Aktuellt

SCB: 2020 hade högsta antalet döda per capita sedan år 2012

SCB:s slutliga befolkningsstatistik för Sverige och år 2020 är nu publicerad. Den visar att pandemiåret 2020 hade det högsta antalet döda pe...

2013-01-01

Undvika det fiskala stupet?

I svenska media och utomlands hyllas nu Obama och den amerikanska senaten för att de kommit överens om att undvika det så kallade fiskala stupet. Men detta är i verkligheten mycket dåliga nyheter.


Det fiskala stupet innebär att USA:s statliga budgetsunderskott ungefär halveras och är alltså något positivt. Att undvika stupet innebär att USA fortsätter öka sin statsskuld i en alarmerande "grekisk" takt.

Allt som sker nu, om även representanthuset godkänner överenskommelsen, är att man sminkar grisen. Statsskulden är 16 421 tusen miljarder dollar och underskottet fortsätter vara över 1 000 miljarder dollar om året.

Vad de som hyllar ett undvikande av det fiskala stupets tvångsåtgärder säger är att om USA inte fortsätter visa ett underskott på 1 000 miljarder dollar om året så krossas världsekonomin. Kort sagt så lever världsekonomin på lånade pengar, utan några som helst ambitioner att någonsin ändra på detta.

Naturligtvis kunde man önska att amerikanska politiker kunde komma överens om en budgetsanering motsvarande det fiskala stupet, men det kommer man förstås inte göra i ett helt lamslaget politiskt system. Vad man nu åstakommer är besparingar på ca 180 miljarder dollar om året, av underskottet på 1 000 miljarder dollar. Hade det fiskala stupet utlösts hade man kunnat spara kanske 500 miljarder dollar per år.

De som hyllar detta är alltså rena skuldknarkare. Att USA fortsätter leva på massivt ökande skuldsättning anses vara "avgörande för världsekonomin". Å andra sidan är de väl själva skuldsatta utan några som helst ambitioner att någonsin betala av dessa skulder. Världsekonomin är alltså ohållbar och bygger på ofinansierad skuldsättning. Den som anser att den amerikanska överenskommelsen är något positivt bör vara konsekvent och anse att inga europeiska BIGPIS-länder ska sanera sina ekonomier utan fortsätta visa massiva statsfinansiella underskott. Varför ska Sverige ha en statsbudget i balans, när USA hyllas för fortsatta massiva underskott?

USA har dock kärnvapenmyntfot och kommer undan med vad som helst. Inte ens med ett utlöst fiskalt stup hade USA:s statsbudget varit i balans till 2020, vilket kan jämföras med den svenska saneringen av ekonomin på 90-talet, som faktiskt uppnådde balans. Men så har inte Sverige kärnvapen heller.

Ska man sammanfatta det hela innebär en eventuell överenskommelse inga väsentliga förändringar och är en icke-nyhet.

44 kommentarer:

  1. Det är ju illavarslande. Något som retar mig är synen på medelklassen. Jag läste någonstans att de betraktar personer med inkomst runt 400 000 USD per år som medelklass. Det måste kännas tufft för merparten som aldrig är i närheten av ens 100 000 USD vilket motsvarar 650 000 SEK.

    Hur svårt kan det vara att höja skatten för de rika? Ekonomin mår bra av mer pengar till de som behöver och mindre till de som inte vet vad de ska göra av pengarna.

    Tragiskt att se hur man kan kvadda sitt folk på det sätt som nu sker i USA.


    Mvh
    ägamintid

    Glad svensk medborgare och glad över att skatta ordentligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror den monetära definitionen som Romney och Obama använde för medelklassen satte den övre gränsen till hushållets inkomst på 250k USD. Enligt U.S. Census Bureau's rapport så hamnade ett hushåll i den 95:e percentilen om de hade en inkomst över 186k USD. Så begreppet är relativt skevt kan man lugnt sagt säga.

      Radera
    2. Man vill knappt tro det är sant att det är så illa. 400 000 USD och medelklass, det är ju 2,5 miljoner svenska kronor i årsinkomst och det i ett land där nästan all konsumtion av varor och tjänster är billigare än i Sverige.

      Radera
    3. Du har nog aldrig konsumerat sjukvård i USA. Dyr men inte bättre än annorstädes. Och med definitionen medelklass på 400000 USD så är nog medelklassen mycket liten. Där som haär finns det nog bara en liten överklass, en stor arbetarklass och en stor del underklass. Medelklassen med dessa definioner kan bara vara obetydligt större än överklassen. Tillsammans de 2% man talar om.

      Radera
  2. Är man förvånad? Massmedia hyllar ett beslut som inte har antagits ännu fast det framställs som det gått igenom. Ett förslag som om det går igenom bara sparkar burken fram ett par månader till då politikerna i Washington inte vill fatta några besparningsbeslut. Har inte hört hur dwt gått för mjölkstupet där mjölken kan gå upp 100% på ett par månader eftersom staten (om inget nytt förslag tas) skall i n och stödköpa mjölkprodukter för att höja priset. ..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju inte förvånat att man kommer till en överenskommelse, fiskala stupet skulle ju vara ganska opopulärt att ramla över och det är inte någon av sidorna som vill sitta som "ansvariga" för att USA trillade över stupet. Sen att överenskommelsen bara sparkar burken till nästa hållplats spelar inte någon roll i popularitetstävlingen sålänge folk inte inser orsak och verkan.

      Radera
  3. Någon som känner sig kompetent att förklara hur det här kommer sluta om 5-10 år? (Eller vilken tidsrymd ni nu ger det)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det problemet kan nog inte beskrivas med en kort kommentar. Gail Tverberg har skrivit ett långt inlägg om den oljerelaterade fiskala klippan. Slutsatsen är att det bara kommer att bli värre. Och hur mycket värre det kan bli innan allt går åt helvete ordentligt, och när det gör det, kan man bara spekulera om. Hon funderar även om att tänka om när det gäller import, vilket väl handlar om handelshinder - även det oroväckande.

      Radera
    2. Man kan förstås undersöka olika scenarier. Vad skulle t.ex. bli konsekvensen om USA inför handelshinder för att få tillbaka arbetstillfällen från asien?

      Radera
    3. Ett annat spännande - men kanske inte så troligt - scenario skulle kunna vara att USA splittras, när de rika delstaterna inte vill vara med längre, och resten får gå i konken.

      Radera
    4. Det mumlas faktiskt ganska mycket om en splittring redan idag. En hel del i USA tror att det är så det kommer att sluta. Kalifornien som idag går på kryckor skulle gå plus om det inte var för de federala utgifterna (skatterna).

      Radera
    5. Verkar som att det mest är tepåsefolket som vill ha sitt eget land, fria från det ogudaktiga och förtyckande demokraterna.

      “We the people on the other hand will set up a free republic under God that will promote personal freedom and free enterprise"

      Radera
    6. Tepåsetomtarna ser jag som antiintellektuella, lite OfTopic men vilka jäkla dårar när man går in och researchar och tittar på vad de egentligen står för och vart rörelsen har sina rötter.

      Radera
  4. Det som också är sjukt är att näringslivet vill ha reformer för med nuvarande osäkerhet så görs ju färre investeringar. Man vill ju veta vad som sker framöver för att våga satsa. Känner jag USA rätt så kommer de lösa detta. Det finns ju utrymme för dom att höja diverse skatter. Gör de det på rätt ställen så kan det lösas. Dock kommer detta ske i sista timmen, som vanligt ska väl tilläggas. Så som det ser ut nu så är ju underskotten i nivå med Grekland men det finns stora skillnader. USA är konkurenskraftigt vilket södra Europa inte är. En väsentlig och helt avgörande faktor. Södra Europa är utkonkurerade precis som Facit blev.

    ägamintid

    SvaraRadera
  5. Bra skrivet. Bekräftar bara min syn på gammelmedia, bara PK åsikter ingen analys.

    SvaraRadera
  6. Agamintid med flera. Jag ar sa himla trott pa att folk inte fattar att det inte gar att losa USA's problem med hogre skatter pa "the top 1%" Obama ville hojja skatterna pa "millioners and billioners" dvs enskilda personer som tjanar 200,000 och familjer som tjanar over 250,000

    Jag kan lova dig att om du bor i NYC och tjanar 250,000 med familj sa ar du valdigt langt ifran en "millioner and billioner" Du gar knappt runt efter hyra och 50% skatt. I NYC betalar du 36% federal, ca 10% state och ca 7% city tax vilket ar over 50%

    "top 1% betalar i dag ca 37% av all skatt, top 10% ca 68% medans bottom 50% av alla skattebetalare betalar ca 2% av statens intjaning. Ca 49% av befolkningen betalar NOLL % skatt. Ett samhalle kan inte funka dar 50% av befolkningen inte betalar nagonting, inte anns moms!

    Om top 1% skulle betala 100% i skatt sa skulle den summan racka till att betala USA's utgifter i ca 18 dagar!

    Cornu tack for en mycket bra artikel, jag blir morkradd nar jag laser medias reaktioner pa denna underbara losning...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nick

      Det har jag väl inte skrivit heller.... Läs gärna igenom inläggen innan du påvisar din "enorma kompetens". Det finns andra skatter som bensin, moms, fett, kapital, inkomst, bilskatt mm.

      Jag är så himla trött på folk som inte kan läsa...

      mvh
      ägamintid

      Radera
  7. För Sverige är det jackpot om amerikanska skulden tillats öka, da kan vi fortsätta exportera. Sverige är inte en motor i världsekonomin. Vi klarar oss med kraftiga nedskärningar p g a en stark exportindustri. USA behöver inhemsk efterfragan, och kan inte hantera en kraftig kontraktion av ekonomin.
    Sedan ligger det ju i vars och ens intresse att promota sin linje. Om man är oberoende av storföretag för sin utkomst, och kan försörja sig som egenföretagare med en efterfragan som inte ändras sa mycket av en krasch, gör man kanske klokt i att propagera för en total avskuldifiering, med eventuell deflation, som gör den egna bankboken tyngre. Är man beroende av ett större exportföretag för sin tillvaro blir synsättet nödvändigtvis ett annat.

    SvaraRadera
  8. Trots dessa sakerna tillstånd så räknas ändå Amerikanska obligationer som säkra och en tillflyktsort.
    Man brukar tala om "Bond-vigilantes". Men de har inte dykt upp. Hur länge kan det pågå? Som det verkar nu, ett bra tag till.

    Trots QE eller snarare tack vare QE som håller nere räntorna. Jag gissar 4-5 år till sedan börjar det hända obehagligheter på obligationsmarknaden.

    SvaraRadera
  9. USA anses ju vara vår tids Romarrike.
    Som baserar sin existens på vapen....
    Som Romarriket.
    men romarnas ekonomi kroknade

    Uttrycket "kärnvapenmyntskvot" är nog det mest korrekta, för att förstå vad som sker...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ingen historiker men jag skulle ändå vilja hävda att romarrikets fall inte berodde på ekonomi utan på förödande inbördeskrig.

      Radera
    2. Det kom ju som resultat av sämre ekonomi och svagare statsmakt. Men det var inte en enda orsak. En annan orsak var ju social reformer såsom cornus "medborgarlön"

      Radera
  10. USA:s federala budget 2011 hade ett underskott på 36 procent av utgifterna. Grekiska statens budget 2010 hade ett underskott på 31 procent av utgifterna. Så vem har sämst budgetdisciplin?
    Svenska staten skulle uppnå USA:s underskott genom att sänka momsen till 5 procent.

    SvaraRadera
  11. Jag é nog dum i huvudet men jag tror fortfarande att att man måste låna av någon för att få en skuld och då undrar jag när jag ser uttrycket:
    "Kort sagt så lever världsekonomin på lånade pengar"
    vem lånar då ut alla dessa pengar till världsekonomien?

    SvaraRadera
    Svar
    1. googla på "Money as Debt".

      Radera
    2. Dollarhedgemoni, petrodollar och narcodollar är intressant att läsa om på tal om ingenting.

      Radera
    3. En utmärkt fråga som jag skulle vilja se oftare. Man kan ju inte äta en kaka som inte är bakad ännu. Jag skulle vilja besvara den på detta sätt:
      Tänk att det finns en människa i världen, eller på en isolerad ö. Då utgör han hela världsekonomin. Han hugger ved till sitt dagliga behov, och dessutom lägger han undan lite som reserv om han skulle bli sjuk eller gammal och inte orkar hugga mer. Medan åren går så växer vedförrådet och han börjar tänka: "Vad tröttsamt det är att hugga ved varje dag. Jag tar ledigt och lånar lite i förrådet, och hugger lite mer senare istället". Så fortsätter det och till slut har han mycket mindre ved kvar i förrådet än vad han hade tänkt sig.
      Gör modellen lite mer realistisk genom att införa två människor, en ung och en äldre. Den äldre vill gärna låna ut ved från sitt förråd till den yngre mot att han lämnar tillbaka elva vedklabbar för var tionde han lånar (ränta). Den äldre blir nöjd för att kan får avkastning på sitt vedkapital, den yngre blir nöjd för att han kan göra något annat än att hugga ved, bygga sig ett hus till exempel.

      Radera
    4. Det går ju tydligen att ta lån och lova att barnen och barnbarnen kommer att betala.

      Radera
    5. Nu har jag sett den utmärkta filmen Money as Debt, t.o.m. med svensk översättning.
      Svaret på min egen fråga: Vem som lånar ut pengarna?
      Det är ju i princip bara bankerna som lånar ut pengarna (som dom skapar när staten lånar pengarna.......)
      Det är tamejsjutton rent skrämmande att se den filmen.
      Nu vet man i alla fall vem som styr och ställer i ekonomin... regering och riksdag: släng er i väggen

      Radera
    6. Bosse, så du tycker att det låter lite dumt att staten ska tvingas låna pengar? Har du läst någonting om det man brukar kalla wörgl-experimentet förresten?

      Radera
    7. Det känns lite fel att staten ska låna pengar när man har nåt som heter skattepengar att sätta sprätt på.
      Antingen rättar man munnen efter matsäcken (dvs man gör inte av med mera än man får in/tar in i skatter eller
      så rättar man matsäcken efter aptiten (höjer skatten)
      Nu lånar man pengar för att hålla nere skatterna vilket verkar vara ren idioti....
      Läser just nu om Wörgl-experimentet....

      Radera
    8. @Bosse: världsekonomin lever endast på lånade pengar i den mån ekonomin tar upp nya lån (som inte bara är förnyelse av befintliga). Det är att USA har budgetunderskott som i det här fallet blir att USA finansierar endel av sina utgifter med lånade pengar - den redan befintliga statsskulden är inget staten lever på.

      När det gäller staten så lånar staten bara pengar när staten "behöver" pengarna, man lånar inte bara för att det finns någon som vill låna ut en massa pengar.

      @Ronny: Ja det går ju alltid - frågan blir ifall barnen och barnbarnen går med på att betala. Den dagen en stat inte vill betala sina skulder så finns det inte mycket fordringsägarna kan göra åt saken. Är staten dessutom USA med sin kärnvapenarsenal så finns det ännu mindre fordringsägarna kan göra. Problemet är dock att det är interna fordringsägare så man får ju missnöjet inom landet - det hade ju varit smidigare ifall det var någon i något annat land som satt med fordringarna.

      Radera
    9. Skulle vilja se programmet Lyxfällan tillämpat på en stat.
      Hur vare nu: "Man ska inte låna till 'konsumtion' bara till 'investeringar'"
      I statens fall är det intressant att definiera vad som är konsumtion och vad som är investeringar. T.ex. rot- och rutavdrag, konsumtion eller investering?
      Intressant att du satt ordet behöver inom citationstecken.

      För övrigt...de enda som lever på skulder är väl bankerna.

      Radera
    10. Om jag nu förstått den exponentiella skuldekonomin rätt så måste den med nödvändighet krascha när konsumenterna inte längre kan konsumera och ta upp nya lån i den accellererande takt som skuldekonomin kräver.

      Radera
    11. @Bosse: man kan ju alltid diskutera hur pass nödvändigt ett behov är, skulle man inte kunna skära lite här eller där eller skulle man inte kunna höja skatterna lite för att kunna undvika lånen. Ta även hänsyn till att när riksgälden lånar pengar är de inte öronmärkta utan de kommer gå till kungens kaffedamer t.ex.

      "För övrigt...de enda som lever på skulder är väl bankerna."

      Skiljer man inte på skulder, fordringar och ränteintäkter så kanske man kan uttrycka det så.

      Radera
    12. Asch, filmen glömmer ju en sak. De mesta lånen används nog för att investera i något som genererar nytt värde, större än både lånet och räntekostnaden... Lite väl konspiratorisk film tycker jag, men delen om hur pengar skapas var informativ.

      Radera
    13. @Karl Om det nu är så att större delen av lånen genererar större värden, vart har dessa värden då tagit vägen t.ex. i Grekland

      Radera
    14. Grekland går ju minus, bl.a. tack vare sina affärer med Tyskland och att de inte längre skapar tillräckligt värde.

      Tycker det mest talande var när krisen rasade som värst och Grekerna ändå köpte stridsvagnar för massor med miljarder från Tyskarna. Och nu måste de låna pengar av tyskarna för att betala ränta på sina lån som de fått från tyskarna - det finns olika sätt att erövra andra länder.

      Tyvärr kan jag inte redogöra för exakt var pengarna tar vägen. Men lånen omsätts ju hela tiden, så pengar skapas och förstörs när varje lån "förnyas".

      Grekland är väl paradexemplet på att systemet inte fungerar om man inte producerar tillräckligt med värde i form av varor och tjänster i förhållande till sina utgifter.

      Men så länge man håller sig inom vissa gränser verkar det ju fungera.

      Radera
  12. Jag tror att om ett antal historiker idag fick i uppdrag att förklara romarrikets "fall" så skulle det komma många olika svar. Man får svar som man frågar inom historiska vetenskaper. Det går att beskriva på många olika sätt, beroende på vilken agenda man har.

    På samma sätt beror dagens verklighetsbeskrivning på vad man tror på. Om man hatar USA så säger man att USA terroriserar världen, men nu kommer att gå under som alla tyranniska riken. Om man, som jag, gillar USA säger man att de garanterat vår frihet i hundra år, men nu har allvarliga problem för att de lämnat sin ursprungliga kapitalism och tror att staten kan styra ekonomin.

    Vad som kommer att hända vet förstås ingen. Vad vi kan se är att amerikanarna är inne på en omöjlig väg, där de skuldsätter sig alltmer. De kommer aldrig att kunna betala, men p.g.a. sin ställning i världen - som jag tror beror på dollarns ställning och mänsklig tro i första hand, snarare än kärnvapen - tror de att de kan fortsätta genom att trycka pengar. Men inte ens detta är alla eniga om, för ekonomer som Krugman anser att det inte alls är ett problem, utan allt går som en dans bara man trycker mer pengar.

    Så vi fastnar i problemet att vi inte ens är eniga om problemen. Och om vi är eniga om problemen är vi oeniga om lösningen. Och vi är alltid oeniga om vad som kommer att ske, vilket ingen kan veta.

    Gott nytt år! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon, jag tror det var George Carlin, sa att USA gillar att döda bruna människor.

      "Om man, som jag, gillar USA säger man att de garanterat vår frihet i hundra år"

      Det beror som sagt kanske på vilka man räknar in i "vår". Konceptet frihet kan nog också tolkas på många sätt. Jag minns exempelvis scener där amerikanska soldater beväpnade till tänderna motar bort bruna människor i deras eget land genom att så högt och hotfullt det går skrika "VI ÄR HÄR FÖR ER FRIHET!!!"

      Du har nog iallafall rätt i att vi nog inte är eniga.

      Radera
    2. Går det ens att säga att man hatar eller älskar USA? USA är inget homogent land, inte på långa vägar lika Sverige.

      Det finns vissa saker i USA som jag gillar, men det finns också företeelser jag har svårt för, t ex tepåsemänniskorna, mayflowerpuritanerna, vetenskapsförnekarna och några till.

      Det är jättesvårt för mig att få ihop surret om free enterprise för att i nästa ögonblick dissa evolutionen.

      Spännvidden är stor i landet, polariseringen likaså, och jag tror att US of A kan få åtskilligt med besvär att hålla ihop unionen på några års sikt.

      Radera
  13. "Eller en dollar" som svar till Cornu´s påpekande om kärnvapenmyntfot!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där kärnvapemnytfot ger jag inte ett korvöre för. Kissingers petrodollar är nog mer intressant att läsa om.

      Radera
  14. USA är Lance Armstrong, Belgian Blue och allt annat som reprenterar fusk.

    55 miljoner använder sig av foodstamps(matkuponger)
    2/3 av befolkningen får någon typ av ekonomiskt stöd
    16.4> Triljoner dollar i statskuld (låga skatter? jo fan)

    Och dessa skojare går sedan ut och förkastar Kubansk socialism, haha! Frågan är vem som är till vänster om vem.

    SvaraRadera