsakerna som ledde fram till finanskrisen"

      Det är bara ett antagande från PO-folket.

      "Sedan tror jag inte oljan kommer att nå det där höga priser, förra gången oljan närmade sig det priset så kraschade ju ekonomin som därmed medförde en minskad oljeanvändning som därmed gav ett lägre oljepris."

      Är inte oljepriset stadigvarande högt så är nog inte oljan så viktig ändå, och knappast skälet till eventuell tunn tillväxt.

      Radera
    12. @jeppen:
      För det första så sa jag att jag var obekväm med att sätta en siffra på det. Sedan kan väll knappast en 3% årlig tillväxt räknas som en överhettad ekonomi? Det har ju varit tillväxtmålet länge nu. Det var ju även på den nivån det låg under det glada 00-talet fram till finanskrisen.

      Radera
    13. # Jeppen

      Tänk dig ett träd som får alldeles för lite vatten. Det dör inte men det tappar det mesta av sina blad. Kallar du det tillväxt? Är det ens troligt att någon enda gren växer förrän trädet får rikligt med vatten?

      Ett högt pris på olja innebär i bästa fall att systemets mest kritiska delar fortfarande får olja. Fast det skall man inte heller hoppas för mycket på. Marknaden allokerar inte pengar efter något överordnat förnuft. Det är rika, ansvarslösa idioter som bestämmer var pengarna skall gå snarare än fattiga men kloka människor.

      Radera
    14. @Ust_Uga: 3% behöver inte vara överhettning om det är en "kompensation" av några dåliga år med uselt resursutnyttjande. Men jag tror inte på något snitt på 3% real tillväxt över hela konjunkturcykler i en mogen ekonomi som knappt har någon befolkningstillväxt.

      Problemet med att du är obekväm med att sätta en siffra på det är att du inte har verktyg att ifrågasätta dina försanthållanden baserat på den fakta som kommer in. Du riskerar att sitta fast i peak-oil-träsket ända tills du en dag kommer på att vi visst knappt använder olja längre men att det går bra ändå. Det är lite onödigt sent.

      Radera
    15. @Kuckel: Jag kallar tillväxt för tillväxt. Vi har haft cirka 25% sen "peak oil" år 2005.

      "Marknaden allokerar inte pengar efter något överordnat förnuft. Det är rika, ansvarslösa idioter som bestämmer var pengarna skall gå snarare än fattiga men kloka människor."

      Två helt separata frågor. Marknaden tillser att den användning som har mest ekonomiskt värde får prioritet, för det första. Vi kan alltså vara säkra på att exempelvis central infrastruktur kommer underhållas och matproduktionen fortsätta om det blir lite knapert med olja.

      För det andra: Det finns givetvis massor av rika ansvarslösa idioter och kloka ansvarsfulla fattiga. Men det typiska är förstås att fattigdom beror på dålig impulskontroll och låg intelligens, och att rikedom beror på det omvända. Du kan gnälla hur mycket du vill, men alla känner till detta.

      Radera
    16. Dina argument är inte bra. Du är alldeles för lite intresserad av att förhålla dig till hela verkligheten. Du är så förtvivlat nöjd med dig själv om du bara klarar av att käfta emot. Men det är inte oss du skall förhålla dig till utan verkligheten. Den är inte imponerad av dina sofismer.

      Jag orkar inte öda tid på att bemöta dina klena argument. Du bortser alltid från alldeles för mycket saker och det tar för mycket tid att påpeka allt du bortser från. Men du kan säkert lura människor med svagare förstånd.

      Bara för att påpeka en enda sak: Rik blir du genom att vara inriktad på att bli rik. Folk som har högre mål här i livet blir inte lika rika just för att de har högre livsmål. Medan de penningfixerade bara är inriktade på att bli rika och skiter i om de lämnar en förödd värld efter sig. Du är och förblir en satans ansvarslös idiot Jeppen som låtsas att allt du säger är så självklart fast det bara är du som är dumdryg.

      Radera
    17. Klart jag "bortser" från saker. Eller rättare sagt, jag begränsar mina framställningar till det som är relevant, och sorterar bort det som är betydelselöst och/eller felaktigt. Ett resonemang kan aldrig spegla verkligheten i alla detaljer. Du prenumererar på en massa felaktigheter och oviktigheter som du då tycker att jag borde "ta hänsyn till". Men det funkar inte så - det skulle bli för långrandigt att bemöta allt ditt skit innan du uttalat det.

      Beror på vad man menar med rik, kuckel. Enligt sossarnas definition är rika de som har lön över brytpunkten. De som blir läkare, civingar, advokater, idrottsproffs, artister och företagare har väl oftast lite mer i huvet och/eller har lite mer målmedvetenhet än snittet. De rika - både sosserika och verkligt stenrika, gör förstås mycket mer nytta, både för miljön och i övrigt, än andra som bara konsumerar i nätbrynja och inte skapar några värden att tala om.

      Radera
  14. Tvärtom måste produktionen per capita ökas. Möjligen bör en fet barnskatt införas. Glöm de där virriga demografernas tankar, minns hur vi nu skulle bada i jobb pga alla 40-talister.

    Tyvärr tänker inte Svensken (i ledande ställning) psykopatiskt nog. Det innebär inte individegoism, det innebär att vi har en grupp, så löser vi problemen för gruppen, andra grupper får fixa sitt. Med en rejäl hög kärnvapen vet också en fiende att om de försöker ta vårt välstånd så finns deras Rike icke mer, alls!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får inte ihop ditt inlägg öht men jag ser att det kan vara ett svar på första inlägget.

      Det finns jobb inom äldreomsorgen. Så nog gör 40-talisterna sitt ;-)

      Radera
    2. Ja, tyvärr så kom mitt 80-90 tals förslag att göra ett joint venture avseende äldrevård med Vietnam aldrig ens upp på bordet, nu är det nog lite sent. Vem vill jobba inom äldreomsorg, OK det finns bra arbetsplatser, men hur många är de?

      Om vi skippar lite energikrävande "industrier" och halverar befolkningen så kan vi leva livets glada dagar. Vi har mat , svenskodlad, åt alla. Det finns energi. Men vem vill det?

      Cornu har dessutom glömt att vattenkraften står inför samma case som mycket annat, det måste byggas ut, förstärkas, bytas delar etc.

      Landet styrs av humanister. I verkligheten är det ju så att om jag har en gård, jag är smart och ser till att frun och mina två barn har det finfint. Sen kommer grannen, med 10 ungar och 2 kärringar att mata. De ska ta av det som är mitt, det är inte så att det är en Broder som råkat bli sjuk, om nu inte alla är bröder, men då betyder det inget att vara broder. Jag satsar på att vi kör in i kaklet, sen får vi höra "krismedvetande".

      Radera
    3. Ni är intetillräckligtfanatsifulla..
      Åldringsvården läggs över på släkten och samhället kommer bara att kontrollera att släkten sköter sig...

      Radera
    4. Exakt, det kommer att komma "Äldringvårdsinspektörer" och granska så ni torkar gamla mamma på rätt sätt, inte tar dricksvatten på toaletten, duschar minst en gång i veckan, ger tillräckligt med stimulans genom aktiviteter.
      Om inte så tar de gamla mamma till ett temporärt boende och debiterar dig 10.000 per dygn. Att överklaga är lönlöst och polisen genomför handräckning vid behov....

      Radera
    5. Vem torkar mig? Vem torkar jag...
      Får man månne fri hydromorfon? Tror man sklter i att man skitlt på sig..

      Radera
  15. Garguantiska specialkonstruerade reaktorer uppförda på plats är på väg att ersättas med passivt säkra moderna små reaktorer där själva reaktorn produceras på fabrik och levereras färdigladdad för 10+ års bruk, och sen byter man ut hela reaktorn mot en ny från fabrrik, dit förstås även den uttjänta åker för påfyllning.

    Mitt tips (magkänsla) är att Kina kommer att vara storproducent av dessa moduler inom ett decennium.

    Svensk kärnkraftsforskning ligger förstås decennier (motsvarande stenålder) efter resten av världen sedan tankeförbudslagen om kärnkraft som infördes av sosseriet i sin omsorg om fårket 1986.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med de kolreserver Kina besitter ser jag det som ett mindre troligt scenario.

      Radera
    2. Jag har för mig att Sydkoreas industrikonglomerat är väldigt långt framme på dessa små trevliga reaktorer.

      Radera
    3. Ja det finns flera intressanta project i startgroparna eller på gång, t.ex. Hyperion. När man börjar fabrikstillverka reaktorerna som bara är något större än en varmvattenberedare kan man förmodligen få både bra kostnad och kvalitet. Sen behöver man förstås förutom reaktorn turbiner och annat runomkring.

      Här är en lista på status på "små" reaktormoduler: Small Nuclear Power Reactors"

      Men kanske det blir sydkorea som du säger som tar marknaden, återstår att se. I varje fall verkar det som en bra idé att köpa sådana fabrikstillverkade moduler istf att bygga egna monstermaskiner.

      Radera
  16. Läste om någon kol-bränslecell som skulle ha verkningsgrad på 80% och vara billig att tillverka. Hittar inte igen länken.

    SvaraRadera
  17. Ovanligt klipsk debatt idag.

    Bygga kärnkraft...

    SvaraRadera
  18. En lösning är att vi alla skaffar oss en sådäringa cykeltränare med "PowerBack" så kan vi alla alstra genom kroppsarbete en hel del energi tillbaka.
    Den som vägrar får naturligtvis dryga böter och skämmas i veckoprogrammet "Let's re-cycle"....

    SvaraRadera
  19. Kärnkraft är usel som reglerkraft men den producerar en massa el (en hel del när man inte behöver den).

    Det man bör ta med i kalkylen är att de 40% (och krympande) som kärnkraften står för kommer vi spara in på att våra industrier flyttas utomlands. Det finns flera stålbruk runt om i landet där ägarna bara väntar på en högkonjunktur för att få sälja iväg maskinerna till Kina eller liknande länder och casha hem.

    Tråkigt men sant. Så problemet med fallande elproduktion kommer "lösa" sig själv men ersättas av ett kanske värre problem i form av större arbetslöshet.

    Kanske jordbruket kan täcka upp med nya arbetstillfällen i viss mån.

    Även om jag inte är något stort fan av vindkraft så är det mycket billigare att ersätta ett utslitet vindkraftverk när fundament och framförallt elledningar och servicevägar är etablerade.
    Ett vindkraftverk monteras ned på en dag. En kärnkraftsreaktor tar 30+ år att montera ned. Kostar liiite mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givet att du inte behöver ta bort fundamentet på vindkraftverket utan låter bonden köra runt det i evighet. Om du ska ta bort fundamentet så blir vind-nedmonteringen långt dyrare per kWh. Kärnkraftsnedmonteringen är dyr mest för att man vill. När man tagit bort bränslet behöver man strängt taget inte göra något mer.

      Radera
    2. Om inte fundamentet är skadat så är det ju en tillgång. I alla fall är kraftledningar och servicevägar redan etablerade så det går snabbt ordna ett nytt.
      Vore ju jättedumt att inte sätta upp ett nytt vindkraftverk. Den kalkylen borde ju gå hem t.om. utan bidrag.

      Ett kärnkraftverk som är skrotat är nog bara en kostnad. Tror inte man kan återanvända mycket av byggnaderna om man skulle bygga nytt. Sen tillkommer ju hanteringen av alla lågradioaktiva delar. Många mantimmar.

      Radera
    3. Oftast vill man väl sätta upp ett lite större vkv (eller så har standarderna ändrats) och då duger inte det gamla fundamentet.

      Materialmässigt så kräver ju kärnkraft betydligt mindre än andra kraftslag per producerad kWh. Sen kan förstås det mesta av kärnkraftverken återvinnas direkt, även om en hel del också behöver klinga av länge närgrävt. Men det där kan man göra snabbt och lätt eller svårt och byråkratiskt. I Tyskland dokumenterar man varenda skruv som man skruvar ur flera gånger, och då blir det förstås dyrt. Det är ett val man gör.

      Sen vad gäller att vi inte har behov av kärnkraften: Det där avgör vi också själva. Bygger vi kärnkraft så kan vi exportera kraft eller importera energiintensiv produktion. Så länge inte resten av världen har gott om fossilfri kraft så kommer vi att kunna göra miljönytta OCH tjäna pengar på att ha mer kärnkraft.

      Radera
    4. "Materialmässigt så kräver ju kärnkraft betydligt mindre än andra kraftslag per producerad kWh."

      Pladder från barnkammaren.

      Energiinsatsen per producerad kWh är en faktor tio lägre för vindkraft än kärnkraft.

      Radera
    5. @Börje: Vem har lurat dig? Kolla på några seriösa livscykelanalyser. Börja här:
      http://energy2050.se/uploads/files/voss.pdf

      Du får gärna förklara hur vindkraft kan vara dubbelt så dyrt samtidigt som energiinsatsen skulle vara en tiondel. Produceras tornet och turbinen utan energi-insats? Trams!

      Radera
  20. Okej, nu är jag lite tekniknaivistisk och ger fan i förhållandet teknik-volym-ekonomi och befinner mig i förnekelsefasen men ändå: Vi har några trender som definitivt rör sig åt rätt håll.

    Elbesparing rör sig snabbt framåt, och på hushållssidan så blir belysning, vitvaror och elektronik allt mer energisnål. Värmepumpar utvecklas också snabbt och faller i pris. För 15 år sedan kostade en luftluft-värmepump 20000 kr i dåtidens pengavärde. Idag kostar motsvarande pump 5000 kr i dagens pengavärde och du installerar den lätt själv. Och lampbutiker är inte varma längre tack vare led-belysning. Osv.

    Solceller är på väg ner i pris snabbt. Halverad kostnad för samma effekt på 1½ år är en siffra jag sett. Inom 10 år tror jag det är standard att täcka taken med solceller istället för bara ytmaterial.

    Hybridbilar, i form av laddhybrider, börjar bli prisvärda. Med en Prius plug-in skulle jag kunna jobbpendla på enbart el redan idag.

    Det här skulle kunna konvergera i att hushållen på sikt blir nettoproducenter av el, även om det fördelas ojämnt över året. Samtidigt som fossilbränsleförbrukningen för arbetspendling faller brant under en tjugoårsperiod.

    SvaraRadera
  21. Trevligt att se att Cornu nyktrat till om kärnkraft. Man brukade bli något idiotförklarad om man förespråkade det tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är "ni" som inte kan läsa och tror att alla tänker lika svart-vitt som er själva.

      - Jag tycker vi ska skrota dagens kärnkraftverk.
      - Jag anser att Ringhals är felplacerat mitt i Sveriges näst största befolkningscentrum - ungefär som Årstaverket och ska läggas ner helt - Forsmark är OK, Oskarshamn är acceptabelt placerat, men inte bra för de som bor i Oskarshamn.
      - Jag anser att Fukushima bekräftade en lång rad brister, som också är applicerbara på vår kärnkraft och att kärnkraft är subventionerad av staten eftersom staten tar försäkringsfrågan
      - Jag anser att kärnkraft "ska stå på egna ben", dvs ha fullt och oändligt ekonomiskt ansvar vid haverier, inte ett tak på ngåra miljarder innan staten tar smällen.

      - ... och jag anser att vi istället ska satsa på modern kärnkraft istället för att trimma våra Volvo 145:or, rent av Volvo Amazoner.

      Världen är inte svart-vit. Det enda som kan byggas ut i närheten snabbt nog för att kompensera fossilbortfallet, åtminstone delvis, är kärnkraft. Men det betyder inte att vi ska ha kvar nuvarande skräp.

      Radera
    2. T ex vet vi ju nu, utifrån exempelvis Fukushima, att vi måste kunna panikdränka bränslebassänger, som alltså måste uppföras under havsnivå för att kunna dränkas mha gravitation och inte vara beroende av pumpar eller fungerande el. Gäller egentligen även själva reaktorerna, som också bör placeras under havsnivå.

      Radera
    3. Så där är det ju, vem vill ha ett kärnkraftverk runt knuten? Jag vill t ex inte att finnarna bygger nåt verk i Pyhäjoki på andra sidan Kvarken. Det är Sveriges snabbast växande kommun jag bor i, och det vore väl synd om den gick åt pipsvängen pga föråldrad sovjetisk kärnteknik 10 mil härifrån?

      Sen håller jag med om att kärnkraften ska stå på egna ben, det är ju bara löjliga summor som de befintliga verken är försäkrade till. Fukushima är nästan svårt att räkna på vad det kostar att sanera, och likadant blir det ju ifall t ex Ringhals havererar.

      Nej. Världen är inte svart-vit, inte ens grå, men blir den gråare i ett lågenergisamhälle? Det är väl där de flesta knutar sitter, ingen vill ge upp nånting, men det slutar med att samtliga får göra det ändå.

      Radera
    4. Realiteten är att vi får ge upp saker oavsett, eftersom vi inte kan ersätta nuvarande energisystem snabbt nog. Men vi kan göra omställningen mildare och smärtfriare genom att ersätta åtminstone några av våra reaktorer med modern teknik, betyder dock inte att BAU kommer fortsätta gälla.

      Radera
    5. Kärnkraften mjölkas varje år på cirka 4 mdr i en godtycklig kärnkraftsskatt. Multiplicera med 40 gånger fler reaktorer världen om, så får man 160 mdr/år. Under tidsperioden mellan Fukushima och Tjernobyl så inbringade denna nivå på mjölkande 160 * (2011-1986) = 4000 mdr. Så om vi avskaffar mjölkandet och istället låter kärnkraftsindustrin gå ihop om att fondera till försäkring så går det rätt snabbt att komma upp i nivå.

      Sen är kärnkraft väl lämpat för att förläggas i befolkade områden. För de som var uppmärksamma vid och efter Fukushima så såg man inte ens en trippel härdsmälta i 70-talsreaktorer kunde skada ens personal på plats än mindre allmänheten. Fräscha reaktorer med väterekombinerare, core-catchers, tuffare inneslutningar, dränkbara dieslar, gravitationskylning mm, mm har faktiskt överdrivet hög säkerhet. Med tanke på att undersökningar visar att kärnkraft räddar cirka 100,000 liv per år, så vore det bättre med mindre säkerhet och lägre kostnader, så att fler kärnkraftverk byggdes snabbare och räddade fler liv.

      Ökad kärnkraftssäkerhet och rädsla för kärnkraft i länder som Tyskland är ett klassiskt exempel på suboptimering som beror på människans taskiga intuition för risk. Evolutionen ligger efter där och vi har svårt att hantera det moderna samhällets komplexiteter. Därför behöver vi göra matten och det är glädjande att Cornu påbörjat den resan.

      (Och nej, att lägga kkv under havsnivå är överdrivet. Det går att ordna naturlig, passiv cirkulation på andra sätt.)

      Radera
    6. Det finns mycket roligt man kan göra med kärnkraft, om man vill. Just nu så sitter centerpartisterna i ett hörn och surar så i verkligheten händer typ ... ingenting.

      Det har skett flera flera "mindre" olyckor med kärnkraft och härdsmältor vid två olika tillfällen. Om vi väljer att använda kärnkraft så kommer det förr eller senare att ske fler olyckor.

      Enligt vissa forskare så släpper kolkraft ut mer radioaktivitet än kärnkraft och är dessutom farligare än kärnkraft.

      Det finns flera olika exempel på lovande och teknologier som kan bli verklighet ganska snart som ger kärnkraften både bättre säkerhet och högre verkningsgrad än idag.

      Trots riskerna så tycker jag kärnkraft framstår som det rationella valet.

      Radera
    7. Klart det kommer ske fler olyckor, men Fukushima visade att det inte är så farligt. Kärnkraft räddar som sagt cirka 100,000 liv per år. Det är ungefär i klass med hur många som evakuerades från Fukushima. En uppskalning av kärnkraften kan rädda en halv miljon liv per år.

      Radera
  22. Vi har livsmedel. Förr producerade vi 10 energienheter livsmedel på en enhet enregi. Nu går det tio enheter energi på en enhet livsmedel. Vi importerar mer än hälften av våra livsmedel, och till det vi producerar själva importerar vi drivmedel och konstgödsel. Gunnar Lindstedt tror att vi behöver bli en miljon bönder.
    Vi har bygge av infrastruktur. Den fordrar enormt mycket energi. Om jag kommer ihåg rätt hälften av vad bilarna förbrukar som kommer att gå där. Innan Förbifart Stockholm är färdigbyggd kommer oljebristen ha slagit till. Vi hade behövt bygga järnväg i stället. Skulle vi haft chansen att klara transporterna skulle vi behövt starta ombyggnaden av Sverige för järnväg för tio år sen. Var skall vi få energin från för att sedan att bygga järnväg?
    Sen har vi ekonomin. Den kommer att krascha när bristen på energi bli synlig för alla. Den är mycket skör med bankernas pyramidspel med fractional banking.
    Vad gäller kärnkraften. Den behöver mycket fossil energi för brytning och bearbetning. Ju mer vi kör desto värre avfalssproblem får vi. Vid nästa kränkraftssmäll kommer alla att avvecklas.Forsmark var en kvart från härdsmälta. Det klarades bara av en operatör som gick utanför manualen. Så kärnkraften kan nog räknas bort i energikalkylen.
    Hans Sternlycke

    SvaraRadera
  23. Jag tror att en nyckelfråga är hur lång livslängden är på de förnybara alternativen. Kostnaderna för Sol och vind börjar komma ner till någorlunda rimliga nivåer. I båda fallen så handlar det om stora initiala investeringar och mycket låga driftkostnader. Om livslängden är kortare blir de sjukt dyra och är livslängderna mycket långa så är de redan konkurrenskraftiga. Visar sig livslängderna vara långa så finns det små incitament för allmänheten att acceptera mer kärnkraft eftersom de ekonomiska vinsterna skulle vara ganska små. Utan ett starkt tryck från allmänheten kommer inte politikerna våga beställa kärnkraft.

    Läste nyligen om en artikel som berättar att vindkraftverk har en kortare livslängd än vad tidigare antagits.
    http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/miljo/vindkraftverk-slits-hart/

    I andra riktningen har jag hört påståenden om att solceller antagligen har livslängder på 40 år eller längre.

    Jag tror att många inte har insett hur mycket solkraften sjunkit i pris och hur stor utbyggnaden i världen börjar bli. Om teknikutvecklingen rullar på och vi fortsätter att se samma prisminskning som de senaste 30 åren så verkar det rimligt att det även i Sverige kan bli lönsamt med sol framöver. Jag tror inte det är orimligt att Sverige får 4-5 % av elförsörjningen från sol runt 2030. Detta även utan större subventioner än månadsvis nettodebitering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solceller har mycket lång livstid, men definitionen av livslängd är att de efter 20-25 år "bara" ger 80% av vad de gav från början. De kommer ge el även efter 40 år, men kanske bara 40% osv. Har man inte ont om plats finns det ingen anledning att skrota solceller så länge de ger ström, oavsett hur gamla de är.

      Problemet blir när man har begränsat med utrymme, eller t ex har nischfunktioner med dimensionerade kraftbehov, som fristående sk ö-system etc, där effekten tids nog blir för låg. Fast då ska man inte riva, utan sätta dit kompletterande paneler istället. Om man har plats alltså.

      Radera
    2. Solceller ger idag sämre avkastning än avbetalning på villalånet. Vidare komplicerar de ditt liv, för trots allt krävs viss övervakning, rengöring, hantering av inmatning, undvikande av skuggning mm. Dina inverterare kommer gå sönder och behöva ersättas. Säljer du huset innan 20-25 år gått så får du inget för installationen, utan kommer tvingas avskriva resten av investeringen. Behöver du lägga om taket så komplicerar installationen och ger merkostnader - allra minst en urkoppling och en resa till tippen.

      Om installationen inte håller vad den lovar så tvingas du göra ett garantiärende av saken. Många solcellsleverantörer garanterar typ 80% efter 20 år, och då måste du vänta tills nivån går under 80% innan du kan reklamera och sen är väl det bästa du kan hoppas på att du får en liten extra-panel som fyller upp över 80%. Minst lika troligt är att bolaget sen länge kursat.

      Solceller är en hobby som kostar och komplicerar livet, inget annat. Dessutom är det ett snylteri att ta emot installationsbidrag för att kunna tävla med sina latte-kompisar om att ha dyrast grön-hobby.

      Radera
    3. I Sverige kanske solceller kan betraktas som en hobby, men inte i Tyskland, Italien, Australien, Kalifornien eller på Hawaii.

      Läste en artikel för ett tag sedan om hur villapriser påverkas av solceller i Kalifornien. Tydligen så gick priset upp mer än installationen kostade.
      http://www.renewableenergyworld.com/rea/news/article/2011/04/solar-lifts-california-home-sales-prices

      Jag tycker kärnkraft funkar ganska bra i glesbefolkade Sverige. Men att sol är en rätt dålig lösning för vårt mörka land påverkar inte att miljöopinion och pristrender tyder på att det kommer installeras ganska mycket solceller i Sverige under de kommande 15 åren. Om solcellerna håller mycket lång tid så kommer det inte heller vara en så dåligt nationalekonomiskt sett.

      Radera
    4. Nationalekonomiskt är det rejält skadligt. Ny solcellsel kostar bortåt 2 kr/kWh att producera. Ny kärnkraft kostar cirka 40 öre/kWh. Att ersätta hälften av kärnkraften med solceller kostar samhället cirka 35e9*(2-0.4) = 56 mdr/år.

      Om vi riskerar att solceller når "grid parity" så bör vi vara noga med att vägra nettodebitering, sänka elskatterna och höja de fasta nätpriserna så att grid parity försvinner utom räckhåll igen. Alternativet är en kraftig suboptimering av svensk energiproduktion.

      Och jodå, solceller är en hobby i övriga världen också. Men visst är solceller något mindre hål i huvudet på sydliga breddgrader, självklart.

      Radera
    5. I Tyskland nu i maj så håller solenergin på att äta sig in i elproduktionen från brunkol. I söndags så fick tyska brunkolsverk tillfälligt minska effekten för att solpanelerna skapade så mycket el. Det brukar vara stenkolsverken som får dra ner på produktionen, men i söndags så producerades så mycket solel att även
      brunkolen påverkades. Det är knappast på hobbynivå.

      Se sid 111 i:

      http://www.ise.fraunhofer.de/en/downloads-englisch/pdf-files-englisch/news/electricity-production-from-solar-and-wind-in-germany-in-2013.pdf

      Grafen ger också en mycket intressant inblick i hur solcellsmarknaden kommer påverka Tyskland de kommande åren. Antar man att utbyggnaden av solcellser fortsätter i ungefär samma takt som förra året i 3-4 år till så kommer det att leda till att Tyskland mitt under soliga helgdagar kommer få i princip hela effektbehovet från solkraft!

      Detta är antagligen orimligt med dagens elnät så det kommer antingen leda till förbud/straffskatter mot utbyggd solkraft eller till att tyskarna kommer se en kraftig utbyggnad av olika typer av energilagring.

      Radera
    6. "Ny solcellsel kostar bortåt 2 kr/kWh"

      Den kostnaden är antagligen beräknad med en livslängd på 20-25 år. Om livslängden istället är runt 40 år så blir läget rätt annorlunda. Räknar vi med prissänkande teknikutveckling kanske priset ligger närmare 1 kr/kwh om några år.

      Att sol skulle stå för 20 % av effektbehovet 2030 verkar överdrivet. Vid 5% så får vi:

      (146*0.05)e9*(1-0.4) = 4,38 mdr/år eller runt 4,38/3555 = 1,2 promille av Sveriges BMP. Vilket inte kan ses som en katastrof även om det verkar något onödigt.

      Radera
    7. @Martin: Nej, kostnaden blir inte mycket bättre av längre livslängd, faktiskt. (Det beror på räntan.) Gör en LEC-beräkning så får du se - lätt i excel. För formel, se här:
      http://en.wikipedia.org/wiki/Cost_of_electricity_by_source

      Det finns inget direkt som tyder på att priset kommer ner i en krona per kWh även om solcellerna är gratis vid fabriksportarna i Kina. Du behöver fortfarande transportera, distribuera, montera, installera, sätta in inverterare och övervakning, göra vinst etc. Dessa kostnader dominerar idag och eftersom solen är en så diffus energikälla så kommer det alltid kosta att samla in dess energi.

      1.5 deciliter anrikat uran ger dig ditt livstidsbehov av energi, eller så håller du dig med 100-200 kvm solceller + rejäla batteribankar på hundratals kilo + ytterligare backup.

      Och jovisst är det onödigt att slösa 4 miljarder per år på 5% solcellsbidrag.

      Radera
    8. @Martin: Kolkraften ökade förra året pga förnybart-vurmen och kärnkraftsmotståndet. För samma pengar som man fått sina första 3% solcellsel hade man lätt fått 50% kärnkraftsel och därmed ersatt all sin kolkraft. Nu har man istället kommit en liten, liten bit in i att i förstöra sitt kärnkraftskapital. Solcellerna har hittills alltså gett negativ miljönytta och en dryg biljon i merkostnader.

      Tyskland energi-elände heter så av en orsak. Det kommer inte att hålla många år till.

      Radera
  24. LEC är inte direkt överförbart till nationalekonomisk vinst/kostnad. Varför skulle det ur ett nationalekonomiskt perspektiv vara rimligt att höja de beräknade räntekostnaderna om livslängden blir längre än tänkt?

    "Det finns inget direkt som tyder på att priset kommer ner i en krona per kWh även om solcellerna är gratis vid fabriksportarna i Kina. Du behöver fortfarande transportera, distribuera, montera, installera, sätta in inverterare och övervakning, göra vinst etc. Dessa kostnader dominerar idag och eftersom solen är en så diffus energikälla så kommer det alltid kosta att samla in dess energi. "

    Om effektiviteten för sol till el går upp så kan priset per kWh falla till hälften även om installationskostnaderna per panel inte blir lägre. Betänk extremfallet då effektiviteten blir dubbelt så hög men allt annat lika. Då kommer priset falla med hälften räknat i kr/kWh. Jag ser det som rätt troligt att marknaden kommer premiera celler med högre effektivitet framöver just eftersom installationskostnaden mm börjar bli en så stor del av totalpriset.

    Kostnader för installation/byråkrati/distribution varierar mycket mellan olika länder där Tyskland exempelvis ligger mycket mycket bättre till än USA. Det är troligt att även kostnader för installation kommer att sjunka i länder som inte har en lika utvecklad marknad som Tyskland.

    Runt 5 % av elproduktionen inte 3 %. Men visst har de betalt mycket.

    Jag tror fortfarande det är troligt att Sverige kommer att införa månadsvis nettodebitering och att vi inte kommer sänka elskatterna. Det kommer antagligen motivera rätt många att installera solpaneler och det verkar rimligt att vi har 4-5 % solel runt 2030.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, LEC är direkt överförbart till samhällsekonomisk vinst/kostnad. Man "höjer" inte räntekostnaderna, man konstaterar helt enkelt att avkastning som ligger längre bort i tiden är allt mindre värd.

      Faktum är att en effektivitetsfördubbling på cellerna inte kommer leda till en halvering av kostnaderna eftersom en hel del av kostnaderna är mer eller mindre fasta per installation. Särskilt anslutningskostnad, övervakning, utkörning, inverterare, reklamkostnad, faktureringskostnad. Installationen kan bli något billigare av att inte behöva släpa upp samma mängd på taket och inte behöver skruva lika många skruvar, men upp på taket måste man.

      Jag pratade om de 3 första procenten - jag vet att de är uppe i 5% nu. De sista 2%-en var inte fullt så blodigt dyra, men börjar å andra sidan göra mindre nytta nu när allt mindre matchar ett toppbehov och istället börjar skapa strandad produktion.

      Jag vet inte om det är meningsfullt att kommentera din dystopi, men visst är risken stor att de rödgröna vinner nästa år och sen börjar irrationalisera elproduktionen i allt högre takt. Alliansen försöker ju hålla det på en låg nivå så att de inte framstår som helt ogröna, men vill förstås egentligen inte, utom centern som inte begriper bättre.

      Radera
  25. Herregud... Survival-väckhet.
    Odlar alla hampa här?
    Vore iofs intressant men...

    SvaraRadera