Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2013-03-05 06:18

Allan Savory om betesdjur mot ökenutbredning på TED

Vad är bättre att börja morgonen med än Allan Savorys dragning från TED 2013, där han redovisar för hur ökat köttproduktion via betesdjur kan förvandla världens öknar till grönska och i massiv skala vända klimatförändringarna genom att binda upp massiva mängder CO2. Som jag skrivit tidigare, vi behöver mer beteskött, inte mindre, hanterat på rätt sätt.

Öknarna breder ut sig när man slutar beta, inklusive i USA där man allt mer stallar in boskapen i köttfabriker, men processen går att vända genom att åter börja beta uttorkad mark.

Även i Sverige är ökade volymer betesdjur gynnsamt och binder upp mer CO2, samt förbättrar jordbrukets totala produktion och gör mark mer produktiv och förhindrar uttorkning.

Alla som vill uttala sig om kött måste se denna TED. De som motarbetar kött gör alltså klimatet en otjänst och ordnar ännu mer ökenutbredning, men det måste alltså handla om betande djur, inte industriellt installade produktionsenheter.

Läs även mer hos Savory Institute.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

68 kommentarer:

  1. Det här var banne mig den bästa och mest omskakande video som jag har sett någonsin.
    Med en gång förstår man att det är så självklart och man känner 'i magen' att karln har rätt.
    Under hela skolgången har jag ju blivit lärd hur jorden förvandlas till öken på grund av för hårt betestryck.. och så kommer det här.

    Blir en bra dag idag. Tackar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. när du säger det så minns jag detsamma...

      Radera
    2. hmmm..
      Vad säger då SNF, Jens Holm,,,,
      Djurens Rätt och andra Veterinärfilosofer?

      Radera
    3. I Sverige är det väl industrikött och inte Savorykött vi äter?

      Radera
    4. hmmm..
      Finns varianter som Naturbeteskött....
      Eftersom jag "äter kött från min egen gård" så slaktar jag enbart djur som enbart levt på bete och hö/ensilge. Helst skall slakten ske på senhösten för bästa kvalitet ( omega 3 och CLA)..

      Radera
    5. Tänk om Vattenfall ägnat sig åt att marknadsföra detta istället för miljarder till att gräva ner koldioxiden under jorden? Vilket tradeoff för att inte säga Goodwill för Sverige!

      Radera
    6. Thomas, jag syftade inte på undantagen utan vad som generellt säljs (vilket också är vad ex. SNF vänder sig emot - de förespråkar trots allt naturbeteskött). Man måste skilja på kött och kött. Jag äter självklart också enbart kött från den egna gården.

      Radera
    7. SNF är bara en kommersiell verksamhet som är för att jga fram fler medlemmar för att stärka sin kassa!

      Radera
    8. Helt korrekt. Men just i den här sakfrågan så råkar de träffa rätt.

      Radera
    9. @rttck

      I Tyskland hade väl vattenfall tänkt att pumpa ner koldioxiden i bergrum och det skulle enligt dem vara en miljövänlig lösning för nya kolkraftverk.

      Såg någon annan film om tekniken att pumpa ner koldioxid i bergrum från kolkraftverk och de hade räknat ut att 75% av energin som man fick ut från kolkraftverket gick åt att hantera koldioxiden (bl.a. pumpa ner).

      Radera
    10. Hanhart.
      SNF snuttifierar allt och då närmar man sig veterinärfilosofin..

      Radera
    11. @dopad; Jovars..har även jag läst om nämnda kolkraftverk. Man har ju gjort testförsök. Undrar jag hur länge tyskarna kommer att tillåta brunkols-energin? Tills den tar slut? Eftersom man tillåter flytt av städer så blir det nog så och särskilt nu efter Merkel´s kärnkrafts-stopp och motståndet mot skiffergas! Antar att Vattenfall fortsätter sina tester? Men det har onekligen varit tyst sedan länge!

      Radera
    12. Varför dra in djurrättsorganisationer i det här det första som sker? Fånigt och omoget. Det viktigaste är att fler och fler förstår och lär sig vad som faktiskt gör skillnad - utan att skapa läger av rätt och fel, prestige och annat som enbart stoppar positiv förändring. Utbilda, sprid men skippa respektlösa, kontraproduktiva påhopp om du/ni vill göra skillnad. (Det gäller för övrigt även djurrättsorg. i de fall de beter sig likadant)

      Radera
  2. Urbaniseringen är en starkare naturkraft!

    SvaraRadera
  3. Egentligen ingen nyhet.
    För svensk del så har man resonerat om åkermarkens minskande mullhalt, alltså kolhalt, genom alltmer odling av ettårsgrödor och plöjning, i snart ett århundrade...
    det finns fler problem i världen som vi också har svenska erfarenheter av...
    Under 1800-talet startade nyodling av mark som aldrig tidigare odlats.
    mossarna..
    Genom att dika ur mossar sänkte man grundvattnet och fick användbara jordar.. Ett tag.
    För varje år man plöjde och harvade och sådde havre (havre var/är en exportartikel som trivs på mossjordar) så skedde precis den process som beskrevs, en liten del av mullen/mossjorden försvann upp i atmosfären.
    Idag när man besöker gårdar som för hundra år sedan hade enorm odling av havre för export så har jorden försvunnit och alven kommit fram, vilket ibland bara är sten!!
    Dessa gårdar har nu förlorat sin storhet!,
    Men denna svenska erfarenhet används inte!
    Studera oljepalmodlingen i världen!
    Man sopar ner djungel, och tjänar kortfristiga pengar genom virkesvinsten, man slipper att återplantera som i Sverige.
    Man plantera sedan oljepalmer i denna djungeljord, som egentligen är en tropisk variant av svensk mossjord ( all växtnäring finns mullen som dessutom håller kolet).
    Problemet är att det betydligt mer intensiva klimatet snabbar upp processen där denna mulljord förbrukas och vad som återstår när odlingen av oljepalmer inte längre fungerar vill man integärna fundera på.....
    En ökad urbanisering, är min tro...
    Urbanisering är inte en utveckling, som svenskar gärna tror, utan en avveckling!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessvärre är urbaniseringen en irreversibel trend inom överskådlig framtid. Alla verkar åt samma håll, alla de som driver rörelsen rekryteras ur den urbana miljön och känner på så vis inga tvivel.

      Det är förfärligt. Förfärligt och avvecklande.

      Radera
    2. Nyodlingen pågick en bra bit in på 1900-talet, jag tror toppen för åkerareal inföll 1927. Antagligen var vi påverkade av blockaderna och ransonering under första världskriget och försökte göra Sverige självförsörjande??

      För den enskilde bonden tror jag dock inte att det var ruinerande att dika mossar, på den tiden fanns det ytterst förmånliga lån&bidrag för nyodling.

      Min egen finurliga slutsats är att "peak åkerareal" och det där som en del snackar om nog inte gäller Sverige. Här kan vi nog trolla fram en hel del nya åkrar/betesmarker om det kniper. Begränsningen ligger nog i så fall på andra håll, t ex tillgången till (och effekten av) konstgödning.

      Radera
    3. belii..
      Det finns folk som "skapar"ny åkermark.
      En bor på Gotland.
      Gotland har kalkgrund och är därför intressant för nyodling.
      Det enda område som egentligen vore intressant förövrigt att nyodla är Jämtlands kalkjordar....
      De jordar som varit bäst, som Lundaslätten, är bebyggd...
      Så det du resonerar om är mark som folk redan provat och funnit icke duga...
      Däremot så kan vi naturligvis återgå till vår ursprungliga odlingsvaiant, massajbruket!
      Ty svenskarna kallas Nordens Massajer, då basen för de boskapsskötande skaraborgarna har satt genetiska spår genom att vi klarar att dricka färsk komjölk även i vuxen ålder....

      Radera
    4. Urbaniseringen är väl en rätt bra trend? Vi skyfflar in människoöverskottet på små avgränsade platser som vi sedan kan stänga av?

      Radera
    5. Du missar den politiska balansen mellan stad och land...

      Radera
    6. Städer = koncentrationsläger. Men lägervakterna bestämmer även över landet utanför.

      Radera
    7. @Thomas; Tackar för mycket god information. Såg tv-programmet med vår djungelfotograf när han med gäster flög över de nya enorma palmolje-platagerna som huggits ur djungeln i Sydostasien. SKANDAL! En typisk kapitalistisk utveckling med kortsiktig vinst som ger en långsiktig katastrof. Det är dags att sänka avkastnings-kraven genom att räntorna stiger.......absolut! Som jag alltid sagt: Centralbankerna gör inte sitt jobb. Tvärtom! Alltid biter de sin svans och hamnar efter utvecklingen!



      Radera
    8. belli..
      Ensak till..
      En betesdriven produktion behöver inte konstgödsel egentligen...
      Det framgår i videon!
      Växterna tar upp mineraler ur marken och djuren äter gräset och skiter ut det mesta en bit från ursprungsplatsen så djuren sköter spridningen av mineraler som P,K och Ca eller Mg....
      Väldigt litet "fastnar" i djuren....
      Samma gäller mjölken..
      Mjölkproduktionen på New Zeeland, som anses vara rationell, drivs med enbart betesdrift.
      Gödslingen är enbart en pH-höjande stödning med Ca/kalk...
      Den mesta betesgrödan är vitklöver som inte kräver annat än ett vettigt pH i marken, för att gynnna kvävefixerande funktioner.
      Om man har för lågt pH så binds P och andra växtmineraler i jorden så hårt att växterna inte kan utnyttja dessa...
      Betesdjuren som används i NZ är dessutom storleksoptimerade för dn naturen...
      Man mäter inte avkastningen per djur utan per hektar....
      Tvärtemot europeisk tradition.
      Det mmedför problem för svenskt jordbruk.
      Alla, inklusive politiken och bönderna eftersträvar dämed en produktion som är naturvidrig och knuffas framåt med hjälp av olika skatteregler och annat.
      (Inte minst obefintligt Grundavdrag, som jag alltid tjatar om...)

      Radera
    9. belli..
      För att förklara hur vi hamnat i en naturvidrig jordbruksdrift i Europa så måste man gå till England i sluet av 1700-talet. Bakewell var en engelsman som var framåt. Han insåg genetikens kommersiella sida, långt före Darwin. Han skapade egna koraser, Longhorn. Han fick två elever, bröderna Collings, som skapade tidernas genetiska framgång, Schorthornrasen!
      (Darwin som fick sina ideer från Collings, enligt Arternas uppkomst, nämner deras namn)
      Tyvärr byggde denna kommersiella framgång på att mäta det enskilda djurets storlek, mjölkproduktion osv..

      Inte på effektivitet!

      Radera
    10. rttck..
      Det finns en politisk sida sominte får diskuteras i Sverige.
      Ett prblem som funnits århundrnden i landet....
      Något som sossarna ville lösa genom att införa "animaliefabriker", som man uttryckte det på 1960-talet.
      OP hade detta problem när ab var ute i världen ochresonerade. Han hade en åsikt i Grekland och en annan hä hemma (vilket finns på pränt, så att säga).
      Ty det finns internationellt minst två åsikter om det internationlla lantbbruket.
      Det vi här hemma diskuterar är Animaliefabriken, eller GMO-modellen...
      internationellt, även bland experter och ekonomer, så framförs Via Campesinas modell, som är mer heltäckande än dina funderingar.
      Även om den ekonomiska biten, pengar, finns med. Men resten är politiska åtgärder....
      Åtgärder som går på tvärs med dagens nyliberala modell... (WTO)
      De däremot mycket kapitalistiska och västerländska.

      GMO-modellen driver på urbaniseringen och förvärrar det som videon visar (enligt min åsikt)
      Via Campesinas politiska ideer kan däremot genomföra videons förhoppningar!

      Valet är vårt!

      Radera
    11. Tänk på renskötseln i norr, där får ju Samerna inte fara omkring med djuren som de vill eftersom skogsägarna är rädda för skador på mark och nyplantage. Nyplantage kanske.. men då skall man nog utrota älgen istället.

      Radera
    12. Dagens renskötsel är just modernt...
      Vem kan leva hundra renar, som för hundrafemtio år sedan....

      Radera
    13. @Thomas; Ja verkligheten inom jordbruk och djurhållning är helt klart en blind fläck hos mig och de flesta antar jag. Men man blir verkligen eggad av videos som denna. Ta USA då med sina mastodont-fabriker. Inte kan de har tid att låta djuren gå ute! Och ju starkare kapitalet blir ju större röster har de på Capitolium. Snacka om att spotta i motvind!

      Man tänker på alla öppna torrlagda ytor. Varifrån skall all boskap komma?

      Radera
    14. kolla Smithfield i USA....
      Deras svingårdar är lika stora som hela den svenska produktionen totalt..
      På ett ställe!
      Hela delstaten luktar svinskit....
      Nu har Smithfield etablerat sig inom EU....

      Radera
    15. är det de som köpte en av Polens största fabrikanter av svin och gjorde den till Europas största.....skandal genom att tömma ut svinavföringen ute på mossorna så att skiten rann ut i floden och Östersjön? Helt jävla galet att det kan fortsätta.

      Men svin kan man inte ha i stora hagar, eller!

      Radera
    16. Fa´n jag tröttnar på näringsliv och ekonomi när jag ser stordrift drivas till ytterligheter! Då vill jag genast åka ner till Bayern och till bergen igen!

      Radera
    17. Förstår inte ditt svar? Vad jag förstår så är den "moderna"* lite mer centraliserad i "samebyar" där samebyarna har 3-5000 djur som de föser omkring. Har dock igentligen ingen aning, har inga renar, tycker endast om att beställa köttet. Finns lite statistik här http://www.sametinget.se/statistik

      Min mening var att det finns en rädsla att kor, renar, dovhjortar och vildsvin förstår skog och mark, medans de kanske igentligen förbättrar mer än de förstör... (vildsvin verkar dock vara lite extrema)

      * dvs påverkade av regler, skatter och annat vilket gör att den som vill inte får ha det antal som gör att de kan leva på det.

      Radera
    18. Varför inte Norge...
      De har en helt annan jordbrukspolitik än i detta land...
      Varför?
      Jo, där såg man aldrig bönderna som arbetarnas fiender utan som dess medspelare...
      Så norska sossar är för en stark bondekår och det gynnar en bra landsbygdpolitik!

      Radera
    19. oluis...
      Grisen är en sanslös "skogsförbättrare" , men har en tendens att dra sig till goda grödor, potatis, golfbanor och trädgårdar.....
      Men du har nog rätt där, ren och älg anses vara ett problem i den svårföryngrade norrlandsskogen, som ju inte är lämpad för lplantageskogar....
      men då mycket stor del av de norra skogarna är bolagsägda så är problemet givet...
      Den hanteringen av skogen kan bara accepteras i Sverige, då vi är en råvrukoloni numera, ty när Stora kör samma koncept i Brasilien så stöter man på patrull...

      Radera
    20. Inget Nobelpris för bönder heller.. just saying. Bygg en tidsmaskin och ge Nobel en åthutning.

      (Dvs jag tycker att det borde finnas ett Nobelpris för ... ehh... Agriculture)

      Radera
  4. Tänk vilken nytta en agronom kan göra för vår planet!
    Något för J Rockström att lära sig av!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rockström och wikman är bara ute för att tjäna pengar!!!

      Radera
  5. Tänkte spontant på det växelbruk som var standard i Sverige fram till 50-talet.
    Som jag förstår det är det för hårt/felaktigt betestryck som orsakat skador.
    Felaktigt har vi dragit slutsatsen att det inte skall betas alls.
    Nu har han nyuppfunnit växelbruket.
    Utan konstgödning och kraftfoder hade kanske mycket av ökenspridningen inte inträffat i första läget!?
    Hoppas han har rätt - vore ju fantastiskt om stora ytor snabbt skulle kunna förändras enligt hans idéer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderade på hur jag skulle svara....
      Då djuren varit förmögenheten blir risken att boskapssötarkulturer skaffar för mycket djur, ty som videon visade, så krävs en medveten strategi vid denna model och då bör inte målet bara att maximera djurantalet utan en optimering för bästa effektivitet....
      Ungefär som mjölkproduktionen på NZ.

      Radera
  6. Finns det några företag som köper upp förstörd mark. Ser till att använda Savaroys metod för att återställa marken och produktiviteten och sen säljer marken med vinst?

    Hur många år tar det för att få mark att blir produktiv igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad tror ni skillnaden i markpris blir?

      Radera
    2. Det ökade värdet på en nordafrikansk savann med återskapad vildmark och återutplanterade viltpopulationer av de små rester av den nordafrikanska faunan, såsom den lilla grupp unika marockanska parklejonen...
      Går det att prissätta?

      Radera
    3. OM man kan göra detta på marknadsekonomisk grund utan subventioner så kommer det gå snabbt att fixa till. Jag skulle gärna själv investera lite pengar i ett företag som både tjänade pengar och gjorde något som är långsiktigt hållbart.

      Om det bara tar tre år att göra om i princip obrukbar mark till välproducerande borde det finnas en hel del pengar i det. Tänk köp för 10 kr/ha och sälj för 1000 kr/ha. Jag är ingen bonde och har noll koll på markpriser i ödemarkerna i Australien och USA.

      Kostnaderna verkar vara främst staket och utbildning av de som driver verksamheten. Vilket skulle kunna vara överkomliga kostnader för en oinvigd.

      Radera
    4. Räkna mest på turistintäkterna, tycker jag...
      Och spinnoff- effekterna.

      Radera
    5. Det finns tydligen ett företag som heter Grasslands LLC som arbetar i nära samarbete med The Savory institute. De verkar räkna med dubblat värde på marken.

      http://seedstock.com/2012/03/05/company-aims-to-profit-from-restoration-of-globes-devastated-grasslands-one-ranch-at-a-time/

      http://www.savoryinstitute.com/what-we-do/healing/

      https://www.facebook.com/grasslands

      Radera
  7. 0830 in i föreläsningen säger han att förändrar man mikroklimatet på en tillräckligt stor yta påverkar det makroklimatet, det måste i så fall betyda att vi måste återställa mikroklimaten för att kunna fixa de globala klimathotet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stämmer bra det.

      En annan frågeställning kan vara hur mycket ökenutbredningen och industrialiseringen av köttproduktionen orsakat klimatförändringarna, då naturen inte längre binder upp forna tiders CO2 i en allt mindre takt när öknarna fortsätter bre ut sig. Det finns två delar i ekvationen - ökande fossila CO2-utsläpp och minskande arealer som tar upp CO2 och binder detta i marken.

      Radera
    2. Glöm inte rbaniseringens effekt, asfalteringen med mra....

      Radera
    3. Tja, det mesta av mulljorden består av kol på sina ställen av prärien har mulljordslagret sjunkit upp till två meter, Do your math.

      Radera
    4. Då vi här resonerar ekonomi (utom jag) så varför inte fundera på Black Earth Farming...
      Aprpå rejäla matjordlager och pengar....
      (de har tydligen gått med vinst för första gången)

      Radera
    5. Ekonomi och jordbruk hänger ihop, kolla upp ursprungsbetydelsen av orden ekologi och ekonomi.

      Radera
    6. Det vete tusan om det gäller i Sverige numera....
      Ett land som anser sig vara ett jordbrukland, Frankrike, har ingen djurskyddslag...
      Ty man anser att djuren har ett ekonomiskt värde som gör att ingen behandlar djur illa...
      I Sverige har vi en totaldetaljerad djurskyddslag, för att skydda djuren, då det ekonomiska värdet är högst minimalt numera...Så ekonomi och jordbruk har inget ( positivt) samband längre....

      Radera
  8. 0830 in i föreläsningen säger han att förändrar man mikroklimatet på en tillräckligt stor yta påverkar det makroklimatet, det måste i så fall betyda att vi måste återställa mikroklimaten för att kunna fixa de globala klimathotet?

    SvaraRadera
  9. Glömde i min kommentar att ta upp frågan om hur det politiskt korrekta etablissemanget skall hantera dessa idéer?
    Kött är ju parias hos de professionellt politiskt korrekta.
    Kommer det bli så här på känt manér?
    1. ignorera.
    2. smutskasta
    3. påstå att det var deras idé från början


    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du att du kan ändra på en troende vegan?

      Radera
    2. Som vegetarian kan jag svara med att det mesta köttet framställs med industriella skitmetoder som förstör enormt mycket. Så att vara vegetarian är bättre än normalbeteendet.

      Jag skulle själv svara nummer 3. Fast med modifikationen att jag bara trodde det gällde vilt. Altså att det är helt ok att äta vilt men att det aldrig skulle räcka till alla.

      Radera
  10. Det här är högst intressant, men jag skulle vilja ha bättre förklaringar på varför öknar tillkom i första början. Många öknar är äldre än människan är. Kan en del öknar åstadkommits av våra tidiga förfäder, om de hade skaffat sig en viss passion för att begagna sig av eld?

    Även om det inte är förklaringen så kan man förstås tänkas återställa öknar genom ett smart användande av betesdjur. Det måste inte vara människans fel att öknarna finns för att de skall gå att få att grönska igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nordafrika var en "kornbod" för romarna....
      Det kan vara så att orsaken är mer komplicerad än vad man tror, medan lösningen kanske enklare ( förhoppningsvis) än man tror...

      Radera
    2. Snabb fråga:
      Om jag fattat det rätt kan man alltså plöja upp riktig betesmark och sedan ta ut extremt goda skördar från den fina myllan under ett par år; Men de nyvunna insikterna innebär att emellertid att man måste låta marken återgå till betesmark för ett tiotal år för att "regenerera myllan" igen . Då erhålles riktig varaktighet?
      Dom senaste 100 åren har vi i stort sett i stället "kört slut" på myllan vilket måste ha kraftigt bidragit till att dom flesta spårmineraler och andra nöringsämnen i produkterna från landet ständigt verkar ha minskat sista 100 åren.
      Rudimentära mått som hållbarhet, utseende och avkastning mätt i vikt/ha har "ersatt" svårmätligare "inre" kvalite.
      Knappast en framgång för dagens "vetenskap".




      Radera
  11. Antar att man även kan påverka klimat/nederbörden etc om man lyckas minska torr-arealerna?

    SvaraRadera
  12. Det var mycket om odling och djurhållning. Jag tänker på de stora sojaodlingarna i brasilien, undrar hur länge man kan hålla på och ta ut sådana skördar utan att jorden blir utarmad?
    Bomull har ju visat sig vara en gröda som i hög grad fördärvar jorden och gjorde en stor del av de amerikanska åkrarna obrukbara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brasilien....
      1. Averkning av skogen, virkesfångst.
      2. Sojaodling i näringsrik djungeljord.
      3. Betesdrift med nötkreatur på näringsfattig jord.....

      Radera
    2. Den sista biten, betesdriften kan nog fortgå länge( om det regnar ibland)

      Radera
    3. Thomas, många intressanta synpunkter från dig.
      När hagmark för betesdrift kombineras med t.ex Rödklöver och andra växter med rotdjup upp till kanske 2 meter erhålles inte både kväve och mineraler "på stället" s.a.s.? Kanske en del lövträd måste läggas till för att få upp tillräckligt med mineraler, eller en del som "tas ut" i form av kött och ej återbördad avkastning?

      Rätt skött kan tydligen vilken mark som helst drivas "i evighet" med denna betesdrift!
      I Wikipedia stod det en del positivt om detta, plus att Allan Savory fått kritik för att den holistiska metoden inte "tillräckligt vetenskaplig"! Att det var funktion ELLER Vetenskap är nytt för mig!

      Kanske Monsanto har uppfunnit den kommentaren. Det kommer bli mycket mothugg från de "högteknologiska bio-industrierna".
      Dessa blir ju i stort sett onödiga när riktig betesdrift!
      Dessa vetenskapsmän borde börja tidsstudera kossor och skriva vetenskapliga avhandligar om bästa tuggmetoder eller liknande onödigt istället.

      Radera
  13. Betestryck eller öken har tyvärr inget med den "fotosyntetiserande" ekonomin att göra. Den fotosyntetiserande ekonomin behöver bara petroleumprodukter för tillväxt samt att principen för den ideologiska tillväxten kontrolleras genom hela ekonomins nätverk dvs nästan allt.

    Att bara genom enstaka forskningsområden försöka förbättra negativa symptom kallas reducering av problemet. Detta är bara en reducering av problemet som alltjämt pådrivs av media och dess stöttepelare dvs reducerad vetenskap.

    Einstein sa, man kan inte fixa problemet med intelligensen som skapade det, vilket detta inslag är och vad som konstant bidrar till en förljugen kognitiv dissonans bland allmänheten. I allmänheten ingår här vetenskapen. Tyvärr.

    Spridning av information genom modern media bidrar på detta vis till fortsatt kulturell mytologi.

    SvaraRadera
  14. Metanet och fisande kreatur bör även tas upp i sammanhanget...
    Detta har använts som ett slagträ emot djurdrift. Inte bara för att det kan lukta är hela resonemanget faktiskt gripet ur luften! Dock hela jordbruksdepartement världen över verkar ha svalt resonemanget och anlitar forskare för att mäta "CO2 equivaltenter" från sin boskapsmetan!

    Först och främst har metanet en livslängd i atmosfären av max 15 år. Efter denna tid har 99% brutits ned till CO2 och vatten.
    Trots att metan är en mycket starkare växthusgas än CO2 ökar alltså inte kreatursdrift varken metan eller växthuseffekt långsiktigt. Eftersom allt metan som sätts till också tas bort inom 15 år, blir nettoeffekten och den ackumulerade effekten noll. CO2 från ekologiskt djurdrift kommer från gräs och är alltså CO2-neutral. Om man nu kraftigt ökar djurdriften kommer kritiker med ganska stor säkerhet snart hävda att det ökade metantrycket skulle bli en katastrof. Men ökningen är alltså en engångsökning, inte en ökning år efter år som fossilbränslekonsumptionen innebär.
    Dessutom binds ju som sagts enorma mängder CO2 i mylla. Även om en balansräkning med en kraftig ökning av antal djur skulle visa en ökad växthuseffekt under en kortare period inser man snart att metanets kortvariga livslängd i atmosfären gör att denna effekt snabbt förtvinar när den blir ställd mot kontinuerlig bindnig av kol i upp till metertjock mylla som balanserad djurdriften tydligen möjligjör även i århundraden!

    Ett par andra aspekter som också har med metan att göra:
    Konstgödsel och gödsel från djur som sprids på åkermark har ett mycket stort svinn. 30% kan lätt rinna bort i vattendrag med omfattande direkt förgiftning och kvävegödsling av vatten. Från fabriksgårdar - kreatur och svin - blir det slurry som sprids på åkermarken.
    När gödsel från "vinter boende kreatur" sprids på ängar /hagar med tillräckligt tjock mylla bör snart all detta kunna bindas utan avrinning. Hur tjock mylla behövs med samma "djurbelastning" vinter som sommar?

    Någon som vet hur man räknar fram mylltjocklek för en "kväveläckage-fri" gräsbetesproduktion?

    Mer om metan: Den luktar men försvinner snabbt eftersom tätheten är ca hälften av luftens. Enda rapport om metan från alger -alltså de alger som bildas vid blommning efter avrinning av (konst-)gödslad mark jag sett är under nordpolsis. Här såg man alger under isen och i sprickor kunde man mäta att gasen som pyste ut var just metan.
    Alger på stränder packas lätt ihop till illaluktande paket utan lufttillförsel, till de inre våta delarna. Jag misstänker att eftersom metan alltid produceras vid förruttnelse kan det vara ganska ansenliga mängder metan som produceras av alger som ruttnar på stränder och sjöbottnar, alltså av konstgödsel som är fossilbaserat och spridits på åkermark. Någon som vet?






    SvaraRadera