Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2013-01-28 13:19

Svensk tjänsteexport - bokföringsknep för BNP

Det sägs att svensk tjänsteexport har räddat svensk BNP, men det verkar mest handla om ett bokföringsmässigt knep för att hålla uppe BNP. Poster som tidigare bara låg på BNI läggs nu också på BNP och ser därmed ut att hålla uppe svensk BNP och få Anders Borgs Pippi Långstrump-ekonomi att se bättre ut än vad den är.



Den största posten är 18% resevaluta, som är turisters konsumtion i Sverige, inklusive när norrmän handlar mat i gränshandeln på den svenska sidan av Svinesund. Det handlar alltså inte om tjänsteexport, annat än när turister bor på hotell eller äter på restaurang här i landet. Konsumtion ser också ut att vara tjänsteexport.

Den nästa största posten klassas som handel och handlar om sk merchanting. Handelstjänster är 16% av tjänsteexporten. Det innebär att svenska bolag, vars dotterbolag producerar något utomlands, står som juridisk säljare av den utlandsproducerade produkten utan att den någonsin dyker upp i Sverige. Inga arbetstillfällen skapas, utan det handlar bara om koncernmässig bokföring. Tidigare tillfördes detta bara bruttonationalinkomsten, BNI, via att vinsterna tillföll den svenska koncernmodern. Merchanting är det tydligaste exemplet på att tjänsteexporten bara handlar om bokföring, likt att turisters konsumtion i Sverige klassas som tjänsteexport.

Man kan också konstatera att merchanting antagligen leder till dubbel bokföring av global BNP - först tillfaller BNP för produkterna producerande land, och sedan tillförs även svensk BNP detta värde, utan att något egentligen har hänt. Kan förstås bero på hur olika länder räknar eller redovisar BNP. Helt tydligt är det iaf inte.

De enda rena tjänsteexporterna är egentligen att koncernhuvudkontor i Sverige exporterar hantering av bokföring etc till sina utländska dotterbolag, IT-tjänster, inklusive konsultverksamhet, samt att svenska forskningsavdelningar exporterar forskning till utländska koncernmödrar. Exempelvis AstraZenecas forskning i Sverige, eller utländska bolag som har IT-utveckling i vårt land.

Man kan säga att tjänsteexporten i mycket beror på att svenska företag flyttat sin fysiska verksamhet utomlands eller att svenska bolag köpts upp och endast utvecklingsavdelningar finns kvar i Sverige.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

54 kommentarer:

  1. Bra uppföljning C. Mycket intressant spår huruvida BNP´n dubbelräknas för t.ex turistnettot! Hoppas du här får några insikter via läsarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. BNP från konsumtionssidan(användningssidan)inkluderar förstås vad t.ex utlänningar handlat för i Sverige. Justeringsposten(minusposten) för den delen antar jag dras av vid beräkning av inhemsk konsumtion för att inte dubbelräknas. Därefter läggs export-turistnettot till BNP som särskild post(tjänsteexport). Antagligen görs på samma sätt vi beräkning av förädlingsvärdet(BNP från produktionssidan).


      Radera
  2. Jag tyckte för ett par veckor sedan att du förlorat tempo, och nu kastar du ur dig flertalet högintressanta artiklar om dagen. Tackar så mycket! Har du gjort någon förändring i din metod senaste veckan?

    SvaraRadera
  3. De 16%´en förefaller bara vara vinstmarginalen eller kalla det en hög royalty. Men vem vet egentligen vad alla fakturering består av. Mindre nogräknade bolag försöker väl bara göra som de önskar. Allt för den sista raden t.ex. Rör det sig om icke-helägda bolag är det ett annat sätt än utdelningar att flytta vinster. Det kan överhuvud-taget handla om kedjor av transaktioner med flera inblandade länder. SCB kallar ett fenomen för 3-partshandel som tydligen är det dominerande för posten. Undrar jag hur SCB säkerställer konsistensen i rapporterade uppgifter? På min tid kom aldrig frågor. Bara att fylla i lämpliga rutor med data.

    SvaraRadera
  4. Lägg till koncerninterna transporter till tjänsteexporten.

    SvaraRadera
  5. Jag tror att en hel del av turistintäkterna kommer från Öster.
    Den invasion du befarar sker redan i stor stil. NK har ammunition som håller dem lugna och som får dem att återvända utan att skada oss mer än nödvändigt.
    De tål dessutom kylan rätt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Occupation?

      No, no, no, just visiting!

      Radera
  6. Korr; Mitt 1.a inlägg ovan blev lite ogenomtänkt. Turistnettot beräknas förstås utifrån:export:köpta kronor(sedlar o dyl)av bank utomlands + d:o i Sverige + uttag via kort ./. motsvarande inlösen av den svenska valutan. På samma sätt beräknas importen genom svenskarnas köp av motsvarande utländsk valuta.
    Alltså ingen dubbelräkningsrisk. Bara på småbelopp som inte rapporteras vidare till centralbanken.

    SvaraRadera
  7. Cornu; Vid beräkning av "global" BNP måste förstås handelsnetton nettas, dvs bli noll. Den enes export blir den andres import. De 16% i Merchanting-netto skulle dock hypotetiskt kunna bestå av ersättning för kostnader(typ "overhead") istället för vinst! Det beror på vilka anvisningar som SCB utfärdat för blanketten!

    SvaraRadera
  8. Det kom siffror i dag på att både exporten och importen i december var väldigt mycket lägre än samma månad förra året - det har minskat med 17 respektive 16 procent. Det känns ju som rena raset, som om Sverige var i djup, djup lågkonjunktur. Men det fick bara en liten TT-notis i Svenskan, så på något sätt som jag inte inser är det kanske ingen big deal ändå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. kanske den råvaru-drivna exporten lever sitt egna liv på kort sikt.

      Radera
    2. Hmmm...
      SÖDRA ropar efter virke till sitt nya sågverk...
      medan andra sågverk har lagt ner..

      Är komiken på samma nivå som "svensk jordbruksexport"?
      (bananer och brännvin...)
      Bananer??
      Jo, Göteborg har länge varit Skandinaviens transithamn för bananimporten...
      Vilket förbättrar siffrorna...

      Radera
  9. "Man kan säga att tjänsteexporten i mycket beror på att svenska företag flyttat sin fysiska verksamhet utomlands eller att svenska bolag köpts upp och endast utvecklingsavdelningar finns kvar i Sverige."

    -Bingo. Ett tillägg skulle kanske vara att fabriker och annat produktivt ersätts i allt större drag av hamburgerflippande, toalettskrurning, skjortstrykning och annat som när allt är sagt och gjort inte ger lika stort utbyte i längden.

    SvaraRadera
  10. Off topic, men läste precis att julhandeln inte slog rekord i år för första gången på 17 år. Intressant, speciellt som jag hörde någon intervju (tror det var i P1 strax efter jul) med någon "viktig person" (kommer tyvärr heller inte ihåg vem) som menade att julhandeln skulle bli en mycket viktig indikator för hur året skulle utvecklas. Tillfällig dip eller kanariefågel i gruvan?

    SvaraRadera
  11. Rikedom mättes redan i det gamla Egypten på hur många slavar du hade. Då vi för vår tillverkning nu har direkt tillgång till mängder av fd främst asiatiska bönder som kan användas som slavar för monoton montering och miljöfarlig produktion så har vi verkligen blivit rikare.
    Dessa slavar kräfva endast en skål ris om dagen så verkningsgraden på dessa har mer än väl kompenserat för att en stor del av svenskarnas tid nu går åt till att sitta på facebook eller skriva dylika inslag på Cornus blogg. Arbetsinsatsen för produktion kan minskas vid automatisering, men det är billigare med asiatiska slavar, och automatisering kräver energi för det är svårt att hitta flexibla, interaktiva monteringsrobotar som går på en skål ris om dagen. Så länge kineska polisen ser till att piska skiten ur eventuella strejkande bland våra slavar därborta och så länge svält är enda alternativet för sömmerskan i Bangladesh så är det nog lungt.

    Vår BNP och rikedom ökar eftersom vi ständigt får fler slavar som bidrar och dessa slavar höll tidigare på med självhushållning som inte räknas med i någon statistik.

    Sålänge vi i väst kan outsourca produktionsarbete till lämpligt antal externa slavar men ändå behålla förtjänsten själva så kan vi leva gott materiellt och handelsbalansen fixar USA genom att leverera nytryckta pengar till Kina. Hur längre snurrar det på så här?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det snurrar på tills Kina inte längre nöjer sig med nytryckta Bennybucks som betalning. Och den tidpunkten inföll i fjol, när Kina slutade att ytterligare utöka sin jättesamling av amerikanska statsobligationer. Japan och några till nära USA-allierade klev desperat fram för att täcka upp, men hur länge till kan de göra det? I synnerhet med tanke på att Japan inte längre har ett handelsöverskott. USA fortsätter att pytsa ut nytryckta pengar som om det inte fanns någon morgondag (vilket det också är högst tveksamt om det gör), allt för att kunna finansiera sitt handelsunderskott, men den här motorn i världsekonomin går nu bara på ångorna och stannar när som helst. Vi lever i intressanta tider...

      Radera
    2. Frågan är vem som behåller outsourcingvinsterna? Och vem som behåller skulderna? Inom varje ekonomiska enhet finns vinnare och förlorare.

      Radera
    3. Enligt Wallerstein så snurrar det på så här tills de fd bönderna "proletariserats". Då är det slut. Det innebär att det också är slut på det kapitalistiska systemet. Det finns nämligen inga fler (i tillräckligt stor mängd) att utnyttja på det sättet. Vad som kommer när kapitalismen fallit det är det däremot svårt att veta.

      Radera
    4. Eschaton; Hmm...men först skall nyliberalisterna med hjälp av kineserna snabbt skörda frukterna av Afrika. Exploatering pågår för fullt. Problemet är att allt drivs med hyperfart med utgångspunkt från kapitalägarna(skuldproducenterna). De nya jättelika investmentbankerna som sänkt oss 2007 är de som går i täten tillsammans med kinesiskt kapital(dollarreserver om man så vill).

      Detta är inte kapitalism i sin egentliga form utan än korporativistisk form eftersom utvecklingen kräver regeringar som tillåter eller som i Kinas fall går i bräschen för utvecklingen. Nykolonialism!

      Radera
    5. rttck..?
      Sitter inte vi risigt till då..??

      Radera
    6. Outsourcingvinsterna stannar i hög grad hos aktieägarna, oavsett var de finns. Men aktieägarna kan få en del svårigheter att fortsätta leva flott om länderna de lever i får för stora ekonomiska och sociala problem. De kan försöka flytta sitt kapital och kanske också sig själva till skatteparadis, men det är inte säkert att de är så trygga där heller. Skatteparadis har ju normalt ingen stor försvarsmakt, så de får sannolikt i det långa loppet svårt att försvara kapitalisterna och deras pengar från resten av världen.

      Radera
    7. rttck; Jag (och antagligen Wallerstein också) håller med dig om att det är kapitalägarna som driver detta.

      Enligt Wallersteing definition så är det just detta som är kapitalism. Kapitalism är ett system som enbart syftar till att ackumulera kapital. Utnyttjandet av fd bönder är ett av de återkommande grund-"tricken" i systemet - ett trick som inte längre kommer att gå att använda.

      Detta faktum, tillsammans med en del andra ansamlade spänningar i systemet, kommer att knäcka det inom 20-40 år enligt Wallerstein. Ett 500-årigt system kommer att gå i graven.

      Radera
    8. rttck; Jag (och antagligen Wallerstein också) håller med om att det är kapitalägarna som driver detta.

      Det är just detta som är kapitalism i Wallersteins definition. Systemet syftar enbart till att ackumulera mer kapital och ett av grund-"tricken" har (sedan systemets uppkomst ca 1500) varit att utnyttja fd bönder. Men det tricket kan inte användas längre.

      Detta faktum, tillsammans med ansamlade slitningar i systemet, kommer att knäcka det inom 20-40 år enligt Wallerstein.

      Radera
    9. Aktieägarna är i mångt och mycket vi själva via fondägandet. De stora vinnarna är dock de som profiterar mest på det. Dagens moderna tjänstemanna-ägande(den gamla pilotskolan), riskkapitalister(utväxt av bankerna) och bankerna. I övrigt får vi andra vara med i olika utsträckning, t.ex ökat förmögenhetsvärde, utdelningar. Men företagen är kortsiktiga. De plöjer likt svärmar av gräshoppor över jordbruksfälten. Men kommer inga vinster tillbaka till samhället(dvs ännu mer arbetskraftsarbitrage) så kommer vi i framtiden bara ha företag verksamma utanför landet. Pensionkapitalet krymper och kan inte försvara sina ägarandelar. Då krymper vi ännu mer(utspädningen). Bankerna och skuggbankerna använder sin egen sedelpress(leverage)genom belåning och återbelåning i sitt eget system(REPO-marknaden). En penningmängd-ökare som US FED Reserve slutade att redovisa 2006 eller nåt sådant. De nyliberala kan lurats att tro att bara företagen får fritt spelrum så kommer våra jobb den vägen! Jag är mycket skeptisk till dagens hyperutveckling. Anpassning under galgen är bättre än skuldinvesteringar utanför vårt Europa. Mycket av den globala tillväxtmaskinen är en Potemkin-kuliss. Bara det att det saknas tillräckligt bra matjordar(krympande) att föda nya miljarder människor med som skall få samma konsumtionsnivå som vi i väst kan bli framtida inflationsbomber. Lägg till GMO-hot liksom övergjödning på nya kontinenter. Visst ännu ingen matbrist. Men vad blir det av miljön?
      Kina´s omställning började på 70-talet men Himmelska Fridens torg blev startskottet på det egentliga öppnandet av Kina. Men först iom WTO-avtalet och First Favoured Nation-statusen(USA) 2001 öppnades Kina upp för kapitalet. Landet har mao växt från nära nog noll på 6-12 år. Det kallar jag hyperkapitalism(borträknat utvecklingen i de delvis skatte-fria handelszonerna som var Kina´s s.k testmarknader från 80-talet).

      Radera
    10. @Thomas; Vi pratar om deflationsproblem idag. Men hur det ser ut om 20-40 år om hela jordens bönder blivit urbaniserade är väl bara samma problem som vi har i Svedala. En döende landbygd, investeringar i arbetande kapital utanför gränserna leder till lönedeflation för flertalet, men inflation i investeringskapitalet tack vare skuldmaskinen. USA har haft sjunkande nettoinvesteringar sedan 70-talet och sjunkande reala medianlöner. Trots att staten jagar folkets inkomstskatter med blåslampa tillåts företagen flytta sina vinster till skatteparadis. Ofta med försvaret att företagsskatterna ändå är så låga.

      Radera
    11. @Thomas; Glömde att säga att svenskarna fått se stora skattesänkningar vilket naturligtvis är positivt för tillväxten. Men sjunker trenden för nettoinvesteringarna går vi samma väg som USA(och det gör vi men vår exportsektor-andel räddar biffen än så länge). Svenska statsräkenskaper är extremt känsliga för BNP-fall.

      Radera
    12. @Thomas & Eschaton; Jag tror att på sikt kommer alltfler svenskar och västmänniskor att flytta med storföretagen etc ut från de egna länderna. Detta sänker skattekraften och välfärden än mer. Som vanligt tycks allt först ske osynligt, sedan sakta ökande varefter eskalerande. Då är det för sent att stoppa en utveckling. Alla regeringars välkända situation.
      Vi kommer att få flera skuldkrascher inom nuvarande cykel(2-5 år).

      Radera
    13. Menar du att råvarukolonin är vår framtid då?
      Undrar om inte redan Axel Oxenstierna var inne på den tanken.
      Men då måste många tänka om...

      Radera
    14. USA försöker leva på brain drain från resten av världen, men det går väl så där...

      Rika kapitalister är knappast jättepigga på att bosätta sig i länder som Kina och Indien och får det knappast jättelugnt i sådana länder heller.

      Försöker alla kapitalister bosätta sig i Monaco, Schweiz eller något liknande land så märker de nog till sist att det inte hjälper.

      Radera
    15. @Thomas; På sätt och viss var det Englands sätt liksom Europas(Spanien, Portugal och Frankrike) sätt att dominera. Precis som Kina än gång gjort under tidig medeltid. USA tog vid efter Europa och kanske ser vi nu Kina och öst göra detsamma på vår bekostnad. Dominans eller isolationism!

      Dominans förutsätter att man lägger beslag på områden att exploatera och därmed berika sig. Sker det genom konkurrens och under regler som förhindrar utarmning, spekulation, slaveri etc så är väl allt bra. Men historien säger annat :). Afrika består t.ex inte av bara goda demokratier eller....

      Radera
    16. @Kuckeliku; USA hade nog räknat med större utväxling och dominans i Kina än vad som blivit fallet. En del av vreden i USA har därför kanaliserats till krav(hat) på revalvering av Yuan´en. Liksom försök till inflations-bomba Kina via QE. Sedan 90-talets Asien-kris lärde sig alla att pegga sig till dollarn för att minska riskerna inflationsbommber förorsakade av t.ex kapitalflykt. Att kineserna krävde samriskföretag(JV) vid utländska nyckelinvesteringar var andra exempel på försvar mot utarmning och övertagande. Kineser är ett av världens äldsta handelsfolk.

      Radera
    17. Frågan är nog inte var kapitalisterna bosätter sig utan var alla huvudkontor hamnar till sist. Jag har svårt att se något givet ställe där all ekonomisk beslutsmakt kommer hamna. Möjligen om USA låter lösa upp sig. Då skulle alla huvudkontor kunna samlas i New York eller Los Angeles. Men det händer knappast så länge federationen håller ihop.

      Radera
    18. Världen kommer nog fortsätta vara multipolär. Det kommer gå att ha globala huvudkontor också i Sverige (och inte bara i Stockholm). Kapitalet kan tänkas pressa levnadsvillkoren överallt, men på sikt kan nog politiken tänkas ta tillbaka en hel del av makten från kapitalet. Men de ekonomiska förhållandena behöver först bli lite mer likartade över världen.

      Radera
    19. @Kuckeliku; Tänkte inte alls på var bolagsfolket bosätter sig utan risken för jobb-flykt. Flykt från Europa mot Asien i jakt på framtida jobb. En slags naturlig skatteflykt om det går riktigt fel, dvs att desinvesteringar i Europa ökar!

      Radera
    20. rättelse; Asien´s dollar-peg räcker ju inte utan de skaffade likt Kina dollarreserver förstås.

      Radera
    21. Jag har svårt att tro att massor med européer kommer bosätta sig i Kina för att det är där jobben finns. Det kommer inte finnas enormt mycket jobb i Kina eller Indien heller. Är man entreprenör kan det vara ett bra ställe att befinna sig på, men som vanlig anställd blir man nog ganska diskriminerad jämfört med ursprungsbefolkningen. Man kan nog ha svårt att få uppehållstillstånd. Kineserna och Indierna kommer knappast praktisera fri invandring för kreti och pleti.

      Radera
    22. Kanske det, men brain drain och höginkomsttagare kanske! Säg på sikt, 20 år, när marginalskatten fortfarande är 52% men välfärdsservicen ännu lägre, kanske allt fler av de som betalar statlig skatt hellre ser hälften så hög skatt och privata försäkringar utomlands, en del bekostade av sina arbetsgivare. Lägre levnadsomkostnader och semester i Sverige.

      Radera
    23. @rttck
      Den där bristande investeringsviljan i USA, nettoinvesteringarna, sedan 1970-talet måste ju vara detsamma som skett här...
      Det som jag såg som generationsskiften vart 30-40 år...
      Det måste till en nyinvesteringsvåg! För vår egen skull!

      Jag jobbade som "sperma"- säljare ett tag, tjursperma, och då träffade jag dagligen bönder och resonerade om dessa problem med dem...
      Generationsskiftet, när skulle det ske, ty jag såg inget i "luften", så som jag uppfattade det runt 1970 då jag var dräng på en massa gårdar och då alla yngre bönder verkligen ifrågasatte sin insats.
      En del lade av och bytte jobb... En del utökade... och byggde nytt..
      Idag verkar det ofta bara vara deltidsbondens liv som gäller. Ett boende..
      När Kinas bönder snart lämnat landsbygden, det har gått fort, så måste Kina skaffa mat utifrån och då drivs afrikanerna bort från sin jord och flyr till Europa...
      För till Kina blir det inte, ty inga är sådana rasister som kineser (asiater)...Svarta gillar de absolut inte. Inte europeér heller...
      Men Europa är ju ett nettoimportområde och skulle världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter stiga så slår det främst mot Sverige då vi snart har en självförsörjningsgrad på 20-30%....

      Radera
    24. @Kuckeliku; USA´s brain drain...javisst av de framgångsrika på universiteten i USA är flesta från Asien och Kina! De är flitiga till skillnad från den vita rasen enligt uppgift. En del av dem kommer förstås att få bra jobb i USA men många kommer att sakna sina rötter och jobba på kommande framgångsrika Kina-mega-företag etc.


      Radera
    25. @Thomas; Ja äldre jordbrukare är säkert en grupp som känner igen sig tydligt på hur investeringarna gått ner i takt med lönsamheten. Och som så ser jag även dagens industriella situation sedan 80-talet. För höga löner/skatter etc. Vår inflations-infrastruktur är det som gjort nyliberalerna till vinnare. Men det handlar om investeringar över-huvudtaget(inte inom FIRE-sektorn dock). Något man kan sälja vidare, konkurrera med(fastigheter konkurrerar man inte med). Innovation är förstås nyckelordet. Och att vi kan bygga från korn till ax, inte bara ett embryo som en jättekoncern från USA etc lägger vantarna på i fas 1 etc. Långfristig finansiering. Banker förstås t.ex. men även med statens hjälp i vissa ev. s.k strategiska innovationer. Men den enkla politiken, minsta motståndets lag, innebar istället att USA (WTO) förhandlade fram världens största marknad för sina bolag. Därefter bara att flytta jobben. Mycket enklare än att reformera den egna produktionsstrukturen där man istället låter Kina expandera i lång-sammare takt och utan tekniköverföring(patentstöld som USA kallar det). Så glöm inte bort vilka det är som har makten i t.ex USA. Samma personer som är med och avgör WTO-avtalen. Dvs kapitalet. Och så länge överlönsamhet gäller kommer inte innovation och nyinvesteringar att ske hemma i den takt som behövs. I bästa fall när löner etc stigit för mycket i Asien och samtidigt fallit mer hemma. Vi kanske bara får hoppas på att tjänste-industrin(-exporten) till våra multiföretag håller BNP uppe. Men allt som är guld för företagen är inte guld för nationerna. Ju mer produktivitet som inte genererar vinster och välfärd hemma ju mer gör den det utomlands för företagen istället.


      Radera
    26. @rttck.
      Äntligen någon som ser GMO som det verkligen är...
      Ett sätt att parasitera på andras arbete. Att dominera världens största marknad, människans mage...
      Och koppla ihop det med övrig ekonomisk politik...
      Det har jag efterlyst inom och utom lantbruket i årtionden...

      Äganderätten över genetiska resurser har förändrats under åren.
      Först var det, i Sverige, enbart djur och växter, skörden och arbetet (utom för trälarna)
      Sedan, under 1800-talet, under darwinismens och kapitalets första tid, en statlig styrning där staten successivt via sortägande (fröer) och galt- och tjurbesiktningstvånget (husdjur) styrde in jordbruket i industriell småskalighet. Dock kunde enskilda medborgare skapa egna sorter och husdjursraser, såsom Rödkullan, en västsvensk nötkreatursras som en godsägare i Bohuslän organiserade för hundra år sedan och som faktiskt finns kvar än idag, trots allt...
      Med GMO försvinner bondens sista självständighet, ( och därmed också folkets ) då patentägaren kontrollerar odlingen och odlingens resultat, plus royaltieinkomster. Något som t.ex. sojaodlare i Argentina fattade litet sent efter att de under många år använt utsäde som levererats i "omärkta" säckar...
      Monsanto smugglade in sitt eget material för att när odlingen var etablerad, ta DNA-tester och bara skicka räkning...

      Så för svensk del kan man dela upp odling (inga husdjur, än...) i tre huvudsakliga grupper.
      1. Så kallat historiskt odlingsmaterial. Sådant som legat i genbanken på Alnarp, t.ex. "havre från Od", Bönder med speciella intressen odlar dessa sorter, som medlemmarna i Allkorn.
      2. "Traditionell" växtförädling med namngivna kommersiella sorter. Något som fungerat i en ekonomisk symbios (korporativism) i Sverige sedan hundra år tillbaka..
      Allt i vanligt urvalsavel,nästan.... Utsädesbolagen kämpade länge för att inte odlarna skulle få ta nytt utsäde av "sina" namngivna sorter utan att skicka en slant till "förädlingsföretaget"..
      Man gick hårt ut i annonser för tjugo år sedan och kallade odlare som tog eget utsäde för "Pyttsåkare"..
      Vilket visar vilken makt man hade, då man faktiskt kunde förnedra sina egna kunder utan risk!!
      3. GMO är då nästa naturliga steg, där odlaren förlorat hela kontrollen över sitt arbete!
      Dessutom, om man tar eget utsäde av egen odling, vilket inte är praktiskt omöjligt och man har en granne som odlar GMO, så är risken stor att ens egen gröda har korsbefruktats av grannens GMO-gröda och då har man gjort intrång på annans patent och då sitter man illa till...
      (gäller då främst arter som är korsbefruktande, raps t.ex...)
      De flesta amerikanska bönder som drabbats av detta har betalat vad GMO-ägaren krävt..
      Det är bara ett fåtal gamla tjuriga bönder som stått emot, såsom Percy Schmeisser, Canada..

      Genom att debatten bara rört sig runt hälsofrågor och miljöfrågorna med GMO har det verkliga problemet kunnat gömma sig bakom just denna rökridå, där man hela tiden flyttar fram sina positioner i opinionen, utan att det märks....
      Snart har GMO-företagen tagit över världens största marknad, folkets magar...
      Majs och Soja är nästan där...
      Kineserna jobbar stenhårt med GMO för att inte släppa denna marknad åt Monsanto. Spännande.
      De nordiska grödorna är för små ekonomiskt för att det skall löna sig med GMO-utveckling (utom potatis), men vi lägger ner jordbruket istället så effekten blir densamma...

      Radera
    27. Tack för en historisk genomgång Thomas. Tyvärr anses de som försöker stoppa genmodifieringens tillväxt(äganderätt till naturen)för diverse trädkramare och vänsteraktivister. Jag är för naturens egna eko-system som själv bestämmer takten(trots vår negativa påverkan av miljön). Det är illavarslande att EU efter långvarigt GMO-motstånd nu tycks vekna. Jag tror den ändrade attityden inte beror på övertygande lobbyism per se utan NYA personer i ledande ställning som redan från början är liberala till GMO. Massor av försökstester visar hur GMO´s kan sprida sina gener och på ett dramatiskt förändra odlings-förutsättningarna. I Indien tvingas fattiga småbönder inte minst ta sina liv för att de hamnat i onåd hos ägarna av utsäden. Missväxt(felväxt) och skuldsättning t.ex.

      GMO sätter fingret på södra Europas problem vilka kan sammanfattas med bristande produktivitet t.ex. Anledningen är förstås den större andelen jordbrukproduktion i ekonomin. Jordbruket(och TEKO) kan omöjligt förbättra sin produktivitet likt övriga industrin där substituering och produktutveckling ständigt vidmakthåller lönsam-heten. En apelsin är en apelsin. Vill vi fortfarande äta en apelsin så är det inte mycket mer man kan göra än att gå på genetiken till slut. Tyvärr är det människans naturligt onda(och nyfikna) sida som tillåts styra(pengar vad annars). Jordbrukssubventionerna inom EU är trots allt en del av ett motvärn mot GMO. Allt för att hålla EU samman. Kinesernas motstånd mot Monsanto etc är förstås deras krav på egen-kontroll. Samma instinkter som deras krav på JV med Volvo Lastvagnar. Kan Kina själva utveckla egen GMO-teknik kommer politrukerna inte sky några medel att bli rika. De försöker sedan länge bemästra vädret med olika utsläpp etc.

      Nej..jag är mycket pessimistisk på sikt. Människan kommer att förinta sig själv. Ingen tvekan. Det gäller bara att ha så roligt som möjligt under tiden samt att tjäna pengar. Först när pendeln återigen börjar svänga tillbaka mot politisk integritet och allmänna gemensamhets-värden ser jag hopp. Men innan dess hinner nog gen-manipulatörerna lägga under sig alltför starka rättigheter. Man brukar tala om kritisk massa. Där är vi nog snart. Du har säkert mer kunskap än jag hur starkt motståndet idag är. (vilka äger idag våra svenska fröer? Weibull´s eller utlänningar? Eller finns de gamla sorterna kvar? Konkurrens och utbud?)

      Radera
    28. Som jag nämner så har föreningar som Allkorn fört en "gerillarörelse", då man håller historiska relikter vid liv på ett ekonomiskt möjligt sätt...
      Konsumentprodukterna blir klart bättre av den spannmålen...
      Om det bara funnes pengar att köpa genmaterialet av Weibulls norrländska arbete som gjorts, men vem har det kapitalet? Ty Weibulls har lagt ner all verksamhet som handlar om norra Sverige sedan många år tillbaka. Vad som vore av intresse för framtiden, är nog allt vall- och betesväxter för svenska förhållanden, som just Svalöv/Weibulls hade...
      (Sverige är dock ett gräsland perfekt för nötkreatur)
      De finns naturligtvis fortfarande, men frågan är om de odlas kommersiellt...
      Och vem som äger Weibulls idag, vet jag ej... (BASF,?)

      Djurhållningen i Sverige, som baserats på nötkreatur i alla tider har en massa infallsvinklar, som ystningskvalitet/effektivitet och DNA ( kappa-casein, beta-casein, beta-laktoglobulin där de gamla lantraserna har en unikt effektiv DNA-bild), betesdrift och hälsoeffekter (Omega-tre och CLA), vilket nuvarande industriproduktion inte kan nå upp till....
      Tyvärr.

      Radera
    29. Darwin har nog sina poänger via naturliga urvalet och anpassning över lång tid. Inte företagsekonomisk kort tid :).

      Radera
  12. Apropå BNP. BLT anser förstås att borätts-köp utgör en investering. Ungefär 20% av BNP utgörs av de s.k Bruttoinvesteringarna där boendeinvesteringar utgör ca 5%(1/4-del). Detta värde motsvaras av nybyggda villor och hyreshus/borätts-hus. Allt annat är förstås bostadskonsumtion och spekulation.

    SvaraRadera
  13. Off topic:

    Jag har idag diskuterat en del om vätgasbilar på DI med en "tobhe" som misstänker en "Lars" för att vara en viss Wilderäng. Denne tobhe förefaller dock i mina ögon komma från någon annan planet än jag gör. Det viktigaste för honom är inte att man löser våra energirelaterade problem, utan det viktigaste är att man tjänar pengar. "Det finns lösningar men den viktigaste biten, det är väl att man skall kunna tjäna något på det, både som företag och stat!?"

    Lösningar som inte ger feta förtjänster åt kapitalister och entreprenörer är alltså dåliga lösningar! Undra på att vi har väldigt mycket olösta problem i den här världen om det är den inställningen folk har!

    Cornu, var snäll ta en titt på det här och skriv något!

    http://www.di.se/artiklar/2013/1/24/vatgasbilen-satter-fart/

    http://www.di.se/artiklar/2013/1/24/vatgasbilen-satter-fart/?allakommentarer=&flik=senaste

    Länk till senaste kommentarerna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kapitalismen löser en hel del problem. Problemet är dock tudelat. En sida är marknaden vilken först i en krissituation via prisfunktionen ger uttryck för nya lösningar. Ofta för sent ut mao. Den andra sidan är de långsiktiga kapitalisterna som ser en utveckling och dess behov. I dagens hyperkapitalism har ingen råd att satsa långsiktigt! Återbäringen är för långt bort.

      Radera
    2. Sydkorea ligger i framkant numera även på bilsidan. Fort har det gått kvalitetsmässigt på bara 10 år. Kapitalöverskott, en näraliggande stor marknad kan vara skillnaden mot yanks, europeer eller tom japsen.
      Jag pratar om artikeln och om vätgas i bränsleceller. Jag förstår varför ubåtarna inte lyckades med att hitta ett säkert sätt att producera gasen säkert ombord! Eller har jag fel!

      Radera
    3. Du kan använda väte både i bränsleceller, i kolvmotorer och i raketer och det blir förstås helt skilda svårigheter.

      Det är säkert farligt att hantera stora mängder vätgas, men det behöver man inte om man producerar lite i taget on demand.

      Jag tror ganska mycket på idén som jag framkastade på DI (den har hamnat på sidan två nu):

      "Det förefaller mig som att man borde producera väte on demand utefter vägarna, men jag vet inte hur svårt det vore att åstadkomma en massa små men kraftfulla elektrolysanläggningar utefter vägarna. I princip kunde man kanske tänka sig att varje bil hade en elektrolysanläggning i bagageutrymmet. Man anslöt bara en sladd för att driva elektrolysanläggningen en stund och sedan fortsatte man köra. Gasen behövde inte gå till en bränslecell, utan kunde gå direkt till en kolvmotor."

      Man åstadkommer bara något hekto väte åt gången. Det kan inte vara särskilt farligt. Och man har inga större problem med väteläckage eftersom man normalt ganska snabbt förbrukar vätet man låtit framställa.

      Radera
    4. Tekniskt sett går det nog att lösa. Frågan är priset vilket då sätter fingret på volymen och därmed konkurrensen från andra källor. Diesel idag bör bytas mot icke-fossil. Finns det något annat då än vätgas eller s.k grön el just nu?

      Radera
    5. Lars sa metanol! Etanol från cellulosa. Kommunprojektet som sänkt Ö-vik

      Radera
    6. Jag kommenterar inte anonymt på forum, nyhetssidor etc. Vem som helst kan dock påstå sig vara mig, det är trivialt.

      Jag försöker endast kommentera där jag kan använda mitt Blogger-konto, FB-konto, Twitter-konto eller OpenID, så ni kan verifiera att det är jag.

      Radera
  14. Att "finjustera" eller fiffla med siffror t ex BNP är en välkänd metod svår att verifiera. Samma förfarande gäller väl vid fastställande av KPI, i Sverige och i andra länder. Förr kallade hen dessa krumbukter för "kreativ bokföring". En gren som ständigt utvecklas i takt med en krympande eller alltför svag real tillväxt jämfört med den finansiella tillväxten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast i KPI ingår det lån nuförtiden. Men man får ju finare och siffror och kurvor på detta sätt...

      Radera