Cornucopia?

2012-08-09 10:08

Det var bättre förr - tillväxt av BNP per capita

Man envisas alltjämt med att BNP ska vara en måttstock på vårt välstånd och hur bra vi har det. Men även om man accepterar det, så är det BNP per capita man ska titta på och inte samlad BNP. Som jag påtalat tidigare har vi i princip inte fått någon real ökning av BNP per capita sedan alliansregimen tillträdde. Detta kan förstås skyllas på omvärlden om man så vill, men verkligheten är att oavsett så var det bättre förr.

Index över svensk real BNP
per capita från 1950 till 2011

På grund av den globala recessionen i ekonomin 2009 och den svenska recessionen föll som bekant BNP per capita 2009 och eftersom vi har en snabbt ökande befolkning som inom några år kommer ligga runt tio miljoner människor, så måste BNP öka snabbare än befolkningen för att vi ska uppleva några förbättringar.

Detta skiter förstås politikerna i, och tjatar bara om sin BNP. För det ser bra ut och man har etablerat BNP som en allenarådande sanning och måttstock för välstånd. Men ökar inte BNP per capita så kan man i princip bara få det bättre på bekostnad av någon annan eller tillfälligt via lånade pengar. Vilket vi också ser genom allt ökande förmögenhetskoncentration och dubblerad skuldsättning i förhållande till BNP för svenska hushåll de senaste tio åren.
Årlig förändring av BNP per capita, inklusive
10-årigt glidande medelvärde
Sedan 1950 har vi tre perioder med negativ utveckling av BNP per capita. Varje period har varit en djupare dipp. Perioderna är energikrisens sena 1970-tal, Sveriges 90-talskris och nu senast den globala finanskrisen. 

Men extra intressant, och något som alla egentligen kände till, är att de starkaste ökningarna av BNP per capita såg vi under 60-talet. Det var verkligen bättre förr. Vi nådde inte ens upp till den utvecklingen under de lyckliga åren under den sk superkonjunkturen 2005 - 2006. 

Vi kan bara gissa hur det kommer se ut när vi får nästa krasch, då svenska hushåll redan är rekordbelånade. Att döma av trenden kommer den bli djupare och hårdare än vad vi sett hittills. För alliansregimen är rimligtvis planen att sparka krisen framåt till efter valförlusten 2014, så man slipper ta ansvar när skiten träffar fläkten.

Vi är på väg mot en perfekt storm av kriser - skuldkrisen, den svenska bostadsbubblan, den svenska skuldbubblan, tillväxtens gränser och de allt allvarligare och allt mer akuta konsekvenserna av peak oil. Återstår då att se hur politikerna definierar om vad som ska användas till att definiera välstånd. För BNP per capita lär inte öka när den perfekta stormen drar igång.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

40 kommentarer:

  1. 1960-talet framstår som decenniet då vi som allra hårdast byggde fast oss i oljeberoende, suburbia, miljonprogrammet etc. Det var den billiga oljans och de gigantiska oljefyndens decennium. Jag är född 1969. Vid den tiden kunde min pappa, (ung universitetsutbildad) ensam försörja 5 personer, ha råd med stort radhus, sommarställe, bil. En utopi idag. Utan två heltidslöner är en sådan livsstil omöjlig i dagens läge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg likadant ut här. Tiorums nybyggd villa för fyra personer, två bilar, båt och sommarställe.

      Radera
    2. Mina föräldrar var fundamentalistiska knegare som skänkte en stor del av sina ganska magra löner till Pingstkyrkan. Tre barn. Inga radhus, villor, bilar, båtar och Europaresor för oss! Man fick vara glad att man kunde åka till släktgården på somrarna.

      Jag blir lite avis på dem som hade en glassigare start i livet! Men det var säkert ganska rejäl skillnad om man var född 1950, 1960 eller 1970. De som var födda några årtionden tidigare hade utedass.

      Radera
    3. 1960-talet var decenniet då allt var möjligt, och inget förbjudet. Synd bara att det tog slut, eller var det kanske då eget ansvar ersattes med samhällets ansvar med tillhörande statliga verk och politrucker som av kostnadsskäl tvingade ut även hemmafruarna i det genusneutrala näringslivet - inget fel med att även andra halvan arbetar, men för att försörja vem, politruckerna? Men förmodligen bra för BNP.

      Radera
  2. Våra politiker reducerar mer än gärna BNP per capita om det bara gör att Sveriges BNP växer till sig i förhållande till andra länder. De vill att vi skall vara med i G20 och då spelar det ingen roll om svensken får det sämre.

    SvaraRadera
  3. Du Cornu som är duktig på statistik och diagram skulle kunna åstadkomma ett diagram som visar optimal befolkningsstorlek i termer av BNP/capita. Länder med hög BNP per capita är nästan alltid mindre än Sverige är. Den optimala storleken förefaller vara ungefär 5-6 miljoner invånare, som Norge och Schweiz. Andra länder med hög BNP per capita är småländer som Luxemburg, Monaco och Liechtenstein. Men Annie Lööf och många andra av våra måttligt begåvade politiker tror att man blir rik genom att vara många. Det finns dock inget som helst stöd för detta i statistiken.

    SvaraRadera
  4. Min far var ung ingenjör 1965 och byggde stort hus. Hemmafru, tre barn, två bilar, delat vinterhus och resor till europa. Det om det - viktigare är vad som händer framöver när främlingarna som inom en generation kommer att vara 40-50% av befolkningen. Den tror att folket från förorten kommer att kunna förvalta den svenska ekonomin på ett bra sätt är inte lite naiv.
    Den demografiska katastrofen är inte att svenskarna blir äldre utan att de ersätts. Det hade inte gjort någonting om vis svenskar under en period blev äldre och färre. Som cornu skriver skall vi dela på en ej ökande kaka.
    Innan oljan var vi svenskar 4-5 miljoner människor - kanske är det siffor som blir långsiktigt hållbara i framtiden? Befolkningen splittras alltmer och att det borde gå med Sverige som det brukar gå i stater där befolkningen splittras......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan nog vara lugn, den svenska ekonomin är de "etniska svenskarna" på god väg att krascha på egen hand med sin lånefest.

      Radera
    2. Jag ler i mjugg när jag tänker på "etniska svenskar" som tagit lån över huvudena bara för att ha råd att bo i "etniskt rena svensk områden" i norra Stockholm. Snart kraschar bobubblan och vissa tvingas sälja med brakförlust. Helt plötsligt kommer områdena att invaderas av människor med "fel efternamn" och integrationen norr om stan fullbordas trots hårdnackat motstånd.
      Inget ont som inte för något gott med sig.

      Radera
    3. Hände inte vid 90-talskrisen, kommer inte hända idag. De invandrare som tjänar bra har redan köpt bostad, de som bor i miljonprogrammen och jobbar kommer ändå inte kunna köpa om så priserna kraschar totalt. Dessutom tror jag inte att de är särskilt intresserade av att flytta till helvita områden. Det som möjligen skulle kunna hända är att socialen ropar in en del fastigheter - men norrortsborna kommer nog streta emot rejält mot det...

      Radera
    4. Det är staten som är orsaken till artificiellt låg ränta. Lånekarusellens har accellererat mycket snabbare på grund av "white flight" än vad annars vore fallet. Många är beredda att betala mycket för att barnen skall kunna gå i en fungerande och säker skola. Är något gratis blir det kö.....

      Radera
    5. "White flight" till Botkyrka? Stackars etniska svenskar som blir tvingade av staten att överbelåna sig. Förövrigt har vi haft fritt skolval sedan 1992 så var man bor är inte avgörande för var man går i skolan.

      Radera
  5. Den perfekta stormen...
    Och jag har inte köpt vattendunkar ens.
    Däremot flyttat till Sydostasien för 9 år sedan, då jag anade utvecklingen.

    SvaraRadera
  6. Perioden efter andra världskriget och fram till 1970 var vår och västvärdens plats i solen, allt var möjligt, inga problem existerade, visserligen kraschade det brittiska imperiet men det påverkade inte oss i sverige.
    Nu är det 5 miljarder fler människor som drömmer om vår bekymmersfria livsstil i områden som vi tidigare ansåg vara vårt råvaruförråd i kraft av vår hudfärg och religion, där vi bara hämtade det vi behövde, det enda problemet var att få hem varorna.

    (vi ser samma naiva resonemang i planerna på att bygga enorma solcellsanläggningar i hela nordafrika för att försörja europa med billig elkraft, tanken att lokalbefolkningen kanske inte vill upplåta sitt land för vår elproduktion eller någon politisk despot kanske kommer att utnyttja vårt beroende av hans välvilja existerar inte)

    Så visst var det bättre förr

    SvaraRadera
  7. Det finns som sagt ett antal problem med att använda BNP som måttstock.

    För det första är att tillväxt är ett mått på förändring - dvs att man får högre och högre BNP. Att vi hade tillväxt på 60-talet gör inte 60-talet bättre eftersom BNP faktiskt är högre nu än då - trots att vi inte har tillväxt. Tillväxt är alltså att det blir bättre och noll-tillväxt är att det blir lika bra.

    För det andra så finns det vissa problem i att (reellt) värdera BNP. Skall man verkligen värdera varor och tjänster utifrån vad de säljs för eller skall man värdera dem efter det reella värde de utgör? När en vara/tjänst konkurrerar ut en annan vara/tjänst så är det inte helt orimligt att den gör detta för att den ger ett bättre värde för köparen i förhållande till priset för den.

    För det tredje så finns det värden som reflekteras dåligt i BNP. Till exempel så värdesätts inte den tid och möda som läggs ned på att producera - om värdet av det som produceras inte överstiger värdet på den tid och möda som läggs ner så är det inte gagneligt att producera. Det kan alltså finnas situationer där det är bättre att vara improduktiv (konsumera fritid) än att vara produktiv fastän det sistnämnda ökar BNP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är klart att BNP är ett värdelöst mått, men säg det till Anders Borg!

      Radera
  8. Är din BNP/capita inflationsjusterad eller inte? Helst skulle den ju vara det.

    Gör en graf med BNP/capita och skuldsättning/capita, se hur de överlappar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Står nog "real" någonstans, dvs det är inflationsjusterat.

      Radera
  9. ECB kommer att göra QE trycka pengar det kan förhindra den perfekta stormen.
    Cornu inte en krona i skuld får vi om dom trycker pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ekvationsteorin tror uppenbarligen att skuld uppstår när banktjänstemannen smyger upp på en i en mörk gränd och tvingar stackars offer att ta banklån. Vi andra känner förhoppningsvis till att folk frivilligt går till banken och ber om att få låna.

      Radera
    2. QE skapar ingen skuld, nya pengar kostar inget att tillverka.

      Statsbankrutter och bankonkurser är att vänta om dom inte stimulerar ekonomin med QE, vi måste trycka lite pengar helt enkelt.

      Radera
    3. Nej, centralbanker skapar inte skulder på något annat sätt heller. Skuld uppstår normalt när en person på frivillig basis lånar pengar av någon annan.

      Det ekvationsteorin bortser från är att centralbankernas agerande kan påverka hur benägna personer är att dra på sig nya skulder. T.ex. så är det många som tror att skuldberget har uppstått pga att det fanns ett stort utbud av billiga krediter - ekvationsteorin tror att ett större och billigare utbud av billiga krediter kommer att lösa problemet.

      Radera
    4. Varför vill anonym inte lösa krisen?

      "tror att ett större och billigare utbud av billiga krediter kommer att lösa problemet."
      QE är gratis, vi lånar inte av någon bank vi tar fram lite mer pengar från vår riksbank vilket är gratis.
      QE är inte krediter det är pengar som inte är någon skuld.
      Har du någon saklig åsikt om QE?

      Radera
    5. Varför läser inte ekvationsteorin de kommentarer han svarar på?

      Radera
    6. Jag läser kommentarerna men där finns inget mer än bortförklaringar.

      Varför kan du inte säga ett enda ord om QE?
      Varför vill du döda ekonomin?

      Radera
    7. Om nu ekvationsteorin läser kommentarerna varför ser han inte det jag skrivit om QE? Varför använder ekvationsteorin plurium interrogationum?

      Radera
    8. Anonym vill döda ekonomin varför?
      QE skulle rädda ekonomin åtminstone för stunden.
      Utebliven QE betyder räntor över 7% och statskonkurser och bankonkurser.

      Anonyms intresse för att lösa krisen finns inte.

      Radera
    9. Varför fantiserar ekvationsteorin? Redan nu utan QE är räntorna en bit under 7%, men dessa fakta passar inte in i ekvationsteorins världsbild - för detta kommer jag säkerligen bli beskylld för ideologier som han fantiserat ihop.

      Radera
    10. Våra räntor är låga
      krisländernas räntor är höga och blir högre.
      Menar du att grekerna kan låna till mindre än 7%?

      Varför gör du alt du kan för att krisen ska fortsätta?

      Radera
    11. Ekvationsteorin verkar inte förstå vilka faktorer som avgör räntan. Grekernas bolån ligger på 2.4% ränta (HSBC) - rimligen densamma som alla andra i euroområdet. Att grekiska statens upplåningsränta är högre beror på att grekiska staten inte uppfattas som kreditvärdig - den högre räntan är en riskpremie och inte beroende på brist på pengar.

      Radera
    12. Bankerna dödar grekland med räntor som överstiger7%
      ECB måste gå in och hålla räntorna under 7%

      Varför vill du att grekland ska ställa in betalningarna?

      Radera
    13. Ekvationsteorin fortsätter med sina argumentationsfel (plurium interrogationum). Varför gör han det?

      Vidare ser vi att ekvationsteorin inte har fattat varför grekland får betala 7% för att låna pengar. Anledningen är inte att det råder brist på euro, mängden euro i omlopp är en och samma i hela euro-området. Lån i euro ges till tämligen låg ränta som jag visade ovan - får man inte denna låga ränta så heter orsaken "kreditrisk". Det är detta som inte ekvationsteorin tycks begripa.

      Radera
    14. Med en ränta på 40% eller mer som Grekland borde ha så går alla inkomster staten får in bara till deras ränta och omöjliggör en sanering av ekonomin.
      Du verkar vilja ha en statsbankrutt.

      Radera
    15. Vem har sagt att Grekland borde ha en ränta på 40%? ekvationsteorin fantiserar friskt här. NB: räntan på greklands statsskuld inte beror på att det saknas pengar och billiga krediter utan på grund av att grekland utgör en kreditrisk - att pumpa ekonomin med mer och billigare krediter lär inte göra att andra blir mer återhållsamma med att dra på sig skulder över öronen.

      Radera
    16. Varför vill du döda hela värdens ekonomier ska jag ringa säpo och varna dom, tillhör du dom som med våld ska ta över efter kalopsen som du och andra vill ha?
      Du kanske redan är övervakad?

      Radera
    17. Nu verkar det som det bara återstår för ekvationsteorin att rada argumentationsfel efter argumentationsfel.

      Rättelse: grekland behöver alls inte betala 7% på sina lån, det är bara något som ekvationsteorin fantiserat ihop. Jag råkade bara falla dit på hans argumentationsfel (plurium interrogationum). Räntan är senast jag kollade upp den 4-5%, men faktum kvarstår anledningen till att grekland betalar mer än andra euro-länder är att de utgör en kreditrisk och inte att det råder brist på billiga krediter.

      Radera
    18. Grekland kan låna till 4-5% ränta ?
      Låna ut dina pengar då.

      Radera
    19. Varför skulle jag låna ut pengar till grekland? Det finns gott om andra som gör det (http://www.di.se/artiklar/2012/7/10/lagre-ranta-pa-grekisk-upplaning/) till 4.7% ränta tydligen. Ekvationsteorin blir tydligen lite sur på att verkligheten inte stämmer överens med hans fantasier.

      Radera
  10. "Jobb bristvara i Grekland"
    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/jobb-bristvara-i-grekland_7410222.svd
    Sparpolitiken har dödat Gekland, om ingen har något jobb hur ska dom då kunna betala sina skulder?

    SvaraRadera