Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-03-01 09:59

SCB och BNP: Hushållens skuldbubbla på nya rekordnivåer

Idag släppte så SCB till slut BNP-siffrorna för Sverige 2012. Därmed kan vi få ett facit på hur mycket hushållens skuldbubbla växt i förhållande till BNP under 2012. Och beskedet är nya rekordnivåer, för första gången över 84% av BNP.

Hushållens skuldbubbla.

2011 avslutades med en skuldbubbla på 82.22% av BNP och den siffran steg under 2012 till 84.30%, eller med 2.08 procentenheter. De svenska hushållens skulder är alltså inte bara på ohållbara nivåer, utan fortsätter stiga snabbare än BNP.

Uträkningen sker förstås utifrån nominell BNP och inte real BNP, om nu någon undrade. Skulderna kommer ifrån SCB:s Sparbarometer och inkluderar "hushållens organisationer" som har 14 miljarder i skulder av hushållstotalen på 2 997 miljarder.

Hushållens skulder steg alltså nominellt (ej justerat för inflation) mer än hela BNP. Medan skulderna steg med nästan 120 miljarder ökade BNP bara med drygt 55 miljarder. Det är specifikt hushållens konsumtion som räddar svensk BNP, men hushållen skulder ökar alltså snabbare än konsumtionen - mer och mer av konsumtionen sker i praktiken på kredit i någon ände. Av en uppgång på 1.4% kvartal fyra 2012 mot kvartal fyra 2011 var 0.9 procentandelar hushållens konsumtion.

Kort sagt har vi hittat ett mycket ineffektivt sätt att höja vår BNP, eller miraklet Pippi Långstrumpekonomin, som finansminister Borg hyllas för i resten av EU.

Hela Sveriges ekonomin bygger på en enorm kreditbaserad lyxfälla.

Media kallar detta för "oväntat positivt" (Schibsted/SvD). Frånvaro av analys som vanligt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

50 kommentarer:

  1. Hela samhället har fastnat i en lånebubbla, såg nåt reportage på värdelösa svt-programmet Plus där nån tjej satt i en nyproducerad lägenhet med en ny Macbook Air och klagade på att hon hade blivit blåst på 23 000 kr, pengar hon lånat (!) av sina föräldrar.

    SvaraRadera
  2. Kanske köpte vi Midvintermörker för pengarna! Det vore väl positivt!
    Vi har rekordlåga räntor och rekordhöga skulder.
    Det ger en skillnad när räntan sjunker!
    1 % lägre ränta ger ju 1,8 % med en skuld på 180% av BNP.
    Att skulderna ökar är en funktion av att vi byter bostäder. Se på hela bilden-förmögenheter skapas och är nu 2-3 ggr skulderna? 7000 Mdr??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är väl (i allmänhet) att tillgångar kan fluktuera i värde på ett oväntat sätt, medan skulderna brukar vara mer konstanta.

      Radera
    2. Känns som man sa samma saker i USA, Spanien och Irland 2007, frågan är ju vad som händer när räntorna går uppåt istället samt hur stor nytta vi har av de snedfördelade förmögenheterna?

      Vad hjälper det de överbelånade att Stefan Persson har 100miljarder över, försöker staten ta dessa för att betala andras lån kan han ju bara flytta pengarna utomlands.

      Radera
    3. Som jag skrivit så många gånger förr, så är tillgångarna extremt snedfördelade i Sverige, så de som har skulder har inte likvida tillgångar. Dessutom är "vanligt folks" största tillgångar inte likvida - de är fordringar på pensions- och försäkringssystemen eller låsta i bostäder.

      Radera
    4. Som alltid var ovanstående kommentar generellt - det finns naturligtvis individer som är motexempel, men de individerna är inte problemet.

      Radera
    5. Det är bättre än vad ni tror:
      Hushållens finansiella tillgångar: 7 492 382 Miljoner
      Hushållens REALA tillgångar, Bostäder, Skog mm: ???
      Hushållens skulder: 2 983 200 Miljoner

      Sökte på reala tillgångar och denna siffra finns inte.
      Gissar att 4 Miljoner fastigheter med ett snittvärde av 2 miljoner ger en bild: 8 000 000 Miljoner. Varför är denna summa ointressant?

      Radera
    6. Som sagt, jag har bemött detta många gånger. Det är bara några procent av befolkningen som har dessa finansiella tillgångar.

      Radera
    7. Visst är det enskilda som kan få problem , men som systemkritik så är en skuld på 3/15 eller 20% inget bevis på att vi är illa ute!
      Kan du plocka fram korrekt siffra på tillgångarna eller försvann den när vi slutade betala för den via förmögenhetskatten?

      Radera
    8. Tja, mediantillgångar på 60 000:- SEK, netto.

      http://cornucopia.cornubot.se/2011/09/median-vs-medel-ett-normalt-svenskt.html

      Andra länkar

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/10/29-farre-miljonarer-i-sverige-2011-2012.html

      "Medeltillgångarna är 237 297 USD per vuxen, men som bekant är det en stor skillnad på det helt ointressanta medlet och den relevanta medianen.Mediantillgångarna är bara 41 367 USD, eller ca 277 000 inklusive bostadsbubblans bostadspriser. Faller bostadspriserna endast 277 000 kronor saknar mediansvensson tillgångar och har en nettoskuld."

      Radera
    9. Medelskulden är intressant men inte medeltillgången?

      Tror du inte på normalfördelningen även i skuldsättningen?
      Hur ser medianskulden ut?

      Radera
    10. Oppti, när räntorna rör sig uppåt får vi facit över hur mycket värda "tillgångarna" är, hur likvida de är, och motståndskraften i ekonomin. Jag tror dock inte ens du som obotligt positivt inställd kan förneka att det yngre skiktet i samhället sitter på mångfaldigt större risker i form av skuld än vad den äldre utsugargenerationen gör idag. En höjning i ränta eller minimalt prisfall kommer att drilla flera hål i generation Y:s svaga skepp.

      Betänk också att värdet av en tillgång endast är en tillgång så länge någon är villig och kan betala det pris man begär den dagen man ska sälja. En aktieportfölj kan vara en tillgång idag och nästintill utraderad imorgon.

      Radera
    11. När räntorna rör sig uppåt kanske de med en viss framförhållning väljer att binda för att minimera kostnaden innan den nära förestående kraschen. Det är förstås den stora massan som sitter på pottkanten som avgör hur ekonomin kommer att gå. Vi andra kan vänta ut resultatet, eller binda, eller vad man nu tycker är bra. I vilket fall har det ingen större inverkan på något överhuvudtaget. Det är samma personer som får betala, och det är ju inte jag, vilket känns riktigt bra.

      Radera
    12. Tillgångarna räknar väl in bostadsbubblan, hur ser siffrorna ut utan detta låtsas värde ökning.

      Radera
    13. Fast det verkliga problemet härrör i låga löner samt dålig löneutveckling. Konsumentprodukter och det hjärntvättade behovet av dessa är kapitalisternas sätt att råna Svensson och gärna se till att låneandelarna växer. Konsumtion på kredit är nämligen kapitalismens triumfbåge. Länder såsom Sverige med obefintlig egen produktion är rena smörgåsbordet för dessa då krafset produceras i låglöneländer med hög yield åt dessa företag. Titta på Apple exempelvis och dess hjärntvättade sekt som köper nya produkter med ett mindre mervärde för varje år som går. Lägger man till den dolda inflationen som vi får genom importerade produkter och det faktum att KPI inte tar hänsyn till lånade pengar förstår man hur utarmande hela systemet är. Jag anser att lån är motsvarigheten till ett drogmissbruk som förvärras ju mer man använder skiten.

      Radera
  3. Är det någon som vet nån bra sms-lånefirma så att man får loss lite pengar till att köpa Midvintermörker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns de som lånar ut 1000 kr en månad helt utan ränta och avgifter första gången! Fatta vad det är för torskar de fiskar efter som sen inte kan betala tillbaka utan förlänger lånet för 30% i månaden.

      Radera
    2. Det finns program på tv som man skäms över att man tittar på. Om man skulle tycka att räkningarna är lite för höga någon månad så räcker det att titta på Lyxfällan. Det är tragiskt att det blir ett sorts feel good-program. Likaså diverse bantningsprogram. Man kan sitta och äta pizza och ändå känna sig sundare än vad vissa medverkande på TV är.

      Radera
    3. Lyxfällan tar dessutom inte de värsta fallen. Konststycket stavas nästan alltid "mera banklån". 99% av alla som ställt upp i programmet kommer bli varse om att "lösningen" flyttade deras problem 5 år framåt i tiden istället för att egentligen lösa dem.

      Radera
  4. "Someone's godda pay for this, somehow. And it aint gonna be pretty."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skuldfällan slår till när BNP inte stiger och vi slutar köpa Midvintermörkret! Kort sagt när vi slutar tro på nuvarande systemet i större utsträckning än enskilda grupper. Cornucopia är bra på att få fram denna sidan av ekonomin. Nedåtsidan.
      Som tur är finns det en verklighet som hela tiden visar ett alternativ.
      Men det är ingen självklarhet och jag måste erkänna att på min konsumtion hade inte samhället kunnat växa! Tur att vi är olika!

      Radera
    2. Man kan investera istället för att konsumera. Konsumtion förbättrar inte samhället, investeringar - att skapa något varaktigt som ger avkastning och alltså förbättrar - förbättrar samhället.

      Radera
    3. Skillnaden mellan investering och konsumtion är ibland hårfin-men där håller jag med dig!

      Radera
    4. Analysen av situationen är korrekt. Men inte skuldfrågan(den mänskliga). Vem kommer alltså få skulden när bubblan när den faller?

      Min analys är ju att det är Cornu, Schiff mf som får skulden när det faller. Det hela handlar ju om makt. Och makten behöver scape goats i storskala. Och självklart var det cornu som fick hela bostadsmarknaden att falla, han skrev ju ner den.

      Radera
    5. Bankerna kommer att få skulden, det är en lagom ansiktslös varelse som är lätt att skälla på. Dessutom har ju Borg redan krattat manegen genom att regelbundet klaga på dem.

      Radera
    6. Pappersnäsdukar lär vara nästa heta bransch.

      Radera
  5. Räknas mobil-abonnemang med i detta?

    SvaraRadera
  6. Om man dividerar med antalet människor i Sverige som har anställning (ca 4½ miljoner) så hamnar man på ca 730 000 kr. Medianlönen efter skatt är väl ca 230 000 kr/år (25000/månad före skatt om jag inte misstar mig).

    SvaraRadera
  7. I konsumtions-siffrorna ingår bara bostadshyran/räntan och inte lånen för boendet. Därför är det logiskt att skulderna ökar snabbare än konsumtionen och därmed BNP under bostads-boomar. Icke desto mindre är det en bubbla eftersom bopriserna nästan uteslutande handlar om krediter. När det demografiska tillskottet lagt sig(vilket pågår) kommer pristrycket att svalna. Man får inte glömma bort att prisstatistiken är volymberoende. Bara en bostadsaffär till högre pris ökar inte prisindex märkbart generellt. Eftersom antalet affärer är stort använder man sig av olika vägnings-faktorer men utmärkande vid vändning av pristrenden är att priserna normalt faller långsamt i början. Det beror ofta på att antalet genomförda affärer minskar stort. Och minskar affärerna så påverkas prisindex mindre pga deras volymkonstruktion. Hur ett prisindex är konstruerat är mao väldigt viktigt.
    I USA pågår nu sedan en tid diskussioner om att införa kedjeindex vid beräkning av pensionerna i USA. Det innebär om jag minns rätt att uppmätt inflation rent beräkningstekniskt ökar med 0,6% mer(per år) på underlagets prisförändringar. Huja...lögn förbannad lögn....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Godtyckligheten inom kvantitativ ekonomi beror i grunden på att det är abstrakta aggregerade begrepp man försöker kvantifiera. Som medelsumman för alla betalningar som gjorts under en viss period. Vad säger det egentligen?

      Naturvetenskaplia storheter, som Månens massa, är däremot entydiga. Inte bara konventionellt definierade, utan ett verkligt fenomen som faktiskt finns därute. Det kan man inte säga om "bostadsprisutvecklingen".

      Radera
    2. så sant Kapitalist...men just månens massa liksom jordens är inte självklart enkla att beräkna då vi inte känner dess innehåll, dvs dess tyngd. Men det låter väl sig göras genom att vi känner de andra storheterna som hastighet, avstånd och motstånd antar jag!

      Radera
    3. Astronomerna har stenkoll på himlakroppars massor. Den ges av gravitationen som avslöjas av deras rörelser. När man skickar ut sonder så räknar man exakt med dragningkraften längs banan flera år framåt i tiden. Månens massa känner man till med sån svindlande precision att även dess extremt tunna atmosfär som väger 10 ton räknas med (undrar om man justerat för månlandarna som står kvar där?) Avståndet till Månen mäter man med laser mot en reflektor som Apollo-programmet placerade ut på dess yta, med millimeterprecision! Pioneer 11 som befinner sig 85 gånger vårt avstånd från Solen bort, det mest avlägsna föremål mänskligheten har byggt, fann man saktade in sin fart med *en miljarddels* meter i sekunden per sekund mer än vad man beräknat. Det visade sig bero på att värmestrålning från sondens batteri är mer riktad framåt än bakåt, så att säga, och därmed ger en, otroligt liten men ändå, bromsande effekt. Ungefär lika mycket som en bil bromsar in när man tänder helljuset... Och det mätte man alltså upp från Jorden med radiometri.

      Astronomi och ekonomi är skilda världar. Att kvantitativa ekonomer försöker sätta siffror på oräkneliga saker, det är ett hopplöst spektakel. Som att tro att man kan spela handboll för att man har läst en massa matchresultat i tabellform. Visst är siffror användbara även inom ekonomin, och det här med utvecklingen av skulder och bostadspriser säger ju en del. Men utan solid förståelse för de verkliga underliggande företeelserna så blir det bara nonsens. Lita aldrig på några promillen i ekonomiska sammanhang, det är en falsk precision. Även angivna felmarginaler utgår från en rad uppenbarligen falska antaganden. De verkliga mätfelen är mycket större än så, och principiellt olösliga.

      Radera
    4. Om ekonomi vore astronomi, så skulle ekonomerna ha beräknat på öret när till vilket pris som vilken bostad kommer att säljas och vilket datum under de kommande 100 000 åren.
      Men en ekonomi fungerar ju inte så att det ens är teoretiskt möjligt. Det handlar inte om mätteknik eller statistiska metoder. Det handlar om att fundamentala ekonomiska egenskaper inte är kvantifierbara eller prognosbara.

      Radera
    5. du är allmänbildad...vilket alltid är trevligt. Ja tyvärr fick en massa politiker för sig att godkänna att ekonomisk politik på 60- och 70-talet skulle bedrivas efter fysiska lagar(påhittade visade det sig senare) vilket förstås renderade totalt felaktiga resultat. Visserligen är jag för ständig utveckling och test av nya metoder men man tar sig för pannan alltför ofta(då menar jag inte i efterhand väl att märka)när man ser vad de hittar på. Än värre är det när de i lönndom bakom stängda dörrar ägnar sig åt nya styrmetoder helt utan transparens inför sina väljare.


      Radera
    6. Problemet är ju att ekonomi är mera närbesläktat med astrologi... :-)

      Radera
    7. Problemet är att politikern står inför ett problem att lösa. Han(just det... HAN) vägrar att inse att verklighetens problem förmodligen kräver att hans väljare måste svälja beska piller. Istället försöker han leverera det han vann valet på. Ungefär som Alliansen där M helt enkelt måste sänka/ta bort inkomstskatten, arvsskatten, förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och samtidigt införa ytterligare subventioner till bostadshavare(ROT). Allt detta på en och samma gång när man väl hamnat i regeringsposition. Men absolut ingen tanke på vad det gör för skenande bopriser. Särskilt när man saknar bopolitik och säljer ut allmännyttan till underpris. Allt detta i en avreglerade bankmarknad där utbudet av kapital är så stort att räntorna faller, där fri belåning gällt. Lägg till demografi.

      Behöver man ha särskilt mycket under pannbenet för att se vart det bär? Man skyller på att marknaden är kortsiktig. Hur kortsiktig är politiken? 4 år?

      Radera
    8. Problemet är att vi människor tror och har blivit itutade att ekonomi är obegripligt och svårt att förstå.
      Men det är inte svårare att förstå ekonomi, tro mig.
      En skuld skall betalas tillbaka, helst så snabbt som möjligt för att inte hål i den reala ekonomin skall uppstå (detta fattar alla individer från 8-99 år i befolkningen.
      lånar man en 10 krona av någon så betuder det att man ska betala tillbaka den.

      Problemet är att banker/finasinstitut/kreditgivare/rövare/banksters nu lever just på att skulden inte behöver betalas tillbaka trots att den reala ekonomin kräver det. (detta fattar uppenbarligen inte ens en nationalekonom med 2 decenniers utbildning?).
      Bland vissa ledande politiker i Sverige pratas det om att slopa amortering (döda skulden) vilket måste ses som att dessa politiker antingen är ointeligenta eller korrupta.
      jag tror vi inom snar framtid kommer att få betala för denna så oansvariga hantering av vår ekonomi och ja alla kommer få vara med och betala även vi som inte har lån

      Radera
  8. Hur mäts detta, inkluderar det till exempel studieskulder? Och om man vill få koll på hur illa man själv ligger till jämfört med svenne banan, finns det bågra bra tumregler för hur man räknar ut skuldsättningen (där man också tar hänsyn till individens tillgångar)?

    SvaraRadera
  9. Skulle vara kul att se en uppdatering av "skuldslavsindex" med dom nya helårsuppgifterna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För om jag inte är felinformerad så steg lönerna i Sverige med drygt 2% i Sverige under 2012? Inflationen var istortsett 0 och räntorna sjönk med ungefär 25% Det borde betyda att medelsvensson idag klarar av betydligt större lån än vad denne gjorde för ett år sedan? Så stabiliteten i samhället bordet ökat?

      Radera
    2. Arbetslösheten steg...

      Sen om inflationen verkligen var 0% kan man ju spekulera i. Matpriser tex tror jag de flesta upplever blivit dyrare, det beror på individuell konsumtion.

      Radera
    3. Arbetslösheten steg eftersom befolkningen i arbetsför ålder ökade. Läser du statistiken som SCB presenterade idag så uppges det att antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,5% och antalet arbetade timmar i landet ökade med 1,3%. Så det är fler människor som är med och kan bära skuldbördan idag jämfört med för ett år sedan. Trots att arbetslösheten ökat.

      Radera
    4. Enligt SCB så steg matpriserna med 2,4% under 2012. Så ja. Har man enbart mat som utgifter här i livet så var inflationen högre än 0.

      Radera
    5. 2% up my ...
      Köttfärs för 73 kr/kg gör mig upprörd. Det är snarare 10% prisinflation sen den kostade 19 kr/kg. Finns iofs för 49:90 i lågprisbutiker, men även det representerar en enorm prisuppgång. Men om man summerar det med TV-apparatpriset per tum skärm, och dividerar med två, ja då kanske man landar på 2%? Vem vem bryr sig om det? Den siffran betyder ju ingenting.

      Radera
    6. Har du någon annan källa än magkänsla som visar på skenande matpriser så får du gärna dela med dig av den.

      Axfood får väll anses som partiska i ämnet men dom uppger i sin årsredovisning att matprisinflationen var 2% under 2012 och 0% under 2011. Deras väldigt moderata omsättningsökning styrker detta... Om matpriserna ökade med 10% om året så borde väll rimligen livsmedelsbutikernas omsättning öka med 10% om året? Något som inte ja kan se sken av i varken Axfood eller Icas årsredovisningar.

      Radera
    7. Rickard

      Magkänsla och människors verkligt upplevda priser är det som faktistk existerar i verklgiheten. Aggfregerade statistiska medelvärden saknar ekonomisk tolkning och mening. Ingen köper allting, så priset på allting är alltid irrelevant för alla.

      Folks matkonsumtion varierar mycket mer än man spontant tror. Folk verkar t.ex. äta mycket mer per dag runt julhelgen än resten av året. SÅ högre matpris kan lätt få lägre matkonsumtion som följd. Såg att köttfärs nu anges ha 12% fett, förr var det 10%. Man vill inte höja priset, för det märker konsumenten, så man försämrar kvaliteten och mängden på innehållet istället. Smyginflation. Den statlige inflationsbyråkraten bedömer förstås att ökad fettmängd är en kvalitetsuppgradering (smakar godare, lättare att tillaga) och viktar detta därför som *minskad* inflation.

      Och hur skulle byråkraten veta vad jag och miljoner andra konsumenter värderar på riktigt? Allas våra värderingar är ju suybjektiva och därför nödvändigtvis omätbara och okvantifierbara. Jag värderar proteininnehåll. En annan värderar ursprungslandsmärkning o.s.v. Statsbyråkraten måste därför alltid ignorera allting som har ekononmisk mening, för att tvärtopm istället sortera sina uppmätta irrelevanta siffror om ingenting som har med ekonomin att göra.

      Radera
    8. Sen har du detaljhandeln med produkter som går sönder och slits ut allt fortare. Detta speglas inte i inflationsindex heller.

      Radera
  10. Hur är det nu med BNP per capita?
    Skuldökning per capita?
    Vi hade väl en historiskt hög befolkningsökning 2012?

    SvaraRadera
  11. Det skulle faktiskt vara intressant att se en graf på skuldökningen i procent av BNP och inte BNP-ökningen i procent för sig och skuldökningen dito.
    Dvs kvoten mellan skuldökningen i kronor och BNP i kronor.
    Det säger så oerhört mycket mer eftersom en skuldökning på 50% per år om skulderna skulle vara säg 1 miljard och BNP 3500 miljarder är pytteliten jämfört med en skuldökning på 1 % då skulderna är 3500 miljarder och BNP 3500 miljarder.
    Om någon förstår skillanden. Att skuldökningen är större än BNP-ökningen uttryckt i procent är ju som att säga att mitt äpple är större än ditt päron.
    Dock tror jag inte en dylik räkneövning ändrar slutsatserna i inlägget, men det kunde vara intressant att se hur allvarlig situationen är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se graden ovan. Den visar skulder i procent av BNP (staplarna).

      Radera