Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2012-07-26 18:31

Lösningen är problemet

Som jag påtalat många gånger tidigare så är det nu bara politrukerna och makthavarna i Bryssel som fortfarande försvarar euron eller alls låtsas att något annat än en mer eller mindre omfattande kollaps av valutasamarbetet är förestående.


Idag var det en av dessa skattepengdiare och Brysseladel, Mario Draghi från ECB, som minsann förklarade att man gör vadhelst som krävs för att försvara euron. Underligt nog reagerade börserna positivt på att systemfelen som eurovalutan innebär ska bestå, men det handlar nog snarare om förprogrammerade börsrobotar som agerar på nyhetsrubriker.

Men vi har hört det förr. Och vi lär höra det igen.

Citibanks chefekonom sätter nu chansen (inte risken) för grekisk exit från eurozonen till 90%. Det är naturligtvis rent struntprat, ingen kan veta chansen för detta. Men man får se det indikativt och att ingen annan än politrukerna tror eller säger något annat längre.

Steven Desmyter på MAN Investments tror snarare att krisen blir så långvarig som åtminstone 15 år, då det egentligen inte handlar om euron, utan om hela västvärldens skuldbubbla. Han påtalar korrekt att Sverige har 470% av BNP i skulder när man lägger samman privata skulder, näringslivet, stat, landsting och kommun. Det är först när de samlade skulderna på ett eller annat sätt sänkts till hållbara nivåer som krisen är över, euro eller ej. 

Jag håller helt med här, men det gör inte chefen för svenska Konjunkturinstitutet. Han vill se lägre ränta, så vi kan bygga upp ännu större skuldberg. En kris orsakad av för billiga kredit och för stora skulder ska lösas med ännu billigare krediter och ännu större skulder. Men vi har kommit till vägs ände för den "lösningen". 

Lösningen är problemet.

Det behövs andra lösningar. Vi måste avbelåna (eng deleverage) hela västvärlden.

Sedan gick lite valutakurser hit och dit under dagen, lite börser upp. Det är bara skådespel. Mer intressant är att guldet (i USD) har stärkts de senaste dagarna, även om guldet föll tillbaka för oss svenskar idag. Och euron är fortfarande på bottennoteringar för vår havererande exportindustri, men stärktes något mot dollarn efter att Draghi flosklade på och upprepade gamla tomma ord.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

47 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Dock finns de de som tror sig ha problemet på lösningen. Fast det verkar lite sent påkommet, typ 10 år eller så för sent.

    SvaraRadera
  3. ... människor skulle behöva vara bättre på att räkna. Katastrofalt dåliga mattekunskaper hos allmänbefolkningen som helhet, politiker både i Sverige men säkerligen i övriga Europa också.

    Om man inte kan räkna och (räkna ut) vad som kommer att hända och orsak/verkan så är det inte konstigt att vi hamnat i denna situation.

    Svenska hushåll kan heller inte räkna % eller enkla matteexempel, vilket visat sig i undersökningar. Hur skall då hushållen kunna fatta bra beslut för framtiden? ...Vilket de alltså hittils inte har gjort då de belånat sig långt över den "säkra" gränsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var det dessa politiker du tänkte på: http://www.youtube.com/watch?v=SqXrDu_C77w&feature=related
      Och http://www.youtube.com/watch?v=pPpcdTzALWE

      Radera
    2. Svenska hushåll är inte bara odugliga på att räkna dom vill verkligen inte ta till sig budskapet, utan kämpar aktivt för att inte förstå (troligtvis någon slags instinktiv uråldrig självbevarelsedrift) Jag har några gånger provat med att verkligen långsamt och sakta och enbart räknat med siffror och fakta som vi båda varit helt överens om varit korrekta, Försökt att få bekanta att inse det sjuka i deras resonemang men som när dom själva fått kontrollräkna flera gånger och kommit till samma resultat, Nervöst skrattande säga Näää det där kan inte stämma, för att direkt byta samtalsämne.

      Så det hjälper inte att lära folk att räkna det är inte heller någon allvarlig brist i deras förmåga att förstå siffror, själva anser dom sig vara otroligt intelligenta och framgångsrika
      utan dom vill helt enkelt inte förstå hur hur djupt i skiten dom sitter.
      Att dom sedan på fullaste allvar inbillat sig att det är dom själva som styrt och kontrollerat dom senaste 15 årens räntor och ekonomiska utveckling i kraft av sitt enorma intellekt gör inte saken bättre.

      Radera
  4. känns som det ända positiva marknaderna har att hålla sig vid är att det mytomspunna QE3 ska komma och rädda dagen.

    SvaraRadera
  5. I stället för avbelåning borde det heta 'massiva skuldavskrivningar'. Det är inget nytt, babylonierna gjorde det för 3600 år sedan (privatpersoners skulder avskrevs, köpmännen fick stå för sina egna affärer). Solons reformer i Athen gjorde slut på skuldslaveriet. Har man ett samhälle med kredit i stor skala uppkommer den här situationen automatiskt för eller senare, och då är det meningslöst att moralisera eller köra duktiga uppmaningar till folk att amortera mera. Skuldbördan måste helt enkelt bort för att folket skall kunna leva vidare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir nog nödvändigt, ja. Du har möjligen läst David Graeber..?

      Problemet är förstås att alla pensionslöften därmed blir värdelösa.

      Radera
    2. Pensionslöftet är ett löfte som staten givit genom lag. Du har ingen äganderätt till din framtida pension och därmed kan riksdagen genom beslut häva det löftet - dvs vår framtida pension är helt beroende på att staten vill betala ut den när det är dags.

      Dessutom är gällande de fonderade medel som finns att de till stor del är beroende på att någon tillför likvider (antingen köper värdepapprena eller betalar skulden i det fallet papprena är växlar/skuldbrev) när man tar ut pensionen. Till stor del är nog pensionspengarna placerade i aktier och då föreligger inte någon skuldförbindelse.

      Radera
  6. Dags att börja amortera, tycker Swedbank: http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/banker-uppmanar-kunder-att-spara-mer

    SvaraRadera
  7. Skattepengdiare, brysseladel, politruker, havererad exportindustri.... Tror inte det är många som tar dig på allvar längre, Cornu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politiker är ju exemplariska altruister, det vet ju alla. Skäms på dig Cornu! Obs! ironi

      Radera
  8. Cornucopias lösning är ingen lösning eftersom den är ogenomförbar. 90% av Sveriges penningmängd utgörs av bostadskrediter skapade av banken. Så pengarna med vilka avskuldningen ska genomföras existerar inte; tänk tanken att 90% av pengarna förintas. Nej det som gäller är att skriva av skulderna, bryta bankstermonopolet och återge staten rätten att ge ut sina egna, räntefria, pengar. Ekonomiskt harmageddon för alla utom 1% (bankstereliten) blir följden av C:s förslag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man inte se bostadskrediten som en konstruktion för att bestämma "hyran" som villa-"ägaren" skall betala till banken? Riksbanken och ECB bestämmer räntan och därmed kan inte banken höja "hyran" som den vill.

      Skuldavskrivning/skuldsanering finns ju redan i värsta fall och är tydligen på väg att utvidgas.

      Radera
    2. Det är nog inte tanken att man skall avskriva alla skulder - det vore ju olyckligt ifall man rensade alla svenskars löne-konto den 26:e. Och om du inte hört det innan - det som du har på ditt lönekonto är inga pengar, det är en fordring du har på banken. Pengar är sedlar och mynt och dessa kommer inte bara "försvinna". Staten (via riksbanken) har redan monopål på att ge ut egna räntefria pengar - så vad är det du vill åstakomma? Privata bankerna har inte något monopol.

      Det finns redan utrymme för att skulder kan försvinna i lagstiftningen. Den är t.ex. preskription, konkurs och skuldsanering - man kanske skulle kunna göra dessa regler lite mer generösa. Sen vet jag inte vad som är värst ur ett större perspektiv - räntekostnaderna för geldenären eller kreditförlusterna för borgenären. Så länge geldenären har ett tillräckligt eget kapital (ie sålänge belåningsgraden är under 100%) så tycker jag det inte finns fog för att avskriva skulderna.

      Radera
    3. anonym 7:22: nej det är klart att det inte är tanken. Tanken är att skuldsätta alla ad finitum i ett Ponzi Scheme. Pyramidspel är olagliga, men vårt penningsystem är det mest gigantiska pyramidspel som någonsin existerat. Endast med nyskapade krediter kan de gamla räntorna betalas och spelet fortsätta. Nu tycks vi ha nått peak debt och inga fler skulder kan skapas och då kraschar det. Nej en stat får inte skapa pengar och det är därför vi har en skuldkris (du blandar ihop staten med den sk "oberoende" (dvs bankstyrda) centralbanken). En stat (eller kommun) måste alltid "låna" krediter av "oberoende" dvs privata institut. Dessa krediter kan sedan institutet ta ränta på. Krediterna utgör typ 97% av penningmängden och centralbankspengarna (som du kallar skapade av staten) är bara en liten svans. Så i praktiken har banksystemet monopol (eller låt oss säga oligopol) på skapande av vår penningmängd.

      Radera
    4. Du kanske har lite annan definition av vad en stat är och isht då svenska staten. I min definition omfattar staten riksdag, regering och alla myndingheter. Riksdagen har rätt att stifta lagar och därmed är ditt påstående att en stat inte har rätt att skapa pengar helt bogus (den har ju till och med rätt att ändra lagar om så önskas).

      Riksbanken är en statlig myndighet så den faller inom ramen för staten, riksdagen utser riksbanksfullmäktige som styr riksbanken. Och i och med detta har staten alltså rätt att skapa pengar (dvs ge ut sedlar och mynt). När du i penningmängden inkluderar annat än pengar så tycker iaf jag att du är ute på hal is - det finns ju inget som garanterar dessa som giltigt betalningsmedel till skillnad från pengar som är lagstadgat giltigt betalningsmedel.

      Radera
    5. Bogus? Staterna har förbjudit sig själva att finansiera sin verksamhet med egen skapad valuta (dvs det som i grunden definierar en stat). I stället går staten till den riggade sk "marknaden" och "låne"-finansierar sin verksamhet. Varför? Jo för att bankirerna ska kunna ligga i Cannes med sina yachter (och modeller) halva året medan befolkningen slavar åt dom, inte av någon annan anledning faktiskt. Det är f ö inte jag som definierar penningmängd, det hade varit något det! Mängden verkliga pengar (a k a svenska kronor) i svensk ekonomi är typ 100 mdr. Bankernas "utlåning" är från höften 2500 mdr. Så vad är det de har "lånat" ut? Inte är det pengar i a f. Trots det så ingår dessa ickepengar i den sk "penningmängden". Skyll inte på mig. Fundera på ovanstående en stund och tänk över om det är jag eller samhällsekonomin som är ute på hal is.

      "Inget som garanterar"? Men det är ju det staten gör i och med insättningsgarantin! Och det är ju själva idiotin mitt i svindleriet. Bankerna lurar i oss att vi har massa pengar hos dom, pengar som aldrig har funnits. Dessa ickepengar garanteras sedan av staten för att folket ska fortsätta "lita" på det system som har byggts upp för att lura det. Så när banken lurat oss för sista gången och bubblan spricker då får vi betala eländet en gång till genom "bankgarantin" medan yachterna seglar vidare på det himmelsblå havet mot den undersköna horisonten och skatteparadiset där resterna av befolkningens mödor ligger och väntar på dessa solbrända psykopater.

      Radera
    6. Det är du som använder begreppet penningmängd på det sättet och bör stå för det. Att skylla på andra som också räknar in icke-pengar i penningmängden är inte speciellt meningsfullt.

      Har du några belägg för att staterna har förbjudit sig att finansiera sin verksamhet med egen skapad valuta? Jag utgår från att du inte har något sådant belägg, men du får gärna hänvisa till något sånt belägg. Jag nöjer mig med belägg för att svenska staten har gjort det.

      Insättningsgarantin är en garanti att du skall kunna få ut de pengar som banken är skyldig dig i och med din behållning på banken. Det är ingen garanti att folk skall acceptera din fordran på banken som betalning. Det är det som menas med lagstadgat giltigt betalningsmedel.

      Lär dig skilja på pengar (sedlar och mynt) och fordringar.

      Radera
    7. Enligt Maastricht, artikel 104(1) är stater i EU förbjudna enl lag att finansiera sin verksamhet med sina egna skapade pengar. Istället "lånar" staten skulder på dessa pengar av banker och andra låneinstitut. Detta är orsaken till att staterna har en statsskuld; de tvingas låna skulder av bankerna som tillåts suga ut staten med hjälp av påhittade skulder som staten måste låna för sin verksamhet.

      Bankernas skulder ÄR inte pengar, men trots det utgör de 97% av penningmängden, och i den allmänna debatten och i folks medvetande sätts likhetstecken mellan bankernas skulder och pengar. På så sätt upprätthålls pyramidspelet. Så länge det nu håller.

      I övrigt förstår jag faktiskt inte ditt svar. Vad är det du vill säga?

      Radera
    8. Artikel 104(1) säger om inte min engelska sviker mig att staten är förbjuden att låna av ECB/RB. Den säger inte ett dugg om det faktum att RB har rätt att ge ut (svenska) pengar och dessutom har monopol på det. Ej heller föreligger det i 104(1) ett tvång att staten skall låna av någon annan - staten förbinder sig inte här att låna pengar öht..

      Poängen är att rätten att ge ut egna räntefria pengar redan existerar. Att banken tillåts låna pengar av folk och att folk använder överlåtande av fordringar på banken som betalningsmedel ändrar inte detta faktum.

      Exakt vad är det du inte förstår?

      Radera
    9. Goddag yxskaft.

      Staten är förbjuden att låna riktiga pengar av sin egen riksbank (vilket i praktiken skulle vara räntefritt eftersom man då lånar av sig själv). Vill staten t ex bygga ett sjukhus får man vackert gå till banken och "låna" bankens påhittade skulder på pengar istället, så att bankerna ska kunna parasitera på offentlig verksamhet via räntor. Vad är det som är oklart, det är ju precis som jag har sagt?

      Självklart är inte staten "tvingad" att låna. Man kan ju välja att ta ner flaggan också. Och vad ska man med sjukhus till, egentligen? Men behöver man en spänn så får den vackert lånas.

      Visst, centralbanken kan skapa valuta, men det görs inte för statens bästa (förbjudet) utan för att se till att bankernas påhittade utsugning kan fortgå.

      Det jag inte förstår är varför du käftar emot. Alla fakta talar ju emot det du eventuellt vill säga, vad det nu är. Jag ska skilja på pengar och fordringar säger du. Goddag yxskaft säger jag.

      Radera
    10. Lagen är glasklar, Staten får varken låna riksbankens pengar eller ta pengar direkt från riksbanken.

      Lagen säger att enda utgivaren av pengar är riksbanken.
      Lagen säger att dom enda som får låna av riksbanken är dom med en banklicens.

      Dom senaste decennierna så har penningmängden ökat, det enda sättet nya pengar alltså sedelpresspengar kan komma in i ekonomin är via bankerna,har bankerna en säkerhet att visa upp så kan dom låna nytillverkade pengar av riksbanken.

      Radera
    11. Har jag någonsin hävdat att staten får låna från riksbanken? Jag har hävdat att riksbanken (statlig myndighet) har rätt och monopol på att ge ut pengar - detta som svar på att du anser att staten skulle skaffa sig den rätten.

      Om du inte har märkt det har staten möjlighet att finansiera saker och ting via skatter.

      Om du vill diskutera så var vänlig att bemöta mina kommentarer istället för att hitta på påståenden - jag undrar vem det är som är "godag-yxskaft".

      Ekvationsteorin: har du belägg för att det finns laghinder för riksbanken att låna ut till andra än banker?

      Radera
    12. Vem skulle kunna få låna som inte är en bank?
      Företag är uteslutet, pensionsfonder med mera finansieras inte med riksbankspengar, IMF och liknade organisationer kan även låna men
      Banker eller finansföretag är dom enda som i praktiken kan låna.

      Riksbanken står för sedelpressen, finansmarknaden sprider ut pengarna i ekonomin.

      Att våra pengar mest är krediter är matematiskt lätt att räkna ut, hypotetiskt om penningmängden ökar med 5% per år och vi utgår från dagens M0 100 miljarder, om 30 år så blir penningmängden 432 miljarder och endast 100 miljarder är kreditfria pengar, 332 miljarder är krediter.
      (100*1,05^30=432)

      Dom senaste decennierna så har staten inte fått några pengar av riksbanken så under den tiden har krediterna växt med exponentiell funktion. det är helt enkelt omöjligt att majoriteten av våra pengar inte skulle vara krediter.

      Betalar vi tillbaka krediterna så försvinner stora delar av vår penningmängd för bankerna måste betala tillbaka pengarna till riksbanken som delitar pengarna motsatsen till sedelpressen.

      Radera
    13. Anonym:

      "Jag har hävdat att riksbanken (statlig myndighet) har rätt och monopol på att ge ut pengar"

      Ja, och jag har hävdat att detta monopol enligt lag endast får användas för att stödja privat bankverksamhet och dess skapande av krediter för att sätta staten i skuld. Staten får alltså inte, t ex genom demokratiska beslut, använda riksbankens pengar direkt i ekonomin utan måste finansiera sig via privata instituts påhittade skulder. Så mycket är den "rätten" värd i praktiken. Sedan kan man ju utifrån detta diskutera huruvida Riksbanken är att betrakta som en statlig myndighet. Federal Reserve är t ex helt ägt av bankkonglomeratet, och det finns olika strukturer på andra håll. Även om vår Riksbank formellt är ägd av staten så agerar den "oberoende", dvs den ska skydda banksystemet, som är privat.

      "Om du inte har märkt det har staten möjlighet att finansiera saker och ting via skatter. "

      Om du inte har märkt det så suger banksystemet ut dig i alla ändar, via direkta räntor på egna lån, indirekta räntor på allt du köper, via skatter etc. Om staten hade rätt att finansiera sig utan att behöva låna bankernas skulder så skulle skatterna kunna sänkas till ett minimum. Det som staten tar in via skatter är ju inte heller pengar; det är olika bankers skulder som valsar runt i systemet. Dessutom hamnar, som kuriosa, alla skatte"pengar" på ett konto hos familjen Wallenberg i banken SEB.

      Radera
    14. Att försöka revidera diskussionshistoriken är också en argumentationsmetod, men den funkar rätt dåligt när man diskuterar i skrift och vem som helst kan gå tillbaks och se till vad som har skrivits.

      För att sammanfatta vad som skrivits: Du börjar med att föreslå att staten skall bryta bankmonopolet och återge staten rätt att ge ut sina egna pengar och påstår att pengarna skulle förintas. Jag kontrar då med att påpeka att pengar är sedlar och mynt och dessa försvinner inte bara för att man skriver av skulder, dessutom påpekar jag att staten redan via rikbanken har både rätt och monopol på att ge ut pengar samt att bankerna inte har något monopol. Du svarar med att staten inte alls har rätt att skapa pengar, vidare antyder du att riksbanken inte alls är del av staten utan kontrollerad av bankerna. Jag påpekar att riksbanken är en statlig myndighet och att riksdagen utser dess styrelse, vidare upprepar jag att staten därmed har rätt att ge ut sedlar och mynt, dessutom påpekar jag skillnaden mellan pengar och fordringar. Du svarar med att staten har förbundit sig att inte finansiera sin verksamhet med egen skapad valuta. Därefter ber jag om belägg för ditt påstående, jag upprepar att du måste lära dig skilnaden mellan pengar och fordringar. Du hänvisar då till maastrichtavtalat. Jag påpekar att maastrichtavtalet inte alls reglerar rätten att ge ut pengar utan rätten att låna av riksbanken. Sen tycker du tydligen att jag har kommit med ett "goddag-yxskaft"-svar och upprepar att staten inte har rätt att låna pengar av riksbanken. Nu svarar jag att frågan inte var huruvida staten får låna pengar av riksbanken utan huruvida staten har rätt att ge ut pengar, jag påpekar också att statens verksamhet går att finansiera på annat sätt än att låna pengar (dvs via skatter).

      Observera noga här att frågan är huruvida staten får ge ut egna pengar. Sen att du gärna driver ut på sidospår när det visar sig att ditt påstående att staten inte har den rätten inte verkar ha några som helst belägg är en annan sak.

      Sen kan jag ju ytterligar ifrågasätta det du kommer med här - vad har du för belägg för att statens monopol (som de enligt dig inte hade) endast får användas för att stödja privat bankverksamhet? Du säger lagstöd - då borde du kunna hitta en lag som stöder det påståendet. Dessutom att Federal reserve är privatägt innebär inte att RB inte är en myndighet, riksbanken är en myndighet punkt, riksbankens styrelse utses av riksdagen och ingen annan.

      Vidare verkar ekvationsteorin åter fallit tillbaks till gamla ovanor. Av någon besynnerlig anledning tar han upp sina exponentiellt växande serier och tror att de bevisar något - jo det gör de kanske, men inget som var aktuellt i den här diskussionen och framförallt inte något om förhållandet mellan M0, M1, M2 och M3.

      Radera
    15. Anonym, jag reviderar ingenting, däremot tycks du dividera om, just, ingenting.

      Kanske var orden "återge staten rätten" slarvigt använda; det handlar ju om att återge staten möjligheten att använda sin egen valuta direkt in i samhället istället för att idag, som Maastricht föreskriver, förbjuda just detta och tvinga staterna att lånefinansiera sin verksamhet och därmed skapa en konstruerad skuldkris. Detta betyder inte att jag påstår att staterna formellt är "förbjudna" att styra sin valuta. Vad jag påstår är att I PRAKTIKEN så styrs pengaskapandet av privata intressen. Det är kontentan.

      Ett exempel; säg att Sveriges demokratiskt valda riksdag bestämmer att bygga en bro för 1 mrd svenska kronor. Man går då till sin Riksbank och säger till den (vars styrelse som du så riktigt påpekar är utnämnd av samma riksdag):

      - Låna oss en 1 mrd Kronor, vi ska bygga en bro.
      - Nej, svarar den av riksdagen utsedda riksbanksstyrelsen, enligt Maastricht kan ni inte använda Svenska kronor till detta. Ni måste istället låna bankernas påhittade skulder mot ränta, så att de privata intressena kan fortsätta suga ut det svenska folket. Eller så kan ni ju pungslå folket direkt via skatten, fast kontentan blir densamma.

      Detta, Anonym, är inget "sidospår", det är en beskrivning av en ekonomisk verklighet. Ditt påstående "riksbanken är en myndighet punkt" är bara korrekt tills man tar reda på hur systemet fungerar i VERKLIGHETEN. I verkligheten, där vanliga människor lever, så är västvärldens centralbanker sammantvinnade i ett gigantiskt nät, styrt av regler som bestäms av BIS, centralbankernas centralbank. Hela systemet ägs och styrs i slutändan av privata krafter som ligger bortom demokratiskt inflytande (BIS är inte ansvarigt inför något land eller myndighet). Vårt politiska system är i praktiken underställt detta. Detta illustreras av lönesättningen; folket tjänar sämst (och skattar mest), politikerna tjänar mer (och betalar mindre skatt), bankirerna tjänar mest (och skaffar sig skattebefrielse via "paradisen").

      Radera
    16. Men om det var det du menade så borde du skrivit så. Om du skriver något annat än du menar så får du finna dig i att jag svarar på det du skrivit. Jag besitter ingen tankeläsningsförmåga.

      Sidospår är när man börjar diskutera något annat än vad diskussionen handlade om. Det spelar då inte så mycket huruvida det är sant eller inte det är ett tämligen dåligt motargument eftersom det inte motsäger det som man argumenterar emot.

      Radera
    17. Riksbanken är den enda som skapar pengar, bankerna lånar riksbankens nya pengar,och lånar ut till oss, betalar vi tillbaka lånen till bankerna så måste bankerna lämna tillbaka pengarna till riksbanken eller så får dom betala ränta på pengarna dom har i kassan till riksbanken.

      Penningmängden skapas av kreditgivningen, betalar vi tillbaka skulderna så förintas penningmängden.

      Radera
    18. OK, Anonym, tydlighet är ju förstås en dygd, och jag antar att vi alla var och en gör vårt bästa för att vara tydliga. Ibland blir det bra, ibland blir det, ja, otydligt. Ha det.

      Radera
  9. Upp 3,7 procent på två dagar från en låg nivå (OMX230 1015 till 1053). Börsen (den svenska aktiebörsen) har rört sig sidledes med en svag tendens uppåt sedan den 2 juli. Dagens uppgång låg inom detta intervall och får därför betraktas som "normalt" - eller väntat om man så vill.

    En hel "yrkes"-kår lever på att börsen far hit och dit från en dag till en annan och för att dölja sitt rationella beteende skickar man ut "rationella" förklaringar. Men finns det någon som e g e n t l i g e n vill (eller kan) förklara varför börsen (den svenska aktiebörsen) har stigit 12 procent sedan den 4 juni?

    SvaraRadera
  10. Jag tycker att man kan se reglertekniskt på både eurozonen och läget där nationerna har nationella finansmarknader och flytande valutor till varandra.

    Kort teorigenomgång:

    Ett positivt återkopplat reglersystem är ett instabilt system och leder vid en störning vid jämviktsläget till en galopperande obalans och slutar med kaos.

    Ett negativt återkopplat reglersystem är ett stabilt system och leder vid en störning vid jämviktsläget så småningom till en återgång till ett jämviktsläge.

    Den tack vare euron genererade överhettningen på den spanska fastighetsmarknaden som blåste upp Spaniens fastighets- och skuldbubbla, kan beskrivas som ett positivt återkopplat reglersystem.

    Likväl kan den i USA imploderande bostadsbubblan och Lehman Brothers-konkursen 2008, som satte igång den globala finanskrisen på den globala finansmarknaden, liknas vid ett positivt återkopplat reglersystem.

    På den tiden då det exportintensiva Västtyskland hade en flytande valuta till omvärlden hade de också ett av världens högsta utlandsnetton. Dvs. när västtyskarna tog semester så åkte de i hög utsträckning till utlandet där de satte sprätt på pengarna, plus att gästarbetande greker, turkar etc. överförde en del av sina inkomster till sina respektive hemländer.

    Ett resmål var Grekland, eftersom det var så billigt för en västtysk att semestra där. Växelkursen DM/drachma var förmånlig för västtysken. Detta gav inkomster till Grekland, som fick möjlighet att köpa tyska varor. Ju mer inkomster en västtysk hade eller ju högre kvoten DM/drachma var, desto mer pengar mätt i drachmer kunde västtysken spendera i Grekland. Detta var ett positivt tillskott till Greklands ekonomi. Tillskottet ledde åtminstone teoretiskt sett till en sänkning av kvoten DM/drachma för att till slut hamna på en ny växelkurs. Därigenom blev det relativt sett inte lika förmånligt för västtysken att semestra i Grekland. Ovanstående utlandsnettoresonemang kan liknas vid ett negativt återkopplat reglersystem.

    Även en handelsbalans mellan två länder, som har nationella finansmarknader samt flytande valutor, kan liknas vid ett negativt återkopplat reglersystem.

    Tyvärr tycks flertalet ledande ekonomer och politiker ej besitta reglertekniskt kunnande.

    På reglerteknisk grund bör världen återgå till nationella finansmarknader och flytande valutor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en bra tanke.
      Det verkar dock som att den ekonomiska verkligheten inte har ett jämnviktsläge utan alltid strävar efter ett ständigt föränderligt "jämnviktsläge". Detta är nog ett av de större felen med den neoklassiska teorin.

      Exempelvis så kan lägga in den psykologiska aspeketen av att en generation som inte har upplevt en ordentlig kreditbubbla tenderar till att förändra lagstiftning m.m. för att underlätta skapandet av krediter så ser du att reglertekniken sätts ur spel ganska enkelt.

      Radera
    2. Även (eller speciellt) när jämviktsläget varierar med tiden så är negativ återkoppling lämpligt. Sen tror jag intne att neoklassiska teorin gör något antagande att jämviktsläget skall vara oföränderligt. Både marginalkostnaden och marginalnyttan av varor och tjänster varierar ju med tiden.

      Sen skall man ju inte glömma att aktörer på marknaden bara agerar utifrån vad de bedömer vara mest gagneligt och inte utifrån vad som kommer att visa sig vara det. Detta kan ge upphov till spekulationsbubblor när folk tror att priset kommer att fortsätta öka och därmed bjuder allt högre pris.

      Vidare vet jag inte om jag håller med dig om att man har ändrat lagstiftningen så att det underlättar skapandet av krediter.

      En intressant parallell med reglersystem är "pilot-induced oscillations" vilket är att piloten i ett försök att styra systemet gör det instabilt. När sedan piloten har skjutit ut sig löser sig problemet. Ibland kan nog motsvarande situation vara fallet inom nationalekonomin - dvs att systemet blir instabilt för att politiker och centralbanker försöker styra förloppet.

      Radera
    3. Hmm, rent teoretiskt leder positiv återkoppling till att elektronikkretsen hamnar i ett stabilt ändläge som man inte kan ta sig ur utan att bryta strömmen i kretsen (gymnasielära) Ett sådant stabilt ändläge kan i ett större perspektiv t. ex. vara nollränta som vi närmar oss med rasande fart. Se bara på Japan, vad kan de göra?

      Radera
    4. I det stabila ändläget är återkopplingen negativ i det fallet. Teorin i gymnasiet utgår från en linjär modell som inte är helt korrekt isht när systemet divergerar - då kommer andra faktorer in som kan t.ex. ge en ny stabil jämviktspunkt.

      När det gäller räntan så är det inte otänkbart att den påverkas kraftigt av att någon (RB) försöker styra ekonomin via styrräntan.

      Radera
    5. Tack för kommentarerna!

      Jag skulle vilja tillägga att det är kapitalflöden som ingår i "reglersystemen".

      Vilka tjänar då på att ekonomin är uppbyggd som ett positivt återkopplat reglersystem?

      Ja, det borde vara de som på ett eller annat sätt kan ta för egen vinning en liten procentandel eller avgift av kapitalflödet, när det passerar ett visst ställe i reglersystemet. Dessa "snyltare" i reglersystemet gynnas följaktligen av stora kapitalflöden. Stora kapitalflöden får man åtminstone innan kaoset inträder i positivt återkopplade reglersystem, inte i negativt återkopplade reglersystem.

      Dessutom tenderar fanatiska BNP-kramare att ha en förkärlek till stora kapitalflöden, vilket fås i positivt återkopplade reglersystem.

      Radera
    6. I det triviala fallet hamnar man i ett ändläge. Om man även tar med signalens utbredningshastighet kan man få en situation med självsvängning. Mången är den lille ingenjör om trott sig byggt en förstärkare som visat sig vara en resonanskrets. Tror att det är dags att ingenjörerna gör sitt intåg i ekonomin, så att det blir lite ordning.

      Radera
    7. När det gäller positiv återkoppling i systemet så snackar vi alltså om bubblor. Som sagt vid positiv återkoppling i praktiken snackar vi sällan om att det är så in absurdum - divergensen når en situation där andra effekter tar vid och bubblan spricker. Den som vinner på en bubbla är dels de som säljer med vinst på bekostnad av de som säljer med förlust (även derivathandel kan räknas in här) och detta är ett nollsummespel. Dessutom vinner alla som tar ut avgifter för att förmedla affärerna (i bostadsbubblan är det främst mäklarna och staten). Kreditgivare tjänar också, men inte på själva handeln utan på lånesumman.

      Om du med BNP-kramare menar de som reglerar systemet för att säkerställa BNP-tillväxt eller öht någon "önskvärd" BNP (dvs främst regeringen, riksbanken och deras påhejare) så får man se till vem som tjänar på att tillväxten är annan än den annars skulle vara.

      Högre tillväxt gynnar t.ex. de som köper och säljer aktier med vinst - detta är pga tillväxt inte ett nollsummespel (iaf om vi antar evig tillväxt), dessutom som innan tjänar de som förmedlar affärerna mot betalning (dvs fondkommisionärer och börsen). Dessutom tjänar eventuella kreditgivare på detta. Vem som förlorar på detta förefaller inte så lätt att identifiera, men om regleringen inte kan upprätthållas så kommer givetvis aktierna tappa i värde (även om man lyckas med att få BNP att plana ut (ie nolltillväxt)) och de som har aktierna då kommer förlora på det.

      Omvänt förhållande gäller om tillväxten är nedreglerad vilket jag dock inte tror är fallet.

      Radera
    8. @anonym 11:52

      Jag vill också hävda att den oreglerade globala finansmarknaden kan till sin struktur liknas vid ett positivt återkopplat reglersystem.

      På den globala finansmarknaden före hösten 2008 verkade ett bankväsende som kunde mata in mer och mer fiktivt kapital i systemet, genom att öka skulderna hos stater, som därigenom fick positiva BNP-siffror, samt hos individerna. Hos de senare främst i form av bostadslån.

      För att maximera "skuldberget" gavs lån till mindre kreditvärdiga personer utan tillfredsställande säkerhet men mot en förväntad värdeökning på säkerheten (=bostaden).

      Genom dessa lån gavs utökat konsumtionsutrymme. Detta resulterade i att den term i BNP-formeln som svarar mot inhemsk konsumtion ökade.

      Lånen utan tillfredsställande säkerhet paketerades ihop och maskerades med "säkra" lån och spreds på den globala finansmarknaden som finansiella instrument, med det bakomliggande syftet att bl.a. öka kapitalflödet i systemet.

      I BNP-formeln ingår bl.a. termerna inhemsk konsumtion och exportnettot gentemot utlandet.

      Med fanatiska BNP-kramare menar jag de som till varje pris vill visa på fantastiska BNP-siffror, t.ex. att gynna en inhemsk konsumtion med krediter, för att kompensera för ett negativt värde på exportnettot.

      Huruvida tillväxt är ett nollsummespel eller inte, är för mig en mycket djup fråga som jag inte riktigt greppar. För mig sträcker den sig förbi ekonomin, via befolkningsutvecklingen, det intelligenta kapitalets utveckling, våra ändliga? fossila energitillgångar och naturresurser för att slutligen kanske hamna i den påverkan som energikällan solen och det övriga kosmos har på vår planet. På något sätt förmodar jag måste också entropiresonemanget in i tillväxten.

      Radera
    9. Gruelse Rent reglerteknisk så är vårt skapande av pengar helt felkonstruerat.

      När vi har högkonjunktur så kan vi ta lån från banken och banken går med säkerheter till riksbanken och i sin tur lånar nypressade pengar av riksbanken, i högkonjunkturer så ökar vi penningmängden, med sedelpressen.

      När vi får en lågkonjunktur så minskar vi på våra lån, credit crunch, penningmängden krymper.

      Penningmängden regleras nu av en positiv återkoppling vilket är förödande.

      Ett reglertekninsk stabilt system är om banken inte kan låna nya pengar hos riksbanken då måste banken ge insättarna högre ränta för att kunna låna ut och låntagaren får en högre ränta, det stoppar en överhettning i ekonomin, negativ återkoppling.

      Radera
    10. Jag menar att den globala finansmarknaden inte är så oreglerad som det verkar. Visst alla privata aktörer får agera som de vill, men till detta kommer centralbanker som försöker kontrollera det hela genom att låna ut pengar till en godtyckligt satt ränta i hopp om att vi skall få BNP-tillväxt.

      I en ekonomi som för leva i fred från statligt fingrande för att åstakomma BNP-tillväxt är det inte säkert att man skulle få tillväxt av den enkla anledning att det kanske inte i alla lägen är värt kostnaden. Teorin är ju att marknaden skall åstakomma det som ger totalt sett mest nytta för kostnaderna - det är inte säkert att högre BNP alltid är en följd av detta.

      Radera
  11. 470% av bnp i skuld. Med de siffrorna är det självklart att varken sverige eller svenskarna kommer att betala av en enda krona så länge det kan undvikas. Det måste svida. Man kan naturligtvis inte lagstifta om vilka avtal 2 parter skall sluta. Återstår gör avskaffande av ränte avdragen.

    Lyxfällan borde göra ett avsnitt om sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Normalt så rör inte lagstiftaren gärna ingågna avtal (antar jag). De som har ett amorteringsfritt lån har det troligen tills lånet löper ut. I övrigt finns regler om vilka avtal som får ingås (eller rättare sagt framtvinga efterlevnaden av via domstol). Bland annat finns t.ex. konsumentkreditlagen som inskränker vilka vilkor som får gälla. Så en lagstiftning om amorteringskrav skulle troligen bara omfatta nya lån.

      Bortsett från att ränteavdragen (här avser jag rätten att få en reduktion på skatten på inkomst av tjänst pga räntekostnader och inte rätten att dra av räntekostnader mot inkomst av kapital) innebär en subventionering av skuldsättning så innebär det också en snedvridning på boendemarknaden där vissa upplåtelseformer gynnas (äganderätt och till viss mån bostadsrätt) på bekostnad av andra (hyresrätt).

      För övrigt så anser jag att med de siffrorna (470% av geldenärens "inkomst") så skulle geldenären i högsta grad vara intresserad av att amortera på lånet.

      Radera
    2. När löper i så fall ett amorteringsfritt lån ut?

      Radera
    3. Det står i avtalet, men en normal löptid är väl 30-50 (det är de siffror som ICA-banken kör med). När denna tid har gått skall hela beloppet återbetalas.

      Om det nu är så att man inte vill betala tillbaks vid den tidpunkten måste man ta ett nytt lån och ifall det inte kan fås utan amorteringskrav (eller andra vilkor) så är det bara att finna sig i det...

      Radera