Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2012-04-07 11:22

Självhushållningsrapport

Boende på en liten gård (aka torp, backstuga eller jordkällare), som inte är större än att den kan brukas med småskaliga maskiner, så har jag en viss nivå av självhushållning. Så här på vårkanten får man facit på hur förra årets produktion nått målen. Det tar några år att få rätt volym och rätt metoder för egen produktion och är inte något man utan erfarenhet alltid kan få rätt direkt från början.


Produktionen inkluderar förstås ved, som produceras och säljs (med kvitto, moms och bokföring trots frånvaron av VED-avdrag) i ett sådant överskott att gården och hushållet är en nettoexportör av energi - det säljs mer energi i form av ved än vad det köps in som el och flytande bränslen. Svårare är det med analysen av vad för energi som köps in i form av färdiga produkter och tjänster, men tittar man bara på energiprodukter så visar gården ett överskott. 

Ved finns iaf fortfarande kvar för eget bruk säsongen ut, så här är självhushållningsgraden 100%. 

Bland det som odlas och som går att lagra enkelt hittar man bl a potatis, morötter, gul-, scharlotten och rödlök samt vitlök. Potatis finns kvar nog för vår normala konsumtion till åtminstone juni och morötter är bara konsumerat 50% av lagret än så länge. Rödlöken är dock slut och gul lök finns det nu bara kvar en enda lök samt rätt mycket scharlottenlök. Vitlök finns kvar för någon månad till. Lökproduktionen skall ökas i år igen, men för potatis och morötter kan man nog säga att självhushållningsgraden är 100%.

Men allt hänger ju på vad man har för matvanor.

Annat som finns kvar är vinbärsgelé och vinbärssylt samt underbar krusbärssylt. För dessa behöver man dock externa insatser i form av socker för konserveringen. Samma sak med ett ordentligt lager med ättiksgurka, som även det behöver inköpt ättika, socker och salt. Samtidigt kan man ju konstatera att hållbarheten för ättika, socker och salt i oförädlat skick är i princip oändlig så man kan ha rätt stora lager av dessa råvaror om man är en prepper (survivalist).

Älg- och viltköttet är slut, men lammköttet är ca 50% kvar. Med tanke på att det är mindre än 6 månader kvar till slakten av årets lamm i september så är självhushållningsgraden på lammkött 100%.

För kryddor i form av rosmarin, timjan, mynta och oregano så är självhushållningsgraden flera hundra procent. Snart kan man börja plocka färska kryddor igen, samtidigt som bara en bråkdel av förra årets torkade lager är konsumerat. Den färska basilikan tog dock slut i januari, men sedan mars har nyuppdriven basilika i drivbänk i söderfönster inomhus blivit skördbar igen. Sedan lär det räcka till nästa vinter. Kryddor är en av de enklaste sakerna att nå full självförsörjning på och det kan räcka med fönster i en lägenhet för detta. Har man några kvadratmeter kryddor i odlingarna så klarar man sig mer än väl. Från juni till november finns även färsk persilja, gräslök, färsk dill och färsk ruccola. Dill och persilja går väl även att frysa in, men det har jag inte gjort.

Vad som också har tagit slut är zucchini/squash och pumpa. Förvälld och infryst majs och sockerärtor är också slut. Här är konsumtionen istället främst säsongsbaserad, med ett överflöd av speciellt squash och sockerärtor från juli till oktober.
Vitlöken tittar upp

Men nu är det nästan vår och dags att dra igång säsongen igen. Vis av erfarenhet har jag dock inte blivit lurad av det varma vädret i mars och ännu inte vare sig dragit igång jordfräsen eller satt en spade i marken. 

Men vitlöken som sattes i början av november har börjat titta upp. Vitlöken är även eget utsäde och egen förädling - från ursprungligen fyra sorter har de individuella vitlökar som blev absolut störst konsekvent valts ut som utsäde till nästa år. Tanken är  helt enkelt att ständigt behålla de individer som ger bäst avkastning i de förhållanden och de odlingsmetoder som används här. Vitlök är väldigt enkelt, gott och tacksamt att odla själv.

En positiv bieffekt av att odla själv är att man lätt slutar att köpa produkter ur säsongen. Det känns på något vis meningslöst att betala 200:- SEK per kilo för ruccola under vinterhalvåret när man har den gratis på sommarhalvåret. Samma sak mer persiljaOch det är oavsett sällan de köpta produkterna smakar i närheten av det man under säsongen plockar färskt och solvarmt direkt ur odlingarna.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

38 kommentarer:

  1. Intressant läsning. Hur mycket tid bedömer du att du lägger ned på gården? Hur många arbetstimmar per vecka i snitt?

    SvaraRadera
  2. Tack. Intressant läsning så här i påsklugnet.
    Hur stor del av potatisskörden sparar du till sättpotatis?

    Påskhälsningar från Österbotten

    SvaraRadera
  3. Intressant, Själv har jag börjat fördjupa mig i hur man anlägger en skogsträdgård.
    Potentialen är enorm om man har lite mark. Att anlägga den tar lite tid sedan är det mest skörden som tar tid, gå gärna i på SVT-play och kolla in "den njutbara trädgården" så förstår ni vad jag menar.
    Funderar även på att ha får i flyttbara paddockar i skogen, rätt skött kan man slippa det mesta av röjningsarbetet, samtidigt som man får en inkomst under tiden som skogen växer upp.

    för några dagar sedan skev du om gengas och länkade till de som sålde GEK-anläggningen, har någon kollat hur det företaget är organiserat? Det borde ni.
    Om ni inte förstår potentialen kan ni ju googla "open source ecology" potentiell svart svan?
    Här är åtminstone grundarens fem minuters TED-presentation: http://www.ted.com/talks/marcin_jakubowski.html
    Jag vet inte om just dom lyckas, men fenomenet med "öppen teknisk utveckling" verkar vara något som kommer att förändra samhället i grunden.

    M.V.H. och glad påsk Anders R.

    SvaraRadera
  4. "Tanken är helt enkelt att ständigt behålla de individer som ger bäst avkastning i de förhållanden och de odlingsmetoder som används här."

    Genselektering. Snart börjar du med slumpvis mutering och därefter är steget obefintligt till det du kallar GMO. ;)

    /Johanneberg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den största faran med GMO som få känner till är den genetiska enfald som uppstår.
      föreställ dig själv en identiskt lik, alltså klonad, gröda som är spridd över hela planeten och det kommer en svampsjukdom på den.
      När man odlar till exempel potatis är det kloner som man skördar. På Irland blev det en katastrof på 1800-talet eftersom så gott som alla odlade samma sort och den blev angripen av en svampsjukdom, vill du ta den risken gobalt?
      Vill du att monsantos självmordsgen sprider sig till andra grödor? Deras roundup ready gen har redan spritts till flera sorters ogräs.

      Anders R.

      Radera
    2. Det finns ju inget förbud mot att köpa andra sorters grödor heller. Monsantos självmordsgen? Är inte varningen mot den lite som att säga: "Jag är, likt min far, född steril"?

      J.K Nilsson

      Radera
  5. Inget av de vanliga rotfrukterna rotselleri, palsternacka,jordärtskocka, kålrot? Lätt att bli självförsörjande på dessa under hela vintern för alla som har en bit gräsmatta och gör en enkel stuka.Endiverötter är också en höjdare som kan skördas flera gånger och ger delikat bladgrönt om man gillar den karaktäristiska beskan, samma beska som f.ö strandkål har, som börjar titta fram nu i dagarna.En perenn som klarar sig själv och inte rörs av rådjuren.Och syrade grönsaker, mest gurka, är något som jag inte vill vara utan under vintern.
    Tycks som om självhushållningstankar/odla eget tycks ta fart, kul.Stor fördel dessutom att man vet vad man får i sig (eller rättare sagt vad man slipper få i sig)
    /GeCe (praktiskt taget självförsörjande på mat på normal villatomt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, palsternacka fanns också, men den egna förbrukningen är inte så stor. Även sparris, samt årsbehov av torkad svamp. Gurkor finns som jag skrev fortfarande inläggningar av.

      Har faktiskt misslyckats med jordätsskocka för några år sedan, men skall göra ett seriöst nytt försök nu när jag fått lite ordning på jorden. Solrosor blir det också, men bara till fågelmat.

      Radera
    2. Tips för vinterlagring av jordärtskockor (om odlingen skulle ta fart): lagra hela rotklumpen med sin jord i stukan/ jordkällaren, de håller mycket bättre då, (gäller även endiverrötter som annars lätt skrumpnar)
      Ha det gott, glad påsk!/GeCe

      Radera
  6. Hur mycket av skörden går förlorad pga skadedjur (tänker framförallt på rådjur och sniglar)? Har ingen egen erfaranhet av odling men min farmor hade tidigare en trädgård där hon hade mycket blommor men även en del potatis och annat som gick att äta. Kändes som hon hade ett väldigt sjå att inte bli av med allt till mördarsniglarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan se snigelproblemet på två olika sätt. Antingen har du ett överskott av sniglar eller ett underskott av ankor :-)

      anders R.

      Radera
    2. Väldigt lite skador än så länge. Rådjuren gillar inte lukten av får, och sedan är odlingarna i princip inringade av lök, samt vid gårdscentrum med mycket mänsklig aktivitet. Mördarsniglarna hålls i schack med järntrisulfat med start tidigt på säsongen (=nu).

      Radera
    3. Problemet med ankorna kan ju bli att de själva kan trampa ner en del. Har inte nått anknivåer på snigelproblemet än, men det är ju annars en enkel lösning - konvertera mördarsniglar till ankägg. Har en "granne" (närmast i en riktning, ca 2.5 km) som har myskankor.

      Radera
    4. Mördarsniglarna kan hållas utanför odlingarna genom att lägga en elstängseltråd runt( den runda modellen med rostfria inlagda trådar är bäst) Anslut ena polen på en lågspänningstransformator till den och jorda transformatorns andra pol (stick ner en rostfri pinne en bit i jorden). Lämplig spänning är ca. 8-12V växelspänning. Sniglarna kliver inte över, de är extremt känsliga för spänningar.Jorden leder rätt dåligt så det blir knappast någon elkostnad att tala om, i princip transformatorns tomgångseffekt, oftast någon tiondels watt för små transformatorer.

      Radera
    5. Inga större problem egentligen, du skall inte låta dom gå där hela tiden. De skall bara vara i odlingen så länge de är intresserade av att äta sniglar.
      När de har fått i sig tillräckligt med protein, vill de ha kolhydrater igen, då är det bara att ta bort dom från odlingen.

      Anders R.

      Radera
    6. Enligt er egen rättelse den 3:je augusti 2011 skall det vara järntrifosfat!
      glömt det?
      Enkelt Googlande fann t.o.m jag det
      Mänsklig,herr Lars

      Skepparn

      Radera
  7. Låter härligt och verkligen föredömligt!
    Ingen äggproduktion i liten skala?

    Vargköttet slut eller kanske smakar hund?
    Trevlig Påsk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äggproduktion finns i planerna. Säkert vilket år som helst. Problemet är att vi inte har något befintligt hönshus.

      Radera
  8. Kör en TV variant cornu, som 100% bonde fast en svensk version. Så kan du finansiera alla möjliga projekt och dra läsare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte 100% bonde. Detta är mer homesteading, i brist på bra svensk term. Hembrukare, inte jordbrukare. Dock produceras det ju säljbart överskott i form av lammskinn, en del grönsaker och massor med ved.

      Radera
    2. Jo, programmet blir bättre, typ 100% cornu, så kan du ha med allt, föreläsningar, ved, jordbruk, odleri,fastighetskrasch, bloggande, peak oil etc etc.

      Radera
    3. Månskensbonde?

      Anders R.

      Radera
  9. Bra inlägg! Mer sånt, tack!

    /Jörgen

    SvaraRadera
  10. Ojojojojoj!!!!!

    Detta är INTE bra ur marknadssynpunkt! Marknaden är ju som sagt effektivast och du har nu åsidosatt denna vilket måste innebär någon forma av olaglig konkurrensåtgärd! Riv upp allt och förstör det genast och inför genast stordrifts-jordbruk och gör inköp av Mon****o´s produkter.

    Mvh EU-kommisionen

    SvaraRadera
  11. Hej Cornu!

    Det skulle vara intressant om du lade upp gårdar som du tyckte var prisvärda i Göteborg, Malmö och Stockholm som motvikt till alla inlägg om överprisade lyxvillor. Eftersom du nu inte tycker att det är köläge kan du omformulera det till minst oprisvärda om det känns bättre. Ser verkligen fram emot ett sådan inlägg. Hoppas att du nappar.

    SvaraRadera
  12. Naturligtvis menas Göteborgs-, Malmö- eller Stockholmsregionen om någon skulle tro annorlunda.

    SvaraRadera
  13. Bi-odling rekommenderas varmt! Inte så arbetsamt, mycket intressant samt bra även för pollinering (=bättre och större skörd på övriga odlingar). 2 kupor räcker för att vara själv-hushållande. Vill man byta ut sockret i matlagning, saftning, syltning m.m mot honung behöver man förstås fler kupor. Dessutom kan man sälja ev. överskott till relativt bra pris!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har två grannar (närmaste i olika riktningar, 2km respektive 500m, som har bin i rätt stor skala. Här kryllar det av bin sommartid. Och humlor. Utan jordbruksgrannar på kilometers avstånd och högt läge med avrinning istället för tillrinning, dvs inga bekämpningsmedel, så finns här mycket gott om nyttiga insekter.

      Radera
  14. Problemet med att bruka maskiner nära småskalig odling är att halterna av kolväten snabbt byggs upp i jorden så 2-taktsmotorer, men också 4-takt, släpper ut väldigt mycket skit. Olika grödor tar upp olika mycket av oförbränd bensin och olja men de flesta grödor tar upp något. Självklart sker en viss nedbrytning och avdunstning av rester från förbränningsmotorer men netto så är det inte bra att köra med massor av bensindrivna maskiner på sina små odlingsplättar. Värst är billiga maskiner ex. jordfräsar från stormarknader, de har så låg verkningsgrad och utsläppen är höga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Anonym 01:29
      Intressant synpunkt. Kan du hänvisa till några källor? Har du några siffror på hur mycket kolväten som tas upp av jorden och hur mycket som går vidare till växtligheten? Ska man värna miljön gäller det att komma med fakta, inte bara allmänt tyckande.

      Radera
  15. Hej Cornu!

    Ungefär hur mycket tid lägger du ner på att vara hembrukare? Skulle det gå att kombinera med en heltidstjänst?

    MVH Claes

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antagligen ja. Vet många som jobbar heltid och hembrukar övriga 72 vakna timmar man har varje vecka.

      Radera
    2. Vakentid är ju faktiskt 16*7=112 timmar i veckan. Jobbar heltidslönetjänst gör man 40 timmar. Många ser på TV resten av tiden. Så nog finns det tid över.

      Radera
    3. Tack för svaret.

      /Claes

      Radera
  16. Hur många kvadratmeter krävs för din självhushållning?

    SvaraRadera
  17. Om du tittar på hur mycket mat ni trots handlar i mataffären, vad ligger din/er självförsörjningsgrad på ungefär?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har ingen ambition att vara komplett självförsörjande. Alla kan inte göra allt.

      Men kundvagnen brukar vara lite lustig. Vi producerar inga spannmål, inget socker och inga mejeriprodukter. Pga egen odling har vi allt mer börjat äta grönsaker säsongsbaserat då det känns trist att köpa saker man har gratis halva året.

      Så kundvagnen består av

      - Bröd
      - Mjöl
      - Pasta/bulgur/ris
      - Socker och sirap (honung köpes lokalt, sirap har jag dock provat att göra själv av björk, men inte i volym)
      - Charkuterier
      - Kanske kött till en måltid (kyckling eller nöt)
      - Mejeriprodukter. Mestadels mejeriprodukter. Kanske drygt hälften av det vi handlar är mejeriprodukter

      Grönsaker och kött handlar vi väldigt lite.

      Självförsörjningsgrad i procent? Kanske 25% om man ser till kalorier? Sett till pengar är den högre pga köttet.

      Radera
  18. Tack för detta! Undrar om det finns någon i världen som är 100 % självförsörjande?

    SvaraRadera