Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2012-08-28 10:09

Diskussion: Vad ska dagens barn utbilda sig till?

Vad ska dagens barn, de som idag går i lågstadiet, utbilda sig till? Vilken kompetens kommer att efterfrågas säg 2025 - 2080?


Jag fick denna frågeställning från en läsare som har barn i lågstadieåldern och funderade kring detta. Speciellt gäller detta alldeles vanliga barn, dvs normalflitiga normalbegåvade barn. Inte genierna, utan vanliga människor. Inte de som kan bli läkare eller raketforskare. Rekommendationer som "läs till läkare, det kommer alltid efterfrågas" stämmer förvisso, men långt ifrån alla har den kapacitet som krävs för att klara läkarstudier, eller ens alla typer av högre studier. Att säga "vi behöver fler civilingenjörer i teknisk fysik" blir också en helt meninglös utsaga av samma anledning, även om den tekniske fysikern förstås utbildas för att lösa alla typer av problem och på så sätt är den enda utbildning som behövs. Enligt dem själva.

Jag kommer alltså inte skriva något om de högsta utbildningarna, de som kräver en magister- eller masterexamen, som civilingenjörer, naturvetare etc, eller forskningsyrken som kräver doktorandstudier. Jag stoppar istället vid högskoleingenjör, sjuksköterska etc, dvs högst 3 års högre utbildning. Önskvärt hade förstås varit att en fyraårig gymnasial ingenjörsutbildning likt gamla 4-årig teknisk återinfördes, då det i de flesta fall är tillräckligt för framtidens ingenjöryrken.

Att göra en så pass långtgående analys av vad dagens barn ska utbilda sig till är förstås nästan omöjligt. Det landar i gissningar, även om man för det närmaste decenniet t ex kan titta på vad de som pensioneras framöver hade för yrken och positioner i samhället. Men för att titta så långt som till 2080 så kan man inte titta på dagens yrkesmix.

Istället får man titta på vad vi kan vara helt säkra på. Man får också förutsätta att eftersom frågan var ställd till mig, så köper man någorlunda problematiken kring tillväxtens gränser, peak oil etc.

Detta är en diskussionstråd. Jag påstår inte att jag har rätt i några slutsatser, utan detta inlägg är ett underlag för vidare diskussion.

Vad vi kan vara helt säkra på
Det finns två saker vi kan vara helt säkra på. 

Det ena är geografin. Vi vet hur jordklotet ser ut, vi vet förbrukningen av dess resurser. Exempelvis vet vi att mängden jordbruksmark hela tiden minskar pga exploatering, ökenutbredning, klimatförändringar, erosion etc.
Sveriges befolkning 2030

Det andra är demografin. Vi vet hur demografin ungefär kommer utveckla sig, både för Sverige såväl som för världen. Vi kan vara helt säkra på att befolkningen på jorden ökar. 

Sveriges befolkning 2050
Det har t ex varit helt förutsägbart att läraryrket de närmaste åren kommer efterfrågas allt mindre pga minskande barnkullar, även om friskolor och högskolor tydligen helt missat denna enkla förutsägbarhet. Till viss del kompenseras grund- och gymnasieskolelärare av att de har funnits länge och har åldrande lärarkår, men provinsialhögskolorna kompenseras knappast, då de uppstått de senaste 15-20 åren.

Annat vi kan vara någorlunda säkra på är att den stigande globala befolkningen törstar efter resurser även i framtiden och att de fossila bränslena inte kommer räcka till.

Vi kan antagligen också vara ganska säkra på att utvecklingen i Kina och andra BRICS-länder visserligen kommer sakta in, men att Kina inte kommer gå tillbaka.

Sannolikt kan vi vara helt säkra på att vi även i Sverige kommer slåss med näbbar och klor för att behålla vår infrastruktur - vägar, el, vatten, avlopp, telekommunikationer etc - även när vi når tillväxtens gränser och ännu mer stagnerande eller fallande ekonomi. Det blir annat som får ge med sig i första hand, överskottet och lyxen i samhället.

Mina slutsatser
I slutändan handlar förstås allt om intresse. Är barnen inte intresserade av vissa av nedanstående förslag så är de inte relevanta. Kom ihåg att det handlar om normala människor här.

Att utbilda sig inom vård och omsorg, dvs vårdbiträde, sjuksköterska etc, ger antagligen garanterat trygg anställning för lång tid framöver. Inte bara kommer 40-talisterna behöva hjälp med blöjbyten och hemtjänst framöver, utan många inom just vård och omsorg är själva 40- och 50-talister och kommer lämna de kommande åren. Dessa personer kommer dessutom vara rätt utslitna och antagligen ha ett enormt vårdbehov, vilket förstås inte bara gäller vårdyrkena. Men det är inom speciellt vårdyrken som vi nu hittar kvinnor som jobbat hela sitt liv. Folkhälsokonsekvenserna kan vi bara ana - bland dagens äldre pensionärer finns fortfarande gamla hemmafruar som inte gjorde tunga lyft fem dagar i veckan i 45 år. Kvinnors andel av vårdbehovet kommer öka i takt med att de likt männen slits ut av arbetslivet, vilket ökar den totala efterfrågan på vård mer än antalet pensionärer ökar. Nackdelen här är att vård och omsorg är skattefinansierat, så vi lär också få se nedskärningar i sektorn och försämringar av välfärden.

Även yrken kring dessa kan vara intressanta. Apotekarbiträde, sjukhustekniker etc. Här finns möjligheter för den som inte har den empati och det sociala engagemang som människor inom själva vården och omsorgen bör ha.

Är man intresserad av språk så är det de kinesiska språken som gäller. Portugisiska (=Brasilien) kan också vara intressant, liksom ryska. Sydafrika och Indien kan hanteras via engelska. Fördelen med språk är att man kan börja läsa dessa tidigt vid sidan om studierna. Kan man kinesiska språk så kommer man i framtiden helt klart ha en konkurrensfördel inom alla yrken som har något med omvärlden att göra. Svenska ryskakunskaper är också rimligtvis fallande nu när värnplikten i praktiken upphört och svenska försvaret bantats kraftigt. Många officerare under kalla kriget, och inte så få värnpliktiga, har fått utbildning i ryska, men volymerna idag är bara en bråkdel. Kalla krigets ryskakunniga kommer pensioneras framöver och vår ryska granne är en ekonomisk och politisk makt att räkna med framöver.

Även om vi kommer få se en allt värre global matkris framöver så är knappast just bonde ett framtidsyrke. Det ska mycket till för att jordbruk ska bli en intressant framtidsbransch i Sverige, för annat än idealister och entusiaster. Men visst kommer det alltid efterfrågas mat. Men det är snarare yrken runt detta som kan gräva guld. Kom ihåg Klondike - den som blev rik var den som sålde spadarna, inte den som grävde efter guld. Skogsbrukets entreprenörer, även om även de lider under enorma kapitalinvesteringar, tjänar mer än skogsägarna. Skördarförare, mekaniker etc. Jag kan dock inte påstå att detta är något att satsa på, även entreprenörerna har en hög press på sig.

Snarare är det vår infrastruktur som är intressant för den tekniske eller naturvetenskapligt intresserade. Vi lär ha kvar kärnkraft i någon form, det finns inga realistiska fullskaliga alternativ. Och kärnkraftstekniker har idag en medelålder uppåt 60 år. Oavsett kärnkraft eller ej, så är kraftingenjör, driftingenjör etc antagligen en lågoddsare. Även krafttekniker, linjemontörer, högspänningselektriker och allt vad det heter. Kom ihåg att vindkraftverk har en förväntad livslängd på 20-25 år. Vi kommer ha enormt mycket att göra med att riva och förnya vindkraftverk framöver, runt 2020 - 2030 och våra kraftnät blir pga vindkraftverken allt mer omfattande.

En annan infrastruktur som är på väg att haverera totalt är vatten och avlopp. Vatten och avloppstekniker, grävmaskinist, vatten- och avloppsingenjör etc kommer få mycket att göra. Vi har fortfarande vatten och avloppsinfrastruktur i våra städer, som lades ner på 1800-talet. Kommunerna lappar och lagar hela tiden akut, och det finns hur mycket som helst att göra. Problemen har bara börjat och vi har de senaste åren sett hur larmen om otjänligt vatten duggar tätare än regnet på midsommarafton.

Även telekommunikationerna har byggts ut massivt de senaste 20 åren. Mobiltelefoni- och Internetinfrastrukturen håller inte för evigt och ska dessutom hela tiden uppgraderas till nyare tekniska lösningar. Huruvida vi kommer ha råd att ständigt uppgradera framöver är en annan fråga, men tids nog kommer hela teleinfrastrukturen behöva förnyas. 100 000-tals basstationer kommer falla för ålderstrecket, liksom 10 000-tals master som inte heller håller för evigt. Telemontör, teletekniker, teleingenjör etc.

Infrastrukturyrkena kommer också efterfrågas utanför Sveriges gränser, även i dagens U-länder.

Med tanke på att vi kommer få allt större problem med vår ekonomi i västvärlden, både på kort och lång sikt, så kan man enkelt komma fram till vad man inte ska utbilda sig till. Barnen bör inte utbilda sig till något som är "onödigt" och skattefinansierat. Ni vet vad jag menar - alla meningslösa högre utbildningar som i princip bara kan resultera i skattefinansierade jobb (t ex att man blir högskolelärare i samma meningslösa ämne). Vi kommer oavsett inte ha råd med samma volym på högre utbildning som idag, utan likt i Storbritannien, så tror jag att det blir en av de första saker vi kommer skära ner på när Sverige får problem. Det har redan börjat, men av demografiska skäl. Bilismen kommer också minska framöver och med det efterfrågan på bilmekaniker. För att inte tala om flyget. Glöm pilot och flygvärdinna. Men busschaufför eller lokförare har helt klart en framtid. Liksom cykelreparatörer.

Med stagnerad tillväxt kommer reparationer bli allt vanligare. Även utdöende yrken som skomakare eller sömmerska kan få en renässans. Här får vi ett plus i kanten för mekaniker (även bilmekaniker som jag talade ner ovan) - vi kommer vilja reparera våra fordon, gräsklippare etc, när vi inte längre bara kan köpa nya på grund av sämre ekonomiska förutsättningar. För övrigt har livsmedelsjätten Unilever gjort analysen att fattigdomen kommer öka kraftigt i Europa framöver och måste därför ändra sin marknadsföring och produktportfölj till att hantera detta. Det kommer komma billiga, men rimligtvis fult paketerade, produkter framöver, som annars är likvärdiga de lite dyrare mer lyxigt förpackade produkterna. Så man fortfarande kan sälja till de fattiga. Anyone for deflationstryck?

En sak vi kan vara ganska säkra över med slutet på ekonomisk tillväxt - om vi inte ställer om samhället innebär slutet på ekonomisk tillväxt att man som individ bara kan bli rikare om någon annan blir fattigare. Klyftorna kommer öka. 

Vad tror ni dagens lågstadie- och dagisbarn bör utbilda sig för åren 2025 - 2080? 

Diskussionen är fri i ämnet. Ni har säkert vettigare tankar än vad jag har. Kom ihåg avgränsningen vanligt folk med normala ambitioner och normal begåvning.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

74 kommentarer:

  1. Låter rimligt! Man kan ju också anta att 2025-2050 kommer vara hektiska år för konsulter som ska hjälpa/stjälpa företag i åtstramningar/effektiviseringar mm. Förvisso krävs det viss erfarenhet för att bli framgångsrik som sådan konsult, men det är alltid ett gröna som kommer med. Organisations/verksamhetsutveckling kan ju därför vara relativt eftertraktade i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som 4+ år högre utbildning med verksamhetsutveckling. Antagligen civilingenjör inom industriell ekonomi eller någon Nisse från Handels.

      Alltså inte relevant för normalt folk, även om det kan vara korrekt i sig.

      Radera
  2. I linje med resonemanget runt blöjbyten på en stor skara 40 och 50-talister så bör ett yrke som begravningsentreprenör vara intressant...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kyrko(gårds)vaktmästare. En kombination av grävmaskinsmaskinist, trädgårdsmästare och snickare. Finns väl dock ingen formell utbildning.

      Radera
  3. Trädgårdsnäringen. Dvs inte blommor och prydnadsväxter i första hand utan småskalig matproduktion. Växthus med soluppvärmning i första hand + biobränsle. Intensivodling utomhus. Yrken kring detta. Dvs både driften men även konstruktion + byggandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror jag också. När folk blir arbetslösa kommer det att poppa upp små företag inom det området. Vid sidan av annan utbildning borde barnen lära sig odla.

      Radera
  4. Haha, det roligaste är ju att befolkningsprofilen 2030 ser ut som en profil på en tjock gubbe med stor näsa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag kallade den just för den svenska befolkningsprofilen i det ursprungliga inlägget.

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/den-svenska-befolkningsprofilen-och-de.html

      Radera
  5. Rörmokare !
    Alla som jag har träffat på i detta yrke är minst 50+ och säger att det finns inga yngre som vill ta vid. Okey, kanske inte världens "coolaste" arbete men behovet finns konstant. Dessutom, ett arbete/kunskaper som kan användas i hela världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart. Dessutom ett yrke mycket lämpligt som egen företagare, om man är intresserad av det.

      Inte många yrken där man både får gänga och kröka på arbetstid...

      Radera
  6. Svårt att säga emot, en trovärdig genomgång som inleddes med det mest avgörande: man kan inte titta på dagens yrkesmix. Två grundbultar, tror jag:

    Ett - högskoleutbildning kommer att bli mindre viktigt än vi idag tror när det gäller framtida jobb, utan kommer mer att vara mer av grund för att man tycker det är bra/kul med en del kunskaper som medborgare, viket i sin tur lär komma att betyda att man på ett annat sätt än idag kombinerar lönearbete med fria (i betydelsen icke-jobb-fokuserade) studier på sidan av (vilket i sin tur lär medföra att studier på högre nivå kan komma att beläggas med vissa avgifter, vare sig vi vill eller inte.

    Två - nya jobb som vi inte ens kan fantisera om idag kommer att växa fram, varvid en hygglig bildning kan vara en skaplig grund att stå för för dem som vill ha dörrarna öppna åt olika håll i framtiden.

    Kärnkraftstekniker? Minerad mark. Hänger nog helt på hur det går för tyskarna att avveckla och om det blir haverier efter terrorangrepp. I det sistnämnda fallet finns det inte en politiker, som vill bli omvald, som äter frilunch med någon som haft fingrarna i uranburken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kärnkraftstekniker: Är inte avvecklingen så utdragen, även vid haverier etc., att vi sannolikt kommer ha stort behov av kärnkraftstekniker i Europa under de närmaste 20-30 åren oavsett vad som sker?

      Radera
    2. Jo, men frågan gällde ju till ungefär 2080...

      Radera
    3. Förhoppningsvis vaknar väll folk i allmänhet upp och inser att väldigt få skadats av de stora kärnkraftsolyckorna (speciellt i jämförelse med tex Banqiao och Bhopal) och att kärnkraft i snitt är den säkraste och renaste energikällan per producerad kWh. Överdrifter kanske har lyckats skräma folk i 40 år, men någon gång lär väll verkligheten hinna ikapp.

      Radera
    4. Tyskarna hade, likt föregångaren Frankrike, börjat avveckla fossil elproduktion med hjälp av kärnkraft, men avbröt efter Tjernobyl. Sen dess har tyskens fossila elproduktion legat kvar på samma nivå. Nu har man bestämt sig för att avveckla kärnkraften under det kommande decenniet, och behålla kolet och gasen. Dvs år 2022 kommer man ha förlorat 36 år i kampen mot fossilkraften.

      Och det värsta är att man då kommer upptäcka att: "jodå, vi lyckades avveckla kärnkraften, men nu tål inte vårt elnät mer intermittent kraft. Och här sitter vi fortfarande med två tredjedelar fossil kraft. Jahapp, vad gör vi nudå?"

      Radera
  7. Vad tror ni om framtiden för IT-arbete?
    Kommer behovet minska pga att vi tvingas gå tillbaks till ett enklare levnadssätt eller kommer behovet öka pga vi tvingas bli effektivare vad gäller automation inom industri och dylikt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvalificerat IT-arbete kräver idag 4+ års utbildning, även systemvetare går väl numera minst 4 år. Därför har den gått bort. Däremot kommer datatekniker (drift) etc definitivt efterfrågas framöver. Men här har vi haft en enorm tillväxt av arbetande, som för varje år som går får mer och mer erfarenhet. Vid en stagnerad ekonomisk utveckling kan det nog bli svårt att ta sig in. Fast framåt 2040 lär nog de stora avgångarna av drifttekniker tagit fart..

      Radera
    2. Ja om det inte avgångarna inträffar tidigare pga företag väljer att flytta sina datacenter till molntjänster såsom Azure och Amazons EC2. Någon ska väl visserligen driva och underhålla dessa datacenter också men frågan är om det behövs lika mycket folk.

      Radera
    3. Med risk för att sticka ut hakan uppfattar jag att det finns en hel del kvalificerat IT-arbete som inte fordrar 4+ års utbildning. Att man idag hellre väljer en systemvetare/datavetare på 5 år för utvecklingsarbete är en effekt av att det finns många sådana på marknaden, och att utbildningen blir ett tecken på intresse och att man är kapabel att arbeta målmedvetet under längre tid snarare än något som överför konkreta färdigheter.

      Även om jag inte har mer än anekdotiska exempel från några av de senaste utvecklingsprojekten jag deltog i, så har jag sett engagerade gymnasieelever och fil kand:ar med programmeringshobby producera klart användbar kod, och deltagit fullt ut i projekt som testare, utvecklare etc. Klart att det finns visst algoritmiskt arbete där en datavetare är kvalitativt bättre än någon utan formell IT-kompetens, men kan man sälja in personerna i nyskapande utvecklingsprojekt för 800-1000 kr/h, så blir det svårt att driva tesen att arbetet är helt okvalificerat.

      Ännu tydligare exempel är en saming bekanta datavetare, som blivit rekryterade som java-konsulter efter 3 år på programmet. Nu är de centrala programmeringsresurser i olika organisationer, och att döma av projektens natur, är det inte rutin-utveckling från glasklara specifikationer, utan mer typiska utvecklingsprojekt. Att man sedan blir mer mångsidig och förmögen att själv utveckla färdigheter med en magister än utan, är i mina ögon en annan sak.

      Radera
    4. Håller med. Det finns många civingar och datavetare med 4+ år utbildning. Jag är en av dem själv. Poängen med vår utbildning kan liknas vid att ställa sig upp på en biograf. Resultatet är att man ser bättre (får bättre jobb) och hindrar andra från att se. De andra måste också ställa sig upp för att se något. Särskilt mycket nyttiga skillz får man inte, men man får ett starkt signalvärde som av någon anledning imponerar på arbetsgivare.

      Radera
  8. Sjunkande köpkraft och stigande energipriser borde öppna upp nya marknader för allt som har med reparation och återanvändning (i motsats till köpa nytt) att göra. Från datorer till byggnader.

    SvaraRadera
  9. Eller varför inte en svensk paradgren, jobb på en hederlig mekanisk verkstad.

    SvaraRadera
  10. Vad gäller språken ska vi inte glömma tyska. De är trots allt den starkaste ekonomin i Europa och en av våra viktigaste handelspartner. De lär fortsätta att vara stora och viktiga för oss.

    SvaraRadera
  11. Tycker din genomgång täcker det mesta. Den är bra. Alla jobb runt infrastrukturen centrala, liksom vård- omsorg.
    Att vi måste sköta detta med lägre löner och lägre generell standard tar inte bort behoven det minskar bara lönerna.

    Största skillnaden mot idag blir egentligen färre inom handel, service, offentlg förvaltning och så kallad kultur. Det sista är i dag ett så vitt begrepp att tom såpa- och C-kändisar räknas dit.

    Du kanske nämnde det, men IT- Data är en fortsatt viktig och mycket föränderlig bransch. Det kommer nog blåsas fiber i framtiden också.

    När vissa energikällor minskar tror jag el, producerad på flera sätt, även nya, kommer bli än viktigare så olika former av elektriker kan nog bli bristvara också.

    SvaraRadera
  12. Vad skall vi utbilda oss för?
    Behöver vi 4 års universitetsutbildning eller ens 3 års gymnasieutbildning för att bli underskötare?
    Blir en musicalartist olämplig som barnskötare efter en säsong?
    Utbildning kommer framöver att bli mer eller mindre en egenresa som görs av intresse. Kanske inser dagens unga detta?
    Politiker som tjatar om vikten av utbildning saknar oftast denna insikt (och högre utbildning) Birger Schlaug tex lever ju gott ändå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Måste lägga till att jag ser utbildning som bra och önskvärt och i vissa fall nödvändigt för legitimering.
      Men det borde inte vara enda biljetten till olika yrken.

      Radera
  13. När kampen om resurser intensifieras kan utvecklingen i omvärlden bli otrevlig...
    Kanske en karriär inom militären kan vara ett framtidsyrke?
    Idag är det svårt att tro men om 10-15 år kanske vi ser massiva satsningar på ett återuppbyggt försvar?

    SvaraRadera
  14. Man börjar väl vakna upp mer och mer och inse att en högskoleutbildning allt mer sällan är motiverad. Jag undrar om det inte kommer bli vanligare med livslång seminarieutbildning snarare än jättemånga universitetsår. Inte minst alla kurser i världsklass som numera finns gratis på nätet, men även att säg ett närområde tar in en expert som håller i en kurs.

    För arbetsgivaren kan jag tänka mig att det till och med blir bättre. Istället för att se en CV full med överdrifter ger man helt enkelt kandidaterna ett prov dessa får göra. Hur man kommit över kunskapen för provet kvittar, det viktiga är vad man presterar på det.

    Väktar- och övervakningsindustrin lär väl annars gå allt bättre i framtiden.

    SvaraRadera
  15. Intressant inlägg. Vill dock ifrågasätta nyttan av att läsa Kinesiska. I Kina läser alla barn engelska från tidig ålder och redan idag kan många kineser i de industrialiserade delarna av kina engelska. Om man skall marknadsföra produkter genom media i Kina är det förstås bra att kunna läsa och skriva Kinesiska men det är antagligen ett fåtal som behöver den kompetensen. Att lära sig läsa och skriva kinesiska är ett jättejobb och är man inte överbegåvad måste man välja mellan kinesiska och annan högre utbildning. Däremot är tyska ett språk som gått tillbaka ordentligt i skolorna och det finns skolor som inte längre erbjuder utbildning i tyska. Min spaning är att i fossilbristsamhället så kommer de nära kontakterna att bli viktigare igen. Den tyskspråkiga världen som under prefossil tid var skandinavernas närmaste kultur- och handelskälla kommer bli relativt sett viktigare för oss igen. De tyskspråkiga talar engelska men just närheten och kulturutbytet kommer kanske vara det som vi har nytta av och då blir språket viktigt. Detta utbyte kan vi av geografiska och fossilbränslemässiga skäl inte få med kineserna. I vanliga affärskontakter vad gäller handel är det nog bättre att vi är lika bra på engelska som kinesen än mycket sämre än kinesen på kinesiska. Anser för övrigt att det mediala vurmandet för kinesiska språket är en typisk hype som går över när verkligheten och historien kommer ifatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter väldigt vettigt och mer genomtänkt än mina rader.

      I så fall är språk annat än tyska en icke-fråga. Dagens barn är tydligen fenomenala på engelska pga anglikaniseringen av media och kultur.

      Radera
    2. Språkkunskaper för att öka möjligheten till ökad kommunikation-låter vettigt.
      Eller varför inte lita på tekniken.
      Lyssnade på en Applikation som översatte till kinesiska. Tal till tal!

      Men den som vill överträffa Göran Malmqvist kan ju studera kinesiska så de blir experter även i Kina!

      Radera
    3. Svenska språket har många influenser från andra språk. Historiskt ha det varit tyska följt av franska och nu engelska. Vi har även "låne ord" från romani.

      Genom populärkultur så känner folket i norden till några ord från japanska spåket. Kinesiska kommer kanske också att influera svenskan?

      Radera
  16. Jag tror på infrastruktur. El och v/a, helst utbildning inom storskalighet typ starkel eller avloppsreningsverk. Högskoleingenjör (3 år) inom något av dessa alltså. Men med behörighetskompetens för småskalig verksamhet också.

    SvaraRadera
  17. Intressant inlägg, nu får jag fundera på vad jag ska forma min son till som började i förskolan nyss. Jag har med andra ord lite tid på mig.

    Ett jobb jag kom att tänka på när vi når tillväxtens gränser kan vara det som George Clooney har i "Up in the air" (http://www.imdb.com/title/tt1193138/). Åka runt och ge folk sparken åt arbetsgivare som inte klarar av det själva. Kanske kan vara en idé för någon av friskolorna att starta en sådan utbildning redan nu...

    SvaraRadera
  18. Man bör nog hålla sina alternativ öppna så länge som möjligt. När man går i lågstadiet skall man lära sig läsa, skriva och räkna - det är först när man skall upp i gymnasiet som man behöver göra någon form av inriktning.

    Vad man i slutändan blir behöver inte ha med vad man har utbildat sig till. Framförallt bör man se till vad man har för intresse och färdigheter när man skall välja gymnasieinriktning - har man tur leder det till ett jobb, annars får man kanske jobb inom något annat område och då har man iaf gått en utbildning man tyckte var intressant.

    En annan sak som bör förmedlas är att man inte bör dissa de jobb som finns tillgängliga som endel tycks göra idag...

    SvaraRadera
  19. Mer än en ekonomiskt gångbar yrkesförmåga är nog inte fel, mångsyssleri är alltid bra när det är kärvt. Många som vuxit upp utan kontakt med praktiskt arbete bör se till att bredda sig och bli händigare helt enkelt. Övning ger färdighet.

    SvaraRadera
  20. Satsa på att bli bloggare. då kan man å vet man allt! :D

    SvaraRadera
  21. Jag tycker du listat det mesta, men saknar kemiyrken, som måste vara värdefulla även framöver (även om du nämnt apoteksassistent). Platsar högskoleingenjör kemi som en tillräckligt enkel utbildning här?

    Språk: i medelstora och stora städer Sverige tror jag att arabiska kan komma till nytta. Eller är det bara för att jag bor i Malmö som jag tycker det verkar vettigt? Håller också med RB om att kinesiska kan vara överskattat, och mest blir användbart om man tänker bo i Kina.

    SvaraRadera
  22. Och just det, mångsyssleriet är bra. Sjuksköterska med teknisk kompetens (t.ex. ambulans eller kanske röntgen) låter som en synnerligen vettig utbildning.

    SvaraRadera
  23. Moventia:
    Frågan är om inte gammaldags hemmafru kommer att bli ett viktigt framtidsyrke. Dels av nödtvång pga ökad arbetslöshet dels därför att samhället inte längre kommer att bekosta barn- och äldreomsorg. Hur utbilda sig till det nu när det inte längre finns mammor som kan ge kunskapen vidare, som förr i världen. Säkert räcker det med ett halvår på hushållsskola för att lära sig laga husmanskost, odla grönsaker för husbehov och lite medicinsk omvårdnadskunskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hemmafru uppkom på slutet av 1800-talet då medelklassen började växa fram i Europas städer.
      Då medelklassen är en historisk parentes och att den i skrivandes stund håller på att långsmat försvinna (Grekland, USA m m)så ser jag inte det som en troligt framtidsscenario.

      Det normala är och var att kvinnan arbetade på gården eller sålde varor på stadens torg och farmor eller morfar passade barnen..eller att barnen själva arbetade med föräldrarna.

      Den ekonomiska framtid vi går till mötes ser inte ut som en värld där hemmafruar existerar i någon större utsträckning, utan snarare att även kvinnan kommer bli tvungen att arbeta utanför hemmet.

      Radera
  24. Ser följande utbildningsaxiom framför mig:

    Bostadsbubbla + enstegstätade fasader + gamla och trötta husägare med taskig ekonomi = Fastighetsskötare + snickare med renoveringskunskaper som jobbar svart.

    SvaraRadera
  25. Vapenhandlare! Kommentarer i övrigt överflödiga...

    SvaraRadera
  26. Man får ju hoppas att tillväxtens yttre gränser möts av en nedväxt. Sex timmars arbetsdag till exempel. Då kommer det ju finnas tid för annat än status- och räntejakt. Således bättre marknader för clowner, musikpedagoger, körledare, idrottsledare, gymägare och allt annat som ligger i gränslandet "fritid" - "arbete". Immateriella aktiviter som inte förbrukar så mycket resurser och skänker andra nyttor än BNP borde vara vinnare i ett omställt läge.

    SvaraRadera
  27. En keps i den ena bakfickan och en slips i den andra för att känna av vad sammanhanget kräver tror jag kommer vara en viktig resurs i framtiden.

    Min största behållning av högre studier var inte det specifika ämneskunskaperna utan att jag skaffade mig verktygen för att söka information och lära mig nya saker. Att vara förändringsbenägen och anpassningsbar tror jag man kommer långt med även i framtiden.

    SvaraRadera
  28. Mycket intressant inlägg Cornu! Mer sådant här...mer framåtanda.
    Tror många läsare vill läsa och diskutera hur man skall kunna försörja sin familj i framtiden.

    Håller med i det mesta, att inte specialisera sig i ett yrke utan bli mer mångsysslare.

    Håller dock inte riktigt med i en del punkter:

    -Vård&Omsorg
    När vårt finansiella system byggt på evig tillväxt nu går mot det motsatta, kan inte statsfinanserna klara av att ta hand om alla äldre och sjuka.
    Hur menar Cornu att de skulle gå till?

    Jag ser snarare att varje familj/släkt/kusiner kommer att stegvis börja få ta hand om sina egna igen. Vi kommer återigen se flergenerationsboende som vi hade tills för några decenier sedan. Frugan med sina systrar jobbar hemma och tar hand om sina barn och farföräldrar medans männen är ute och arbetar.

    -Språk
    Kinesiska, varför detta språk?
    Den kinesiska ekonomin om någon är en stor bubbla.
    Tror snarare på tyska.

    SvaraRadera
  29. Bussförare kan och kommer alltid att hitta ett jobb. De väljer själva mellan fast eller timanställning, hel eller deltid de timmar på dygnet som passar bäst för den som t ex vill studera vidare eller odla i trädgården.
    Det finns jobb över hela Europa. I Norge frågas alltid efter svenska bussförare som kan räkna in dubbla lönen mot i Sverige och många tar med sin husvagn och bor och lever där relativt billigt säsongs- eller veckovis.

    De som väljer fordons- och transportprogrammet på gymnasiet kan till andra året välja bussförarinriktningen. Då tar de körkort och får det YrkesKompetensBevis (YKB) som behövs för att kunna jobba som förare. Väljer de utökat program med 100 extra poäng kan de på så vis även uppnå grundläggande högskolebehörighet.

    Bussförarkompetensen kan alltid betraktas som en säker backup mot arbetslöshet oavsett i vilket yrke eller verksamhet man senare söker sin framtida försörjning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även när staten drar in på kollektivtrafiken för att spara pengar? Då tror jag mer på cykelmek, där har vi en tillväxtmarknad ;)

      Radera
  30. "Det har t ex varit helt förutsägbart att läraryrket de närmaste åren kommer efterfrågas allt mindre pga minskande barnkullar, även om friskolor och högskolor tydligen helt missat denna enkla förutsägbarhet."

    Vet inte riktigt om jag håller med dig här. Enligt en prognos från SCB kommer Sverige sakna 43000 lärare år 2020.

    Jag kan vittna om lärarbrist även när jag pratar med nära vänner och släkt. Skolor får helt enkelt akutanställa vikarier och skolor skriker efter legitimerade lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det är tämligen förutsägbart, man måste dock ta hänsyn till de lärare som försvinner från yrket. Frågetecknen i prognosen är de som föds slutet av 2013 och de som försvinner eller tillkommer oväntat - dessa frågetecknen är rätt små och kan rätas ut mha schabloner.

      De lärare som kommer saknas är pga av pensionsavgångar - det råder iofs viss osäkerhet när folk kommer gå i pension, men man kan anta att pensionsåldern inte kommer ändras alltför drastiskt.

      Radera
    2. Jag antar att vi pratar om att de som faktiskt utbildar sig till lärare?

      Om så är fallet så kommer ju minskade barnkullar med största sannolikhet snarare putta ut de lärare och pedagoger som står utan utbildning och inte påverka legitimerade lärare.

      Radera
    3. Lärarlönerna är på tok för låga och därför vill få utbilda sig till lärare. Och de som väl väljer att bli lärare är allt för ofta rena rama stolpskotten. Det är redan en växande lärarbrist i Sverige.

      Radera
  31. Tror att Ryska kan bli väldigt bra att kunna. Hela gamla Sovjetunionen ligger geografiskt nära. Ökad handel, turism och kulturer som närmar sig varandra med nya generationer. Peak oil gör att långa resor minskar och då blir den geografiska närheten allt viktigare. Resandet ökar åt bägge håll och då minskar de förutfattade meningarna som i många fall lever kvar.

    SvaraRadera
  32. Alla byggjobb kan utföras av lågavlönade analfabet, bortsett från elarbeten. Elektriker är det enda byggjobb jag rekomenderar. Vvs är inte samma sak. Där är kraven lägre. Av någon anledning utbildas varje ex. fånge till plattsättare. Även rörläggeri kommer att drabbas av samma "race to the bottom" som övriga byggjobb lever under.
    Sjuksköterska är ett annat säkert jobb, förutsatt att man kan utbilda sig på sin hemort och slipper låna.
    Om 50% av alla idag går universitet är risken uppenbar att ännu fler måste gå där i framtiden för att ens komma ifråga för ett arbete.

    SvaraRadera
  33. 4-årig gymnasieingenjörsutbildning har återinförts i Hässleholm iallafall (Hässleholms Tekniska Skola)

    SvaraRadera
  34. Polis och väktare. Tyvärr.

    SvaraRadera
  35. Måste vara det säkraste tipset.

    SvaraRadera
  36. Permakulturdesigner.

    Permakulturens centrala tes är som belkant att förlångsamma flödet av vatten, energi, näringsämnen, etc i ett givet område, t.ex. ett självhushåll. Detta fö att maximera nyttan av nämnda storheter, och för att minimera avfallet. "I en sann permakultur existerar inget avfall".

    Det handlar i kärnan om en ideoligi, en värdslbild (insikter som t.ex. "jorden är rund", "livet är ett kretslopp", "evig tillväxt är cancer", osv), vilket inte kräver ngn större intellektuell kapacitet för att tillägna sig. Dock en del moraliskt mod, men det är en annan sak. Därefter handlar det om basala bokstudier och ett lärlingssystem.

    Så. Fick man ett pris för bästa förslag? ;)

    SvaraRadera
  37. Var det ingen som skrev politiker?

    SvaraRadera
  38. Geolog för att spana efter de allt mer eftertraktade naturtillgångarna? Mötte en kanadensiska som spanade på ett fynd av ämne man använder i plattskärmar i förra veckan i Nässjö-området.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Går bort pga de höga utbildningskraven. Vi pratar om något för vanliga människor.

      Radera
    2. Det gäller bara att älska stenar ;)

      Btw skrattar fortfarande över rörmokarskämtet ;)

      Radera
  39. 2030-2080 är astronomiskt långt fram i tiden med dagens förändringstakt och tillhörande andraderivata. Jag tror på en ökad grad av två behov på lång sikt - psykiskt välmående och geografiskt begränsade tjänster... där förvisso det första är en delmängd av det andra. Gemensamt är i alla fall att dessa kräver förmåga till empati, social förmåga och insikter i gruppdynamik, varför jag skulle rekommendera utbildningar med hög grad av social stimulans och utmaning... vilka som nu har det? Kanske kan man tänka sig ökat fokus på lagidrotter, teater, massage och som tidigare nämnts uska etc...

    SvaraRadera
  40. Programmering, så klart!
    Alla har kanske inte talang för det, eller gillar att sitta framför en skärm hela dagarna, men det är inte så svårt som många verkar tro, och det blir allt lättare med åren varteftersom allt mer stöd tillkommer. Maskinkodning på 1980-talet krävde en speciell form av asketism eller entusiasm för att inte haverera efter några tusen kodrader. Men java eller C# med moderna utvecklingsverktyg i en smartphones alla färdiga designpatterns är inte mycket svårare än att man behöver hålla ordning på saker, vilket de flesta yrken kräver på olika sätt. Och programmering blir snabbt allt mer användbart. Särskilt nu när snart sagt alla har en kraftfull uppkopplad dator i byxfickan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill poängtera att många av de duktigaste programmerarna inte gått några högre utbildningar i programmering. De är rätt så tröga förrättningar med mycket bagage som inte är så relevant för det verkliga kodandet, saker utvecklas fortare än vad professorerna föryngras, misstänker jag. Allt som behövs för att lära sig den konsten finns gratis online, för alla i hela världen med en internetuppkoppling och en vanlig gammal billig PC. Företag som Google, Oracle och Samsung ger bort allt behövs gratis, inklusive operativsystem, utvecklingsmiljö, emulatorer och massvis med lättillgängliga studieresurser som videos, böcker, forum och annat. Det enda som behövs är att sätta sig ned och tycka om det, eller disciplinera sig med motivationen att bli app-miljonär! För även distributionen av den färdiga mjukvaran till kunderna finns lättillgänglig helt utan något behov av investering av pengar eller tid. Och man behöver som sagt inte vara Einstein (nu längre), även om jag respekterar att somliga gillar sånt som "skog och mark" eller "människors sällskap" mer än att sitta och koda.

      Radera
    2. Nja. Rätt och fel.

      Även för enkla system behöver man ha kunskaper och förståelse om algoritmer, datastrukturer etc. När ska en hashtabell användas, när använder man ett träd? Vilka ändamål optimerar man med vilken typ av datastruktur?

      Vad är ordo för en datauppslagning i en hashtabell, och om den är så snabb, varför använder man den inte alltid?

      osv osv osv.

      Radera
    3. Sånt där behöver man faktiskt inte befatta sig mycket med! Programmerandet har vandrat till en högre nivå, och kommer säkert att fortsätta göra så. "Hash-tabell", det finns nåt objekt i nåt pattern sköter det där.

      Det är det som är min poäng, programmering blir allt mer lättillgängligt samtidigt som det blir allt mer värdefullt eftersom allt allt fler föremål i allas vardag blir programmerbara, och på hög nivå.

      Att programmera den där rovern på Mars i C (där de tydligen inte tillåter någon objektorientering, för säkerhets skull, visa av erfarenhet...) det är en sak. Men att skapa appar som miljoner (nån promille av alla smart phoneinnehavare) vill använda, det är en annan biff. Eller bara programmera sin egen telefon för eget bruk. Hur coolt hade inte det varit på 80-talet liksom?

      Allt mer immaterialiseras. Det öppnar, tycker jag, BÅDE för de som sysslar med det mest immateriella av allt, alltså programmering. OCH för dem som trots allt måste bygga de där sakerna "där ute" som allt trots allt består av... Jag tror att programmerandet förändras snabbare än byggsnickrandet. Men hur det påverkar värdet i att arbeta med det ena eller det andra, förblir dock oklart.

      Radera
  41. 2030talet kommer att präglas av ekonomisk och social samhällskollaps och statens, kommunernas och landstingens ekonomiska sammanbrott. Mycket av det som vi tar som givet i dagens samhälle som byggnormer eller turordningsregler kommer att försvinna för att ingen kommer att se till att de bestämmelserna efterlevs. I sådana lägen är det inte den högskoleutbildade anställde programmeraren, som kräver en enorm supportstruktur, utan den lågutbildade halv eller helkriminelle entreprenören som det går bäst för.

    SvaraRadera
  42. Polis eller något inom säkerhetsbranschen torde vara ett gott val med den snabba utveckligen av alla vara utanförskapsområden, lär ju brottsbekämpning vara fortsatt högprioriterat. Vill man ej gå den smala vägen, är en karriär som kriminell lukrativ samt relativt riskfri, med den låga uppklarningsprocenten av framförallt egendoms- och våldsbrott samt de löjligt låga straffen.

    Annars finnes naturligtvis konsultyrken, tror både genus- och mångfaldskonsulter har framtiden för sig.
    För den religiost lagda är ett alternativ att studera till iman (obs kvinnor göra sig ej besvär) att överväga, då muslimska församlingar växer exponentiellt.

    SvaraRadera
  43. Märkligt att ingen tänkt på det självklara.

    Zombiedödare såklart!

    De små ska redan ny förberedas för den rollen, zombieapokalypsen är här inom 25 år. Tänk John Connor, han skänkte säkert en tacksam tanke till sin mammas envisa skolning av hans stridsfärdigheter...

    SvaraRadera
  44. Bra genomgång. Men det saknas ett "yrke" här. Arbetslös! Det kommer även i fortsättningen att behövas ett visst antal arbetslösa för att hålla nere inflation,räntor och löner!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Möjligen så länge vi går med på att "de styrande" får tvinga på oss sin ständigt inflaterade valuta/valutor. Eftersom vi kommer att gå med på det så kommer du att få rätt.

      Radera
  45. Råvarusidan borde också vara en hyfsad bransch. Inte minst gruvindustrin. Även om efterfrågan sjunker så är det nödvändigt med råvaror.

    SvaraRadera
  46. Ekojordbrukare lär vi redan ha brist på. De som finns idag är dessutom en åldrande skara. Det kräver både entusiasm och kunnande (lika mycket livsstil som yrke) men borde rimligen vara en framtidsbranch, när vi går mot ett enklare och närmare samhälle.

    SvaraRadera