Cornucopia?

Aktuellt

Valueguard: Största prisraset för lägenheter i april någonsin

Valueguards kvalitetsjusterade prisstatistik för lägenheter visar på det största raset för lägenhetspriser någonsin, oavsett om det är lande...

2012-07-13 09:43

Waiting for Bono

Ni kära läsare kanske reflekterat över att jag inte skriver särskilt mycket om den europeiska skuldkrisen längre. Jag har helt enkelt nått skuldkrismättnad och även om jag följer nyhetsflödet så finner jag det allt mindre intressant att skriva om.

Varför kan man fråga sig?


Det känns helt enkelt tjatigt att följa eller repetera det senaste förslaget till icke-lösning. Förslagen på lösningar som aldrig genomförs och som dessutom oavsett inte hade fungerat är nu så många att det helt enkelt tar för mycket tid att följa allt. Dessutom framstår skuldkrisen allt mer som ett predikament och inte ett problem

Det finns helt enkelt ingen lösning (jo, det finns det, skriv av skulderna, men det blir förstås en väldigt kaotisk lösning för resten av världen även om den gynnar den som skriver av sina skulder). Det finns ingen lösning som inte orsakar allvarliga problem.

Istället för att älta den europeiska skuldkrisen så har jag helt enkelt resignerat. Visst, det kan väl ge en del läsare och trafik att fortsätta älta den döende patienten, men personligen är det antagligen bättre att bara anpassa sig till verkligheten. Ta de personliga eller organisatoriska åtgärder som behövs för att anpassa sig för en rejäl smäll. Om sedan smällen kommer redan till hösten eller om man lyckas skjuta upp smällen ytterligare år är en annan sak.

I botten finns problemet att västvärldens tillväxt i princip har nått sina gränser. Västvärlden kommer aldrig mer få uppleva den ekonomiska tillväxt som behövs för att hantera skulderna. Punkt.

Nu väntar jag bara på att Bono ska gå ut i Davos och kräva skuldavskrivningar. Inte av Afrikas länders väldigt små skulder som andelar av BNP, utan av de nya (E)U-länderna i Europa.

Ni vet redan vad det är som gäller - se till att bli skuldfri(are), skaffa buffert, lägg upp förråd, ligg likvid och ha en hedge av fysiska ädelmetaller som säkring mot ett havererande ekonomiskt system. Ja, det är samma förberedelser som för peak oil och jag har även skrivit om förberedelser för den ekonomiska kraschen. I slutändan så menar jag att bakom nuvarande stagnerande tillväxt  och medföljande överskuldsättning ligger just fenomen som peak oil. Jag har skrivit det länge - peak oil kommer av de allra flesta i första hand upplevas i ekonomin och man kommer kanske aldrig kunna peka på att det är oljebristen som är det egentliga problemet. Vad vi ser är demand destruction och mycket riktigt så har oljeförbrukning i västvärlden minskat det senaste decenniet. Med förutsägbara effekter för ekonomin.

Är du redo? Eller har du bara resignerat?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

103 kommentarer:

  1. Jag och sambon är väl så redo man kan bli med en gemensam inkomst på 20 000:- efter skatt och småbarn. Skuldfritt boende i en BRF som har stora skulder. Inga ädelmetaller för oss. Saknar kapital för det. Men man får väl flytta hem till mor o far sen när jobbet är borta o inget är värt något längre.

    Danne, 27.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En BRF som har höga skulder riskerar att gå i konkurs vid en allvarligare(eller mindre allvarlig) kris. Någon köper föreningen och ni blir hyresgäster och har förlorat allt ägande. Inte katastrofalt om "ägandet" som i ert fall är skuldfritt. Värre för de som har skulder på stora belopp och tom långsiktigt förlorat allt hopp om att åtminstone få tillbaka en liten del.

      Radera
  2. "De nya (E)U-länderna i Europa" = Klockrent! :D
    Frågan är om Sverige kommer att tillhöra de kommande U-länderna? För oss som driver företag är det inte alltid så att "semester" är en ledig tid, tvärtom en jobbigare tid då samhället går i krypfart och knappt fungerar. Behövde en leverans av en insatsvara och kollade med två svenska leverantörer = semesterstängt !!!!!
    Facit blev att köpa samma grejer från Polen, där det inte bara är bättre pris.Man tar dessutom INTE semester utan är betydligt mera på hugget att både sälja och leverera än sina svenska konkurrenter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar ju bara om schemaläggaren är snål och inkompetent. Semestern i säg är ju inte problemet, har aldrig varit. Låter som att du behöver semester så du kan pysa ut dina frustrationer :)

      Radera
  3. Jo, det var noterat att ämnet tagits upp alltmer sällan. Jag känner likadant. Less. Less på börser som jublar när det görs en "åtgärd" för att sedan sjunka tillbaka. Less på gammelmedia som rapporterar på en ofattbart naiv nivå.

    Men: det finns fortfarande saker att skriva om. Så här kommer några önskemål.
    1. Vad är det politikerna menar när de säger att det behövs göras tillväxtfrämjande åtgärder? Ligger det någon realism i dessa förslag? Eller har de inte den blekaste aning och bara svamlar?

    2. Om nerväxt är det enda realistiska scenariot, vad borde politikerna egentligen göra? Vilka åtgärder borde EU göra i ett läge där man bundit in sig i dyra socialförsäkringssystem, har en åldrande befolkning, och inte längre möjlighet till en fossildriven tillväxt? Vad vore det bästa (minst dåliga) för "folket"? Utöver det vi alla vet att man bör göra som individ, och som en del av oss har möjlighet till, men många inte kan eller förstår varför de ska göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2.
      Jag tror att det bästa (minst dåliga) vore om politikerna kunde påpeka lite mer vetenskapliga fakta.
      Upplysa på ett pedagogiskt vis om svårigheterna vi står inför.

      Chockhöjning av skatter på lyx-konsumtion, drivmedel och bilar låter som konkreta och sunda åtgärder tycker jag.

      Radera
    2. Ja och nej, bör hanteras via skatteväxling. Motsvarande sänkt eller helt slopad skatt på icke resurs-krävande konsumtion, t ex av kultur, utbildning etc. Och då menar jag inte bara moms, där kultur redan har lägre/lägsta moms.

      Enklaste sättet att fördela det hela är att lägga skatterna på själva råvarorna och låta kostnaden sprida sig nedåt. Vi har detta på fossila bränslen idag, undantaget flyg och sjöfart, men den bör förstås höjas. Samtidigt bör man införa motsvarande skatter på andra ändliga resurser, inklusive markanvändning.

      Radera
    3. Går dock inte att genomföra eftersom vi är med i EU och inte kan lägga tull på råvaror eller förädlade produkter som kommer in över gränsen.

      Radera
    4. Att resurskonsumtionen externaliseras är förklaringen till att västvärldens co2-siffor ser så bra ut, medan världskonsumtionen av kol har ökat med 50% på tio år, främstadels i kina.

      Jag gillar verkligen tanken med att helt slopa skatt på icke-resurskrävnade konsumtion, fullkommligt självklart när man betänker det.
      Tack för den insikten.

      Radera
  4. Det får dock inte hända inom 1-2 månader (har jag bestämt). Ska sälja min BR och flytta ut till systern på landen, medan man letar efter lgh i Stockholm.. Kanske ska vänta med att hitta nytt.. 1 år kan man alltid överleva med att pendla..

    SvaraRadera
  5. Lustigt, jag har funderat mycket på detta med krismättnad och vad det gör med gemene mans ekonomiska beslut. Kanske är det krismättnad som håller liv i den svenska bostadsmarknaden?

    För övrigt så är inte ädelmetaller särkilt kapitalkrävand, Danne 27. Snarare är det en billig försäkring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på vilket scenario man skall säkra sig mot. Scenarion med en längre tid innan man kan skaffa sig en inkomst man kan klara sig på innebär att man måste avsätta en större mängd kapital - innefattar det även en tid innan handel är möjlig blir det än mer knepigt att säkra sig.

      Dessutom bör man väl tänka på andra risker också. Motpartsrisk gör att det inte är meningsfullt att sitta med pappersguld vid scenarier där denna risk löser ut.

      Radera
  6. Det blir många fina vackra stockholmare som får sluta dricka latte och börja arbeta ute på dom smutsiga illaluktande jordiga fälten med att hacka potatis i framtiden, För att inte tala om alla vackra unika välutbildade akademiker som till sin stora fasa kommer att tvingas arbeta med händerna i stället för med käften om dom ska få något att stoppa in där i framtiden.

    För övrigt, hur länge kommer vi i det obefolkade men vattenkraft rika skandinavien att själva få bestämma själva över vår elkraft, i ett europa som fantiserar om att göra sig av med både kärn och kolkraften?

    det kommer snart att bli en hård bevakad kraftledning ner till bryssel från våra älvar där vi likt afrikaner och asiaterna på 1800talet bara får iakta på långt avstånd hur vår tidigare elkraft transporteras ner till kontinentaleuropa vi vet att det är på gång när det blir dödsstraff i straffskalan för otillåten kraftavledning.

    danskarna har redan börjat planera för att använda vår vattenkraft för att balansera deras vindkraft som om det vore deras egen, och med Fegrik och borg bakom rodret är det väl bara en tidsfråga innan dom äger både kraftverk och ledningar.

    Och då har jag inte nämnt vårat ännu så länge egna oförgiftade dricksvatten, där vi fortfarande utan vidare kan ta vatten ur vår egen mark, jag är helt övertygad om att det är krafter i gång som suktar efter vårt rena fina vatten nere i europa som gärna skulle se att stora företag kan äga allt grundvatten i stora områden och där du som fastighetsägare får betala en årlig fast service avgift till exempelvis (fortum water) för ynnesten att få ta upp vatten från din egen mark till din egen familj.

    SvaraRadera
  7. Jag förstår dig precis Cornu.
    Jag ser exakt samma mönster som du påpekar.

    Jag känner mig rätt säker på att vi kommer se någon form av kollaps redan i höst. (Säsongsvariationerna i volatilitet tyder på det)
    I övrigt så tycker jag mig se att politikerna blir mer och mer uppgivna och griper efter halmstrån.

    Jag har lagt en månadslön på att korta marknaden, en månadslön i fysiskt silver och resten har jag plöjt ned i en billig gård med låg standard på landet, och till att lösa min studieskuld.

    Jobbar som systemutvecklare nu, men kommer sluta till hösten för att bli bonde istället. Känner mig faktiskt lite resignerad, känns inte alls lönt att slita hund i en samhällsapparat som är fullkomligt oförstående inför problemen vi står inför.
    Hellre än att jobba och skatta, så påtar jag i jorden för att få fram potatis så jag kan föda mina nära och kära.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du har gott om kapital om du ska försörja dig på att få fram potatis till dina nära och kära.

      Radera
    2. Att jag har kapital så det räcker, det hoppas jag med, innerligt. :)
      Man får väl hanka sig fram!

      Faktum är attlivet inte är enkelt. Att leva på lånade pengar kan kanske gömma detta faktum ett tag, men förr eller senare kommer verkligheten ikapp.

      Radera
    3. "Jobbar som systemutvecklare nu, men kommer sluta till hösten för att bli bonde istället."

      Det är modigt. Jag hade åtminstone jobbat halvtid de första åren, eller har du varit bonde innan?

      Radera
    4. Jag söker deltidsjobb, men det är inte lätt att få deltidsjobb som systemutvecklare på visjan. :)
      Troligen kommer jag hitta något deltidsjobba av något slag.

      Har inte varit bonde innan. Kollar en del på permakultur och försöker vaska fram de slugaste tipsen för att få fram konstgjorda ekosystem som producerar så mycket som möjligt, för så liten arbetsinsats som möjligt.

      Kommer bli en spännande tid framöver.

      Men från mitt perspektiv så är det dom som sitter kvar på sina vanliga jobb och hoppas att status quo kommer vidbehållas som är modiga på riktigt... :|

      Radera
    5. Jag är raka motsatsen, bor i hyres, saknar fasta tillgångar och lever på derivathandel hemifrån. Detta är ett risktagande från motsatt pol, brakar systemet ihop så kommer jag vara en av alla hungriga stadsbor som smyger in på din gård på natten och stjäl potatis. Kanske finns den optimala lösningen någonstans mitt emellan.

      Radera
  8. "Är du redo? Eller har du bara resignerat?"

    Välfärden kommer sänkas gradvis, vilket vi ju redan kan ses. Och exklusiviteten kring vissa saker kommer också gradvis försvinna. Och mycket kan försvinna utan större saknad. Leksaken i Happy meal tex. Eller resebyrån och banken som ersätts av gör det själv tjänster på nätet.

    Vi sänker ju levnadsstandarden från mycket höga nivåer. Och landar med en BNP som liknar den vi hade på 80 talet? Och på 80 talet gick det bra att leva. Mer hembränt än single malt kanske, men det gick det med .

    Jobb kommer alltid finnas av något slag. Kanske blir det fler potatishackare och reparatörer än kommunkationsstrateger i framtiden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att vi landar på 80-talet, men med sämre välfärd än idag. Problemet är för det ekonomiska systemet, där framför allt skulderna blir ett ohanterligt problem när vi backar.

      Skulle vilja gå så långt som att påstå att välfärden befinner sig i en långsam och de-facto ostoppbar (från såväl höger, mitten och vänster) krasch. Värt ett separat blogginlägg.

      Radera
    2. Japp, så länge som majoriteten lever i villfarelsen att man kan köpa nya bilar, renovera kök och badrum och åka på utlands-semester stup i ett, då kommer välfärden urholkas.

      Enda sättet att bibehålla välfärden är genom att dra åt svångremmen och visa solidaritet.

      De-facto är det nog tyvärr en omöjlighet, köttberget och modebloggs-generationen kommer ha extremt svårt att ta kallduschen på ett konstruktiv vis.
      Listan på okompromissbara rättigheter är skrämmande lång.

      Radera
    3. Corny - du smickrar mig. Förra gången ville jag se bostadspriser över lägre tid, vilket resulterade i tre blogginlägg. Och nu minsann... flaggar du ett nytt blogginlägg baserat på en kommentar från mig. Jag kan maila en lista på topics om du har idétorka i sommaren.

      Men skämt åsido.

      Man kan ju kanske kolla på hur välfärden förändrats - antal sängar per rum på sjukhusen, läkare per patient, dagispersonal per barn (sjukt många ungar de klarar) ökade (införda) egenavgifter, mediciner, antal kronor per måltid inom äldervård/skola, antal passagerare per tåg osv osv...

      Då ser man: "it already has begun...."

      Radera
    4. Vi har tappat 100 000 vårdplatser de senaste 20 åren. Det var länge sedan det började.

      Radera
  9. Skuldavskrivning är inte heller någon lösning på problemet. Då kanske man skulle kunna köra på 20 år till innan man får skriva av skulderna på nytt. Statsbudgetarna måste vara i balans och för det krävs en rejäl åtstramning på välfärden. Det är bara att bita i det sura äpplet när man i decennier levt över sina tillgångar.

    En intressant fråga som är värd att diskutera. När väl det ekonomiska systemet kollapsat. Hur stor är då chansen att man bygger upp ett stabilt och hållbart system från början? Det känns som att det inte kommer finnas tid för diskussion och eftertanke när det väl smäller så chansen att politikerna slänger ihop något hafsverk känns hög. Framförallt när det finns tokekonomer som Krugman & co som vill komma till tals.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle du under dom premisserna låna ut mer pengar till staten? Saken är ju den att med skuldavskrivning följer minskade möjligheter att få nya lån. Staten blir illa tvungen att balansera budgeten bättre under sådana scenarion, det staten vinner är att man slipper posten ränta på statsskulden så det är ju inte något alternativ om inte budgeten är nära i balans.

      Radera
    2. Problemet för oss vid skuldavskrivning är väl att vi lånat ut stora delar av vår pension till politikerna (staterna). De är förskingrade och vi måste betala in dem igen.

      Radera
    3. Det besparandet är under tvång så mitt resonemang funkar inte på det, men å andra sidan kan staten komma över dina pengar ändå utan att göra en utfästelse på att de skall betala tillbaks dem.

      Radera
  10. Jag förutsätter att IMF har lånat ut pengar till Grekland. Om det blir en skuldavskrivning i Grekland, antar jag att IMF får ta smällen. Men jag antar också att IMF kan fortplanta "smällen" till de länder som lånat ut pengar eller gjort borgensåtagande till IMF.

    Då blir sannolikheten hög att de 100 miljarder som ek. stud. Borg i ett svagt ögonblick har lånat ut till IMF till 0,1 % ränta delvis eller fullständigt förloras. Följaktligen, tack vare hens/hins vidlyftiga kreditgivning får de svenska skattebetalarna vara med och betala grekernas kreditfinansierade och alltför lyxiga tillvaro, som har gett finfina BNP-siffror att skylta med i Bryssels salonger.

    Samtidigt vidmakthåller hen/hin ett system där multinationella banker kan plocka hem vinsterna och bolla över förlusterna till skattebetalarna vid riskfylld spekulation.

    SvaraRadera
  11. Cornu, i väntan på Bono kanske du kan göra en analys och skriva något om Gripen Gas. Vad är det för djur egentligen? Kan vi kanske till och med bli självförsörjande med gas, eller är det bara en förberedelse för en bluff som kommer att gå av stapeln vid rätt tidpunkt, med aktier, andelar etc enligt Dala djupgasmodell.

    SvaraRadera
  12. Om man utger sig för att vara Sveriges största ekonomiblogg kan du alltid skriva om det riggade banksystemet.
    Förra högsta hönset i FED, Timothy Geithner har fastnat med händerna i syltburken och Liborgate är nu en praktskandal som givetvis bara är toppen på isberget. Det som vi "konspirationsteoretiker/haverister/naiva/idioter" vetat om rätt länge nu...

    http://www.washingtonpost.com/business/economy/geithner-drawn-into-libor-scandal/2012/07/12/gJQArDhbgW_story.html?wpisrc=al_comboNE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att marknaderna är genommanipulerade är ingen nyhet eller uppseendeväckande. Därav har jag inte brytt mig om att uppmärksamma Liborgate. Bara en haverist blir upprörd över detta, eller ngn som fått sin världsbild krossad.

      Radera
    2. Så du menar att ickehaverister inte ska bli upprörda över att banksystemet är korrupt, riggat och sjukt i grunden?

      Helt ärligt tror jag att den vanlige svensken, alltså de allra flesta som ju faktiskt inte är haverister/konspirationsteoretiker eller naiva idioter inte har en aning om hur banker och marknaden är genommanipulerad. Det var därför jag tyckte du kunde skriva om det då du trots allt bedriver Sveriges största ekonomiblogg. Som ren upplysning. Det vi inte får läsa om i gammelmedia.

      Radera
    3. korruption+inkompetens och konspiration är olika saker.

      Radera
    4. Jag håller med Peter. Här finns stort utrymme för en folkbildningsinsats.

      Radera
    5. Håller också med Peter..kanske kan börja med en artikel som förklarar/ifrågasätter varför världens absolut viktigaste ekonomiska instans FED är PRIVATÄGT(alltså vinst/makt driven)?

      Radera
    6. Anledningen till att ett företag är privatägt är att privata intressen har startat företaget (och staten inte exproprierat egendomen). Frågan man kanske skall ställa sig är varför ett privatägt företag ges särstatus genom lagstiftning.

      Radera
  13. Jag är redo, men jag tror inte att vi kommer att landa på det bekymmersfria 80 talet utan förhoppningsvis det tidiga 50 talet med den skillnaden att man på den tiden inte såg några svarta moln vid horisonten allt var möjligt, energin i form av billig obegränsad olja flödade det gällde bara att komma på nya sätt att använda den på för att förbättra framtiden, allt var möjlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu som då så kommer saker lösa sig med hårt arbete och fiffigt tänkande. Femtitalet var väl the shit för villafarsor, så jag hoppas du har rätt ?

      Och den kunskapen vi förskansat oss sedan dess går ju inte förlorad. Även om vi kanske kommer skjuta upp färre satelliter i framtiden så vet vi ju i alla fall hur man gör. (hur var det.. sparade USA bort NASA?)

      Och även om bilar blir ovanligare så drar de mindre soppa än förr. Och vi vet hur man piercar näsor utan att sprida sjukdomar och att man inte skall låta barn leka inne i säckar av plast.

      Radera
    2. Det kommer inte bli som xx-talet i alla avseenden. I scenariot där BNP och energitillgång planar ut kommer likheten med xx-talet bara vara just BNP och energitillgång medan som sagt teknik och kunnande inte försvinner. Man kan väl mer likna det vi att vi isf blir fast på xx-talet.

      Sen kan man ju tänka sig andra fortsatta scenarion - dvs att energitillgång/BNP kommer fortsätta sjunka eller att de åter kommer tillta.

      Radera
  14. Cornu, Det verkar som Ryssland rustar.
    De har infört demonstrationsförbud, Censur av internet och nu senast att alla icke-statliga politiska organisationer i Ryssland med ekonomiskt stöd från utlandet skall betraktas som spioner.
    Vad jag förstått så håller de även på att bygga upp sin vapenarsenal också.

    Skrämmande med tanke på att Sveriges nedrustning.

    Vad tror du om detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har många gånger påtalat att Ryssland är en bananrepublik och inte ett västerländsk demokrati. Betyder inte att alla ryssar stöder regimens agerande, men du pratar om verkligheten, medan svenska politiker kör med peace-in-our-time. Totalt hjärnsläpp.

      Radera
  15. Men det har varit en bra tid att leva fram till nu, erkänn det.
    Jag minns när morsan-å-farsan fick igång sin ekonomi i början på 70-talet. Båda jobbade inom gruvnäringen så de tjänade nog rätt bra. Alla mina kompisar hade mammor som var hemmafruar.
    Under loppet av 7-8 år så hann de med att:
    * Köpa nybyggt egnahem
    * Charter varje sommar (till Francos spanien :-)
    * En nästan-ny Volvo 142 GL
    Kom ihåg en att morsan visade mig en femöring och sa att 'Kopparen i myntet är värt mer än 5-öre'.
    Det var väl i samma veva som Nixon lät dollarn flyta mot guld, men det visste jag ju inte då.

    Efter 70-talets inflation kom så baksmällan.
    Själv minns jag att jag köpte en bil 1987, då var räntan på lånet 14,5%
    Vi (både jag och min flickvän) fick 15.000:- kontant av staten för att vi flyttade från orten till ett ställe där en av oss hade jobb. Vi fick plocka murklor och sälja för att ha råd men en begagnad TV, så jag har en känsla av att 80-talet var fattigare än både 70 och 90. Någon charter blev det inte på 80-talet.

    (Vet inte vad mitt inlägg egentligen har med saken att göra, men 'tillbaka till 80 talet' väckte några minnen :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. Farsan och morsan hade skitstor villa (ny/självbyggd 1970 med tio (!) rum, relax, bastu, klädvårdsrum förutom tvättstuga, matsal, vardagsrum, gillestuga, kontor med två arbetsplatser och rum för möten), två ständigt nya bilar, båt (motorkryssare, HR Rasmus 35 fot tror jag), sommarstuga tillsammans med syskonen etc. På två vanliga tjänstemannalöner, den ena lågstadielärare, den andre arbetsledare på bygge.

      Radera
    2. Detta kunde ske för att världsekonomin var asymmetrisk i kubiks trippelkubik. När prissättningen inom den globala handeln började reflektera ett mera verkligt värde så fick kvinnorna gå från att vara hemmafruar till att förvärvsarbeta., i USA skedde detta när Europa hann ifatt på 70-talet.
      Denna värdeasymmetri finns än och håller fortfarande på att justeras mot en mera varaktig balans mellan kunskap och råvara. När kunskapen sprids från ett begränsat antal länder till flera så sjunker priset på kunskap till förmån för de som sitter på råvaror, speciellt ändliga sådana.
      Jag tror inte vi kommit halvvägs ens. Många här hemma kommer arbeta HÅRT för sin dagliga ranson 2:a sorterade pantollor.

      Radera
  16. Den enklaste lösningen på skuldkrisen borde på sikt vara att införa statligt ägda FRB-system med marknadsmässiga kreditbedömningar, med viss valutareglering mellan länderna. För Sveriges del en enda bank, Riksbanken, med filialer över hela landet.

    Privata banker klarar alldeles tydligt inte av sin (ofrivilliga?) funktion som penningskapare, varken som reglerade eller oreglerade. I motsats till ett statligt ägt FRB-system misslyckas det privatägda FRB-systemet framför allt med att få inbetalda räntor att återcirkulera till realekonomin. För att öht upprätthålla en tillräcklig penningmängd över tid måste realekonomin därför ständigt låna mer och mer i bankerna. Ju mer vi lånat, desto mer måste vi låna. Lånar vi inte mer och mer blir det kris, recession, arbetslöshet m m.

    Den mest uppenbara fördelen med att släppa centralbanken fri i ett statligt helägt banksystem är att mängden inbetalda räntor på lån kunde ingå som plusposter i statsbudgeten. Detta har fungerat bra tidigare i historien, och borde resultera i mycket stora skattesänkningar, ingen statsskuld, noll risk för finansiell panik, mycket bättre offentlig service, mycket bättre villkor för privata företag, möjlighet till lägre tempo i arbetslivet, mycket bättre möjligheter att möta miljö- och naturresursproblemen, bättre sammanhållning i samhället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett statligt monopol och marknadsmässiga kreditbedömningar låter ju i det närmaste som en motsägelse.

      Å andra sidan har riksbanken monopol på att skapa pengar. Förväxla inte skapa pengar med att utge löfte om pengar (vilket vem som helt kan skapa).

      Radera
    2. Varför skulle inte ett statligt ägt banksystem kunna göra marknadsmässiga kreditbedömningar? Det är ändå låntagarnas beslut om kreditansökan som primärt formar marknaden. I övrigt behövs en bedömning m a p återbetalningsförmåga och säkerheter, och det klarar offentligt ägda banker lika bra som privata, om inte bättre.

      Privata banker kan inte skapa valutan SEK. Men 97% av våra kontoinnehav är inte i valutan SEK utan i olika privata bankvalutor.
      Alla banker med eget kontosystem kan självfallet skapa pengar i sin egen valuta till sina egna kontoinnehavare. Tillvägagångssättet, expansionen av balansräkningen, skiljer sig inte från centralbankens penningskapande.

      Radera
    3. Jag skrev "i det närmaste". Naturligtvis kan man göra kreditbedömningar men när det är monopol så är det tveksamt ifall man kan kalla dem för marknadsmässiga.

      Sen är det så att ett kontoinnehav är kontoinnehavarens fordring på banken och är just bara det - dvs inte en enda procent pengar. Löftet om pengar är detsamma när det gäller riksbanken - skillnaden är att riksbanken har lagstöd för att under alla omständigheter fullfölja sitt löfte (hur vidlyftigt det än är).

      När du säger skapa egna pengar avser du inte i betydelsen lagligt betalningsmedel. Och avser man inte den betydelsen så kan vem som helst hitta på egna valutor och skapa pengar i den valutan om man nu tycker det är roligt.

      Radera
    4. Det behöver inte ens vara monopol. Ett statligt ägt FRB-system kan lätt konkurrera ut det privata FRB-systemet på marknaden den dagen vi demokratiskt beslutar oss för att börja använda vår lagstadgade valuta SEK även som kontopengar.

      För närvarande använder vi våra fordringar på privata banker som pengar. Att vem som helst kan hitta på egna valutor stämmer, men det är ett skenargument som jag inte vet varför du återkommer till och som ingenting förändrar i sak. Privata banker är ju inte olagliga, däremot har det visat sig att de med sina privata valutor inte klarar av uppgiften att vara vår huvudsakliga penningskapare. Eller huvudsakliga skapare av våra betalningsmedel, om du trivs bättre med det uttrycket.

      Radera
    5. För att man skall kunna använda vår lagstadgade valuta som SEK måste man ändra på vad den lagstadgade valutan är. Med nuvarande situation kan man inte ha den lagstadgade valutan som kontopengar.

      För att hindra folk, banker och andra företag från att skapa betalningsmedel måste man göra inskränkningar i avtalsrätten och obligationsrätten. Det råder helt enkelt idag frihet att avtala om vilket åtagande avtalsparterna har och det råder frihet från enda parten att acceptera något annat som fullgörande av motpartens åtagande eller helt befria motparten från sitt åtagande. När det gäller betalningsmedel innebär detta att parterna har rätt att komma överens om hur mycket som skall betalas och vilket betalningsmedel som skall användas. Sålänge du inte hittar något hållbart skäl till varför denna avtalsfrihet inte skall råda så är ditt resonemang där rätt tomt.

      Radera
    6. Det behövs inga inskränkningar i avtalsfriheten. Som jag skrev tidigare kan ett offentligt ägt FRB-system med lätthet konkurrera ut ett privatägt FRB-system på marknaden.

      Ett offentligt ägt banksystem har öht en mycket större frihet att gynna realekonomin. Det går t ex alltid att erbjuda billigare lån än privatbankerna om det skulle behövas. I framtiden kommer det också att behövas mer och mer "skuldfria" kontopengar. Ett offentligt ägt banksystem klarar detta, ett privatägt klarar det inte.

      Radera
    7. För att få "skuldfria" kontopengar måste man ändra definitionen på vår lagstadgade valuta. Nu är det sedlar och mynt som är det och de kan inte sättas in på ett konto med mindre än att man ger upp besittningen av dessa mot löfte att få tillbaks lika mycket på anmodan - det är liksom det som är själva innebörden i skuld.

      Skulle vi göra en ändring i systemet så att det faktiskt är pengar på kontot (t.ex genom att utöka lagstadgade valutan till att omfatta behållning på ett riksbankskonto) så blir det samtidigt inte ett statligt FRB iom att det faktiskt är pengar som sitter på kontot. Men sålänge man inte gör detta så är det alltså bara en fordran som man har på kontot och inte en enda peng.

      Radera
    8. Jo, det blir ett statligt ägt FRB-system förutsatt att staten verkligen äger centralbanken. Eller "zero" reserve banking - det går på ett ut. Det leder ingen vart att göra distinktionen pengar / löften om pengar. Centralbanker och privata banker skapar pengar på exakt samma sätt. FRB = ZRB = helt vanlig bankverksamhet. Det som skiljer är valutan och kundkretsen.

      Med "skuldfria" pengar menade jag givetvis att allmänheten i framtiden förhoppningsvis inte ska behöva låna in alla pengar i cirkulation. Du kanske tycker att det är en dålig idé?

      Radera
    9. Leder ingen vart att göra distinktionen på pengar och löften om pengar? Menar du att du inte kommer att förstå skillnaden?

      Det finns idag inget som tvingar folk att låna in alla sina pengar - man har pengarna på banken av egen fri vilja.

      Radera
    10. Bättre att skilja mellan olika valutor.

      Med "låna in i cirkulation" menas att pengar/betalningsmedel i bankens valuta skapas genom att någon tar ett lån i banken.

      Radera
    11. Men som sagt det är ingen som tvingar dig att låna ut pengar till banken. Det finns ingen som tvingar dig att ha ett konto där och ingen som tvingar dig att godta en fordring på banken som betalningsmedel.

      Det är ett fritt val med för och nackdelar - och om man inte inskränker avtalsfriheten kommer det fortsätta att vara så.

      Radera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Oj,oj i så fall,grattis till dom stora pengarna....

      Radera
    3. Jag skulle dock inte ta detta på för stort allvar. Jag gick in på NGM och kollade dagens avslut - det finns inget som styrker BAD-MAN's affär. Lägsta avslut är på 85.30 och för närvarande handlas de för 85.82 (dvs det skulle ge BAD-MAN en vinst på 500kr OM han nu har köpt det antalet till den kursen vilket han inte gjort eftersom det bara var 40st som handlades til 85.30).

      Vad BAD-MAN vill åstakomma med detta är lite oklart - kursmanipulation eller nåt?

      Radera
    4. Dessutom tycker jag det ser ut som att OMX stider rätt bra - så det är väl lika bra för BAD-MAN att han tydligen inte har köpt de däringa minishortsen.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. En dag så inser dom i Europa att sedelpressen måste användas och då får vi fart på ekonomin.
      Sedelpressen kan startas i morgon ingen kan veta när den startas.
      England startade sin sedelpress nyligen, det vill inte Corru skriva om.

      Negativa positionen kan bli helt värdelösa på en minut.

      Jag är ganska så säker på att sedelpressen startas men jag vet inte när den startas.

      LTRO fick upp ekonomin över vattenytan och det fick upp börskurserna.
      det kan komma en ny stimulans när som helst.

      Radera
  18. Tänk om politikerna löser det här på ett smidigt sätt över tiden då? I praktiken avskriva skulderna genom inflation, demonterar skuggbankssystemet, återreglera finansmarknaderna, bryter upp storbankerna och lägger ner euron. Huspriserna normaliseras över en period på 20 år, oljeberoendet hanteras med en skiftning från fossiltransporter till eldrivet och kollektivtrafik, konsumtionen av importerad elektronik faller vilket gör att man har en TV/dator i 6 år istället för 4, bilarna får hänga med 3 år längre, det blir lite mer cykling, lite mindre kött och mera vegatabilier på tallriken och hockey-VM vartannat år istället för varje.

    Om man letar efter tecken på domedagen så lär man hitta dem, men man kanske missar en massa andra fakta som talar emot domedagstesen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser alla de lösningar du talar om som möjligheter.
      I min analys tar jag dock upp dem som riktiga högoddsare.

      Om det visar sig att alla problem löser sig, så är det enda jag gått miste om lite konsumtion (som jag egentligen inte finner någon personlig glädje i) och eventuellt lite värdeökning på aktier.

      Jag är beredd att gå miste om den vinsten, i det solskenscenario du målar upp.

      Radera
    2. Jag satsar hellre en tjuga på en toktrippel på Oddset faktiskt, skulle snarare tro att de riktigt trångsynt, tunnelseende och allmänt ostrukturerade ledarskapet tar ledningen när det krisar på riktigt. Större väpnade konflikter?

      Radera
    3. Att bryta oljeberoendet är inte så enkelt. Med bibehållen energikonsumtion måste andra energislag öka - detta tar tid. Dessutom är stor del av energikonsumtionen för transport - utfasning av nuvarande fordon tar också tid om man inte avvecklar fordon i förtid.

      Med bloggens teori om oljetillgången kommer detta att innebära att energitillgången kommer att sjunka avsevärt innan vi ersatt oljeberoendet med annan energi. Och ju senare omställningen börjar på allvar destu större blir minskningen i energitillgång.

      Radera
    4. Fundera på om ni inte har läst för mycket Cornucopia, Flute, Zerohedge och Anders Cervenka och lägger för mycket intresse vid den ekonomiska domedagen.

      Särskilt Cornucopia är väldigt övertygande och väldigt bra på att hjänvisa till fakta. Men det är fullt möjligt att de har en selektiv världsbild ändå.

      Radera
    5. Jag tror att en utdragen serie lågkonjunkturer är troligare än en ekonomisk reset som leder till en brutal depression. Under tiden för pärlbandet med lågkonjunkturer (varvade av anemiska skenhögkonjunkturer) så kommer västvärldens samhällen, speciellt här i Europa, att omstruktureras i grunden samtidigt som Asien får högre löneläge.
      Ni som tror jag har fel bör köpa en bondgård, ni som tror jag har rätt bör köpa en kolonistuga inom cykelavstånd.

      Radera
  19. Inte lär vi få draghjälp från kina heller: http://schlaug.blogspot.se/2012/07/oroande-tecken-fran-kina-efterfragan-pa.html

    SvaraRadera
  20. Vi dödar ekonomin om alla börjar spara och amortera på sina skulder, tänk efter lite så inser ni det.
    Om ingen konsumerar så behövs det inga anställda och vi får massarbetslöshet.

    Det som behövs är en ökning av penningmängden och frysta löner.
    Det som orsakar inflation är löneökningarna inte penningmängden.
    Fördubbla penningmängden och halvera lönerna det ger deflation.
    Halvera penningmängden och fördubbla lönerna det ger inflation.

    Öka penningmängden och frys lönerna så får vi oförändrade priser, och ekonomin får fart.

    Sparideologin har härjat i Europa i 4år och bara skapat en nedgång i ekonomin.

    SvaraRadera
  21. Corru
    "peak oil. Jag har skrivit det länge - peak oil kommer av de allra flesta i första hand upplevas i ekonomin och man kommer kanske aldrig kunna peka på att det är oljebristen som är det egentliga problemet"

    peak oil existerar inte än det är ett problem som kommer, skyll inte på oljan.
    Alla kan åka och tanka bilen det finns ingen brist på olja nu.

    Felaktiga ekonomiska modeller har skapat vår ekonomiska kris.

    SvaraRadera
  22. Corru
    "Västvärlden kommer aldrig mer få uppleva den ekonomiska tillväxt som behövs för att hantera skulderna. Punkt."

    Alt som behövs är en ökning av penningmängden och frysta löner, då ökar kvoten p/m (penningmängden /medeltimlönen) och ekonomin får fart.

    Du kan inte komma med någon saklig kritik för matematiken är en absolut sann vetenskap.

    Keynes stimulanspolitik misslyckades därför att han inte stoppade dom orealistiska löneökningarna.

    Keynes stimulanspolitik med lönestopp fungerar.

    SvaraRadera
  23. Ursäkta en fråga från ett riktigt dumhuvud, ja jag har ju den antagligen lägsta iq-poängen bland läsarna av denna blogg, 106 (test på papper) samt den sämsta personligheten isfj (även den lägsta utbildningen - gymnasie totalt 3 år). Folk skriver ofta om att de ska flytta ut på landet - fylla ryggsäcken med krossade tomater, sy in guldpengar i kläderna, ta vapenlicens osv. Är det inte en bättre idé att ge sig mitt in i smeten, bevaknings/säkerhetstjänster lär ju öka, att så att säga bli så pass behövd att man behövs istället för att försöka undvika att behöva samhället. Idealet vore väl att bli politiker eller någon som är av vikt för dessa för att därigenom hamna på rätt sida muren. By the way har en soft bostadsrätt i sthlm och är numera skuldfri så det går ju att klara sig i livet även med en klen begåvning, vad säger ni gudar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. drax, som jag misslyckats att förklara så är IQ en tämligen värdelös egenskap och du visar själv i din ytligt bittra kommentar förakta dig själv. Det finns ingen anledning att göra det. Du tänker tvärt om alldeles utmärkt alldeles själv och är helt klart inne på rätt linje.

      Bli politiker eller någon som är av vikt för dessa för att hamna på rätt sida muren.

      IQ räknas inte. Det är bara resultat i verkliga livet som räknas. Om man anser att skuldfrihet är ett mål (vilket jag gör - ett av många mål) så har du full poäng där. Du är med skuldfri bostadsrätt lika unik som någon som har säg 140+ i IQ. Men har åstakommit något väsentligt för dig själv.

      Två tummar upp!

      Radera
    2. Ojdå finns det ödmjuka läsare av denna blogg? :-)

      ISFJ är inte sämsta personligheten. Finns ingen sådan. SJ är traditionalisterna och trotjänarna som ser till att saker funkar i längden och att alla "dårar" inte rusar på för fort.

      Klart att en av de klokaste saker man kan företa sig i nästan alla sammanhang är att vara behövd.

      "Världen är full av misslyckade genier och lyckade medelmåttor"

      Ihärdighet och förmåga till uppskjuten belöning är nog två av de mer viktiga framgångsfaktorerna. De borde du ha som ISFJ (ditt stönträ) ;-)

      Radera
    3. Det är ju så att det inte finns någon bra eller dålig personlighet enligt MBTI. Det finns bara mer eller mindre vanliga i olika urvalsgrupper, som t ex på den här bloggen.

      Radera
    4. Nu vet inte jag hur skuldsatt din förening är, indirekt skuldsättning och en risk att du mister din tillgång i lägenheten om föreningen konkar.

      Skulle egentligen säga att den som har en skuldfri bostad i Sverige idag är ett unikum. Är det 2% av befolkningen?

      Radera
    5. Bra fråga, föreningen har skulder. Jag går och funderar varje dag på hur jag ska göra, funderar även på att gå med i styrelsen. Men det viktigaste är att jag inte ska ha personliga lån och jag tänker mig att det kommer att vara ett längre skeende med nedgången och att jag kanske kommer att förlora pengar vid en försäljning och även alltihopa vid en krasch (även om jag inte tror på ett apokalyptiskt scenario utan en längre utförslöpa) man måste ju bo någonstans och livet är riskfyllt, det går att förlora så mycket mer än pengar. Står dock i bostadskön och läser den här bloggen för att kunna orientera mig. Tack för snälla ord.

      Radera
    6. Ett problem med en BRF är ju att man får finna sig i att dess skulder och förvaltning styrs på ett gemensamt (förhoppningsvis demokratiskt) sätt, men att hur den styrs kan ha direkt betydelse för ens privatekonomi. Det enda man kan göra ifall man tycker att föreningen drivs på ett dåligt sätt är att engagera sig i föreningen.

      Normalt sett brukar det inte anses som speciellt allvarligt att ett företag har viss skuldsättning. Skuldsättningsgraden är normalt sett inte i närheten av de skuldsättningsgrader folk tar på sina bostäder. Man skall dock vara observant när det gäller föreningens ekonomiska stabilitet eftersom konskekvenserna kan bli att man konverteras från en BRF-medlem till en simpel hyresgäst ifall BRFen går omkull.

      Radera
  24. Varför kan inte någon tänka?
    Tryck 40 miljarder i sedlar och dela ut till dom fattigaste eller rakt av till alla medborgare, alla kan förstå att konsumtionen sätter fart och fler måste anställas.

    Så enkelt kan krisen lösas, det enda som krävs är att vi stoppar alla orimliga löneökningar.

    Det är bara rena fantasier att penningmängden orsakar inflation.
    Det är orimliga löneökningar som är grundorsaken inget annat.

    Tänk lite längre än dit näsan räcker, vad händer om vi fördubblar penningmängden och halverar lönerna, företagens kostnader ökar inte med en enda krona och konkurrensen förhindrar alla prisökningar.

    Halvera penningmängden och fördubbla lönerna, det ger företagen höga kostnadsökningar och dom flesta företagen går i konkurs om dom inte höjer priserna.

    Hur kan någon bara tro på att penningmängden orsakar inflation det är helt otroligt.

    Matteboken är sann inflationshaveristerna tror på spöken, eller tänker dom inte längre än dit näsan räcker?


    Att trycka 40 miljarder i sedlar kostar några miljoner antar jag men det är struntsummor trycker dom 40 miljarder i digitala pengar så behövs det bara en knapptryckning hos riksbanken, det är i princip gratis.

    Skulderna ökar inte för någon om vi trycker mer pengar, den totala skuldsättningen i förhållande till penningmängden och BNP minskar faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen annan verkar svara av någon anledning. Kanske pga all hög IQ bland läsarna.

      Om nu löner höjer inflationen. Vad har du då för benämning på det du delar ut bland alla de fattigaste? Blir inte det jämförbart med en löneökning.

      Om inte folk skall få använda dina nytryckta pengar(jämförbart med lön). Vem skall då använda dem? Om nu folk får använda dem. Borde inte det öka efterfrågan och därmed priserna(inflation)?

      Du har nu skrivit om detta i månader. Vet inte varför du hakat upp dig på detta men du säger emot dig själv hela tiden.

      Radera
    2. Patrick Sellman
      "Om nu löner höjer inflationen. Vad har du då för benämning på det du delar ut bland alla de fattigaste? Blir inte det jämförbart med en löneökning."
      Nej löner är en kostnad för företagen, får fattiga lite pengar så ökar inte kostnaden för företagen.
      varför kan du inte använda grundskolans matematik?


      "Borde inte det öka efterfrågan och därmed priserna(inflation)?"
      Efterfrågan ökar inte företagens kostnader, konkurrensen begränsar prisökningarna.
      Läs matteboken som dom har i grundskolan.


      Det är fel i dagens ekonomiteorier, matteboken är däremot riktig.
      Ekonomi är matematik, pengar är siffror i mattematiken och pengar följer matematiska lagar.

      värdet i penningmängden är inte guldet som finns i riksbankens valv.
      värdet i penningmängden beskriv av hur många arbetstimmar penningmängden motsvarar.
      p/m (penningmängden / medeltimlönen) kvoten beskriver det riktiga värdet i penningmängden.

      Det är enkel matte, vi har bara använt felaktiga ekonomiska modeller, exempelvis denna modell som strider mot matematiken.
      Kvantitetsteorin MV = PT, Lönekostnaden är den största kostnaden för företagen och den är inte ens med i uppställningen.

      "Kvantitetsteorin är en penningteori som i sin enklaste form skrivs MV = PT. M betecknar penningmängden, V pengarnas omloppshastighet, P prisnivån och T den reala varuomsättningen (transaktionsvolymen). Teorin kan användas som utgångspunkt för allmänna betraktelser mellan penningmängd och prisnivå (inflation) i en ekonomi. Då tänker man sig att P betecknar det genomsnittliga priset på samtliga varor och tjänster som omsätts under en viss period. M betecknar då allmänhetens genomsnittliga kassahållning (sedlar, mynt m.m.). Teorin säger bland annat följande: Om pengarnas omloppshastighet är konstant och mängden varor och tjänster som säljs i ekonomin är konstant så ökar priserna (P) om penningmängden (M) ökar, det vill säga inflation inträffar. Frågan om penningmängdens omloppshastighet respektive transaktionsvolymen är konstanter har dock varit en omdiskuterad fråga i nationalekonomin[1]."
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvantitetsteorin

      Radera
    3. Din modell utgår ifrån oändliga tillgångar på resurser. Ekonomi är hushållande med ändliga resurser. Lagen om utbud och efterfrågan är inte emotsagd på något trovärdigt sätt ännu så vi får nog anta att den gäller.

      Ökar efterfrågan stiger priset och tvärt om.

      Radera
    4. Patrick Sellman
      "Kanske pga all hög IQ bland läsarna."
      Då skulle läsarna direkt förstått "den matematiska omöjligheten".
      Eller så mäter intelligenstesterna bara förmågan att lära sig det som står i böckerna utantill , inte att själv kunna förstå om det som står i böcker är riktigt eller felaktigt.
      En gång i tiden så stod det i böcker att jorden var platt och dom med högt IQ kunde böckerna utantill.

      Mattematiken är den bästa vetenskapen vi har och mattematiken är erkänd som en absolut sanning, en österrikisk sagoberättelse som strider mot matematiken, är den mer trovärdig än matteboken?


      En matematisk omöjlighet.
      Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.

      Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
      Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
      Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
      Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
      150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
      Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
      Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
      Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
      Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.


      Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
      Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
      Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
      Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
      Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.



      Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
      "Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
      Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
      Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det

      Radera
    5. För övrigt är problemet att alldeles för många tror att ekonomi är matematiskt. Förmodligen en av de stora anledningarna till de problem vi har idag. Ekonomi är en samhällsvetenskap. Lämpligare använda vanlig gammal skolastisk logik istället.

      Radera
    6. Löner behöver inte öka för att välståndet skall öka. Det räcker bra med produktivitetsökningar som sänker priserna vilket leder till ökad köpkraft. Du kan teoretiskt ha lönesänkningar men ändå få ökat välstånd om priserna sjunker ännu mer.

      Radera
    7. Patrick Sellman2012-07-14 00:57

      "Din modell utgår ifrån oändliga tillgångar på resurser. Ekonomi är hushållande med ändliga resurser"
      Du hittar på en massa saker du kan inte ekvationen p/a=m
      Ekonomi är inte naturresurser det är en beskrivning av arbete betalningsmedel och varor.

      Olja är ändligt, men klippa håret kan vi göra i oändlig tid bara vi har betalningsmedel.
      Några resursproblem har vi inte det gäller bara att ha tillräckligt med betalningsmedel.
      Betalningsmedlets storlek kan bara mätas med kvoten av p/m

      Råvaror är ändliga typ olja men många råvaror kan återvinnas järn, aluminium, guld, det är inte något problem som är omöjligt att lösa.

      Arbetskraften är oändlig för det föds "nya" hela tiden, det viktiga är att betalningsmedlet är så stort att all arbetskraft kan köpas.
      Alt hänger på kvoten p/m.

      Ekonomi är bara matte, dagens ekonomiteorier har missat kvoten p/m.

      En för liten kvot då blir resurserna knappa, hypotetiskt 100 miljarder i penningmängd och 1 miljard i timlön då kan bara 100 lönetimmar köpas.

      Radera
    8. Patrick Sellman

      "Löner behöver inte öka för att välståndet skall öka. Det räcker bra med produktivitetsökningar som sänker priserna vilket leder till ökad köpkraft. Du kan teoretiskt ha lönesänkningar men ändå få ökat välstånd om priserna sjunker ännu mer."

      Det är sant men den matematiska omöjligheten att öka lönerna men inte penningmängden är lika omöjligt.
      Guldpengar fungerar om vi aldrig ökar lönerna, då behöver vi inte heller öka penningmängden.
      Det är matematisk beskrivet i kvoten p/m.

      Ekonomi är matematik, hur räknar du dina pengar?
      Jag använder matematiken för att räkna mina pengar.
      När man inte har en riktig ekonomisk modell så skyller man på något annat annat när modellen inte stämmer med verkligheten.
      "Ekonomi är en samhällsvetenskap"
      Det är en bortförklaring, när modellerna inte stämmer med verkligheten.

      jag hänvisar till matteboken i alt jag säger det går att härleda alt till ren matte.

      Radera
    9. "Det är bara rena fantasier att penningmängden orsakar inflation.
      Det är orimliga löneökningar som är grundorsaken inget annat."


      Nu är det ju inte olagligt att tänka innan man skriver.

      Kan du inte göra så här att du provar att spela monopol men 10-dubblar alla priser, och utan att öka på mängden pengar i spelet. Hur många omgångar kan du spela innan det tar stopp?

      Om man skulle öka alla löner (och därmed priser) med 10 ggr i Sverige och hålla konstant M1 så går det inte att betala ut lönerna.

      Löneökningar kan inte leda till inflation. Men ökad omsatt M1 gör det.

      Radera
    10. xycorr
      Inga företag kan tiodubbla priserna, det finns något som kallas konkurens.


      "Om man skulle öka alla löner (och därmed priser) med 10 ggr i Sverige och hålla konstant M1 så går det inte att betala ut lönerna."
      Ja så blir det, det är så den matematiska omöjligheten slår till i ekonomin.


      "Löneökningar kan inte leda till inflation. Men ökad omsatt M1 gör det."
      Hur tänker du nu?
      Stora löneökningar tvingar företagen att öka sina priser eller så går dom i konkurs.

      Ökad penningmängd ökar inte företagens kostnad med ett enda öre och konkurrensen förhindrar prisökningar.

      Radera
    11. Ekonomi är inte detsamma som pengaräknande. Ekonomisk vetenskap fungerar även utan pengar. Pengar är endast en vara. I och för sig viktig då den är inblandad i de flesta transaktioner och underlättar mänsklig handel och välståndsbyggande.

      Radera
  25. Om man fortfarande får svara på orginalfrågan: "Är du redo? Eller har du bara resignerat?"

    Jag tycker vi har gjort oss så redo vi kan i dagsläget, och har resignerat på de områden som vi inte har möjlighet att säkra. Vi blev egentligen medvetna om den reella risken med peak-oil och/eller ekonomisk större kris först i början av detta år. Sedan dess har vi flyttat vår buffert på en halv årslön från banken till guldmynt i bankfacket (hittills har de bara förlorat i värde, men det är vår försäkring, inte en investering). Vi bor i hyresrätt, har ingen bil och generellt låga fasta kostnader.

    Våra stora nackdelar, där vi väl har resignerat, är att vi har varsitt studielån och ingen uteplats eller kolonilott där vi kan odla något för att säkra mattillgången när/om livsmedelslogistiken brister. Studielånen amorterar vi i föreslagen takt, och har inte möjlighet att göra det särskilt mycket snabbare eftersom vi lever på bara en inkomst och prioriterar bufferten högre. Lurar jag mig själv när jag tror att studielån till CSN inte är lika "farligt" som lån till en annan bank? Jag ser det som troligare att de avskriver studielån snarare än kräver in dem, men hur realistiskt är det egentligen, eller är det bara önsketänkande?

    En helt OOT tanke: hur är egentligen könsfördelningen bland bloggens läsare? Bland alla som skriver sitt namn i kommentarerna har jag bara sett män.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvinnorna är upptagna av modebloggar, facebook och annat skvaller.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Länktest 4

      Två länkar till demografi undersökningar.

      Mest män

      <a href="http://cornucopia.cornubot.se/search/label/unders%C3%B6kning?max-results=400”> Superintelligenta (enligt online självtest :) och introverta</a>

      Radera
    5. Jag ger upp. :(
      Blir inte klok på varför vissa länkar inte vill fungera.

      Radera
    6. CSN är en av de hårdaste indrivarna och skickar alltid till kronofogden. Generellt gäller att staten är den som är sämst att ha skulder till. Rigid när det gäller förhandlingar. STATEN ÄR INTE SNÄLL!!!! Tål att upprepas hur många gånger som helst i detta land där folk tror att staten är detsamma som vi.

      Vad gäller mat så är ett hyfsat matlager bra. Frön, nötter, torrvaror och en och annan konserv.

      Radera
  26. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  27. Ekonomiprofessorn ger Corru rätt om bobublan, men lösningen har coru inte rätt i.
    EU kommer att dö utan stimulans.
    Följer vi corrus råd så dör ekonomin garanterat.
    Sparpolitiken är fel och alla börjar inse det nu.

    Stimulans kan ske med nya pengar, det kostar inget.
    Stoppar vi oreralistiska löneökningar så får vi ingen inflation av en ökning av penningmängden.
    Lysna på Jesper Stage se ljudklippet på sidan i högermarginalen
    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4218&grupp=3692&artikel=5189466

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du spammar ju ut detta i kommentarsfälten. Nu får du visa bevis för att lagen om utbud och efterfrågan inte gäller. Inga påståenden utan logiska bevis.

      Är det så svårt att inse att det inte är penningbrist vi lider av utan överskuldsättning, insolvens.

      Radera