Cornucopia?

Aktuellt

Jämför dig inte med andra - om du inte vill vara bitter - sätt upp dina egna mål och jämför med dig själva!

"If you compare yourself with others, you may become vain or bitter, for always there will be greater and lesser persons than yoursel...

2012-04-19 17:21

Torsdagsmys: Film från lördagens paneldiskussion med Steg 3

Dags för lite torsdagsmys den veckan. Nedan hittar ni en 1:05 h lång film från hela paneldiskussionen med Steg 3 i Moriska Paviljongen i Malmö i lördags.

Paneldeltagare är Mats Lindqvist från ASPO, Birger Schlaug fd språkrör (mp) och undertecknad Lars Wilderäng. Moderator är Josephine Fischer, doktorand från Lunds Universitet.

Klart sevärt, om inte annat för Birger Schlaugs opolitiska inledning som startar ca 2:30 in. Tre olika vinklingar hittar vi på scenen, jag går på om det jag brukar göra, mycket fokus på skulder. Mats diskuterar penningsystemet, för er som är intresserade av det. Och Birger är mer fokuserad på mjuka värden och idéhistoria.

Se paneldiskussionen tillsammans med någon ni älskar (?) ikväll. En dryg timme som sagt.

I övrigt återvänder jag till Skåne på lördag då jag håller en föreläsning hos Utrikespolitiska Föreningen i Lund igen, klockan 15 - 16 på ett ställe som kallas Kulturen. Tidigare under dagen föreläser bland annat Kjell Aleklett om peak oil, men även Ingmar Oldberg från Utrikespolitiska Institutet som skall prata om kampen om Arktis. Maria Wetterstrand, fd språkrör (mp), kommer föreläsa om Fukushima. Och mycket mer!

Första sida i min presentation
Kort sagt fullspäckat med ämnen som är högintressanta för bloggens läsare. Var där eller var fyrkantig!

Se komplett program hos UPF Lund. Är osäker på hur mycket platser det finns kvar, Kulturen sväljer bara 215 personer och det kommer studenter och medlemmar från de Utrikespolitiska föreningarna runt om i landet både på fredag och lördag, så kontakta UPF Lund för att kontrollera tillgänglighet på platser. Det blir även någon middag på lördag kväll för intresserade.

Jag kommer också signera Midvintermörker efter föreläsningen i den mån någon är intresserad av ett signerat ex till bra pris, eller vill ta med sig en redan köpt bok för signering.

Sitter och Keynote-konsultar för fullt just nu och lär väl göra det även i morgon för att få presentationen färdig. Det blir ett hopkok av ämnen från bloggen, med fokus på EU och framtida energibehov i denna ändliga värld.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

29 kommentarer:

  1. Tycker ni hade en hyfsa bra diskussion. Schlaug var pratgladast, vilket kanske inte var så förvånande. Men Lasses inlägg var klart lyssningsbara. Diskussionen om tillväxtens gränser ligger bara i startgroparna. Jag funderar själv på att i framtiden anordna en stor konferens om detta i Stockholm. Men det får bli när tiden medger detta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte själv det var en mycket bra diskussion, mycket intressanta grejer som kom fram.

      Radera
  2. Tack.
    Mycket intressant!
    / Moalboal

    SvaraRadera
  3. Tycker du ska se till att hyfsa din klädsel lite...du ser ut som en luffare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finnes sådana fortfarande?
      Charlie C?
      Men han hade andra skossor
      Ävenledes annan huvudbonad
      Men det var ju före peek oil,helt rätt.

      Isola Regina

      Radera
  4. Måste erkänna att jag vid ett första försök inte ens orkade med den lilla flickans presentation av er.
    Kan man verkligen vara så osäker och vimsig och allmänt illa påläst?
    tydligen.
    Sverige 2012
    För Lund blev väl svenskt 1658...

    Skepparn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försök igen. Hon var inte moderatorn, utan en av arrangörerna som fick presentera. Tyckte hon gjorde det bra.

      Radera
  5. Arktis är spännande, skrev lite om det i tisdags; http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/rushen-efter-arktis-svarta-tillgangar.html , synd man inte kunde få höra vad han säger. Ingen chans att ni kan lyckas filma allt som händer där under hela dagen? :D

    SvaraRadera
  6. Mycket intressant! Tack!

    SvaraRadera
  7. "Steg 3´s förbannade skyldighet att se till att nästa val skall man diskutera de frågorna." Säger Birger.

    Ja att hoppas duger inte, men kommer verkligen gräsrötterna kunna påverka dagens politik? Behövs det inte ett nytt parti och politisk rörelse som Junilistan där vissa sakfrågor bara behandlas för att argumenten skall vinna utrymme i etern.

    Har ingen jättekoll på Miljöparitet men det känns som om de ryggat tillbaka i somliga frågor som arbetstidsförkortning t ex.

    Riktigt bra summering, tycker ni kompletterade varandra bra. Börjar mer och mer förstå varför Schlaug är den politikern som Carl Bildt genom sin karriär avskytt mest. /RH

    SvaraRadera
  8. Har cornu tänkt gå in i politiken? :)

    SvaraRadera
  9. när kommer du och föreläser i göteborg cornu? jag lovar att dra med så mkt folk jag känner dit isf!

    SvaraRadera
  10. Intressant. Lyssnade på alltihop. Det största problemet, dock, är att åtminstone Birger Slug tycks utgå från att Sverige (Västvärlden?) är ett slutet kärl.

    Samtidigt som vi kan säga att en förutsättning för vår välfärd, är att vi kan köpa billiga råvaror och varor (och tjänster) från utvecklingsländerna så gäller det omvända. En förutsättning (hittills) för att utvecklingsländerna skall kunna öka sin levnadsstandard, är att västvärlden efterfrågar deras produkter.

    Om vi skulle följa Birger Slugs råd och dra ned på konsumtionen, skulle vi t.ex. köpa mindre palmolja. Det skulle vara bättre för orangutangerna, men för de skogsbönder som har kunnat hugga ned sin regnskog och börja odla palmer istället, skulle det bli en enorm nedgång i levnadsstandard. För 20 år sedan levde dessa bönder på vad skogen kunde ge, men de hade inte råd med skola, sjukvård eller något som kan kallas en modern levnadsstandard. Nu har de råd att köpa en cykel eller moped och barnen kan gå i skola. De kan planera sin vardag och äta sig mätta. Och nu skall vi komma ihåg att med våra mått mätt, är deras levnadsstandard idag oerhört fattig. Men för dem är det mångfalt bättre än för 10-20 år sedan.

    SvaraRadera
  11. Corru
    Intressant diskussion, men när debatten kom in på att trycka pengar så avfärdades det med att det har vi provat i Tyskland.
    Det är inte hela sanningen tyskarna tryckte pengar men dom ökade samtidigt sina löner, det gör att kvoten p/m (penningmängden/ medeltimlönen) blir oförändrad, vilket inte ökar betalningsmedlets storlek.
    Sen var det nog en medvetet extrem sedelpress för att slippa betala krigsskadeståndet.

    Vad som inte har testats är att trycka pengar utan att samtidigt öka lönerna lika mycket, då ökar kvoten p/m och betalningsmedlets storlek ökar.

    Det är ren matte p/m
    betalningsmedel kan vara snäckskal och timlönen betalas med snäckskal

    exempel 200 snäckskal i penningmängd och timlönen är 1 snäckskal kvoten blir 200.

    vi fördubblar snäckskalen till 400 och timlönen fördubblas till 2 snäckskal kvoten blir 200 alltså oförändrad, så kan man hålla på i det oändliga kvoten ökar inte, betalningsmedlets värde blir oförändrat, värdet är kvoten.

    800/4=200
    1600/8=200
    3200/16=200

    Ökar vi däremot snäckskalen och behåller timlönen på ett snäckskal så ökar kvoten och betalningsmedlets storlek ökar.
    200/1=200
    400/1=400
    800/1=800

    Här går alla nuvarande ekonomiteorier fel dom ser inte kvoten dom tittar bara på penningmängden i kr och glömmer bort relationen till timlönen.

    Matte är fantastiskt p/m= är lika med hur många timlöner som kan betalas ut.

    Mitt framför era ögon så ser ni vad som är fel i dagens ekonomiteorier, det är ett simpelt matematiskt fel vi gör.

    Snart har jag hur många matematiska bevis som helst för att dagens ekonomiteorier är felaktiga.

    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
    mvh ekvationsteorin p/a=m

    SvaraRadera
  12. EN MATEMATISK OMÖJLIGHET.
    Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.

    Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
    Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
    Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
    Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
    150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
    Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
    Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
    Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
    Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.


    Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
    Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
    Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
    Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
    Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.


    Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
    "Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
    Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
    Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det



    Alt vi nu behöver göra för att lösa krisen är, riksbanken ger staten pengar till löpande kostnader en tid och vi fryser lönerna en tid, kvoten p/m ökar, och statens skuld ökar inte.
    Den lösningen har aldrig prövats för den har inte varit känd.

    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
    mvh ekvationsteorin p/a=m

    SvaraRadera
  13. Öka lönerna går inte om vi tittar på exemplet med snäckskalen.
    200 snäckskal i penningmängd och ett snäckskal i timlön,
    vi ökar timlönen med ett snäckskal per år vilket gör att efter 201 år så är timlönen större än penningmängden.

    Albert Einstein sa
    "Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka."


    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
    mvh ekvationsteorin p/a=m

    SvaraRadera
  14. Corru Man har aldrig provat att öka penningmängden och samtidigt stoppa löneökningarna.

    Betalningsmedlets storlek är kvoten p/m.
    Tyskarna ökade aldrig betalningsmedelets värde under hyperinflationen.

    Du har felet i våra ekonomiteorier mitt framför dina ögon, du har inga argument mot matematiken du är bara tyst, varför kan du inte ta en diskussion om en ekonomisk modell?

    Vi har vi prövat höga och låga skatter, stor eller liten stat, socialism kapitalism, högerpolitik vänsterpolitik, inget har fungerat i historien, det enda vi inte har prövat är att öka kvoten p/m alltså öka betalningsmedlets storlek.

    Det är inte ditt fel att vi har fel i våra ekonomiska modeller, du kan vara med och förbättra modellerna.

    Kan ingen hitta ett enda fel så kan det faktisk vara så att jag har rätt.
    Fram med något motargument, men argumentationsfel vill jag helst slippa (du har fel, så kan det inte vara, blä, snorkråka)

    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
    mvh ekvationsteorin p/a=m

    SvaraRadera
  15. Först bör vi nog definera vad som utmärker en människa (eller för all del en levande varelse). Att som Schlaug föreslår att vi människor i framtiden främst skall konsummera kultur och social samvaro och därmed vara nöjda är en stor feldefinition av att vara människa.

    En människa är en kreativ varelse som utforskar och påverkar sin omgivning, inte enbart en konsument av kultur eller social samvaro.

    D.vs. även om oljan tar slut och råvarorna är begränsade så kommer vi att kunna nyttja energi från andra källor samt nyttja våra begränsade råvaror på ett allt mer effektivt och sinnesrikt sätt.

    SvaraRadera
  16. "Ödlesaliv kan hjälpa mot matsug" är rubriken på en DN-artikel idag. Det är Göteborgsforskare som upptäckt detta. Beslutet att börja äta är kopplat till samma funktioner som ligger bakom beroendeframkallande beteenden: "Vi upptäckte att det här ämnet kan påverka de mekanismer i hjärnan som styr nöjes- eller belöningsområdena och reducera behoven, säger Karolina Skibicka. Behovsmekanismerna undertrycks."

    Det här är faktiskt ganska rejält intressant i en värld där vi har stora problem med människors överdrivna konsumtionsbegär. Man måste inte vara en glupande hedonist. Man kan istället vara en ganska behovssval person, som jag. Det skulle underlätta en hel del om alla vore lika behovslösa som jag är. Och det kanske är lätt att fixa med den rätta medicineringen.

    Jag tycker du skall skriva ett inlägg om det här Cornu, för det är potentiellt skitviktigt! Och så är det ju Göteborgsforskare som upptäckt det!

    SvaraRadera
  17. Corru du kan matte, det är matematiskt omöjligt att öka lönerna mer än penningmängden i längden.

    Förnekar du den matematiken som du läste på universitetet?
    150 kr i timlön med 5% i löneökning per år så är timlönen 107 miljarder om 418 år.
    150*1,05^418= 107 miljarder.

    M0 sedlar och mynt är 100 miljarder och har inte ökat dom senaste åren, hur någon om 418 år ska kunna ta ut en timlön i kontanter vet jag inte det är nämligen omöjligt om vi inte ökar M0.

    Corru flera av dina läsare kan matematik och dom ser att det är en matematisk omöjlighet.

    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
    mvh ekvationsteorin p/a=m

    SvaraRadera
  18. Intressant föreläsning - tack!

    Funderar på ditt inlägg om att politiker har blivit mer medvetna de senaste fem åren och att diskussioner pågår i slutna rum. Detta är min "känsla" också - de måste bara köra med dubbel bokföring, inte ens M eller S kan ha undgått problematiken med peak oil och det förestående systemhaveriet. Det är därför rimligt finns en seglivad exponentiell tillväxtversion utåt mot valboskapen/näringslivet och en seriös nedväxtversion internt - även om uttalandena inte kan citeras som du nämnde.

    Enligt Svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kent-persson-vill-lyfta-in-mp-i-regeringen_7074403.svd har Kent Persson ambitionen att få med MP i Alliansen, och personligen tror jag att den eskalerande arbetslösheten som uppstår i systemkollapsens kölvatten kommer att aktualisera MP:s gamla ambitioner om medborgarlön för de fattigaste och för de som ekonomiskt klarar sig på lite pengar, d v s lyfta in ett frihetsvärde i människors liv som balanserar upp de materiella strävandena. Medborgarlönen skulle kunna motsvara studiemedlen och det är genom en bortrationalisering av mellanhänderna (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN, socialens försörjningsstöd, pensionsmyndigheten osv)som det ekonomiska utrymmet för detta uppstår.

    Det är i så fall rätt väg mot ökad humanism vilket också främjar kreativiteten som är nödvändig för att kunna navigera i ett mindre konsumistiskt samhälle med allt mindre resurser för västvärlden som sig bör - till förmån för den globala och generationsmässiga resursutjämningen tänker jag mig.

    Jag antar att dessa frågor dryftas i Steg-3-nätverket, så vad tänker du kring detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kräver nog ett långt svar som jag får återkomma till.

      Radera
  19. Jag skrev för något år sedan på Steg 3:s upprop men har bara fått ett enda mail från dem. Och forumet som finns på Steg 3:s sajt ser mest ut att vara ett publikationsställe för sporadiska artiklar från EcoProfile, snarare än ett diskussionsforum. Om det finns någon mer livaktig diskussion i Steg 3 så är jag intresserad av att ta del av den. Jag tror att jag har en hel del av värde att bidra med.

    SvaraRadera
  20. Hoppade till när du sa att Kinas ekonomi bara var något störe än Italiens.

    BNP Kina: 7,298,147 USD
    BNP Italien: 2,198,730 USD

    (siffror från wikipedia, men bör vara hyffsat rätt)

    Kinas BNP således cirka halva USAs eller Europas, och med tanke på tillväxten så dröjer det inte så länge innnan Kinas ekonomi större än USAs och Europas.

    SvaraRadera
  21. Vad är källan till att det är bättre för miljön att skicka ett pappersbrev inom samma stad, än att mejla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vill jag också höra. Verkar mycket osannolikt imho.

      Radera
  22. Blev glad att Mats nämnde WIR. Att implementera ett dylikt system i Sverige borde vara hög prioritet för marknaden. City Of London vill se det ske storskaligt i Storbritannien enligt en rapport från i december förra året - http://alternativportalen.wordpress.com/2011/12/25/city-of-london-vill-se-fler-komplementara-valutasystem-i-uk/. Du har även staden Nandes i Frankrike som kommer att införa en Wir-kopia i offentlig regi (googla gärna).

    Allt handlar om att bygga livbåtar nu!

    SvaraRadera