Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2012-08-30 09:26

Deflationstrycket når aktiehandeln

Igår släppte SCB statistik över den svenska aktiehandeln och svenska börsmäklarfirmor rapporterar om allt mindre aktiehandel hos privatpersoner. De gyllene åren är över och det kan finnas många förklaringar.

Fallande toppar i OMXS30
gör knappast aktiemarknaden
mer attraktiv.

Utvecklingen är väntad. Vi går in i Kondratiev-vintern, där man inte längre ska tjäna pengar på pappershandel, utan på arbete i verkligheten, eller för den delen göra som björnen och gå i ekonomiskt ide. Allt går i cykler och vi har nu de extrema börsuppgångarna under 90-talet bakom oss. De som gick in då har tröttnat när de märker att man inte kan tjäna några miljoner på något år längre och de yngre nykomlingarna upptäcker från början att det är ganska svårt att tjäna pengar på aktier. Aktiemarknaden har helt enkelt drabbats av lagen om minskande avkastning (eng diminishing returns) och vi ser snarare en återgång till den för majoriteten rätt ointressanta börs som gällde före början av 1980-talet.

Sedan har privatpersoner allt mindre sparpengar över. Vi ska konsumera oss lyckliga eller betala våra skuldslavskostnader. Det finns inte längre lika stora summor att pumpa in i aktiemarknaden. Nu är inte SCB klara med sin omfattande Sparbarometer för andra kvartalet, trots att första kvartalet rapporterades den 21:e maj, för mer än ett kvartal sedan, men vart hushållens överskott tagit vägen kan vi nog få se där. Vad som är väntat är fortsatt minskande skuldökningstakt och antagligen även mer pengar till bankkonton.

En liten elit kanske fortfarande kan tjäna stora pengar på aktiemarknaden, antingen ren skicklighet eller ren tur. Men för den stora majoriteten är forna tiders enkla pengar historia. Börsrobotarna får väl till slut handla med varandra i ett enda stort nollsummespel.

I den mån man vill tjäna pengar på aktier så är det oavsett inte västvärldens börser man ska göra detta och ju längre bort från Sverige, desto svårare är det faktiskt med analyser av bolagen för oss svenskar. De svenskar som har engagemanget och kompetensen att handla aktier i Kina eller Brasilien är garanterat bara promille av de stora horderna som på 90-talet kunde kasta pil på tidningarnas börsbilaga, köpa aktier och något år senare vara miljonärer.

Upplever själv aktiemarknaden som allt mindre intressant, även om jag på sommarens uppgångar tagit nya negativa positioner mot börsen, om än små.

Det finns helt enkelt allt färre sätt att bli rik på spekulation längre. Vi har uppnått skuldmättnad med skuldslavsindex på bottennivåer och behöver avbelåna oss. Detta leder till ett deflationstryck. Inte regelrätt deflation, men det är svårare och svårare att få de bubblor som kan göra folk rika på grund av det negativa trycket på tillgångspriser. Bostadsbubblan har inte kraschat än, men även där är de snabba pengarna historia. De som köpt senaste åren kanske inte ens går med vinst när man räknar in mäklararvoden, stämpelavgifter och pantbrevskostnader. Kanske stiger bostadspriserna något regionalt eller lokalt, men några ytterligare miljoner kommer man inte tjäna.

Nej, det är bara vanligt hederligt arbete som gäller framöver. Kondratievcykelns sommar varade någon gång från 70-talet till någon gång i början av 2000-talet. Man kan nog se kraschen 2008 som det slutliga fasskiftet från sommar till vinter. En vinter eller Kontratiev B-fas som bör vara i 15 - 30 år.

Men det tar nog sin tid för en del aktörer att upptäcka detta. Mäklardöden kommer till börsmäklarna, som i sin tur sitter med dyra bostäder i centrala Stockholm.

Börsen (och marknaderna generellt - även råvarumarknaderna, penningmarknaderna och obligationsmarkanderna) är övergenomlyst, överanalyserad och övertagen av robotar. Möjligheter för individen att göra några fynd och snabba pengar blir allt mer begränsad.

Och visst, enskilda individer kommer fortfarande tjäna pengar på börsen eller på valutaspekulation. Men de flesta kan drömma om de senaste decenniernas vinster. Pratar taxichaufförerna bankkonton numera?
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

20 kommentarer:

  1. Det är väl egentligen bara sunt om aktiemarknaden kan vridas mer mot värdeinvestering och direktavkastning, istället för spekulation och snabba klipp. Fler aktieägare borde lära sig fundamental analys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag antar att detta sätt att tjäna pengar (*) på kapital inkluderas i "vanligt hederligt arbete".

      (*) Avser investera i tillgångar som används för att generera vinster (t.ex. köpa andelar i vinstgivande företag) till skillnad från att investera i något som förväntas kunna avyttras dyrare.

      Radera
    2. Nu är ju utvecklingen den rakt motsatta - robothandlarna bryr sig inte det minsta om hur företagen mår utan är mer intresserade av att kursen hoppar uppp och ned som en dj... jojo.

      Robothandeln är ett ofog som brett ut sig som en våt filt och tar död på allt intresse från småspararna.

      Det som borde göras är att införa en stämpelskatt på varje avslut - en fast procentsats av summan på affären och icke avdragsgill. Dessutom borde reavinstskatten vara progressiv tidsmässigt så att det lönade sig att investera i företag - inte att köra kurserna upp och ned med maskiner.

      Den som påstår att dagens robothandel är sund och tillför något ljuger!

      Radera
    3. Man behöver inte ljuga. Man kan ha fel också. Viss robothandel var knappast skadlig, men det finns naturligtvis en brytpunkt där även robothandeln drabbas av lagen om minskande avkastning. När det bara är robotar som handlar till slut så kan inte alla robotar vara lönsamma.

      Radera
    4. Det borde ta ett dygn att genomföra en aktieaffär, så att det blev en sansad marknad.

      Radera
    5. Robothandel tillför väl likviditet till marknaden? Tar det ett dygn att genomföra en affär blir det nog betydligt mindre handel totalt sett.

      Hur vet man förresten att det är robotarna som ligger bakom den ökade volatiliteten på aktiemarknaden? Det lär ju snarare bli fler konstiga hopp i kursen med färre avslut per tidsenhet.

      Radera
    6. Spekulation må vara ett tabu men det har en viss om än liten nytta att finansiera de nya affärsmöjligheterna.

      Radera
    7. Kan du utveckla det Lord Metroid?

      Radera
    8. Den mest skadliga robothandeln är ju alla dessa stora order som 10-delar av sekunder senare tas tillbaka, men som registrerar högre aktievärde utan att gå till handel.

      Radera
  2. Aktier verkar inte lika populärt längre. Men glädjande verkar sparande vara på modet igen.

    Just nu är det rekordhögt sparande i Sverige och lånen ökar med historiskt låga tal.

    "Svenskarnas sparande ökade med rekordbeloppet 69 miljarder kronor under det andra kvartalet. Och det är främst säkrare placeringar som vi flyr till. Merparten av sparandet hamnade nämligen på bankboken.

    Sammanlagt ökade svenskarnas sparande på banken med 50 miljarder kronor under andra kvartalet. Hushållens totala tillgångar på bankkonton uppgick under slutet av andra kvartalet därmed till 1.189 miljarder kronor.


    Det framgår av SCB:s sparbarometer som presenterades på torsdagen.

    "Historiskt har hushållens tillgångar på bankkonton ökat mer andra kvartalet än årets övriga kvartal. Det kan förklaras av att aktieutdelningar och utbetalning av skatteåterbäringen framförallt sker då. Även om hänsyn tas till dessa faktorer var bankinlåningen ovanligt hög under andra kvartalet i år", skriver SCB.

    Samtidigt som vi svenskar sparar som aldrig förr så blir vi allt mer försiktiga med att låna pengar.

    "På skuldsidan var låneökningen svagare än vad den normalt brukar vara ett andra kvartal. Låneökningen har också trendmässigt avtagit de senaste åren", skriver SCB
    "

    - Di.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltså 126tkr per capita. Jag har en stark misstanke om att medianen har mycket mindre än så - ärligt talat hur många är det som har över 100tkr på sina bankkonton? Man talar alltså om hushållen vilket man får anta är privatpersoner - kanske gör man ingen skillnad på personer med och utan F-skatt (det är rimligt att företag har mer pengar på bankkontot än normala privatpersoner).

      Radera
    2. Oavsett hur lite medelsven har på banken så är det väl en god nyhet att sparandet ökar. Ibland får man intrycket att folk bara belånar sig och konsumerar.

      Radera
    3. Anonym2012-08-30 11:10
      Det var en intressant tanke. Jag har inte sparat 126tkr och ingen av mina vänner. Vilka är det som sparat?

      Räknas lån som inte tagits som sparande? Lån är annars det enda jag kan tänka mig som kommer upp i de pengamängderna. Det är mycket enklare att låna en miljon än att spara en miljon.

      Kanske är det mina enorma (ironi) pensionsfonder som sparar?

      Radera
    4. Jag har kollat lite nogrannare. Statistiken är uppdelad på olika slag av skulder och tillgångar och då skall man nog se även lånade pengar som landar på bankkonto i de 126tkr. Dock ingår vare sig pensionssparande eller andra placeringar i summan, men det blir intressantare: utöver 1189mdr på banken har hushållen 118mdr i obligationer, 454mdr i aktier och 556mdr i fonder (pensionssparande exkluderat) - dvs totalt 1128mdr i "placeringar", men hela 1189mdr på banken. Det finns med andra ord några som gillar att vara likvida.

      Det visar sig att företagare står för 218mdr av de 1189mdr så det drar ner lite, men sen har jag räknat på hela befolkningen vid medelvärdesräkningen.

      Det förefaller rimligt att det finns en del av populationen som påverkar statistiken på ett sätt som gör att normalt folk inte känner igen sig i siffrorna.

      Radera
    5. "Vilka är det som sparat?"

      Jag är en vanlig knegare (dock utan huslån, vilket väl gör mig ovanlig), men jag har faktiskt gjort en Wibble, dvs har ungefär en årslön på banken. (Eller rättare sagt fördelat på ett par olika banker.) Huvudorsaken till det är väl att jag övergav börsen i fjol, då jag kände mig (och fortfarande känner mig) alltför osäker på den för att delta i det kasinot för tillfället. Så jag är nog en av de som drar upp snittet.

      Radera
    6. Jag tror också du är ovanlig i att du har ett wibblekonto. Min misstanke är att det är ett fåtal som har mycket mer än 126tkr på banken som drar upp snittet - en vanlig svensson verkar ju ha det rätt tunt med sparande enligt diverse notiser man sett i media.

      Radera
  3. Om det nu blir svårare att som lekman klara av att göra pengar på värdepappershandel, vad anser ni då om att köpa andelar i fonder? Avser då främst värdeplacerande fonder så som Odin och Skagen. Åsikt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vad tror herrskapet om räntebevis? 4-5 % i Volvo och Ericsson är väl inte så pjåkigt, inte alls otroligt att det ger mer än vad deras aktier mäktar med.

      Radera
  4. Förlåt en novis, men vad händer när trendlinjerna möts? Som det ser ut nu går ju övre trendlinjen nedåt (dvs. lägre toppar), medan nedre trendlinjen går uppåt (högre bottnar). Vad sker då vid korsningen och när bör den inträffa?

    SvaraRadera
  5. Kondratiev-cykeln ger jag inte mycket för. Vi har haft krig och katastrofer, ekonomiska kriser etc. det har ju inget med ekonomiska modeller att göra att en Hitler dyker upp i Tyskland eller att USA får för sig att kriga i sydostasien, men det får självklart effekter på ekonomin.

    Att hitta mönster i en modell med fem vågor över 200 år säger väl sig självt att det är modellen i sig som bara råkat stämma med utvecklingen historiskt. Hade utvecklingen sett annorlunda ut hade någon annan modell grävts fram som passar just den historiska utvecklingen istället.

    SvaraRadera