Cornucopia?

Aktuellt

Höstregn nu förbeställbar hos Bokus och Adlibris

Min kommande techno-thriller Höstregn, den andra och avslutande delen av Höstsolserien är nu förbeställbar hos Adlibris för 189:- SEK och B...

2012-11-28 07:33

Lånta fjädrar: 277% i skuldkvot hos höginkomsttagarna

Även SEB bekräftar nu de lånta fjädrarna. I Sverige är man "rik" om man har en inkomst som tillåter dig att låna mycket pengar och visa upp fina fjädrar. 57% av bolånen ligger hos de 20% högst avlönade och dessa har inte snittet om 170% i skuldkvot. De har 277% i skuldkvot.

Inkomstgruppernas skuldkvot
och andel av skuldstocken. Källa: SEB

Även de med de 60 - 80% högsta lönerna har över 170% i skuldkvot, och snittar på 189%. Dessa sitter dock bara på 25% av skuldstocken och är inte lika systemhotande. I grupperna ingår förstås även de med väldigt små eller inga skulder. Fortfarande är det så att nya bostadsköpare i Stockholm ofta ligger på 400 - 800% i skuldkvot. Vad SEB:s siffror visar är vilka som sitter på skuldberget.

20% av hushållen sitter alltså på 57% av skulderna, eller ca 1 681 miljarder SEK. Det hade varit oerhört intressant att se fördelningen av skulderna inom gruppen. Rimligtvis är antalet som sitter på skulderna ännu färre, pga de som är skuldfria. Det finns ca 4.7 miljoner hushåll i Sverige. 20% av dessa är 940 000. Dessa sitter därmed på i medel 1.8 MSEK i skulder. Snittpriset på en villa i Sverige är ca 2.1 MSEK, så belåningsgraden skulle i medel ligga på 85.7%. 

Kort sagt är höginkomsttagarna inte bara högst belånade, de har också fullbelånat sin bostad. 

Antagligen amorterar de därmed inte heller. Hade man amorterat i gruppen hade inte belåningsgraden varit uppe på teoretiska ca 86%.

Vad blir då ett höginkomsttagarhushåll? Räknar vi omvänt med 277% i skuldkvot och 1.8 MSEK i skulder landar vi på en disponibel inkomst på 640 000:- efter skatt, eller 53 000:- i månaden. Vilket skulle vara en nettolön på 26 500:- per person eller en bruttolön på knappt 40 000:-. Dock ingår t ex barnbidrag och kapitalinkomster i disponibel inkomst, så det är antagligen en något lägre bruttolön. Men ligger du runt 40 000:- i bruttolön tillhör du alltså topp 20%.

SEB har lagt ut en blänkare med titeln Hög skuldsättning - bara ett problem för de rikaste (ScribD), och menar att eftersom det är höginkomsttagarna som sitter på bolånen, så är lånen inget problem. Argumentet är att en höginkomsttagare är så attraktiv att vederbörande inte kan bli arbetslös. Minnet är kort. Någon som kommer ihåg 2001 - 2004?

Jag skulle säga tvärt om. Vid arbetslöshet faller istället inkomsten rejält nominellt, eftersom socialförsäkringarna inte täcker upp i närheten av lönen. Nu har många inkomstförsäkringar, men inte alla. Tvärt om kan det för högutbildad vara nödvändigt att flytta för att få ett nytt jobb och man måste då sälja bostaden. I en fallande marknad kan man torska dit rejält med stora restskulder.

Men det är glädjande att vanligt folk har vett nog att inte skuldsätta sig lika mycket som höginkomsttagarna känner att de måste göra för att leva ståndsmässigt. Hög utbildning innebär bevisligen inte att man tar vettiga ekonomiska beslut. Vad som också är positivt är att de som kommer drabbas värst av bostadsbubblans kommande krasch är en minoritet och de hushåll som redan har det knapert kommer inte drabbas speciellt hårt. Naturligtvis med individuella undantag.

Det tål att upprepas. Skillnaden mellan dig och de med fina bostaden och fina bilen är storleken på skulderna. För att kunna leva ståndsmässigt och separera sig från vanligt folk måste höginkomsttagarna ta på sig mångmiljonlån. Finns alltså ingen anledning att vara avundsjuk på grannen.

Vi vet ju att svenskarna rusade man ur huse och tog på sig mer skulder när man fick alliansregimens skattesänkningar, skattesänkningar som främst tillföll de med högre lön, även om alla fick lägre skatt. Resultatet ser vi här. Det innebär också att ett regimskifte med ändrad beskattning skulle slå mycket hårt mot bolånekollektivet, då ett byte till en socialistregim knappast skulle innebära lägre skatt för höginkomsttagare.

Extra ironiskt i sammanhanget är att enligt uppgift sparkar just nu SEB 100-tals höginkomsttagare. Ca 100 personer på SEB Kort ska gå, vilket inkluderar konsulter. Många på SEB IT i Rissne i Solna måste också söka om sina jobb. De stora spektakulära varslen vi sett det senaste året har varit just hos högutbildade, som t ex Sony Mobile i Lund. Dessutom har många tjänster aldrig ersatts efter kraschen 2008 - 2009, utan är numera inhyrd personal, som därmed inte kommer bli varselstatistik, när man likt hos SEB Kort skickar iväg hundra personer. Det finns mer uppgifter om att folk får gå i tysthet hos många banker och mäklarhus i Stockholm, men man verkar ducka varselkraven. Värdepappersmäklare är ett av de yrken som listas som störst överskott på (Talentum/Ny Teknik), tillsammans med t ex journalister. Vilka vi också mestadels hittar i just Stockholm. Bara på Södermalm bor 9% av landets journalister.

SEB hävdar även i sin senaste Investment Outlook att recessionsriskerna har minskat och det är dags att köpa aktier. Så det så!
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så lång blogginlägget är publicerat.

60 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rissne ligger i Sundbyberg. Trevligt att klassas som höginkomsttagare för övrigt!

      Radera
  2. Jag är alltså höginkomsttagare.. Om man anser att jag är höginkomsttagare så har man nog rökt något..

    SvaraRadera
    Svar
    1. En undersökning i England visade att inte ens de i topp 1% ansåg sig vara höginkomstagare. Men fakta är fakta, du är höginkomstagare varken du känner dig så eller ej.

      Radera
    2. Intressant, kanske finns någon typ av bias eller liknande så gör att man inte relaterar till det.

      Radera
    3. Det är helt enkelt så att rikedom och välstånd gör få människor nöjda eller lyckliga. Utgifterna sväller i onödan ut till att täcka upp inkomsterna och man upplever sig inte som rikare. Glädjen av dyrare bostad, dyrare bil, dyrare kläder, dyrare viner och dyrare semestrar lider av lagen om minskande avkastning.

      Dock finns det allt fler (bland bloggens läsare iaf) som ägnar sig åt en sort frivillig måttfullhet och inte lever upp sin inkomst, utan sparar etc istället. De/vi är antagligen precis lika lyckliga, men sover lugnare om nätterna. Förvisso i lakan från IKEA, men ärligt talat så sover man lika bra i dem som i Trendiga Inredningsbutikens lakan.

      Radera
    4. Blir du t ex dubbelt så nöjd om du betalar dubbelt så mycket för en T-shirt? Dubbelt så mycket för en hotellnatt?

      Radera
    5. Jag köper mina North Face jackor för 200 SEK/styck i Beijing och jag har inte det minsta dåligt samvete för det. Precis lika bra kvalitet som North Face Jackan för 5000 SEK på NK i Stockholm.
      Mvh

      Radera
    6. Det kanske är den effekten som gör att höginkomsttagare beter sig så. De har ju alla goda egenskaper utom just hög lön och måste låna för att få den standard de "förtjänar". Olika bias när man bedömer egen kompetens och inkomst alltså...

      Radera
    7. Inkomst korrelerar med lycka up till 30.000 i månaden ungefär , sen planar det ut snabbt. ( ur minnet). Ponera att man har föreställningen att ju pengar man har desto lyckligare blir man. I så fall kommer många aldrig känna sig rika när lyckoökningen planar ut.

      Radera
    8. Helt riktigt Cornu. Ökade inkomster leder också till ökade utgifter för de flesta. Har många exempel i min vänkrets. Tror dock inte att känsla av lycka ökar i samma utsträckning. Också lätt att expandera sina utgifter och betydligt svårare med det motsatta, när det måste ske.

      Också "skämmigt" att man inte kan skryta sig fin genom exklusivt leverne, om man inte kan svara upp fasaden längre.

      Jag vet av egen erfarenhet. Bra ställt levde jag lite mer glassigt för några år sen. Fina resor, exklusiva hotell, mat, dyra viner och mycket mer. Hoppade av tåget för några år se. Inte häftigare, inte roligare och jag tröttnade rätt snabbt. Bara rätt fånigt och ett vin för 90 kr smakar lika ok som ett för över 200. Dessutom mår man bra mycket bättre med låga eller inga lån och en ekonomisk buffert.

      Radera
  3. Intressant. I mångt och mycket tror jag att det allmänna läget är sämre än vad gammelmedia förmedlar. Har dock en fråga ang. antagandena ovan - funkar verkligen jämförelsen mellan olika inkomstgrupper om man inte har ett verkligt medelvärde på höginkomsttagarnas hus? Jag gissar att höginkomsttagarnas hus har ett högre medelvärde och att medelbelåningsgraden därför är lägre än 86%? De obelånade påverkar förstås men det är svårt(för en i bästa fall normalbegåvad som jag) att dra säkra slutsatser.

    SvaraRadera
  4. Tycker man inte att en bruttolön på 40 000+ placerar en i höginkomsttagar-facket har man rökt något. Och behöver desperat återfå kontakt med verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bruttolöner är ganska ointressanta, netto, inklusive bidrag, är intressantare.

      När nettolönespridningen är så liten som i Sverige (utom kanske för övre procenten) så blir det liten skillnad mellan hög, medel och låginkomsttagare. Nettolönerna är planerade så att man som höginkomsttagare nätt och jämt har råd med lite extravaganser. Men det räcker i praktiken inte till både fru, barn och villa och en ny bil, utan lån. Åtminstone inte på den nivån sjuttiotalister är uppvuxna i.

      Socialisterna lever på att peka ut en grupp som höginkomsttagare. Lyssna till exempel på Kapten Röds texter eller om hur etablissemangets Doktor Kosmos vill att kapitalister skall dö. De vill däremot inte att nivåerna för vad som räknas som höginkomsttagare skall komma ut i dagen Sverige, ty skillnaden är liten.

      Av var och en efter behov, åt var och en efterförmåga är inget annat än slaveri om det är en planeringsbyrå som bestämmer nivåerna. (Visst kan det blir slaveri om det finns ett privat eller monopol inom något område, med men det är lättare att bryta ner.)

      Radera
    2. Kan inte du berätta för en undersköterska att skillnaden är liten, när en Java-programerares (dvs svensk medelklass-sysselsättning) nettolön är högre än hennes bruttolön? Tror säkert hon har förståelse och kastar den där progg-reggaen i soporna.

      Radera
    3. Awareness-check för lantisar:

      Runt 35-40 har människor i Stockholm i allmänhet de högsta bolånen, därefter börjas det amorteras i olika utsträckning. Få tjänar mindre än 50' brutto per person. Många har åtminstone en i familjen som tjänar över 70'-80' (eller motsvarande pga. utdelningar).

      Det finns över till både extraskoj och sparande. De flesta klarar att en av två slutar jobba och har genomlevt såna perioder problemfritt, runt barnafödslar t ex, både med en ränta på 2,5% och på 5%.

      Radera
    4. "Runt 35-40 har människor i Stockholm i allmänhet de högsta bolånen, därefter börjas det amorteras i olika utsträckning. Få tjänar mindre än 50' brutto per person. Många har åtminstone en i familjen som tjänar över 70'-80' (eller motsvarande pga. utdelningar)."

      Få tjänar mindre än 50' brutto per person? Har du något stöd för de? Vill emr påstå att majoriteten av de mellan 35-40 i stockholm tjänar bra bit under 50' brutto..

      Radera
  5. Ett välkänt fenomen och ingen direkt nyhet. Att tidigare höginkomsttagare är frekventare kunder hos kronofogden än andra är statistiskt vederlagt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vitt jag vet så för inte Kronofogden någon sådan statistik. Men det kanske finns andra som gör det?

      Radera
    2. Vad yrar du om? Finns inte ett uns av sanning i ditt påstående och tro mig - jag vet.

      Radera
    3. Det finns väl ingen anledning för kronofogden att skaffa fram sådan information, redan utbetald och förbrukad lön kan ju inte utmätas.

      Sen är det ju frågan om vad Per verkligen avser: Vederlägga betyder ju motbevisa. Vilka "kunder" är det som avses - de som vill ha betalt eller de som fogden jagar?

      Radera
  6. Hög standard, va f-n är hög standard, va ska du med bil o villa, när du mår så j-vla illa....... Onassis har femton badrum o du har en sprucken potta, hög standard..

    - så sjöng Peps - oförglömligt. Han såg klarare genom haschdimmorna än vad många gör idag..

    SvaraRadera
  7. Betyder inte denna ditt inlägg att det är höginkomsttagarna som ökat på sina bolån för att förbättra sin boendestandard, medan normal- och låginkomsttagarna lånat bara för att ha nånstans att bo över huvud taget. Jag tycker mig ha fått uppfattningen att du hävdar att det är i huvudsak på grund av låga räntor som bostadspriserna ökat, i varje fall i Stockholm! Är det inte så att det är den akuta bristen på (hyres)bostäder som är den stora orsaken till prisökningarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, priserna har stigit pga främst amorteringsfrihet och i andra hand låga räntor. Diverse engångseffekter har dragit upp priserna och när engångseffekterna inte går att upprepa planar nu priserna ut.

      http://cornucopia.cornubot.se/2011/05/engangseffekter-i-bostadsbubblan.html

      Radera
    2. Ibland kan jag faktiskt imponeras av politikernas påhittighet.
      Än rycker de engångseffekt efter engångseffekt ur rockärmen.

      Senast förslaget om kapitalkostnadspåslag för andrahandsuthyrning, tillsammans med slopad möjlighet att efterkräva ockerhyra. "Tyvärr" fick de inte till att brf inte skulle få neka andrahandsuthyrning, *denna gången*.

      Ser fram emot fler påhittiga engångseffekter.

      Radera
  8. Anders Borg borde drömma mardrömmar på nätterna.
    Inte nog med att jobbskatteavdragen varit misslyckade ur sysselsättningssynpunkt, dom har också bidragit till att blåsa upp landets finanssektor till skadliga nivåer.

    SvaraRadera
  9. jobbskatteavdraget var bra, det har bromsat löneökningarna.
    Folk i storstäderna med höga inkomster, har helt andra krav på sig än folk på landet och folk med lägre inkomster. Flottare bil än grannen, utlandssemester med hela familjen två gånger om året, dyra kläder, krogbesök mm.
    Låter som Solsidan, men den TV-serien speglar nog verkligheten ganska bra.
    Jag känner många lite äldre på landet, som har betalda hus eller gårdar, pengar på banken men en ganska risiga bilar och inga märkvärdiga kläder.
    En gubbe hostade upp 2 MSEK cash för han ville ha ett nytt hus på ålderns höst :)

    SvaraRadera
  10. Kan inte den där skillnaden mellan belåningsgrad för hög- och låginkomsttagare hänga ihop med vad bankerna kräver. Efter att räntor osv är betalada ska ett hushåll ha en viss summa kvar. Låneutrymmet blir då naturligtvis relativt mindre för låginkomsttagare. Så förmodligen har det inget med ekonomisk klokskap, folk lånar i allmänhet så mycket de får låna vid något tillfälle i livet, då de ska köpa bostad t.ex.

    SvaraRadera
  11. Ponera att du har en bostad värd 6 Mkr och cash på 3 Mkr. Antag att du kan välja mellan att sitta med 3 Mkr i skulder och inga cash elelr att sitta kvar med 3 Mkr i cash och skulder på 6 Mkr. Till saken hör att du kommer få högre inlånings- än utlåningsränta. Du kanske till och med går +-0 på detta (inräntan är dubbelt så stor som uträntan vilket är fallet för oss). Ändå får man läsa såna här inlägg om att jag skulle sitta illa till? Är övertygad om att det är MÅNGA som har exakt denan situation och att det alltså finns rationella beslut bakom dessa siffror!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla som har 3 MSEK på banken räcker upp en hand.

      Alla som har 3 MSEK i likvida tillgångar alls räcker upp två händer.

      Nej, svensken har inte 3 MSEK. Sorry.

      Radera
    2. För övrigt är inte den här bloggen rätt plats att fråga på. Många här har miljoner enligt tidigare undersökningar, men fråga bland dina kollegor på jobbet istället. Inte för att de kommer svara, men du ska nog vara nöjd om de har 200000 på banken, aktier eller fonder.

      Radera
    3. Om du kan få högre inlåningsränta än ditt bostadslån utan att ta en betydande motpartsrisk så är det bara att gratulera. Nu finns det en anledning till att vissa banker betalar högre ränta än bolåneräntan och det finns en anledning till att banken tycker det verkar säkrare att låna ut pengarna till dig än till dessa banker...

      Statliga insättningsgarantin kan hjälpa dig ifall du har insättningar upp till motsvarande 100000 EUR, men utöver det är det du som tar motpartsrisken.

      Om jag hade 3Mkr på banken och 3Mkr i skulder skulle jag nog se till att amortera på skulderna - iaf i sådan utsträckning att jag kommer under insättningsgarantin på runt 850tkr.

      Radera
    4. Jag tar ingen motpartsrisk alls. Vill inte göra reklam men kolla exempelvis Hoist eller Marginalen så kan ni själva se att det inte alls är svårt att gå plus! Danske har exempelvis ett erbjudande att du får samma in- som utlåningsränta på alla dina pengar. Alla vi som vill amortera (och därmed borde omyndigförklaras för idioti) räcker upp en hand?

      Insättningsgarantin gäller dessutom "per konto" så att komma under garantin är inte svårt.

      Radera
    5. "Många här har miljoner"... Haha. För ingen ljuger ju på internet :)

      Radera
    6. @Cornu:
      Om man inte har 3 Mkr så är din rekommendation att amortera? varför istället inte spara? Enda skillnaden är ju att du får bättre avkastning på ditt sparande och att du blir mer attraktiv för din bank (högre lån ger incitament till banken att sänka din ränta).

      Jag vet inte vilka som läser denna blogg men ditt inlägg handlar om att de med högst imkomst har störst lån. Jag tror det finns en anledning till det vilken är att de maxat ut sina lån för att de tjänar riskfria pengar på detta sätt!

      Radera
    7. Gustav: nu är du bara naiv och okunnig. När du sätter in pengarna på dessa banker lånar du faktiskt ut dina pengar - du tar faktiskt här en motpartsrisk (varför skulle annars insättningsgarantin finnas om det inte fanns någon risk att du inte fick tillbaks pengarna från banken).

      Om det är någon som borde omyndigförklaras är de som inte inser att dessa banker utgör en motpartsrisk. Ledtrådarna är ju uppenbara: högre ränta än vanliga bolån, förekomsten av insättningsgaranti osv.

      Sen gäller inte insättningsgaranti "per konto" utan per motpart.

      Radera
    8. Vidare gustav: varför skulle banken ha incitament att sänka din ränta ifall ditt lån utgör en större risk för banken? Det är ju de som har mer måttliga belåningsgrader som är i bättre förhandlingsposition än de som belånat bostaden upp till skorstenen.

      Radera
    9. Anonym. Man får mängdrabbat på lån. Lägre ränta om man lånar mer, iaf för något år sen. kanske det har ändrats nu. Så risken ökar tydligen inte om man lånar mer.

      Radera
    10. Gustav har rätt, Karl har delvis rätt. Anonym har helt fel. Ja om du har ett stort sparande hos banken (fonder, KF, ISK, pension mm) så får du i regel större "rabatt" (i verkligheten lägre marginalpåslag) på din bolåneränta. Även om man har stora lån kan man få lägre rabatt då banken (förstås) tjänar pengar på det (kallas räntenetto). Anonym motsäger sig själv: håller man sig under insättargarantin så finns förstås ingen motpartsrisk (jo, en liten: svenska staten/EU som motpart). De flesta storbanker har A- eller högre räting, dvs en probability of default som är försvinnande liten.

      Radera
    11. Nu är det ju ganska självklart att det nog är ganska ont om banker som lånar ut pengar till lägre ränta än de lånar in. Så att låna pengar av banken och sätta in pengar i samma bank kommer knappast ge någon vinst för någon annan än banken.

      Skulle vara intressant att se var du hittar motsägelsen, och hur du får det till att jag har helt fel - påvisa rent konkret vilka påståenden som är felaktiga (egentligen skall alla påståenden vara felaktiga för att man skall ha helt fel, men det kanske är mycket begärt).

      För det första att en tredje part ställer garanti innebär inte att motpartsrisken inte finns där utan snarare är ett tecken på att den finns där. Om det var helt säkert att motparten kunde fullfölja sina åtaganden så skulle det inte föreligga något behov av att en tredje parts garantier.

      För det andra så är insättningsgarantin begränsad till 100000EUR, om man går över detta så får man ta risken själv. Du skriver bara om man håller sig under denna gräns så tar staten risken, men du skriver inget om vad som händer om man överskrider den.

      För det tredje så om motpartsrisken inte föreligger så skulle dessa banker inte behöva betala så hög ränta för att låna pengar. Andra banker skulle ju kunna låna ut pengarna dit istället för att riskera pengarna på kreti och pleti.

      För det fjärde när du skriver de flesta storbanker så bortser du från småbanker och en minoritet av storbankerna. Du har inte reflekterat över att de banker som ger hög ränta kanske ingår bland dessa som inte har A- eller högre rating.

      För det femte hade väl Lehman Brothers också ganska god kreditrating (AAA eller något sådant) så att man har A eller högre innebär inte att risken saknas.

      Kort och gott har du (BBSanchez) endel att förklara...

      Radera
    12. Så du tycker inte det är läge att specificera vad du tycker är fel? Eller gör du gällande att alla påståenden ovan är felaktiga? Isf antar jag att du får problem med trovärdigheten.

      Radera
  12. Med tanke på att en skuldkvot på 400 % uppnås om man tjänar ca 42 000 kr i månaden och köper ett hus för 2 Mkr så kan jag förstå att många går i den fällan.

    Att de däremot inte amorterar tycker jag är fullkomligt horribelt eftersom det innebär att deras ekonomiska buffert är obefintlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som inte amorterar kanske är istället sparar på räntekonto där man nu får högre ränta(t.ex. hoist) än räntan på bolånet.

      Sen när bolåneräntan stiger tar man och gör en stor amortering av det man avsatt från räntekontot. Att blint säga att alla som inte amorterar är dumma är lite väl förenklat.

      Radera
    2. Ja, hade det varit så väl att de faktiskt sparar i sådan utsträckning att det motsvarar rimlig amortering. Dock finns det en stor grupp som varken sparar eller amorterar.

      Och notera att spara till en semesterresa i sommar räknas liksom inte som sparande i detta fallet. Det skall röra sig om ett långsiktigt uppbyggande av sparkapital för att kunna ersätta amorteringar.

      Med tanke på begränsad insättningsgaranti kan det vara lämpligt att bara spara på detta sätt till en viss gräns, efter det bör man amortera ändå...

      Radera
  13. Men det är något som inte stämmer med skuldkvoterna.

    Ta en "relativt välbetald" 35-årig tjänstemannafamilj med två barn i Stockholm. Löner 40000 + 35000 före skatt (den längre upp som skrev att "alla" 35-40-åringar i Stockholm tjänade 50.000+ brutto och i de flesta familjer så finns någon som tjänar 70-80 tkr har VERKLIGEN rökt på).

    40000+35000 brutto blir med jobbskatteavdrag och allt 28300 + 25900 kr netto, dvs disponibel inkomst. Lägg till 2 x 1050 kr/mån skattefritt för barnbidrag för 2 barn men inga andra bidrag. Summa disponibel inkomst 56.300 kr/mån, alltså 675.600 kr.

    En skuldsättningsgrad på 277% skulle innebära bostadslån (för paret tillsammans) på 1,87 Mkr. En skuldsättningsgrad på 400% innebär 2,70 Mkr.

    Du får ingen normal familjevilla (150 kvm) i Storstockholm för 2 Mkr. Det varierar snarare mellan 3 Mkr väldigt långt ut och kanske med renoveringsbehov till 6-7 Mkr i områden som är attraktiva men inte helt galna (tex normala delarna av Nacka, Sollentuna, Täby etc).

    Så om vi antar en belåningsgrad på 85% (för jag tror inte att en typisk sådan familj har miljoner att pytsa in som handpenning) så innebär det snarare bostadslån på 2,55 - 5,95 Mkr.

    Antar vi en villa med inköpspris på 5 Mkr (för jag tror att det MINST är aktuellt i den här målgruppen) så pratar vi en skuldsättningsgrad på 630%. Och då pratar vi ju inte om några förstagångsköpare direkt.

    Så de där 277% i skuldsättningsgrad tror jag inte på. Det är något fel med den beräkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns andra delar av landet än Stockholm. Sverige kallas resten. 277% är ett medel. I Stockholm ligger det snarare runt 400 - 800%.

      Radera
    2. Några har ju också lite kapital från sina s.k. bostadskarriärer att stoppa in, det kan röra sig om mångmiljonbelopp.

      Radera
  14. Hej Cornu, tack för snabbt svar.

    Då jag själv är inflyttad lantis till Stockholm känner jag väl till resten av Sverige.

    Jag borde förtydligat att skälet till att jag skrev som jag skrev var att en mycket stor andel av "höginkomsttagarna"* i Sverige bor i Stockholm, och om du lägger till Göteborg och Malmö (där villapriserna inte är mycket lägre än i Sthlm) så blir andelen än högre. Så en klar majoritet av de som faller in i exemplet borde bo där, och då vill jag påvisa att beräkningen för de fallen hamnar helt fel.

    * Det är nog bara i Sverige som en disponibel inkomst som ligger ca 50% högre av vad man får som knegare vid löpande bandet på en fabrik gör att man kan kallas "höginkomsttagare"...

    SvaraRadera
  15. Intressant artikel och bra debatt här bland kommentarerna! En fråga kring undersökningen: är det brutto eller nettoskulder de har jämfört? Jag vet att vissa här anser att bruttoskulder alltid är viktigast (och visst ska de beaktas) men pga de låga räntorna mm så vet jag att åtminstone många här i Sthlm har maxat bolånen och placerat pengarna (som någon påstod ovan). Själva har vi inte riktigt maxat lånen, men har besparingar (aktier, fonder, inlåning) på samma nivå som bolånen. På bruttobasis är min och min frus skuldkvot 190% med 25% belåningsgrad (räknar husvärdet = 2008 när vi köpte). På nettobasis 0%. Vet inte hur SEB har räknat men tror det blir stor skillnad på brutto- och nettoskuldkvot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skuldkvoten är kvoten mellan skuld och disponibel inkomst. Var du får in brutto eller netto där får du gärna förklara - det finns inte så många alternativ att beräkna det på.

      Radera
    2. Bruttoskuld = alla lån jag har; nettoskuld = alla lån jag har minus likvida tillgångar (cash, aktier, obligationer, fonder).

      Radera
    3. Vet du vad skulder är och vad disponibel inkomst? Då tar du skulderna och delar med disponibel inkomst - så enkelt att en unge klarar av det.

      Radera
  16. Se http://viktigafragor.blogspot.se/ för mer om bomarknad, aktiemarknad och annan politik, samhällskunskap

    SvaraRadera
  17. @Anonym:
    "Nu är det ju ganska självklart att det nog är ganska ont om banker som lånar ut pengar till lägre ränta än de lånar in. Så att låna pengar av banken och sätta in pengar i samma bank kommer knappast ge någon vinst för någon annan än banken."
    Men kollar du runt bland olika banker är det inte svårt att hitta en bank som lånar ut till dig till lägre ränta än vad du får i inlåningsränta i en annan bank. Men kolla exempelvis Duoflex hos Danske, som innebär samma inlåning som utlåningsränta. Hur tjänar banken på detta? Jo genom ett system som kallas fractional reserve. Sätter du in 100 kr så medger det att banken kan låna ut över 1000 kr. Om du alltså lånar 100 kr som du omedelbart sätter in till samma ränta så vinner banken på det och även du (eftersom du ändå har möjlighet att förfoga över 100 kr till ingen kostnad, kan vara mycket fördelaktigt exempelvis vid deflation).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men du tror väl inte att banker premierar folks för deras insättning i andra banker? Det var frågan om förekomsten av banker som lånar ut till lägre ränta än vad de (samma bank) ger vid inlåning. Det lilla jag hittar om duoflex är att det är samma inlåningsränta och utlåningsränta - dvs inte alls någon högre inlåningsränta.

      Sen är det väl så att vi inte använder fractional reserve i sverige...

      Radera
    2. NB dock att även med fractional reserve-systemet så innebär negativt räntenetto rimligen en förlustaffär för banken.

      Radera
  18. Sådär ja Cornu, håll dig till den här typen av inlägg och skippa partipolitiken och ideologier. Funkar bättre så.

    SvaraRadera
  19. Vi ger lån till privata företag och privatpersoner. Hittar du viktig information om låneerbjudanden

    nedan. Att få ett lån från vårt företag, finns det några detaljer som vi behöver för att förmedla till dig

    innan du fortsätter med ansökningsprocessen. RÄNTA: Lånet vi erbjuder, kommer vi att debitera ränta på 3%.

    uttryckta värden: ge ut ett minimum av 1.000,00 upp till 100,000,000.00 nödvändig information:

    När det gäller den information som behövs, måste du fylla i en ansökan som innehåller din personliga information och

    även lånet information kommer bidra till att ge en fullständig dokumentation av villkoren i

    och låneavtal tillstånd förväntas underteckna och skicka tillbaka till företaget för

    godkännande. Maila oss: ([email protected])

    Om du är intresserad kontakta sätt: ([email protected]) och fyll i

    nästa låneansökan formulär.

    låneansökan

    Fullständigt namn: ....................
    Land: .....................
    Stad: ..............
    Kön: .........................
    Telefon: ...........
    Lånebelopp: ...........
    Månadsinkomst: ..........
    Yrke: ................... ....
    Lånetid: ................ .......................
    Syftet med lånet: ......................... ...........
    E-postadress: ...................... ................


    Vi väntar på din uppmaning mycket väl. Maila oss: ([email protected])

    varmare.

    SIR Diego hunt

    SvaraRadera