Cornucopia?

Aktuellt

Globala fossila CO2-utsläpp ökade med nio Sverige 2019 - Kina ökade med sju Sverige

De globala fossila CO2-utsläppen ökade med nästan nio Sverige 2019. Även om Sverige skulle slutat helt med fossila bränslen förra året, ha...

2012-06-27 07:48

Därför får man enorma skogsbränder i USA

Allting skall som bekant vara så mycket större och mer dramatiskt i USA, inklusive skogsbränder (Bonnier/DN, Schibsted/SvD).


I Sverige drabbas vi av relativt få skogsbränder och dessa når i princip aldrig riktig wildfire-nivå och skadar sällan byggnader. Ändå är Sverige ett väldigt skogstätt land och det finns hus och byar överallt.

Enkelt förklarat så är den främsta orsaken till omfattande och farliga wildfires i USA att man bekämpar skogsbränder... Under 1900-talet har man minutiöst bekämpat varenda skogsbrand i många delstater, vilket gett upphov till en förändrad och onaturlig biotop.
Samma skog med ponderosatall i Bitterroot, Montana, 1909, 1948 och 1969. Källa: USDA Forest Service / Wikipedia
Risken för wildfire i skogen från 1909 är obefintlig medan skogen 1969 är en katastrof som bara väntar på en gnista.
Det är naturligt med skogsbränder och träd som ponderosatallen ovan är generellt brandhärdiga, åtminstone när de nått en viss storlek. Med ojämna mellanrum ska det bli skogsbrand vilket bränner bort undervegetationen även i vilda skogar. Men eftersom man i takt med flygspaning och fossila bränslen snabbt kunnat bekämpa varenda skogsbrand i USA har undervegetationen fått växa till sig och brandkänsliga växter har etablerat sig. Återkommande skogsbränder har inte heller bränt bort grenarna längre ner på större träd, som därmed förvandlas till facklor vid skogsbrand istället för att ha kronor som inte nås av elden.

Vad man därmed åstakommit är att genom att bekämpa bränder slänga mer bränsle på brasan.

Läget är nu sådant att tidigare ofarliga skogsbränder i vilda skogar har blivit katastrofala då mängden brännbart bränsle är enormt.

Plantageskog drabbas förstås inte av detta, då det inte är Vacker Skog (tm), och i Sverige har vi uteslutande plantageskogar. Och när våra naturskogar börjar brinna låter man dem göra det och ser bara till att elden inte sprider sig. Det är trots allt bra för den biologiska mångfalden med skogsbrand ibland, vissa arter lever bara där det varit skogsbrand i närtid.

Så i delstater i USA som speciellt Colorado får man onaturligt stora skogsbränder för att man under hundra år stoppat skogsbränder. Skogen saknar immunförsvar mot skogsbrand pga överanvändning av medicinering. Istället för att man bara får snuva vid skogsbrandsjukan så dör patienten pga brist på immunförsvar.

Dessutom vill man ju nära tätorter gärna ha Vacker Skog (tm) och definitivt bekämpa varenda skogsbrand pga röken (och de stämningar man kan få i skallen av irriterade McMansion-ägare om man inte släcker även små bränder), vilket gör att risken för katastrofala skogsbränder i USA är som störst nära tätorter.

Ett bra exempel på vad som kan hända när människan av missriktad välvilja lägger sig i ett under tusentals år framvuxet och väl fungerande ekosystem. Tidigare har de vilda skogarna i USA varit sk klimaxbiotoper, stabila ekosystem som i princip inget kan rubba, inte ens skogsbränder. Genom att bekämpa små skogsbränder har klimaxbiotoperna förvandlats till potentiella katastrofbiotoper.

Nu har kunskapen om detta börjat etablera sig. Man vaccinerar (för att dra liknelsen till sin spets) idag allt mer skog, genom kontrollerade skogsbränder som eldar bort den fatala undervegetationen. För svensk monokulturell plantageskog är risken förstås obefintlig. Med ett tiotal års mellanrum går man in och gallrar, inför vilket man även gör förröjningar och tar bort undervegetationen så den inte är i vägen för skogsmaskinerna. Dessutom har vi ett rätt fuktigt klimat. Plus att monokulturell granskog inte uppskattas av undervegetationen, då granen konkurrerar ut det mesta. Tallskog är också brandhärdig i äldre dar.

Vilket förstås väcker en del frågetecken kring kontinuitetsskogsbruk och alternativa skogsbruksmetoder. Samtidigt är målet med t ex Lübeckmetoden att i princip ha en klimaxbiotop med "bara" fullstora träd, som innebär en låg risk för skogsbrand, samtidigt som enstaka yngre träd är på väg upp. Så länge den monokulturella plantageskogen dominerar är dock risken för farliga omfattande skogsbränder i Sverige högst begränsad. Största risken för omfattande skogsbränder i Sverige bör vara i den ungskog som blir resultatet av kalhyggen, där man speciellt upp till 20 - 30 års ålder och förstagallringen har stora mängder undervegetation, åtminstone fram till man röjer vid kanske 15 års ålder. Samtidigt blir förstås den ekonomiska skadan av brand i ungskog begränsad.

För USA:s del innebär den myckna undervegetationen en potential för uttag av skogsbränsle. Med lämpliga maskiner och aggregat bör man kunna gå in och energigallra bort undervegetation och skicka till värmeverk och kraftverk istället. Därmed hade man kunnat både få energi, lönsamhet och lågriskskogar igen.

Tilägg: Som en läsare påtalade via mail så är Sveriges liknande problem att de monokulturella granskogarna blåser omkull när det är storm, eftersom dessa inte heller är några för klimatet naturliga skogar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

7 kommentarer:

  1. Intressant teori.
    Om vi tar Colorado som exempel är staten torr och varm sommartid. Nederbörden ligger på 380-630 mm per år mot 700 mm i Sverige.
    På sommaren är det i Colorado inte ovanligt med 35-38 grader Celsius under längre perioder mot slutet av sommaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och det är därför skogarna utan mänskligt skydd mot skogsbrand varit klimaxbiotoper, relativt väl skyddade mot omfattande skogsbränder.

      Radera
    2. Nedsläckning av naturliga skogsbränder i Sverige, att inget tillåts brinna, har fått till följd att markvegetation som ljung och kråkbär sprider sig som aldrig förr. Kråkbärsbusken avger en giftig kemisk substans som heter Batatasin 3 som är kråkbärets sätt att via kemisk krigföring sprida sig på bekostnad av annan växtlighet.
      Det är meningen att växten med jämna mellanrum ska brinna bort, dess rotsystem är grunt och "torrt", men då det aldrig får brinna så breder den sig likt ett massivt "ogräs" runt om i skogarna. Finns det för mycket kråkbär blir marken mer eller mindre steril, till och med levande fisk i vattendrag som rinner genom "kråkbärshyggen" påverkas.

      Radera
    3. Ang bristen på bränder och dess konsekvenser

      http://www.svd.se/kultur/krakbarens-kemiska-krigforing_125077.svd

      Radera
  2. Intressant inlägg. Gissar att det diskuteras om detta i USA också, eller iallafall på bloggar och forum? Är det en het :) potatis där eller är det bara miljöfantasterna som driver den i skymundan?

    SvaraRadera
  3. Intressant. Detta är ju egentligen en allegori på vad som händer när politiker försöker styra ekonomin

    SvaraRadera
  4. Precis som du skriver Fredrik! I en fri marknadsekonomi utan centralbanker utgör ädelmetaller den monetära basen som fungerar som ett effektivt medel mot för hög kreditutgivning. Småbränderna släcks så att säga kontinuerligt. Nu har man gett marknaden för mycket "medicin" i form av billiga krediter och därmed blåst upp en ohållbar bubbla. Det finns nu gott om bränsle. När väl branden bryter ut finns det ingen som kan släcka den...

    SvaraRadera