Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2013-04-03 09:44

Svenskt biodrivmedel saknar finansiering och existerar bara i lobbyvärlden

Den rapport från IVL/Chalmers, som jag refererade igår, är ett beställningsverk och finansierad av lobbyorganisationen SPBI och det framgår att i princip inga av de "planerade" produktionsvolymerna av biobränslen har finansiering eller "rätt förutsättningar" (statligt stöd) för att faktiskt bli av. I den verklighet vi lever i kommer Sverige alltså inte ens uppnå 11% förnyelsebara drivmedel till år 2030.


Logiken bakom rapporten är att genom att måla upp en mycket ljus tekniknaivistisk bild för svenska förnyelsebara bränslen, så kommer svenska staten fortsätta betala ut stöd till Lantmännens Agroetanols första generationens etanol. Avsikten med stöden är ju att dessa ska leda till andra och tredje generationens biobränslen, men om dessa inte existerar eller planeras, så finns inte heller någon anledning att stödja Agroetanol, utan hela branschstödet kan dras in.

I verkligheten lider vi av problemet med teknik, volym, tid och kapital. 

Den teknik som finns i experiment- eller pilotstadiet är mycket dyr att skala upp i volym, vilket tar tid och kräver kapital. Kapital som inte finns visar det sig när man läser det finstilta i rapporten.
Oljekonsumtionen som andel av
global BNP 1960 - 2012.

Inte ens vid dagens rekordhöga oljepriser är det lönsamt att göra dessa satsningar på förnyelsebara drivmedel, trots att 2012 visade på rekordpriser för oljan sett till helåret. Detta trots att fossila bränslen är belagda med skatter och förnyelsebara bränslen inte är det.

Oljekonsumtionen står idag för drygt 5% av global BNP, vilket iofs inte är på rekordnivåer. Men det räcker alltså inte för att göra förnyelsebara drivmedel lönsamma och självfinansierande.

Nedan följer en sammanställning över den saknade finansieringen och önskan om statliga stöd som finns i den av SPBI:s lobbyister betalda IVL/Chalmers-rapporten (PDF). IVL/Chalmers får här stå för rentvättningen av lobbyistpengarna och solkar alltså ner sitt namn. Som tydligt framgår vill alla dessa ha finansiering och direkta skattemedel eller andra styrningar som gör projekten lönsamma och det handlar alltså om ren lobbyism. Det är dessa projekt som i IVL/Chalmers tekniknaivistiska planer samtliga blir genomförda enligt mycket optimistiska tidsplaner och som alla magiskt får finansiering och statliga stöd.

Verkligheten är alltså att i princip endast ett enstaka av dessa projekt faktiskt kommer genomföras, men samtliga ingår i IVL/Chalmers drömlika scenarier.

Citat ur rapporten nedan. Ni kan läsa hur man ber på sina bara knän om statliga pengar.
Ordmoln för den citerade texten.
Nordisk Etanol och Biogas ABs anläggning i Karlshamn ... långsiktiga och tydliga politiska signaler behövs för att få finansiärer.

energiföretaget ST1 ... planerna har dock blivit försenade på grund av politiska beslut, till exempel att stödet i form av nedsatt förmånsvärde för E85- bilar minskat. Skälet till att ST1 avvaktar är uteblivna politiska beslut.

Karlskoga Biofuel AB som planerade en etanol- och biogasanläggning i Björkborn ändrade 2009 sina planer på grund av politiken

SEKAB E-technology AB ... anläggningen kommer på grund av brist på extern finansiering nu helt att läggas i någon form av malpåse

NBE Sweden letar nu finansiärer (främst privat) och bedömer att anläggningen kan vara i drift tidigast 2015, givet att de får finansiärer relativt omgående ... i nuläget tvekar finansiärerna även på grund av de politiska signalerna det vill säga politiken påverkar också.

ett 50-tal planerade och pågående biogasprojekt runt om i ... en del av de planerade projekten saknar däremot, i dagsläget, fullständig finansiering och många dras med förseningar ... det som bromsat utvecklingen är framförallt politiken som inte skickat tillräckligt tydliga signaler (inte infört något långsiktigt styrmedel)

GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) ... utvalt för tilldelning av stödmedel från EU ... om projektet genomförs kan bidraget uppgå till cirka 58,8 miljoner Euro

E.ON har också planer på att bygga en biomassaförgasningsanläggning (Bio2G) ... beror på hur de finansiella och politiska villkoren utvecklas ... när villkoren bedöms gynnsamma kan anläggningen därför vara på plats cirka 4 år efter beslut ... möjligheter till finansieringsstöd är en viktig faktor, men helt avgörande är att politik och spelregler ... vilka politiska signaler eller stödsystem som E.ON önskar, verkar man inte helt satt ner foten på

Chemrec ... demonstrationsanläggningen i Piteå var till salu och de anställda har sagts upp ... motfinansiering måste lösas för de senare 2.5 åren

Domsjö Fabriker ... beviljade stödet från Energimyndigheten var högst 500 miljoner kronor ... dels har de politiska långsiktiga fasta spelreglerna dröjt/saknats ... i maj meddelades emellertid att de nya ägarna inte ville satsa på svartlutsförgasningsprojektet i Domsjö som därmed är projektet nedlagt ... önskar från politikerna förutsägbara, långsiktiga (över 10 års planeringshorisont) och tillräckligt höga premier för förnybara bränslen med hög koldioxidreduktion

Vallvik Biofuel ... Rottneros ... om denna produktion ska kunna komma igång behövs politiska beslut avseende beskattning och krav på andel förnyelsebar råvara i fordonsbränsle eftersom en sådan investering kräver fastlagda förutsättningar med en långsiktighet på 10–15 år ... krävs för att projektet ska kunna finna finansiärer ... nödvändiga politiska beslut och den finansiering som behövs ... med klarläggande politiska beslut som förutsättning för en finansiering skulle även denna anläggning kunna vara i drift om ungefär 4–5 år

VV Biomass Gasification Centre ... sedan Vattenfall hoppat av och skogsindustrin avstått från att gå med i projektet tog Energimyndigheten den 10 februari 2011 beslut om att avbryta stödet ... hindrats på grund av brist på finansiärer.

VärmlandsMetanol AB ... fördröjningen av projektet är att finansieringen har tagit längre tid än beräknat på grund av finanskrisen

Sakab AB under 2012 tillsammans med VärmlandsMetanol AB, E.ON Gasification Development AB, E.ON Värme Sverige AB , Peab, Structor AB och Kumla kommun en förstudie för ett bioraffinaderi för skogsråvara ... finansieringen av förstudien görs både genom eget arbete och kapitaltillskott från parterna samt genom bidrag från Energimyndigheten ... givet att ... finansiering finns skulle denna anläggning kunna vara i drift tidigast om 9–10 år

Ecobränsle bedömer att kommande investeringar avsätts för effektivitetsökningar inom den befintliga produktionsanläggningen i Karlshamn tills dess att de framtida politiska ramarna har etablerats med lite större säkerhet än vad som finns idag

Sweden Bioenergy AB hade för en relativt stor biodieselanläggning i Norrköping ... verkar det inte ha blivit något av, vilket troligtvis beror på ekonomiska faktorer. Några andra planer på nya biodieselanläggningar i större skala har inte gått att finna ... svenska biodieselproducenter på grund av dålig lönsamhet (påverkat av rapspris och skatter) stänger sin produktion under delar av 2012
Oljepriset i Nordsjön 1987 - 2012.
Trots rekordnivåer och massiva skatter
ovanpå detta går det inte
att få lönsamhet och finansiering av
förnyelsebara bränslen
Så ser alltså verkligheten ut. Alla vill ha statliga stöd och att skatter och andra styrmedel ska höjas för att göra just deras planerade (idéstadiet) anläggning lönsam, trots ett oljepris (Brent) som snittat på drygt 106 USD under 2012 och i övrigt saknar man i princip över hela brädet finansiering.

Men tekniknaivister kan drömma vidare om att vi uppnår dessa 11 - 32.5% förnyelsebara bränslen till 2030. Vi andra ser till verkligheten.

Alliansregimen kommer knappast skjuta till massiva skattemedel eller chockhöja skatterna på fossila bränslen. De avsätts tidigast 2014, vilket innebär att efterträdande socialistregim i så fall först kan klubba skattemdel 2015, vilket först börjar gälla 2016. Men knappast så att samtliga projekt blir nöjda och genomförs. Sitter alliansregimen kvar och alltså inte ersätts av socialisterna, så kommer inget hända förrän tidigast efter följande val, dvs 2018 + 2 år, dvs 2020.

IVL/Chalmers rapport är alltså inte bara tekniknaivistisk, den är även kapital- och stödnaivistisk och förutsätter att alla dessa anläggningar får statligt stöd och finansiering. Eller att oljepriset chockhöjs på kort tid. Frågan man ska ställa sig är hur mycket som behövs i stabilt högt oljepris för att leda till investeringar? 200 USD? 300 USD? 500 USD?

I praktiken lär väldigt lite hända. Högt oljepris knäcker världsekonomin, vilket tar bort möjligheter till investeringar och även kraschar oljepriset. Så det är fullt möljigt att vi aldrig når nivåer där alternativa bränslen kan stå på egna ben.

Idéer existerar alltså. Men lönsamhet och kapital saknas. Vilket gör att IVL/Chalmers SPBI-finansierade lobbyrapport och dess naivistiska scenarier kan förpassas där den hör hemma. I soptunnan.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

57 kommentarer:

  1. Cornu, läs http://blakemasters.com/post/23787022006/peter-thiels-cs183-startup-class-14-notes-essay

    Texten är från en föreläsningsserie med Peter Thiel. Hela serien är intressant men just denna föreläsning behandlar förtjänstfullt en del av problematiken kring energifrågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här finns en graf över USAs energiförbrukning samt vilka typer av energi det rört sig om sedan 1775;

      http://media.tumblr.com/tumblr_m4mdd88JSj1qbb0b4.png

      Från Thiels föredrag.

      Radera
    2. T.ex. kan man se hur USAs vedeldande toppar ca 1870 och hur kol tar över som den främsta energikällan ca 1885.

      Radera
  2. Häst och Gengas..
    Så funkar det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste bli färre och färre som begriper sig på bådadera, för transportändamål iallafall.

      Radera
  3. Gobigas bygger för fullt och planerar en ny större anläggning-innan den mindre kommit i drift. EU ser projektet som angeläget och stöttar för fullt.
    Annars är det väl mest de som satsat och tröttnat som sticker ut.
    Fråga Lantmännen eller Örnsköldsviks stad? Eller etanolfabriken i Karlshamn.
    Många som vill men få som får råd!
    Men å andra sidan-hur länge varade WW2 och hur fick Tyskland sitt bränsle?
    Mycket kan ske på kort tid-om det behövs!

    SvaraRadera
    Svar
    1. IG Farben försåg den tyska krigsmakten med bränsle och gummi tillverkat på syntetisk väg av den inhemska stenkolen.

      Radera
    2. Fast arbetskraftkostnaden var förmodligen nästa gratis...

      Radera
    3. Och tyska bränslet var tre gånger så dyrt som det amerikanska. Eller var det trettio gånger?

      Flera raffinaderier i Sverige är väl uppbyggda av "surplusraff" som aldrig hann byggas av de allierade innan kriget var slut.

      Radera
    4. Dyrt hur räknar du ut kostnaden när både råvaran och arbetskostnaden var "gratis"? frågan var väl om man kunde hålla tanksen och flygplanen i gång som ren bonus uppfann man på syntetoljan och dess överlägsna köld och smörjförmåga

      Radera
  4. @oppti:
    Hur menar du att Gobigas bygger för fullt? Vad menar du också med att EU stöttar för fullt? Vad menar du med att de "planerar" för en större anläggning? De projekt som Lars länkar till ovan är väl också "planerade"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gobigas har en utmärkt hemsida: http://www.goteborgenergi.se/Privat/Projekt_och_etableringar/GoBiGas

      Proj 1 startar i höst.
      Men EU har en halv miljard som de vill ge till etapp 2.
      Bra lobbat!
      http://gobigas.goteborgenergi.se/Sv/Nyheter/Pressmeddelande__GoBiGas_projektet_aktuellt_for_delfinansiering_fran_EU

      Radera
    2. Som sagt endast m nästa en halv miljard i skattepengar blir ett projekt av.

      Radera
    3. Ge mig de 100 miljarderna som Borg lånade ut till IMF så ska jag se till att vi får bättre avkastning än 0,1% "marknadsmässig" avkastning.

      Detta genom att enbart investera i förnyelsebar energi.

      Jag hade velat genomföra dessa projekt:

      *Klä alla offentliga byggnader med solceller.
      *Bygga ut fler tankstationer för biogas
      *Elektrifiera motorvägen
      *Starta nya projekt för biogas, etanol och vätgas.

      Dock ska bara 75% av pengarna användas för nya projekt, resterande 25% ska se till att hålla projekten gående tills de blir lönsamma.

      Radera
    4. Om jag får 100 miljarder så ska jag lova minst 0.2% avkastning däremot så kommer jag att tvingas använda ca 40-60% av beloppet i aadministration det kostar att ligga på topp.

      Radera
  5. I soptunnan? Täckodling duger väl rapporten iallfall till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, rapporten tycks inte vara värd de träd den må sluka om man får för sig att skriva ut den på cellulosa-papper(eller kanske återanvänt papper?).

      Radera
  6. Tack för en bra och viktig granskning.

    SvaraRadera
  7. Vore intressant med en lista på EROEI för skogs/ved-metanol och övriga bio-medel som nämns i texten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste någon bedömare som ansåg att vid ett totalt EROEI under 14 kollapsar samhället.

      Radera
    2. Skulle vara intressant att veta vad denna bedömaren baserade det påståendet på. Om man har lägre EROEI än 14 kan man väl bara använda använda den energin man utvunnit för att utvinna mer. Stoppar man in 1kJ och bara får ut 13kJ så tar man dessa och stoppar in och får ut 169kJ, så problem solved för EROEI ner till 3.7 (det lämnas som övning för läsaren vad man kan göra ifall EROEI sjunker mer).

      Radera
    3. För rena transporter verkar de flesta vara överens om att EROEI på 3 är gränsen. t.ex. http://netenergy.theoildrum.com/node/6356. Där gissar man även att minst 5 behövs för att även underhålla resten av något som kan likna ett samhälle.

      Dock hittar jag inte den som hade räknat på totalen och påstod 14. Återkommer om jag hittar det. "Fikarasten" är slut nu...

      Radera
    4. Tyvärr hittar inte pappret med EROEI 14 :-(

      Dock får man en fingervisning av

      "Of course the 3:1 minimum “extended EROI” that we calculate here is only a bare minimum for
      civilization. It would allow only for energy to run transportation or related systems, but would leave
      little discretionary surplus for all the things we value about civilization: art, medicine, education and so
      on"


      från http://www.howtoboilafrog.com/docs/eroi.pdf

      D.v.s. Det är rätt många som behöver/vill dela på den där energin.

      Radera
    5. @Karl

      Nu har jag bara skummat igenom det, men jag undrar just ifall de har tagit hänsyn till att man kan använda utvunnen energi till att utvinna mer. Om du har EROEI på 2 så kan du med en Mtoe utvinna två, när du har två kan du utvinna 4, när du har 4 kan du utvinna 8 osv ända till du har så mycket energi man behöver. Spontant tycker jag det då verkar vara att man gör en överförenkling när man ser till EROEI och sätter en gräns för hur låg den kan vara - frågan blir hur mycket det kostar att utvinna energin och vad värdet av den är istället.

      Radera
  8. Cornu skriver: ”Frågan man ska ställa sig är hur mycket som behövs i stabilt högt oljepris för att leda till investeringar? 200 USD? 300 USD? 500 USD? I praktiken lär väldigt lite hända. Högt oljepris knäcker världsekonomin, vilket tar bort möjligheter till investeringar och även kraschar oljepriset. Så det är fullt möjligt att vi aldrig når nivåer där alternativa bränslen kan stå på egna ben.”

    En helt riktig analys och det är grundläggande. Så här är det inom allt så kallat förnybart. En gång etablerade tekniker som exempelvis vindkraft, elbilar och järnvägar blir därför mer oekonomiska och de subventioneras mer. Människan kommer att förbruka allt och sedan kollapsar systemet. Som tros finns ingen kommande jämvikt eller tröskel för lönsamhet. Subventioner ändrar inget i grunden utan leder bara till felallokeringar och slöseri med naturresurser och sänker välståndet i förtid. Människan måste främst ”satsa på” (inte förbjuda) att elda upp alla bränslen som finns i jordskorpan, vilket strider mot den lika korkade myten om koldioxidens skador. Universiteten är korrupta och håller med mytomanerna och makthavarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Urban,

      Varför måste människan "främst 'satsa på' (inte förbjuda) att elda upp alla bränslen som finns i jordskorpan"? Måste? Av vilken anledning? I vilket syfte?

      Radera
    2. Detta att vi skall undvika fossila bränslen är kopplad till CO2.
      Men om klimatet inte är så känsligt som befarat och vi får svårt uppnå 2 gradersmålet hur mycket vi än eldar så faller det argumentet.
      Finns det andra argument för att spara på jordens resurser?

      Radera
    3. Eschaton,
      satsa och satsa, syfte och syfte, man kan inte göra så mycket mer att köra på i samma spår och elda på. I det här landet måste alunskiffern och torven brännas. Köp en torvmosse och bli rik.

      Det var en intressant länk som du postade ovan. Författaren tycker att man ska tänka stort som inom rymdracet på 50- och 60-talet. Frågan är om det inte skulle växla upp vansinnet.

      Radera
    4. Det finns nog just nu inte så mycket att välja på annat än att fortsätta att elda fossiler. Förhoppningsvis klarar vi oss en tid till tills det börjar dyka upp alternativ som kan konkurrera på egna meriter.

      Alla former av artificiella ingrepp att höja kostnaderna för fossiler får bara till följd att de som anammar det hamnar i en sämre konkurrenssituation med sina grannländer, vilket sänker ekonomin. Och vissa är redan svårt anfrätta av den nuvarande situation, som PIIGS.

      De starkaste krafterna mot att införa artificiella fossilkostnader är marknadsekonomi och demokrati. Och även om miljömupparna lyckas att införa diktatur lär de inte rå på marknaden.

      Radera
    5. Urban,
      tack! Ja, visst är den bra. Hela artikelserien är värd att läsa.

      oppti,
      du skriver "Finns det andra argument för att spara på jordens resurser?" Ja, t.ex. att vi kan behöva dem till bättre saker än lyxkonsumtion, kanske? Bättre att spara en del för eventuellt framtida bruk.

      Mycket av pressen att förbruka allting i snabb takt kommer från en kombination av stor population och kapitalism. Bägge dessa faktorer kan ändras. Populationen kan komma att minska drastiskt t.ex. genom en epidemi. Det skulle inte vara den första gången det hänt. Wallerstein menar att kapitalismen är döende. Även stora samhällssystem har tidigare gått i graven så inte heller det skulle vara den första gången. Bara för att nämna några alternativ...

      Radera
  9. Så högre oljepriser minskar investeringarna i oljeutvinning???
    Jättekonstigt. Bara någon som fattar anada och noll om ekonomi kan göra ett sånt påstående. Stigande marginalpriser på olja är inte ökad kostnad för oljeutvinning. Dessutom finns enorm marginal för ökade oljeutvinningskostnader eftersom VÄRDET av oljan stiger hela tiden. Dock gör tillväxten att allt mer avancerad oljeutvinning blir allt billigare, så det inbillade "problemet" existerar överhuvudtaget inte.

    Kan någon ge något exempel på att någonting har "peak:at" med sänkt tillväxt som följd? Ett enda exempel? Eller är det själva historien som tar slut nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Kkapitalist:
      Investeringar i oljeutvinning är inte proportionellt kopplade till oljepriset, iaf inte om man tittar empiriskt. Det är långa ledtider från att olja prospekteras till produktionen är på max. Om oljepriset går upp eller ner påverkar inte prospekteringen särskilt mycket. Viktigaste parametern är om de tror att det finns olja at hitta ö.h.t. Annars är det väl dumt att leta?

      Varför tror du VÄRDET på olja stiger om det är som du säger att avancerad teknik gör utvinningen billigare samtidigt som utvinningen ökar? Särskilt märkligt nu då ekonomin är låg och det därmed är låg efterfrågan? Alltså du hävdar att tekniken är billigare, utvinningen ökar och marginalen ökar (och efterfrågan minskar)? Något i detta går inte ihop

      Radera
    2. @Kapitalist

      Om det inte hade varit så att kostnaden för att utvinna olja hade stigit så hade väl alla vettiga företagare gett sig in i branschen. Det hade inte funnits någon anledning till att oljepriset skulle stiga ifall man kunde producera tillräckligt med olja billigare och billigare, det hade alltid funnits någon som hade nöjt sig med mindre vinster - om någon kräver 100M$/dag i ren vinst så kanske det finns någon som nöjer sig med 10M$/dag, jag hade nog lätt nöjt mig med 1M$/dag kanske någon som kan ställa upp och ta emot mindre summor pengar?

      Det enda rimliga förklaringen ett oljepris på $100/fat är att det faktiskt är så mycket det kostar att öka oljeproduktionen. De som producerar billigare än så gör en vinst, men det är alltså inte de som kan öka den globala produktionen.

      Radera
    3. Gustav

      Oljepriset har ungefär fyradubblats, nominellt, senaste kvartsseklet. I huvudsak p.g.a. Sovjets fall och den tillfälliga desorganisation av oljeproduktionen som följde med det, och delvis p.g.a. USA:s krig och bojkott mot Irak med det s.k. "strategiskt säkerhetspolitiska" målet att minimera Mellanösterns oljeexport.

      Nu har de båda sakerna gått över. Men under tiden steg oljeprist till $100 och det gjorde det lönsamt att investera i nya utvinningsmetoder (horizontal drilling, deep sea drilling, fracking o.s.v.) Lägre utbud gav högre priser vilket gav högre utbud enliggt den evolutionärt organiskt självstabilierande mekanism som karaktäriserar en marknadskeonomi, alltså vad individer ömsesidigt frivilligt kommer överens med varandra. Med olja exakt som med alla andra varor och tjänster. Olja skiljer sig inte alls från någonting annat i det avseendet.

      VÄRDET av olja använd stiger i takt med tillväxten. En droppe olja använd som plast i en ram till en iPhone idag är mycket mer värdefull än en droppe olja använd i en cigarettändare för 50 år sen. Samtidigt gör ju allt mer avancerad oljeutvinningsteknologi att allt större andel av alla provborrhål träffar rätt, t.ex. Olja blir allt billigare att utvinna, trots att den ligger allt oåtkomligare till, därför att teknologiutvecklingen srpinger ikapp dessa ökade svårigheter.

      Tänk dig att skriva ned en text för 1000 år sen. Hammare, sten och mejsel. Idag är det lite lättare.

      Radera
    4. Anonym2013-04-03 13:13

      Oljepriset motsvarar så klart marginalpriset. Balansen mellan vad producenter och konsumenter vill acceptera (på den officiella marknaden, mycket handlas nog bilateralt utan börser).

      Oljeutvinningsbranschen är säkert lönsam, men så är också många andra branscher. Investeraren har att väga olika alternativ mot varandra. Uppenbarligen anser de som äger oljekällor att dagens oljepris är gott nog, för om de hade trott på nåt slags peak oil så hade de ju av ren girighet sparat oljan i sina källor för att utvinna till framtida mycket högre priser. Eller hur?

      Radera
    5. # K.

      "Olja blir allt billigare att utvinna" - Varför har priset då tredubblats?

      Oljan blir allt värdefullare, säger du också, vilket innebär att den blir allt svårare att klara sig utan. För hundra år sedan var det inte mycket som rasade utan oljan. Nu rasar hela vårat samhälle ihop utan den.

      Sådana som du brukar dock också hävda att oljebolagen producerar så mycket som de någonsin kan, för att de vet att det finns så enormt mycket energi att utvinna att oljan snart inte kommer vara värd någonting. Jag misstänker att just du har drivit den tesen här och på andra ställen. Så allt efter behov så påstår man att oljan blir allt mer värd och allt mindre värd, för att villa bort så många som möjligt.

      Du uppfattar inte själv en kontradiktion i påståendena att oljan blir allt billigare att utvinna och att den blir allt mer värd? Du hoppar mellan att prata om marknadsvärde och intrinsikalt värde, förefaller det. Kanske dags att du förfinar din begreppsapparat, om du mot förmodan är intresserad av något mer än att bara förvrida huvudet på folk?

      Radera
    6. @Kapitalist

      Taktiken att hålla på en produkt för att sälja den vid senare tillfälle är beroende på ökade prisnivåer och inget annat även om annat skulle kunna leda till ökade priser, men det är alltså förväntade prisnivåer som avgör. Jag antar att detta gör att oljebolagen väljer att sälja sin olja istället för att hålla på den.

      För övrigt bara för att priset ökar så innebär det inte med nödvändighet att oljan har blivit mer värd. Det är bara det att de som köper blir tvugna att betala mer för produkten - den kan mycket väl ha varit värd lika mycke eller till och med mer vid tidigare tillfälle. Att priset går upp beror rimligen på att kostnaden för att utvinna den dyraste oljan som utvinns har stigit - hade det gått att utöka produktionen till avsevärt lägre kostnad än till marknadspriset så hade någon gjort det och tjänat grova pengar på det.

      Radera
    7. Energivärdet i en liter olja motsvarar 10 st dagsverken. I Sverige alltså åtminstone 15000:- SEK om du har lågavlönad arbetskraft. För ett fat olja blir det värdet alltså 159*15000/6.5= ca 366 000 USD per fat olja.

      Radera
    8. Varför väljer de som äger oljekällor att INTE utvinna dem maximalt nu? Jag missade sin logik där, Anonym.

      Cornucopia:
      Energiinnehåll har ingenting med VÄRDE att göra. Peakarna gör fel hela tiden därför att de inte fattar vad VÄRDE är för någonting. En hint här. Det är INTE mol!

      Om en liter oljas värde motsvarar 10 dagsverken, så visar ju det bara hur extremt robust efterfrågan på olja är. Vem vill arbeta 10 dagar för en liter ilja? Nä, man hittar på nånting bättre att göra istället. Olja är extremt värdefull, därför kommer dess pris, och därmed dess efterfrågan och därmed investeringar i dess utvinning, aldrig att krascha. Oljeutvinningen har också envist stigit i alla tider och är nu, som alltid, på ATH.

      Radera
    9. @Kapitalist:
      Kan du vara snäll och länka "investeringar i dess utvinning" till fyndigheter? Vi är ense att oljan är dyr sedan ett par år mätt i dollar? Då borde investeringarna också ligga på ATH och (enligt dig)fyndtakten också? Hur ser det ut i verkligheten?

      Radera
    10. Att utvinna olja maximalt effektivt ur ett oljefält är inte helt lätt. Det beror på vad man vill maximera på. Om man försöker få upp olja för snabbt får man mindre olja och EROEI blir högre för att man får upp en massa av det vatten och lösningsmedel som man tryckt ner. Tar man det lugnare får man normalt totalt upp mer olja och med mindre vatten i. Dessutom kan man bara få ett visst flöde per hål. Och även antalet hål och längden på hålen (horisontella)kan maximeras beroende på om man vill ha upp mindre på kort tid eller mer på lång tid. Sen är det ju det där med priset. Kanske man vill maximera på pris också, och då kanske man vill hålla igen lite. Men jag utgår från att alla som producerar olja maximerar på någon parameter för att optimera sin vinst.

      Radera
    11. EROEI blir lägre ska det vara...

      Radera
    12. @Kapitalist

      Kan det vara så enkelt att de som äger oljekällorna som inte utvinns kostar mer att utvinna än vad de kan få betalt för närvarande?

      Radera
  10. Om Sverige skulle uppnå 100% biodrivmedel med subventioner och straffskatter av andra bränslen, hur mycket skulle detta kosta staten totalt?
    1. Alla koldioxidskatter från bensin och diesel försvinner. Jag försökte hitta bra siffror, men det rör sig om ca 40 miljarder per år.
    2. Sverige importerar väl ca 80 milj fat per år. Låt oss säga att du kan producera biodrivmedel för dubbla priset, ca $200 per fat. $100 måste då subventioneras. Det kostar då ca 52 miljarder kronor.

    Vi behöver alltså höja skatter med 92 miljarder (moms, inkomstskatter) för att kunna ha 100% biodrivmedel.

    Men det går ju inte, det enda som en energikris kan leda till är att vår livsstil ändras, alternativt att vi hittar helt nya energikällor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En korrigering: Det kostar dubbelt så mycket att producera biodrivmedel som utan pålagor (koldioxidskatt) kostar lika mycket vid pumpen.

      Radera
    2. Du måste också bygga infrastrukturen för att producerae dessa drivmedel. Enlgit gillberg är detta en kostnad på 300 mdr kr, min optimistiska gissning är att den har en livslängd på kanske 20 år?

      Radera
    3. Avancerade biodrivmedel antas kosta ca 7-8 kr/l bensinekvivalent i full produktion (FT-diesel dock runt 10-11 kr). Dagens RME och spannmålsetanol ligger runt 6-7 kr (men ger också biprodukter som foder, värme, grön CO2 etc som sänker priset). Sockerrörsetanol strax under 4 kr/bensinekvivalent l. (Börjesson.P. et al. 2013 Produktion av dagens och framtidens hållbara biodrivmedel).

      Bensin kostar ca 5 kr/l

      Förhoppning finns dock att även de avancerade drivmedlen ska kunna komma ned till sockerrörsetanolens kostnad, men då behövs ett stöd för att lära sig producera i kommersiell skala. Det behöver inte vara statligt - troligare är att det tas ut av fossiltankande bilister/chaufförer. Däremot finns ingen anledning att stödet ska vara för evigt - när konkurrensen från billig olja är borta så kan man gott beskatta biodrivmedlen.

      Infrastrukturen är inte ett så stort problem, finns en långsiktig politik så vågar branschen satsa på infrastruktur med egna pengar.

      Annars får vi leva på vad tropikerna och våra nedlagda åkrar kan producera - det finns lyckligtvis mark nog till en hel del av våra transporter - bara EUs nedlagda åkrar räcker till att driva 50 miljoner bilar.

      Radera
    4. "Avancerade biodrivmedel antas kosta ca 7-8 kr/l bensinekvivalent i full produktion"
      Bra! Då är det bara att sätta igång! Det finns en marknad, om det verkligen funkar kommer nog kapitalet springandes! Om Brasilien bara kan komma upp i "full produktion"! Där minskar dock produktionen, och folk återgår till bensin, då etanolen är för dyr.

      Radera
    5. Nej - det är ju inte det.

      7-8 kr/l kan inte konkurrera med 5 kr/l bensinkostnad - där har du missat en fundamental del av matte-kunskaperna - men du har kanske gått i skolan efter privatiseringsboomen?

      Radera
    6. annan: Min kommentar var ironisk. Som det är just nu så finns det ingen möjlighet för biodrivmedel att konkurrera.

      Jag har gått i skolan före privatiseringsboomen och har pluggat tillräckligt mycket matte på univ för att se skillnad på 5 och 7

      Radera
  11. I verkligheten lider vi av input av energi från icke förnyelsebara källor. Inte av teknik, volym, tid och kapital, därför input-energin driver dessa.

    Det räcker inte med partiell och reducerande forskning som t.ex livscykelanalys, IVL/Chalmers, traditionell termodynamik dvs traditionell forskning.. All sådan forskning kan kastas i sopkorgen speciellt när man reducerat bort t.ex informationsspridningen av Earth hour eller förnyelsebara energikällor.

    Förnyelsebara energikällor drivs till stor del av petroliumprodukter vilket drar ner dess potential t.ex solel är totalt värdelöst för samhället pga av det går åt mer olja plus föroreningar som drar naturens kapital. Vidare, utbyter man etanol som drivmedel släpper man ut 4ggr så mkt Co2 etc etc.

    Sprida error om detta till samhället stjälper och hjälper inte.

    Skriv om nå böcker istället!

    mvh




    SvaraRadera
  12. Är det slump att detta postades efter länken till intervjun med Mp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Eller menar du att jag kallar oppositionen för "socialister" som en komplimang?

      Radera
    2. Naiv energipolitik är väl deras affärsidé? Allting kan lösas med en skatteväxling! Deras ideer om energi påminner lite om sammanfattningen om bönder; vi skall vara bror duktig hela tiden även om det stjälper inhemsk produktion.

      Läs mptps läppar: "vi behöver bygga ut kärnkraften". Och igen: "ingen energi, ingen industri". När den siste miljöpartisten eldat upp sina sista par lovikavantar för att hålla värmen kommer hen kanske inse det.

      Radera
    3. finns inget som ä tur eller slumpn, bara, de som vill skylla på annat.

      Radera
    4. vår kära huvudförfattare, är mycket begåvad om än mycket obegåvad inom vissa ämnen..

      borde ändå ge ++ där det borde ges..


      kan inte sägas de är enkelt få plus på alla plan, försöker i alla fall-- en bit på vägen..

      Radera
  13. biomedel har aldrig funfgerat ekonomiskt, bara tin foil conspiracy people who believe in that crap..

    SvaraRadera