Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2012-07-05 12:46

Investera och spara - släpp konsumtionen

Pristagare i ekonomisk villfarelse till Alfred Nobels förfäran, Paul Krugman, med bihang ges bästa debattplats hos Bonnier/DN där han upprepar mantrat konsumtion, konsumtion, konsumtion och konsumtion.


Kort sagt så ska staterna konsumera när den privata sfären minskar detta, allt för att i en ändlig värld upprätthålla oändlig och evig ekonomisk tillväxt av konsumtionen. Vilket förstås är en omöjlighet.

Man bortser helt från att tillväxt är så mycket mer än konsumtion, om nu tillväxt är målet. Krugman med bihang bortser från att BNP är summan av sparande + investeringar + konsumtion + nettoexport. Men det enda man vill manipulera är konsumtionen som bygger på förbrukande av begränsade naturtillgångar.

Konsumtionen ska dessutom byggas på att staterna ska skuldsätta sig. Konsumtion ger inget mervärde, utan när man konsumerat något är värdet förbrukat. Vi ska kort sagt belåna oss för en engångseffekt på ekonomin, en engångseffekt som vi sedan ska betala ränta på till utlånande banker för evigt.

Bortser man från att det vare sig är möjligt med evig tillväxt eller att tillväxt inte heller är ett självändamål om det nu inte vore för att tillväxt är enda sättet att betala räntor och skulder på de lån som krävs för Krugmans lånedrivna tillväxt, så finns det fortfarande andra sätt än konsumtion man kan få tillväxt.

Investeringar.

Istället för att förbruka kapital kan man investera det så att man får avkastning, år efter år. Man förbättrar helt enkelt världen. Problemet är att för nyliberaler så ska ju inte staten investera i något, de ska bara låna pengar och konsumera så att privata företag gör vinster för statens lånade pengar.

Investerar man istället så kan man både öka produktionen av värde, samtidigt som man förbättrar nettoexporten och alltså får dubbelt upp i BNP pga investeringen.

De flesta länder importerar t ex olja eller fossilgas, rent av el. Investerar man i produktion av förnyelsebar energi producerar man alltså något av värde, som i sämsta fall kan betala de där räntorna och skulderna som investeringen krävde (?), medan konsumtion bara förbrukas utan bestående effekter och konsumtionsskulderna kräver ännu mer skuldbaserad konsumtion för att betala sina räntor och skulder.

Exempelvis betalar ett vindkraftverk betalar sina skulder och sina räntor under sin livstid. Samtidigt ökar (i Sveriges fall) möjligheten till export av el. En investering i en fabrik för flytande biobränslen producerar något varje år och skapar värde som betalar av skulderna och räntorna, samt minskar importbehovet av fossil olja vilket ökar BNP.

Men att konsumera en plastpryl från Kina eller kläder gjorda av plast (=olja) av barnarbetare i Indonesien ger ingen avkastning.

Nu är dock problemet att västvärlden allt mer slår i tillväxtens gränser. Men det är helt klart att Krugmans hets om konsumtion bara skjuter problemen framför oss och åtgärdar dem inte. 

Investera, konsumera inte. Privat kan du bygga en solcellsanläggning, istället för att köpa en ny platt-TV, där reklamen bara uppmanar dig till ännu mer tom och meningslös konsumism.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

52 kommentarer:

  1. Väl skrivet, tack för det! :)

    SvaraRadera
  2. Krugman har en klok tanke om att staterna inte skall dra åt svångremmen mitt i lågkunjunkturen ytterligare. Det är mycket stor risk att vi då hamnar i en 30-tals depression. Vad staterna borde göra är att stimulera ekonomin, men på ett klokt sätt. Franklin Roosevelt kallade det " the ner deal". En satsning på INVESTERINGAR som gav folk jobb. Man byggde vägar, järnvägar och dammar etc. Sverige skulle kunna göra mycket kloka investeringar idag på infrastruktur (järnväg, båttrafik) utbildning och förnyelsebar energi. Istället skapar regeringen kortsiktiga jobb med Rot, Rut, restaurangmomssänkning. Helt otroligt!

    SvaraRadera
  3. Krugman är en ansvarslös galning som inte tar någon ansvar för framtida generationer genom sitt mantra om ständiga quick fixes som ständig lösning på alla anhopande problem. Att trycka nya digitala pengar löser inga problem långsiktigt som skapats av alldeles för generös monetär politik.

    Enligt Krugman är all ekonomisk aktivitet av godo så länge BNP ökar och vi har full sysselsättning. Någon hänsyn eller insikt i hur ekonomin kan tänkas höra ihop med energi och ekologi saknas helt från denna tillväxttaliban.

    Även hur korkade och stolliga analogier den här mannen än använder så måste vi tyvärr ta honom på allvar då han bland annat vunnit riksbankens påhittade nobelpris i ekonomi, samt producerat otaliga hyllmeter av läroböcker som framtida talibanekonomer har som undervisningsmaterial på ansedda universitetsutbildningar världen över.

    Bjuder på några spårade citat av Krugman:

    -During the housing bubble, “money was flowing easily”, but that had of course nothing to do with the institution pursuing an easy money monetary policy.

    -The United States is a banana republic because its government isn’t spending enough.

    -People who want to shrink the size of government are really motivated by racism, even though they won’t admit it these days.

    -China is an enemy to America because it sells cheap goods to Americans.

    -Adolf Hitler, while creating a human catastrophe, was an economic hero who saved the world economy.

    Annat exempel är den här klassiska intervju med Rogoff och Krugman från förra året i CNN där de diskuterar hur investeringar i infrastruktur är ett bra sätt att stimulera ekonomin. Krugman övertriumferar Rogoff med en miljard ljusår enkelt förklarat.

    /RH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han har också sagt i en intervju att det vore bra med en attack från yttre rymden, för då skulle världen få en krigsekonomi och det skulle lyfta oss ur krisen. Eller om det var att det vore bra att simulera en sån attack. Jag hörde det själv, när Peter Schiff spelade upp klippet i en av sina radioshower. Tycker att det väl platsar med citaten ovan. Schiff kontrade med att fråga: "Så om större delen av alla resurser under flera år satsades på försvarsanläggningar mot utomjordingar, som inte alls behövs, då skulle det vara bra för ekonomin?" :-)

      Radera
    2. Det korssade fönstret villfarelsen!

      http://www.libertysilver.se/kc/video?id=41

      Radera
  4. Skuldvalutan är det centrala problemet. Vi behöver

    1) Ta tillbaka makten att trycka pengar från bankirerna till folket/samhället, där den hör hemma

    2) Införa en äkta, skuldfri, valuta.

    Utan dessa reformer finns inget annat än en total ekonomisk deflationär (eller mer troligt, hyperinflationör) valuta- och därmed samhällskollaps. Varken Krugman eller några andra inom (och för) systemet verkande propagandaspridare erbjuder någon lösning på detta centrala problem.

    Orsaken är naturligtvis att det är systemet - skuldvalutan - som är problemet. Ett nytt system krävs, någon annan utväg finns inte. Här förklarar jag så enkelt som möjligt skillnaden mellen skuldfri äkta valuta och falsk skuldvaluta:

    http://limes.bloggagratis.se/2012/03/25/7606834-token-economy/

    SvaraRadera
    Svar
    1. En skuld blir inte mycket mindre skuld bara för att man lovar något annat än pengar som återgäldning. Vidare så är förekomst något som uppstår till följd av avtalsrätten - ditt förslag skulle vara att drastiskt inkränka i avtalsrätten. Det är alltså i grunden inte valutan som är orsak till skulder utan avtalsbildningen.

      Token-ekonomin är inget annat än en myntfot - det finns bara tre varianter av valuta (såvitt jag kan se): antingen har valutan ett intrinsiskt värde (t.ex. man betalar med godisbitar), har en myntfot som har ett intrinsiskt värde (t.ex. att pengarna kan bytas mot godisbitar) eller saknar koppling till något med intrinsiskt värdet (dvs fiatpengar). Att man inte har guldmyntfot betyder inte att man har en myntfot, att valutan backas av flera olika värdebärare ändrar heller inte i sak någonting. NB att en myntfot inte är något annat än ett specialfall av skuldförbindelse.

      Radera
  5. Och här en text om några av de katastrofala konsekvenser som de falskmyntande bankirernas falska skuldvaluta får på vårt samhälle. Närmare bestämt, hur och varför "skuldvaluta" och "civilisation" är ömsesidigt uteslutande begrepp.

    http://limes.bloggagratis.se/2012/03/18/7559758-valutan-del-4/

    SvaraRadera
  6. Krugman ar en total idiot och hans teori om att spendera sig ur kriser har ju tydligt visa sig att inte funka i USA med deras $800bn porculus bill som gav noll resultat.

    Hur kan losningen till for mycket skulder vara att lana annu mer??????

    Nick

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krugman är en mycket skicklig opinionsbildare för upprätthållandet av status quo.

      Emellertid är status quo (kvarhållande av skuldvalutaparadigmet) dödsdömt; bankirerna vet detta, och man spelar nu för tid för att hinna utmäta så mycket av folkens egendom som möjligt innan systemet brakar ihop och överklassen får söka nya vägar att stjäla den arbetande mänsklighetens egendom. Krugmans syfte är att upprätthålla lögnen så länge som möjligt.

      Som sagt:

      http://limes.bloggagratis.se/2012/03/18/7559758-valutan-del-4/

      Radera
  7. Und zu weiter...
    En ekonomi är egentligen inte så svårt. I grova drag så handlar det om intäkter och utgifter.

    Exporten ger oss intäkter. Jättebra, men allt svårare när någon annan välutbildad är villig att göra det för mellan 5-10 gånger mindre vårt pris, som i Shanghai där jag nu befinner mig där en ganska duktig elingenjör tjänar dryga 7 000 RMB.

    Utgifter... En hel del konsumtion som aldrig ger oss något tillbaka, samt investeringar som på något sätt är tänkt att ge oss intäkter av något slag i framtiden. Vi älskar, som bekant och påtalat på den här bloggen, bostäder. Bostäder genererar dock inte några intäkter för ekonomin, det är en utgift och konsumtion, men också ett nödvändigt ont. Har vi ingenstans att bo förfryser vi tyvärr fötterna och kan inte tillverka några exportvaror eller tjänster. Till en viss gräns (alltså exklusive teppanyakihäll) är bostäder alltså en investering som gör det oss möjligt att tjäna en och annan krona någon annanstans.

    När ekonomin växer kan vi konsumera mer. Jättebra. Men när ekonomin nu reellt slutat växa p.g.a. den obalanserade kostnadssituationen vad gäller Labor, billiga transporter och IT, så måste vi ta lån för att fortsätta på inslagen konsumtionsbana.

    Räntorna sjunker sakta och med successiva små mått så att makten får ytterligare ett år på sig torka oss i röven. Då blir det inget uppror och problemet kan skjutas framåt och uppför kullen. Bulken märker ingenting eftersom den inte kan räkna. Den politiska eliten har kort och gott inte velat att vi ska vara bra på matematik då detta är ett direkt hot mot makten (Loucas har visat exempel). Man kan inte kritisera och påverka något man inte kan något om.

    I vilket fall så tar var och en på sig skulder och hoppar på bostadskarusellen. I Sverige rör vi oss nämligen som flockdjur. Gör "x" skall så också "y" göra. Den Svenska avundsjukan, vår största folksjukdom, har hjälpt till. Konsumtionen ökar varje år i takt med att bostadspriserna ökar och räntor och amorteringskrav minskar. Ekonomin går "som på räls", men egentligen är det bara konsumtionen som ökar. Folk åker till Thailand, köper nya flotta bilar, kläder med mera. Pengarna som kommit från alla privata skulder har alltså hamnat i Kinas pengasäck.

    Enligt den amerikanska modellen så bör man skuldsätta sig för att investera i något som ger mer tillbaka i framtiden än kostnaden för lånet. När man gör det, och investerar fel... ja då kallar man det Keynesianism. Sen kan man också försöka göra som Krugman vill, dvs skapa hyperinflation för att "rädda ekonomin". Jag blir rationellt rädd av den mannen.

    SvaraRadera
  8. Krugman kan omöjligt vara så dum som han verkar.. han gör bara det som funkar för honom: berättar för politiker vad de vill höra -"spend spend"

    förstår fortfarande inte hur du kan fortsätta underskatta risken för HI.. alla skriker deflation, bensin och fnöske fortätter läggas på hög..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyperinflation är som jag ser det oundvikligt:

      http://limes.bloggagratis.se/2012/04/02/7655243-hyperinflation-del-3-kollaps/

      Radera
  9. Inom nationalekonomin finns något som kallas för offentlig konsumtion. Inom detta faller infrastrukturinvesteringar. Vilket i hög grad är vad Krugman förespråkar. Tror inte Cornu skulle ha något emot det heller.

    Verkar mest handla om begreppsförvirring gällande konsumtion vs. investeringar som han vänder sig mot.

    Det som behövs nu är "spending" eftersom det saknas efterfrågan i ekonomin. I det korta perspektivet är det mindre viktigt om det kommer i form av skattesänkningar, ökade bidrag eller infrastrukturinvesteringar, eller privata investeringar. I det långa perspektivet är det förstås bättre med de sista, och den regeringen som inte klarar att identifiera infrastrukturinvesteringar med ett net present value över noll när man får låna pengar på 30 år till en real ränta på ungefär noll, är fullkomligt inkompetent.

    Sen tror jag inte att Krugmans mediciner biter riktigt på Sverige. Vi lider inte av en generell brist på aggregerad efterfrågan, utan vi har istället en bostadsbubbla som väntar på att spricka och ständigt växande strukturell arbetslöshet, beroende på en ständigt ökande volym av oanställbara arbetare, i alla fall om vi talar om sådana som är lämpliga att utföra den sort av kvalificerade arbeten som måste utföras för att de ska kunna betalas höga svenska löner.

    SvaraRadera
  10. BNP är för övrigt inte som Cornu menar sparande + investeringar + konsumtion + nettoexport.

    BNP är Y = C + I + G + NX, alltså (privat) konsumtion + (privata) investeringar + offentliga utgifter (offentlig konsumtion OCH offentliga investeringar) + nettoexport.

    Låt oss gå igenom dessa en i taget och se var efterfrågan i ekonomin kan komma ifrån så man kan täcka upp det underskott i den aggregerade efterfrågan som håller BNP nere. Jag använder USA som exempel.

    C: privatkonsumtionen kan inte öka eftersom amerikanerna är tungt skuldsatta och amorterar ner sina skulder i rasande takt. Det är just detta bortfall som drivit ekonomin in i depression.

    I: de amerikanska företagen har urstarka balansräkningar och stora nettokassor, men de investerar ändå inte. Varför? Förklaringen är att de inte kör sina fabriker fullt ut, och det finns ju inga anledning att investera i nya fabriker, maskiner etc om du har befintliga sådana som du inte använder. Varför använder man dem då inte? Eftersom det inte finns nog med aggregerad efterfrågan i ekonomin, vilket är ett resultat av att fastighetsbubblan sprack och privatkonsumtionen minskade och omriktades till amorteringar.

    NX: Exporten kan inte rädda USA. Dels eftersom den bara utgör 10-20% av BNP jämfört med Sveriges 50%, och dels eftersom dollarn är den globala reservvalutan. Det innebär att när oron ökar i den globala ekonomin flöder kapital in i dollartillgångar (som amerikanska statsobligationer) vilket stärker dollarn, och försvagar därmed den amerikanska industrins konkurrenskraft på exportmarknaden.

    Då återstår bara G som i Government. Staten är den enda som kan öka aggregerad efterfrågan och få igång ekonomin igen. Detta görs med hjälp av skattesänkningar till medelklassen, bidragshöjningar till de fattigaste och massiva infrastrukturprojekt, vilka ju lämpar sig särskilt bra just när man har en sprucken bostadsbubbla, eftersom det innebär att det finns stor arbetslöshet bland byggarbetare.

    Marknaden skriker också efter just detta: de rekordlåga räntorna på statsobligationer i alla civiliserade länder som har en egen centralbank är ett oerhört tydligt budskap från marknaden. Marknadens budskap är: vi vill köpa mer statsobligationer, dvs ge ut mer statsobligationer, dvs låna mer pengar! Vi kräver rekordlåg ränta för att låna ut pengar till er, ibland är vi till och med beredda att BETALA för att ni ska låna våra pengar!

    Pengar som sen med fördel satsas i enorma infrstrukturprojekt för att förbereda våra samhällen på den kommande bristen på olja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Då återstår bara G som i Government. Staten är den enda som kan öka aggregerad efterfrågan och få igång ekonomin igen."

      Låna mer går inte för skulderna blir ohållbara,
      QE eller staten spenderar nya pengar från riksbanken är enda vägen ut ur krisen.

      Hyperinflation får vi inte om vi stoppar löneökningarna.

      Storleken på penningmängden är helt avgörande för vår köpkraft, köper vi inget då dör ekonomin.

      Radera
    2. Japan har en statsskuld på 200% av BNP och betalar lägre räntor än någon annan, den reala räntan på deras statsobligationer är ungefär noll. Det är knappast ohållbart.

      Radera
    3. Grekland, Spanien, Italien med flera får betala orimliga räntor det leder till statskonkurser i längden.

      Man kan inte låna till stimulanser man måste öka penningmängden för att få en riktig stimulering av ekonomin.

      Radera
    4. Den enda anledningen att de får betala orimliga räntor är att ECB vägrar agera som en lender of last resort. Storbritannien har en ekonomi med problem i klass med Spaniens, men eftersom Bank of England tar sitt ansvar som centralbank får britterna låna till rekordlåga räntor, likt svenskar, japaner, amerikaner osv. De enda industriländerna som har problem med sina räntebetalningar är de som gått med i euron, och därmed drabbas av ECB's vägran att ta sitt ansvar.

      Radera
    5. Jag kan tillägga att när den svenska fastighetsbubblan brister och mosar den svenska privatkonsumtionen ska vi vara glada att vi betalt ner statsskulden så kraftigt. Det finns då nämligen ett mycket stort utrymme att stimulera ekonomin med skattesänkingar, infrastruktur och det sociala skyddsnätet. Vilket kommer behövas eftersom räntan nästan är på noll redan. När penningspolitikens medel är uttömda måste man ta till finanspolitik.

      Och då är det bra att man sparat i goda tider så man kan spendera id de dåliga.

      Radera
  11. Hört talas om John Maynard Keynes ???

    SvaraRadera
  12. Ibland undrar jag det inte snart är dags för att tillsätta en haverikommision för nationalekonomi som vetenskap.

    Bubblor och kriser har avlöst varandra med ca: 3-5 års mellanrum de senaste 15 åren.

    Ekonomerna står och kliar sig i huvudet och verkar inte ha någon egentlig aning om varför det blir så här eller vad man skall göra åt det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på att olika sorters politiker ägnar sig åt,
      i den kortsiktiga populismens namn och för att vinna nästa val,
      att göra det, för stunden, mest lättjefulla.

      Sen lejer man en hangaround-ekonom att uttala sitt stöd för regeringens politik, samtidigt som oppositionen lejer en hangaround-ekonom att kritisera regeringens politik.

      Jag är övertygad om att om t.ex. Grekland hade styrts av icke-korrumperade teknokrater typ opolitiska nationalekonomer, hade det ekonomiska läget varit bättre, men folk röstar och politiker agerar alltid på det för stunden mest lättjefulla och politiskt mest korrekta alternativet. Sen lejer man en hang-aroundekonom att uttala sig.

      Ungefär som en svag VD alltid lejer en dyr konsult till tycka som VD:n vill innan ett beslut tas. Allt för att VD:n vill skydda sig om beslutet senare skulle visa sig att vara fel.

      Radera
    2. Ekonomiteorierna är felaktiga.

      Penningmängden är vital för ekonomin, enda sättet att mäta storleken på penningmängden är kvoten p/m (penningmängd/ medeltimlön)

      Om penningmängden ökar och lönerna ökar lika mycket i % så ökar inte penningmängdens egentliga storlek.

      Dagens M0 (sedlar och mynt) ca 100miljarder det är mycket om medeltimlönen är 150kr men om lönen var 1 miljard så räcker 100 miljarder bara till 100 timlöner.

      Jorden är rund dagens ekonomiteorier är platta.
      Det behövs ett paradigmskifte i nationalekonomin.

      Ekonomi är en ekvation
      penningmängden/arbetstimmarna = medeltimlönen
      p/a=m

      Radera
    3. Ett annat symptom är att många "ekonomer" driver sin linje in absurdum och inte är mottagliga för några som helst andra signaler.

      Man är ideologiskt förblindade, ungefär som att kliva upp på ett högt berg och njuta av utsikten genom att titta genom ett smalt rör.

      Radera
    4. "When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?" - J.M. Keynes.

      Radera
    5. Förblindade människor tror att det är vänsterns eller högerns fel.
      Det kan vara ett matematiskt fel som ingen har tänkt på, kvoten p/m är för liten.

      100 miljarder i penningmängd och en timlön på 1 miljard räcker bara till att betala 100 arbetstimmar. KVOTEN MÅSTE VARA STOR.
      Öppna ögonen så ser ni att mattematiken ger oss svaret.

      Radera
    6. Ekonomi ÄR ingen vetenskap. Lika bra att börja i den änden

      Radera
    7. Tompan
      Matematiken är den bästa vetenskapen vi har och matematiken använder vi till att räkna pengar med.
      Ekonomimodellerna som används idag är felaktiga.

      Det matematiska felet är uppenbart om man bara tänker efter lite, kvoten p/m är helt avgörande.

      En penningmängd som bara är 100 gånger större än timlönen fungerar inte.
      Kvoten p/m säger hur stor penningmängden egentligen är, det har dagens nationalekonomiska teorier missat.

      Radera
  13. Krisen kan lösas om man bara förstår hur ekonomin fungerar.
    Alt vi behöver göra är att öka penningmängden och frysa lönerna, kvoten p/m ökar.

    Använder staten nya riksbankspengar så får vi ingen ökad skuld.
    Lönestopp förhindrar inflationen.

    Ingen kan argumentera mot det med sakliga argument.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ditt (och vårt) problem är att du inte vet hur det fungerar.

      Att sätta "bara" framför ökning av penningmängd visar det. Huvuddelen av transaktionerna sker nu med M1-M0. Hur ökar du den utan att göra Sverige till Albanien.

      Radera
    2. Vettiga argument saknas från din sida - verkar inte ha existerat och verkar inte heller komma att existera. Argument som ovanstående brukar du lämna obesvarade...

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  14. Corru nu börjar dom inse vad som måste göras i England men EU med merkel har ingen framtid.

    "Tidigare i dag bestämde Storbritanniens centralbank, Bank of England, att lämna sina räntor oförändrade. De ligger redan på bara en halv procent och kan snart inte sänkas mer. Istället beslutade Bank of England om ett annat sätt att stimulera ett lands ekonomi – att trycka mera pengar.

    Penningmängden i det ekonomiskt tyngda Storbritannien ska ökas med motsvarande 600 miljarder kronor."

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5181139

    SvaraRadera
    Svar
    1. Börsen får fart om EU gör som England, det kan vara dags för svante 1 att agera.
      Sparpolitiken är ett misslyckande och alla börjar inse det.

      Radera
  15. Ur bloggen: "som vi sedan ska betala ränta på till utlånande banker för evigt."


    Nja, nu kom det inte med här att banken har i stort sett lika mycket inlånat och utlånat. Så i den mån "vi" betalar räntor till banken erhåller "vi" också räntor från banken. Banken behåller räntenettot vilket skall täcka dennes omkostnader.

    SvaraRadera
  16. Nu ska ni vara lite snällare mot stackars Krugman. Med konsumtion kan man faktiskt få bort arbetslösheten. Jag visar här hur det går till:
    1. Alla arbetslösa förser sig med en spade och en hundring
    2. De gräver nu en grop och fyller igen.
    3. För jobbet betalar de sig själva nu en hundring.

    Voila. Arbetslöshet borta.
    Och är det nu någon kommunist som ogillar att de blir egna företagare som anställer sig själva, kan vi säga att de går ihop två och två och köper tjänsten av varandra.

    Det här visar några saker mycket tydligt
    * kopplingen mellan arbete och konsumtion.
    * att man kan konsumera för samma värde man levererar.
    * Ska de "arbetslösa" kunna konsumera något från övriga samhället måste de också leverera något till övriga samhället.
    * Ska de "arbetslösa" kunna konsumera några importvaror måste de också leverera export.

    Konsumtion har sina begränsningar om man säger så. Effektivitetsförbättringar och innovationer ger däremot något.

    SvaraRadera
  17. Tokiga ideologier som säger att man inte ska öka penningmängden men lönerna ska öka är matematiskt omöjliga, det har jag visat förut.

    Ideologin minskar på kvoten p/m.

    Ökar penningmängden med exempelvis 2,5% och lönerna ökar med 3% så krymper pennmängdens egentliga värde, kvoten p/m minskar.

    Har någon hört att man i EU ska öka penningmängden?
    lönerna tycker dom är bra om dom ökar lite.

    Om dom verkligen följer den tokiga ideologin så går ekonomin under.

    En matematisk omöjlighet.
    Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.

    Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
    Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
    Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
    Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
    150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
    Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
    Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
    Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
    Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.


    Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
    Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
    Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
    Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
    Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.



    Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
    "Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
    Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
    Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarar dig en gång till. Lönernas nominella värde behöver inte öka. Det räcker att köpkraften ökar. Vid stabil penningmängd leder ökad produktivitet till sjunkande priser vilket i sin tur leder till ökad köpkraft.

      Situationen att det tom med blir sänkta nominella löner men ändå ökad köpkraft skulle kunna uppkomma men lycka till med den pedagogiska uppgiften att förklara det för facket.

      Radera
    2. Du har fullständigt fel, timlönen kan inte vara större än penningmängden.

      Du svamlar om reallönen för att förvilla.
      Kan du inte grundskolans matematik eller bedriver du propaganda för en ideologi du tror på?

      Vilket är mest sannolikt.
      Det är fel i matteboken eller det är fel i ideologin om guldpengar?

      Ingen som kan matte ifrågasätter att en timlön på 150kr med en årlig ökning på 5% blir 107miljarder om 418år.

      Radera
    3. Hur pass mycket av det du svarade på läste du egentligen och hur mycket gissade du? Troligen väldigt mycket av det sistnämnda och väldigt mycket på det förstnämnda - detta leder hela tiden till dina godag-yxskaft-svar.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  18. Personligen anser jag Paul Krugman vara en av vår tids farligaste män. Att våra dagstidningar ger honom så mycket utrymme och att han fick Riksbankens pris 2008 säger en del om dessa. Riksbankens pris fick han tydligen för något helt annat än t.ex hans påståenden att krig är bra för ekonomin.

    Det som gör honom extra farlig är att makthavare lyssnar på honom och på det viset förstärker bilden av politikers dåliga omdöme.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krig är en dålig lösning.
      Titta på vad som brukar hända när det blir ett krig.
      Staterna försöker finansiera det med mer pengar, penningmängden ökar.
      Lönerna ökar inte i krigstider.
      kvoten p/m ökar därför får krigen fart på ekonomin, det är ren matematik.

      Öka penningmängden och frys lönerna så får ekonomin fart, några krig behövs inte.
      Det går inte att hitta några sakliga argument mot det jag säger.

      Radera
  19. Krugman försvarar det rådande systemet. Det rådande systemet belönar honom (han får nobelpriset). Ingen som ifrågasatte den rådande ordningen skulle komma ifråga för "Nobels" ekonomipris.

    Man kan ju också ifrågasätta om det kan vara tillväxt att tömma de energilagren (oljan) som tagit miljoner år att skapas?

    SvaraRadera
  20. Med risk för att bli demonutdriven på tillväxtfanatikernas tältmöte, önskar jag att vi släpper den sjukliga fixeringen vid BNP. Visst är det ett globalt användbart nyckeltal, som styr nivån på statsskulder och räntor på lån etc. men jag tycker det får finnas gränser.

    I den definition av BNP som jag tyr mig till är BNP = värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import under en given tidsperiod oftast 1 år. I BNP ingår varken ideellt, hushålls- eller svartarbete.

    Man inser att Alliansregimen gör nästan allt för att höja BNP:n. Den kreditfinansierade bostadsbubblan, som indirekt ger utrymme för ökad privat konsumtion, kan bara förklaras i ljuset av denna iakttagelse.

    I den lyckligaste av världar ska ROT (=reparation, om- och tillbyggnad av främst bostäder) omvandla byggsvängens svartarbete till vitt arbete och ge ett positivt tillskott på BNP:n. Men medaljens baksida är att ROT-avdragen kan göras i hela EU, vilket resulterar i en negativ inverkan på BNP. Svenska skattebetalares pengar dräneras ur landet.

    Dessutom görs många ROT-arbeten av lågavlönade utländska medborgare under en kort tid i Sverige, vilket innebär att deras inkomster inte beskattas i Sverige, till förtret för de svenska statsfinanserna, utan mestadels hamnar i utlandet.

    ROT skulle fungera bra om Sverige inte var knuten till EU. Men nu är vi med i EU och då förfelas ROT. Det ROT i huvudsak gör är att hålla uppe trycket i bostadsbubblan, och skapa "giftig" BNP.

    Det uträttas mycket oavlönat hushållsarbete i Sverige. Genom RUT (= hushållsnära tjänster) är det tänkt att en stor del av hushållsarbetet ska bli föremål för beskattning och ge ett positivt BNP-tillskott.

    KROG (= momssänkning på krogmat) är väl förmodligen tänkt att antingen minska svartjobben, få fler i arbete eller sänka krogpriserna i restaurangbranschen. Momssänkningen har i alla fall ökat matpriserna på pizzeriorna. Vad det nu kan betyda ur BNP-synpunkt, vet jag inte. Men skumt är det!

    Om man verkligen vill på ett dramatiskt sätt höja svensk BNP genom att förbättra svensk handels- och bytesbalans så ska man utnyttja Lissabonfördragets utträdesklausul och gå ur EU. EU-medlemskapet är till svensk nackdel. Dels är Sverige en av EU:s största nettoavgiftsbetalarna per capita, dels har vi en negativ handelsbalans (= negativ nettoexport) till EU. Dessutom föreslås det i EU:s kommande långtidsbudget 2014-2020 att Sveriges EU-medlemsavgift ska höjas från dagens ca 30 mdr kronor till ca 40 mdr kronor.

    Genom utträdet kan Sverige återigen bli en suverän nation och det svenska jordbruket får ett uppsving, vilket jag bedömer som ett positivt BNP-tillskott. Vi blir inte längre en del av EU-kolchosen, vilket borgar för en levande landsbygd i Sverige och närproducerade, salmonellafria jordbruksprodukter.

    Krugman har i alla det goda omdömet att dödförklara euron, och han har beskrivet, enligt mitt sätt att se det, Spaniens finansiella kollaps tack vare euron, på ett nyktert sätt.



    @Cruel Crude

    "-Adolf Hitler, while creating a human catastrophe, was an economic hero who saved the world economy. "

    Han satte åtminstone fart på Tysklands ekonomi och nästan utrotade arbetslösheten på 30-talet. Det är säkert! Mellan 1933 och 1938 upplevde Tyskland rekordhöga tillväxtsiffror som inte har slagits sedan dess, varken i Västtyskland eller Tyskland. Han betraktades av många på den tiden som en ekonomisk hjälte. Om han dessutom räddade världsekonomin genom att stimulera krigsindustrin i andra länder och få igång världshandeln, det får andra bedöma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst WW2 snabbade på många teknologiska landvinningar som vi fått skörda frukterna av i förtid.
      Anser ändå att allt lidande och förstörelse väger tyngre. Cynikern inom mig konstaterar fromt att -"Vägen till helvetet är, brukar det heta, kantad av goda föresatser. Sägs vara ett gammalt portugisiskt ordspråk som Sven Hagströmer ofta dyftar btw. Att investera i infrastruktur är aldrig fel om det verkligen har en viktig nytta.

      Vandaler som sysslar med skadegörelse, pangar rutor, eldar bildar och förstör skapar de också per din definition viktig ekonomisk aktivitet?

      Om Tyskland inte startat kriget hade de gått i bankrutt ändå. Tyskland spelade högt de satsade allt på ett kort och resten är som bekant historia./RH

      Radera
    2. Dessutom så tillför helt meningslösa och destruktivt spenderade pengar till en ökning av BNP även fast den generella välfärden i landet har sjunkit.

      Radera
    3. Cruel Crude
      Visst blev det mycket ödeläggelse och personliga tragedier under och efter VK2. Obs, jag förordar inte krig!

      "Om Tyskland inte startat kriget hade de gått i bankrutt ändå. Tyskland spelade högt de satsade allt på ett kort och resten är som bekant historia."

      Formellt sett startade Tyskland VK2 1939. Men de facto startade Frankrike VK2 1919 med Versaillesfreden. Clemenceau, den franske konseljpresidenten, hade inställningen att Frankrike och Tyskland kommer alltid att kriga mot varandra och har så gjort det historiskt sett. Därför är det bäst att Frankrike skaffar sig ett så bra utgångsläge inför nästa krigsutbrott länderna emellan, genom att pådyvla Tyskland stenhårda fredsvillkor. I Tyskland skapade freden revanschlystnad - mental krigsmobilisering och upptakten till VK2.

      "Bankrutt"
      Kan diskuteras. Tyskland var kulturellt och teknologiskt en av världens mest högtstående länder under större delen av första hälften av 1900-talet, med många Nobelpris. Detta intellektuella kapital ska vägas mot kostnaderna för krigsrustningen (som också gav tekniska landvinningar och civila spinoff-effekter).

      Man kan fundera på ur ett snävt BNP-perspektiv, vad som är den principiella skillnaden mellan en bombad tysk stadskärna på 40-talet och en av sossarna riven svensk stadskärna på 60-talet?

      När ligister och gentlemen med kontinentalt präglade anletsdrag förstör skolor, bränner upp bilar etc. så skapas det giftig BNP till glädje för ekonomie student Anders Borg. Förstörelsen bidrar till en efterfrågan på BNP-höjande tjänster som brandmän, poliser, kriminalvårdare, socialarbetare, glasmästare, hantverkare etc. Det skapas arbetstillfällen! Så resonerar uppenbarligen det politiska etablissemanget och Borg mellan skål och vägg.

      Detta förklarar också varför det politiska etablissemanget försvarar så kraftfullt det stora inflödet av svårintegrerade invandrare. Inflödet är BNP-höjande, eftersom det krävs mycket resurser och människor för att integrera invandrarna i samhället. Den befolkningsökning som kommer i spåren av invandringen ökar också den BNP-höjande konsumtionen av varor.

      Jag å andra sidan tycker det är förkastligt och kortsiktigt att räkna så som ek. stud. Borg gör angående förstörelsen och den stora invandringen. På litet längre sikt kommer vi få stora sociala problem. Dessa tendenser ser jag redan nu.

      Det är den positiva bytesbalansen som är det viktigaste måttet på välstånd i Sverige, enligt mig.

      Radera
  21. Den som längtar efter krig har aldrig varit i ett.

    SvaraRadera