Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2013-04-04 05:52

Produktionskostnad för olja och alternativa bränslen

IEA gjorde 2011 en uppskattning över produktionskostnaden för olika typer av oljekällor, utvinningstekniker och alternativa bränslen, inklusive syntetisk olja. Man hittar en graf över detta i den utmärkta och heltäckande rapporten Drill, Baby, Drill!, sidan 43.

Nedan återger jag ungefärligt pris för att utvinna olja, enligt denna källa, vilket alltså inkluderar både kapital- och driftskostnad. Siffrorna är ungefärliga, då jag läst dem ur en graf, och är i 2008 års dollarvärde. Med inflation ovanpå detta betyder det att dagens siffror är högre.
1 - 29 USD Redan producerad konventionell olja
9 - 26 USD Konventionell olja i MENA-länderna
8 - 40 USD Annan konventionell olja
20 - 70 USD Förbättrad utvinningsteknik, CO2-injektioner (eng EOR - Enhanced Oil Recovery)
30 - 80 USD Annan förbättrad utvinningsteknik
40 - 65 USD Djuphavsolja
40 - 100 USD Arktisk olja
40 - 80 USD Oljesand
50 - 100 USD Skifferolja
30 - 105 USD Gas-till-olja (eng GTL - Gas To Liquids)
45 - 105 USD Kol-till-olja (eng CTL - Coal To Liquids)
60 - 100 USD Biomassa-till-olja (eng BTL - Biomass To Liquids)
40 - 135 USD Etanol
60 - 156 USD Biodiesel
När det gäller intervallen så gäller som alltid att man utvinner den billigaste oljan först, t ex oljesand i gruvdrift för 40 USD, för att sedan allt mer tvingas till dyrare utvinning som oljesand via in situ-teknik, som SAGD eller THAI. För att nå maximal utvinning av en resurs behöver man upp till det högsta priset för respektive typ av olja.

Av denna anledning blir t ex skifferoljeutvinningen snabbt olönsam om oljepriset faller under 100 USD, i takt med att de billigaste källorna just nu utvinns. Skifferoljebolag är lönsamma idag. T ex hade det renodlade skifferoljebolaget Petrobakken (TSX:PBN) en vinstmarginal på 23% för 2012, ett år då oljepriset snittade på 94 USD i Nordamerika. På bolagets oljeutvinning i den lågt hängande frukten Bakken, så var ändå utvinningskostnaden, inklusive kapitalkostnad, redan idag 72 USD per fat.

Dessutom är knappast någon intresserad av att ta ekonomiska risker om man inte har en marginal i oljepriset, t ex lär ingen arktisk olja utvinnas vid 40 USD, även om det finns enskilda fält onshore som kan vara (knappt) lönsamma vid så lågt pris. 

Detta handlar alltså om produktionskostnad. Tillkommer även kostnad för distribution och raffinering, där en del oljekvaliteter inte motsvarar konventionell lätt söt olja, utan är både dyrare och mer energikrävande att raffinera.

Generellt ska man titta på de övre intervallen för att se när andra- och tredje generationens biobränslen blir lönsamma. Kan vi vara säkra på ett stabilt oljepris på över 160 USD så kan alternativa bränslen alltså bli lönsamma och investerare kanske vågar investera i långsiktiga mångmiljardprojekt.

Men kontentan är att om oljepriset faller blir snabbt t ex skifferoljan i USA olönsam och kommer sluta att byggas ut, eller rent av läggas ner. Det finns allt mindre produktion kvar av den billiga oljan i Mellanöstern och Nordafrika och det är alltid oljeutvinningen på marginalen som sätter priset nu när vi befinner oss i platåfasen runt peak oil.
Oljekonsumtionen som andel av
global BNP 1960 - 2012

Frågan är om världen skulle klara ett oljepris på 160 USD? Vid runt 106 USD ligger redan ca 5% av världens BNP på oljekonsumtion, och 160 USD skulle, allt annat lika, landa på 8% av världens BNP. Det har vi inte sett sedan oljekrisen i samband med Iran - Irakkrigets utbrott 1980.

Återigen, det finns gott om kolväten att göra till olja. Men ovan ser man vad sugrören kostar för att göra detta och takten man kan utvinna dem med står i en tydlig relation till utvinningskostnaden - högre pris innebär också betydligt lägre produktionstakt. En skifferoljekälla producerar runt 100 fat olja om dagen i ett drygt år innan produktionen från brunnen kraschar snabbt.

Den som tror att oljepriset kommer falla, annat på en ekonomisk krasch, vet inte vad vederbörande talar om. Å andra sidan är det tveksamt om oljepriset kan stiga speciellt mycket heller, utan att orsaka just en ekonomisk krasch. Tidsfönstret då det var enkelt att tjäna pengar på att investera i olja passerade 2000 - 2006 och kommer sannolikt inte tillbaka. Däremot kan man vara ganska trygg i att ta oljepositioner på nästa (ekonomiska) krasch, då priset måste återhämta sig för att göra dagens oljeutvinning respektive alternativa bränslen lönsamma igen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

56 kommentarer:

  1. " Frågan är om världen skulle klara ett oljepris på 160 USD? Vid runt 106 USD ligger redan ca 5% av världens BNP på oljekonsumtion, och 160 USD skulle, allt annat lika, landa på 8% av världens BNP. Det har vi inte sett sedan oljekrisen i samband med Iran - Irakkrigets utbrott 1980."

    Motfrågan är vad som skulle hända? Vad hände 1980?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1980 var bara en del i ett komplexare skeende, där efterfrågan och tillgång inte gick i takt. Det ledde både till högre och lägre oljepriser i perioder.

      Men man kan t ex spåra orsakerna till invasionen av Kuwait tillbaka till 80-talets olljemarknad.

      Radera
    2. @belli

      Världen klarade invasionen av Kuwait och alla andra konsekvenser av att 8% av BNP gick till oljekonsumption. Så frågan kvarstår: vad skulle hända?

      Radera
  2. Oljeproducenterna är ganska korkade, man borde ju strypa flödet och därmed höja priset, istället säljer man olja till ett relativt lågt pris och tömmer oljekällorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Råoljelagren är de högsta på 22 år.
      Tycker det mesta tyder på lägre oljepris framöver.

      Radera
    2. Oljebolagen är ointressanta.

      Ska du ha lägre lön därför att du sparat till semestern och har pengar på banken?

      Radera
    3. Häftigt när en av OPEC's chefsstrateger skriver inlägg på blogg från Sätila.

      Radera
    4. @Lars Sundberg:

      Det är ju det OPEC är till för. Saudiernas officiella hållning är ju att de vill hålla priset kring 100 dollar och anpassar produktionen därefter.

      Samtidigt är många av de oljeproducenterna helt beroende av oljeintäkter för att finansiera sitt land (se Cornus käpphäst om bananrepubliker) och kan helt enkelt inte sluta sälja eftersom de då förr eller senare (troligen förr) skulle gå i bankrutt. Märk väl också att detta är länder som inte är stabila demokratier och som i många fall har grannländer som nyss genomgått den "arabiska våren". Slutar pengarna där kan det nog bli otrevligt och det lär väl regimen veta om. De lär väl iofs sluta exportera när oljepriset når ner till deras självkostnadspris - men där är vi tydligen inte ännu.

      Radera
    5. Skulle stå oljelagren inte oljebolagen. Skyller på iOS.

      Radera
    6. Det kan ju vara så att en sådan taktik kanske inte ger tillräcklig avkastning på satsat kapital i förhållande till risken. Jag har en känsla av att oljebolagen är rätt duktiga på att tjäna pengar på olja och att de faktiskt agerar affärsmässigt.

      Radera
    7. Förvisso Belii är det så, men om nu farbröderna i nattskjortor bestämde sig att sälja för 120$/fat så skulle de inte behöva pumpa upp lika mycket olja och de skulle kunna suga på oljekaramellen några år till.
      Höjs priset på olja får vi allt längre tid på oss att hitta alternativa bränslen. Efter oljekrisen 1973, började vi i Sverige att tilläggsisolera våra bostäder, och några år senare började vi ersätta oljan med värmepumpar och fjärrvärme för att värma upp våra bostäder.

      Radera
    8. Byt till Android Cornu slipper du felstavningarna.
      Tror definitivt oljelagren har viss betydelse för oljepriset, syntes tydligt i gårdagens handel.

      Radera
    9. @Sundberg

      Det förutsätter dock att det inte finns andra farbröder i nattskjortor som säljer olja för 100$/fat, det är ju så det fungerar på marknaden. De som kräver högre pris än marknadspris får helt enkelt inte lika mycket sålt som de som håller sig till marknadspris.

      Radera
    10. @Anonym och Sundberg.

      #1. Just precis. När Sovjet föll ihop ledde det till fler oberoende aktörer på marknaden och ett sänkt oljepris. OPECs utpressning skulle alltså kunna neutraliseras genom ett rådigt ingripande av amerikansk typ där man ersätter en diktator mot en mer USA-vänlig diktator som går ur OPEC. Vilket leder oss till #2.

      #2. OPEC-länderna vet att väst inte tolererar vilket oljepris som helst om de samtidigt ska få fortsätta köpa lyxbåtar och halshugga folk. Det är alltså i praktiken ett ömsesidigt (därmed inte sagt jämställt) beroende där vi ser genom fingrarna med en del dumheter och får rimligt prissatt olja i retur.

      Radera
  3. När du skriver: "vilket alltså inkluderar både kapital- och driftskostnad." är då ERoEI inräknat?
    Etanol är väl nästan Ebberöds bank för tillfället?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du nu? Etanol ger en EROEI på 3,5-9 om man endast skulle plocka ut etanolen. Redan detta är bra nog, men man får dessutom biprodukter som foder, el, värme, grön CO2 - vilket ger en ERoEI på ca 25.

      Radera
    2. Jag menar förstås majs-baserad etanol.

      Radera
    3. @Bosse

      Är inte EROEI egentligen ointressant när man i driftkostnaden rimligen inkluderar energikostnaderna - antingen såsom inköpt energi eller kostnaden för att utvinna erfordelig energi själv.

      Radera
    4. ERoEI är väl inte ointressant om det går åt mer energi än man producerar..

      Radera
    5. Besvära oss inte med fakta.

      Och varför odla när man kan plundra?

      Radera
    6. @Anonym:

      Om inte annat så är ju EROEI intressant eftersom det inte finns oändligt med energi. Man kanske måste prioritera energianvändningen till det område som ger bäst EROEI?


      Radera
    7. Även majsetanolen klarar sig - om än lite sämre. 1,5-2 enligt NREL - sen tillkommer biprodukterna.

      @anonym Så länge ERoEI är positivt så spelar det inte så stor roll, så länge det lönar sig ekonomiskt. Är det negativt kan det inte fortgå i längden, även om det just nu skulle finnas en betalningsvilja för det.


      Radera
    8. @Bosse

      Om det går åt mer energi än man producerar så kommer man ju innebära att produktionskostnaden överstiger marknadsvärdet - därmed kan man när man tagit hänsyn till kostnaderna ignorera EROEI.

      @belii

      Det argumentet håller heller inte. Den energi som finns tillgänglig är den som kan utvinnas med energiöverskott och mängden som är tillgänglig är detta energiöverskott. Det finns dessutom andra ändliga resurser och flaskhalsar att ta hänsyn till.

      När det gäller ändliga tillgångar så är det väl då snarare slutliga värdet som är det intressanta - energin är ju bara ett steg på vägen.

      Radera
    9. Då formulerar vi om det.

      Råvaran bakom energin är begränsad på ett sätt eller annat, t ex i åkerareal och tillväxt per år när det gäller majs.

      EROEI är inte det enda som har betydelse, men eftersom det mesta är ändligt/begränsat så är EROEI intressant för att optimera produktionen.

      Sen kan man stoppa in t ex elenergi från uran för att framställa bränsle, men även där finns ett tak eftersom vi inte har obegränsat med reaktorer, ny kostar tid och pengar.

      Allting är således begränsat och EROEI är nödvändig för att prioritera.

      Radera
    10. @belii

      En begränsad resurs avspeglas ju också i dess pris - kostnaden för att producera något räknar alltså redan in faktorer som EROEI till den betydelse den har. Att då ta hänsyn till EROEI igen är IMHO ganska tveksamt.

      Hur en sådan hänsyn skulle tas kan man också fråga sig, någon slags global straffskatt på energislag som har dålig EROEI? Eller för att gå ett steg längre någon slags straffskatt på varor och tjänster som använder mycket bruttoenergi i förhållande till deras värde? Eller någon straffskatt på varor och tjänster som använder mycket av vissa ändliga resurser i förhållande till deras värde?

      Radera
    11. Precis. Om bränsle A har sämre EROEI än bränsle B, så kan ju det få konsekvensen att bränsle A kan säljas för 20 kr/lit och bränsle B för 10 kr/lit.

      Ceteris paribus är det då ointressant att investera i bränsle A.

      Exakt den prioriteringen måste någon göra, antingen marknaden eller staten om de ska besluta om stöd.

      EROEI är alltså intressant ur ett prioriteringsperspektiv.

      VSB.

      Radera
    12. Ceteris paribus betyder alltså (ungefär) "allt annat lika". Nu har du två variabler som skiljer bränsle A och B och du har alltså inte visat att det är den ena av dessa som är avgörande. Vad hade slutsatsen blivit ifall bränsle A och B har samma EROEI eller ifall A har bättre EROEI än B? I vilket fall som helst så hade det varit bränsle B som varit det som föredragits av den enkla anledningen att det är billigare.

      Radera
    13. Det är bara två variabler om man tror att energi är gratis.

      Tror du det?

      Annars är det ganska självklart att större energiinsats (=sämre EROEI) innebär högre produktionskostnad som måste tas ut mot en konsument.

      Radera
    14. @belii

      Du har dock inte visat på att sämre EROEI per automatik innebär högre produktionskostnad som om alla energikällor var lika dyrbara. Vidare när du skrev om ändliga resurser så måste man ju även ta hänsyn till resursens storlek.

      Speciellt så råder det inte ett direkt (entydigt) samband mellan EROEI och produktionskostnaden, men det är produktionskostnaden som i slutändan avgör. Att blanda in EROEI då är bara redundant information som inte tillför något.

      Radera
    15. Tillägg: dessutom var frågon om EROEI var medräknad och i och med att den är medräknad i produktionskosnaden så tillför alltså inte EROEI som separat variabel något av intresse.

      Radera
    16. Ja, det är irrelevant om man anser att energi är oändlig och gratis. Annars inte som sagt.

      Radera
    17. @belii

      Du har inte beskrivit hur det blir relevant givet att man redan tagit hänsyn till produktionskostaderna (inkl energikostnader för produktionen). Priset på energin är redan inräknad en gång och behöver inte räknas in en andra gång.

      Radera
    18. För att den energi som åtgår till bränsleproduktion förmodligen används på annat håll idag och att energibrist kan begränsa produktionen. Bättre EROEI vid energibrist = högre produktionsvolymer.

      Radera
    19. @belii

      Håller inte heller - om man exkluderar energislag pga EROEI så blir det mindre tillgång = mindre produktionsvolymer. Eftersom man inte heller tar hänsyn till energitillgången på olika energislag så kommer EROEI heller inte bli meningsfullt eftersom man inte vet vilken mängd energi man skall multiplicera med verkningsgraden i utvinningen.

      Radera
  4. Gasen kostar väl 3-4 USD/1000cft vilket blir ca 21-30 USD/fatoe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mjölken kostar 8:- litern vad det nu har med saken att göra?

      Radera
    2. Tänkte alternativa bränslen-som rubriken angav-sorry det var väl flykt från din tankegång!
      Ta ett glas och återgå till dina vänner!

      Radera
    3. Men ett pris på 21-30 USD/fatoe indikerar ju att gasdrift för fordon kan vara ett alternativ, men å andra sidan ifall det sker på bred front kommer ju gaspriset stiga därefter.

      Motsvarande siffror gäller säkert också kol, men jag har svårt att se det rent praktiskt att man skulle köra runt koldrivna bilar.

      För övrigt så är det ju till stor del bilarna som är en av de svåraste nötterna att knäcka när det gäller energiförsörjningen utan olja.

      Radera
    4. Bensin- och dieselvilar blir inte gasbilar bara för att gasen är billig. Men oppi kanske tror att de helt plötsligt går att köra på gas, om gas nu är så billig, varför köper amerikaner bensinbilar?

      Radera
    5. Gasdrift-Volvo kan(Polacker körde på subventionerad NG för murens fall-de var duktiga på ombyggnaden). Gobigas skall göra bilbränsle ! På samma sätt som man gjorde under kriget-gengasbilar! De var vanliga även i Halland har man förtäljt mig!
      Mjölk har jag dock aldrig kört på-ännu. Hur går det till?
      Men vem talar bara om bilar?
      Gasen finns som energiersättare i alla tillämpningar!
      Mjölk måste du berätta mer om -låter intressant!

      Radera
    6. @cornu

      Nej, men det kanske är ett tänkbart alternativ. Man kan ju byta bil såsmåningom...

      I nästan alla andra tillämpningar så är alla alternativa energikällor tillgängliga. Det svåra är vissa transporter som kräver att energislaget är "portabelt".

      Radera
    7. Mjölkmaskinen kan ju byggas om:
      På en gård nära dig?
      http://www.jordbruksverket.se/5.3a3862f81373bf24eab80009257.html

      Radera
    8. @oppti

      Det stod dock inte att de skulle byggas om för att gå på mjölk utan att de skulle byggas om för att gå på biogas. Men du menar kanske att man kan producera biogas eller diesel från mjölk?

      Radera
    9. Raljerade lite med vår bloggägare!
      Men jag antar att mjölk går att omvandla till energi på olika sätt. Gasproduktion från avfallet lär vara bekant för flera på landet!
      Kanske även Cornucopia sett det?
      Men då krävs väl lite högre alternativpriser på gasen!
      Men mjölk-jag skall komma ihåg var jag läste det först-Bra Cornucopia!

      Radera
  5. Jag som trodde att oljebolagen enbart sysslade med välgörenhet och socialt ansvar. Eller har jag lyssnat på Excellensen Bildt för mycket?

    SvaraRadera
  6. Solenergi finns inte med,kärnkraft finns inte med.
    Cornu redovisa alla alternativ.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att framställa olja menar du? Det finns förvisso processer att framställa olja ur luft+energi, men jag gissar att det inte är speciellt konkurrenskraftigt. Vad jag läst med lite google fu så hamnar man på 600$ för att bara extrahera ett ton CO2 ur luften - detta bör kanske bli 300kg olja, gissar lite kanske två fat. Då hamnar du på 300$ och då har man inte tillfört energin som behövs, men det kanske inte är så betydande kostnad.

      Radera
    2. Tillägg: konvertering kol->olja står ovan på 45-105$ som tillkommer till extraktionen av CO2, så man hamnar isf på 350-400$/fat

      Radera
  7. Prisstegen för oljeutbud är flrstås sisådär sann, men bra som utgångspunkt för diskussion. Den visar nämligen hur det inte existerar ngot "peak oil". Oljeproducenternas vinstmarginal är oviktig, det är en ekonomisk icke-fråga som de själva tar hand om efter förmåga, och ingenting som bekommer alla oss övriga. Ekonomin tuffar vidare helt oavsett deras utvinningskostnader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara om man tror att olja är en oändlig resurs så kan man rimligen komma till slutsatsen att peak oil inte kommer inträffa (eller möjligen har inträffat). Alternativet är ju att oljeproduktionen alltid kommer överträffas av nya all-time-high, konsekvensen av det är att oändlig mängd olja kommer utvinnas.

      Radera
  8. Oändligt med bränsle till fordon?
    "Genombrott för billig vätgas"
    http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3671410.ece

    Nu har ni lite att tjafsa om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. E-kolven ser inte alls ut att innehålla oändligt med bränsle. Tekniken är beroende på att man får fram tillräckligt med biomassa - det finns inte oändlig kapacitet för biomassa. Dessutom så är det inte samma sak att lyckas med något i lab och få upp det i full skala - erfarenheten har visat att det tar årtionden innan man får upp sånt här i den skalan som krävs.

      Dessutom har det ju funnits el-bilar länge - det är bara det att det trots det inte finns så många, även på den fronten verkar det ta lite tid att få det hela att fungera. Vad får dig att tro att vi kommer ha så mycket bränslecellsbilar om 7 år?

      Radera
  9. kör till jobbet med en sportbil, ladda den hemma.

    "Det 300 kg tunga litium-polymerbatteriet har kapaciteten 37 kWh. Det ska ge en räckvidd på 288 km mellan laddningarna."
    halva räckvidden räcker.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3671394.ece

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ganska otäckt med litium-polymerbatterier. Blir en cell punkterad så börjar det brinna och så tilltar det bara. Händelseutvecklingen är förvisso inte lika snabb som med bensin, men sitter man fast i bilen så kan man säkert lätt dö av det, även om batteriet befinner sig i en annan del av bilen.

      Radera
    2. Batteriet kan vara kapslat med en brandsäker filt och branden kan ha fritt utlopp bakåt på bilen.
      Jag vill minnas att stridsvagnar har ammunitionsförråd konstruerade på det sättet.

      Radiostyrda leksaker där har eldrift med batterier (lipo) konkurrerat ut nitromotorerna helt prestandamässigt, en liten radiobil kan ha lika stor effekt som en moppemotor.
      Även stora bilar kan gå den vägen, 500 hästkrafter är lätt att plocka ut med lite större batterier.
      Mercedes SLS AMG Electric har 740 hästkrafter.

      Säkerheten kommer först förbjud elbilar för någon kan eventuellt dö, om mänskligheten går under så har vi lyckats.

      Vi får inte lösa våra problem för då finns det inget att tjafsa om på nätet.

      Radera
    3. Verkar som om du har läst den här boken -- The Long Emergency
      http://www.adlibris.com/se/bok/the-long-emergency-9780802142498

      Radera