Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2012-04-27 09:14

Arbetslöshetens längd i Sverige

Calculated Risk har en artikel och graf över utvecklingen för amerikansk långtidsarbetslöshet, vilket fick en läsare att undra om det finns motsvarande för Sverige.

Arbetslöshetens längd

Så här följer grafer över hur många och hur lång arbetslöshet vi haft i Sverige från 1976 och framåt. Tyvärr har ju SCB inte bara definierat om arbetslöshet under perioden, utan även varierat hur man redovisat arbetslöshetens längfördelning.

Så det blir inte samma graf som hos Calculated Risk. Inte heller anger jag arbetslösheten i procent av arbetskrafen, utan i faktiskt antal arbetslösa. Inte heller är det några säsongsjusterade siffror, utan faktiskt antal arbetslösa per månad.
Summa arbetslöshet fördelat på
hur länge man är arbetslös

Man kan här se att visserligen är allt fler långtidsarbetslösa i Sverige, men de som likt i USA varit arbetslösa längre än 26 veckor dominerar inte i Sverige. Det vanligaste är fortfarande att man är arbetslös mellan 5 och 26 veckor.

Däremot ser vi ju tydligt hur arbetslösheten institutionaliserats i och med NAIRU-teorin, dvs att vi skall ha en hög arbetslöshet enligt jämviktsarbetslösheten (aka "full sysselsättning" som det heter på politikerspråk) så att man inte får någon KPI-inflationsdrivande lönespiral utan skräcken för att bli arbetslöshet skall hålla nere löneökningarna. Alla arbetslösa gör alltså här ett viktigt jobb som inflationsdämpare åt Sverige och är på så sätt lönsamma. Samtidigt dämpar ju antalet arbetslösa även konsumtionen och tär alltså mindre på våra resurs. Dubbelt tack!

Det går också att konstatera att antalet arbetslösa fortfarande inte är nere på de (höga) nivåer som gällde innan den akuta finanskrisen, trots RUT, ROT och KROG. Antalet arbetslösa har också blivit avsevärt högre sedan det blev krav på högskole- eller universitetsutbildning för banala sysslor.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

36 kommentarer:

  1. Snart behöver du en högskoleutbildning för att kunna laga mat hemma, städa, påta i trädgården.
    Utbildning för utbildningen skull, men för att sitta i riksdagen eller vara i maktposition i regeringen eller i andra myndigheter krävs tydligen ingenting....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, du måste ha skolats i partiskolan sedan barnsben.

      Radera
  2. Svenskt näringslivs hemsida Ekonomifakta har faktiskt bra statistik över arbetslösheten och olika sätt att räkna.

    Sedan så läser man mer och mer bortförklaringar på diverse ledarsidor ang varför arbetslösheten ser ut som den gör, men detta är ju numera en europeisk standard vi följer. Tänk om alla länder skulle sätta sina egna standarder för att visa bättre siffror, då kanske vi inte skulle ha någon arbetslöshet att tala om i hela EU.

    SvaraRadera
  3. Man ser att arbetslösheten tog ett steg 1992-93 vid den ekonomiska krisen och sedan aldrig riktigt kommit ner. Snarare har den fortsatt öka. Här kan man väl fråga sig om inte den stora invandringen de sista 20-åren bidragit, liksom skolreformerna som ledde till avhopp från gymnasieskolan så att många stod utan fullföljda studier och yrkesutbildning. Det är nog inte så enkelt som att bara förklara med att NAIRU-teorin praktiseras

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte? Enligt NAIRU blir det ju lönsamt att öka invandringen, pga högre arbetslöshet och med det lönepress. Det förklarar också varför man tjatar om arbetskraftsinvandring trots att vi har 100 000-tals arbetslösa. Man vill ju inte att arbetslösheten skall falla, utan målet är "full sysselsättning", dvs NAIRU-arbetlöshet.

      Radera
    2. Om nu politiker äro så mentalt handikappade som de påstås vara-
      Vem är det då som har kommit på detta med att" applicera" NAIRU?

      Skepparn

      Radera
    3. Invandrare som inte kan svenska och personer som av brutit sina studier räknas som arbetslösa däremot kan de inte påverka arbetslösheten enligt NAIRU.teorin eftersom de inte kan konkurera om jobben på grund av bristande utbildning. Dags att ta på tänkarmössan Cornu

      Radera
    4. Men det är ju därför vi har RUT och KROG. Krävs vare sig språkkunskaper eller utbildning för att torka toaletter eller diska.

      Radera
    5. Förvisso har framförallt RUT sugit upp en del, KROG är väl för tidigt att utvärdera. Men det är nog en för from förhoppning du har att detta skulle vara lösningen för alla lågutbildade

      Radera
  4. Lite om framtidsprognoser hos AF för 2012-2013. Arbetslösheten skall öka, inte så väldigt förvånande. http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/arbetsformedlingens-prognoser-kring.html :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. börjar bli lite halv- (inte hel-) less på dina ständiga hänvisningar till din blogg. Och att du inte orkar länka dom ordentligt heller. Och nu på mig själv som överhuvudtaget orkar kommentera detta.

      Radera
    2. ok. jag ska sluta länka. :) tänkte bara om nån annan tyckte det var intressant att läsa nått mer om arbetsmarknaden.. arbetslösheten är ju även i Sverige stigande, och var 8000fler arbetslösa i mars i år än vid samma tid förra året.

      När antalet arbetslösa är stigande kan man anta att även längden på tiden man är arbetslös i genomsnitt även den borde vara ökande på sikt?

      Sen de som varit arbetslösa tex. mellan 5-26 veckor, och sedan blir trötta på det och söker en utbildning, om man efter utbildningen blir åter arbetslös så borde man räkna ihop arbetslösheten även från den tidigare perioden då man kanske tog studier i hopp om att få arbete efteråt? :) Om man räknade ihop arbetslöshet mellan perioder där man varit i "sysselsättning" men inte i riktigt arbete skulle nog även då en större andel kunna anses varit långtidsarbetslösa som idag inte ser ut som det..

      Radera
    3. Jag har inget problem med att du länkar till din egen blogg, då det är relevant och du dessutom är bloggranne nedan.

      Radera
    4. Dock är det ju bättre att göra klickbara länkar genom att skriva <a href="länk">länk</a>

      Radera
    5. ah. snällt cornu. jag skall icke missbruka detta med s.k. "överlänkande" :D men jag visste faktiskt inte att man var tvungen att skriva det för att länkarna skulle vara klickbara.

      ..i övrigt apropå arbetsmarknad räknar man att industrin tappar tjänster i slutet av iår och alltså drabbar männen i högre utsträckning iår, men att nästa år drabbar arbetslösheten i sin tur kvinnor när andra sektorer följer efter med sina nedskärningar..

      Radera
    6. hej, jag var den som kommenterade detta ovan. Såklart så visste ju inte jag heller hur man länkar genom att skriva detta, jag ville bara gnälla lite.

      Men, det gäller att växa som (med)människa. Alltså ska jag nu pröva, trots att detta kan sluta riktigt illa.

      Om datorn sprängs så skyller jag på Cornu (och Rymdis) testsprängning 1 och testsprängning 2

      Radera
  5. Cornu att det krävs en viss arbetslöshet för att hålla ner inflationen är någonting gammalt. Det var var ca 20 år sedan man övergav den teorin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte våra svenska politiker och myndigheter. Att teorin visat sig vara felaktig får du informera våra beslutsfattare om. Jag har skrivit om detta tidigare.

      Radera
    2. Jodå. Anders Borg har definitivt använt det sedan han blev finansminister. Sedan att sossarna inte gjorde det före honom är ju en annan sak.

      Radera
    3. Jodå, som jag visat i tidigare blogginlägg så var det rent av sossarna som införde begreppet i den svenska politiken under Ingvar Carlsson.

      Radera
    4. Jag får nog rätta mig själv här. Det var inte nog 20 år gammalt men det ingick i NEK-kursen när jag läste i Uppsala för 10 år sedan.

      Radera
    5. Riksbanken om NAIRU:
      http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Broschyrer/Riksbankens%20roll%20110516.pdf
      Kan Riksbanken påverka sysselsättningen?
      När inflationen tog fart under 1970-talet trodde många att det fanns en kurva som kunde visa den exakta avvägningen mellan inflation och arbetslöshet och att politikerna bara hade att välja. Utvecklingen sedan dess har visat att det inte finns något sådant samband. Det är fullt möjligt att arbetslösheten stiger trots att inflationen är hög.
      Ekonomerna insåg att penningpolitiken bara kan påverka aktiviteten och sysselsättningen under en kort period. Det beror på att alla också bryr sig om hur de tror att inflationen kommer att utvecklas framöver.
      När efterfrågan stiger ökar aktiviteten i ekonomin och konkurrensen om arbetskraft och andra resurser stiger. Om räntan då inte höjs så stiger priserna. Företagen får högre vinster och vill förmodligen anställa fler. Sysselsättningen ökar.
      Men denna effekt blir inte bestående om räntan inte styr så att aktiviteten växer i lagom takt. För nästa gång arbetstagarna ska förhandla om sina löner så kommer de att ta med de högre priserna i sina krav. Om de förväntar sig att inflationen blir högre kommer de att kräva högre löner för att behålla sin köpkraft. När lönerna stiger ökar företagens kostnader och konkurrenskraften mot utländska företag blir sämre. Företagen kan då inte sälja lika mycket och har därmed inte råd att ha lika många anställda. Inflationen har då stigit, utan att sysselsättningen påverkas.

      Mario Draghi om NAIRU:
      http://www.youtube.com/watch?v=atMiLDP36EE (precis i slutet av klippet)
      "I think the historical experience has shown abundantly that there is no trade-off between inflation and unemployment that can be sustained through time."

      Paul Krugman (sossarnas husgud) om NAIRU:
      http://krugman.blogs.nytimes.com/2012/04/08/unemployment-and-inflation
      "But I’m in the camp that says that the expectations-augmented Phillips curve breaks down at low inflation rates, thanks to nominal wage rigidity. It’s one thing to squeeze inflation down from 10 percent to 4 percent; squeezing it down from 2 percent to 0, or even deflation, would require that lots of workers take actual wage cuts — and that’s something that tends not to happen. Instead, we find ourselves with many workers having zero wage change, while some have gains, so that wages overall continue to rise, and so does the overall price level.
      It’s important to note that this isn’t an after-the-fact rationalization. As I’ve tried to point out, people like Pierre Fortin (for Canada) and George Akerlof warned about this effect long before the Great Recession.
      And what this says is that price stability isn’t an adequate guideline for monetary policy. You can have stable prices and a persistently depressed economy."

      Radera
  6. Så fram till 1990 hade vi en arbetslöshet som pendlade runt hundra tusen personer. Därefter har det krupit upp till drygt det dubbla, eller ca 250000. I runda slängar.

    Hur man än vänder på det så är det en kraftig ökning. Frågan blir, hur många klarar vårt samhälle av att bära innan det blir allvarlig social friktion av olika slag? Är vi jämförbara med de länder som redan i dag ligger på över 20% arbetslöshet? Det här är troligen bara början på en negativ trend även för vår del.

    Tror att vi, oavsett politisk kulör vid styrspakarna, är på väg mot en ny och mer ovan situation med större och ökande klyftor mellan dem som har arbete och de som inte har. Dessutom får vi en "amerikansk" situation med en ökad grad av "Mac-jobs" av olika slag. Det är jobb som är lättare att acceptera för de som arbetskraftsinvandrar än dem som förlorat "bättre" och mer välbetalda jobb (jämförelsevis) och det i sig riskerar att skapa ytterligare problem med motsättningar.

    Hur vi än vänder oss är det nog bra med den där egna odlingslotten och en ökad grad av mental beredskap för att klara sig själv utan stöd från samhället. För vårt samhälle kommer kunna lika lite som andra samhällen, typ Grekland, USA m fl att hjälpa oss som individer med annat än det allra mest basala. Det blir en stor mental omställning för oss svenskar som varit vana vid att ha gedigna trygghetssystem omkring oss.

    Nya tider är på väg. Tror det kräver nya visioner, nya ledare och annorlunda lösningar för det är nya problem och nya möjligheter som väntar. Och det är i möjligheterna som lösningarna och hoppet finns.
    /Grönvita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den "nya" lösningen är att du solidariskt skall dela med dig av vad din odlingslott producerar. För övrigt är det inte du som avgör vad som är solidariskt.

      Radera
  7. Vilka är långtidsarbetslösa? finns det någon sådan nerbrytning?

    SvaraRadera
  8. Arbetslösheten är ett världsproblem. Vad fällde regimen i Egypten , Tunisien och Libyen: Unga som revolterade mot arbetslösheten. Med den pyramid de har där nere(befolknings) så är det inte konstigt.
    Jag har aldrig förstått talet om behov av mer arbetskraftsinvandring.
    Vad skall alla syssla med?
    DI hade just en artikel om var arbetslösheten är låg: Asien och Österrike-där de senare tydligen delat på jobben.

    SvaraRadera
  9. Allmän arbetstidsförkortning utan bibehållen lön.
    Vem blir först att våga säga det?

    Gissar på Mp. Först måste man dock ta itu med skuldsättningen. Vilket också är vad Miljöpartiet börjat prata mycket om. Särskilt med Per Bolunds inträde som finanspolitisk talesperson.
    Splitta bankerna, åtgärder för att öka byggandet och krav på amorteringar så är vi på rätt väg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt skulle en direkt konkurrenshämmande åtgärd skapa fler jobb? Skulle 1000 extra montörer som Volvo måste utbilda och betala lön för göra att Volvo producerar bilar mer effektivt? Högst tveksamt.
      Snarare så borde kvaliteten och effektiviteten minska då det kommer in fler oerfarna i produktionen och de erfarna jobbar färre timmar.
      Det vi behöver är konkurrensfördelar ex. billig energi, bra utbildad arbetskraft, bra infrastruktur, ordning och reda i samhället, effektiv skatteuppbörd, effektiv sjukvård.
      Att importera outbildade och grundskoleutbildade personer i tiotusental och tro att de på något vettigt sätt kommer att bidra till ekonomin är barockt. Det Sverige borde göra är att totalt frysa anhörig och invandring av humanitära skäl under en 5 års period.
      Kombinera det med en massiv utbyggnad av kärnkraft och vår infrastruktur så kommer vi halägre arbetslöshet om 10 år än vad vi har idag.

      Radera
    2. MP? Knappast troligt. De har ju helt övergivit sin ideologi i syfte att istället maximera sitt inflytande genom anpasslighet. Birger Schlaug (som ju lämnat partiet) har skrivit mycket om just detta på sin blogg. Jag håller inte alltid (eller ens ofta) med Schlaug, men just i avdelningen befogad kritik av Miljöpartiet är han en auktoritet. (Liksom i sin kritik av det dogmatiskt tillväxtdrivna samhället.)

      "Som om partier vore företag vars uppdrag var att kränga varor på en marknad. Lägg dig i mitten, behaga så många som möjligt, akta dig för att torgföra sådant som kan uppfattas som hotande, skit i ideologi och analys över vad som behövs för att t ex minska klimat- och miljöhot. Akta dig noga för att gå utanför vänster-högerskalan. Behaga de där som inte vet så mycket, behaga lite till vänster, behaga lite till höger. Gör lite formella uppgörelser hit och lite formella uppgörelser så du hamnar i mitten. Hej och hå.
      Men det viktiga för ett politiskt parti som utgår från idéer och värderingar är inte att placera sig i förhållande till andra partier genom en smart strategi. Det ena skälet till att ett idéparti existerar är att vinna så många människor som möjligt för sina idéer, inte för sin organisation som sådan. [...] har man för avsikt att ta politiken på allvar genom att vilja förändra samhället finns det bara ett sätt att verka: man driver den politik man tror på, man driver opinion för det som ligger i linje med ens ideologiska övertygelse, man vågar stå för det man tycker och placerar sig inte i det som andra avgör skall vara mitten."
      - Birger Schlaug

      Radera
  10. Att "Femtekolonnen" (m, fp, c, kd, mp) lyckades driva igenom beslutet med arbetskraftsinvandringen har , baserat på arbetstillståndsfördelningen, inte så mycket med omsorgen om industrinationen Sverige att göra, utan snarare med den svenska Nairu-arbetslösheten och omsorgen att kompetensen och arbetstillfällena hos de transnationella humantransportentreprenörerna vidmakthålls.

    Enligt Migrationsverkets "Ett år med arbetskraftsinvandring", 1:2009, var andelen beviljade arbetstillstånden för gruppen dataspecialister, civilingenjörer, arkitekter med flera 18,5 % av de 14109 totalt beviljade arbetstillstånden.

    Andelen medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, storhushålls- och restaurangpersonal, städare samt köks- och restaurangbiträden uppgick till 60,3 %.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Bland de 34 000 nyanlända har drygt hälften en utbildning som motsvarar minst gymnasieskola och övriga har en utbildning som motsvarar högst grundskola. Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökar från 86 000 personer till 110 000 år 2013. "

      "Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utom-europeiskt födda, funktionsnedsatta som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre mellan 55-64 år samt de med högst förgymnasial utbildning bedöms öka till 260 000 personer vid slutet av år 2013. Nivån kommer att mer än fördubblas på fem år (2008-2013) och är bland de högsta i historien, jämförbart med krisåren i början av 1990-talet." Ur: Arbetsförmedlingens prognos för 2012-2013..

      Det är förstås inte flyktingarna/invandrarnas fel att det inte finns arbete här, de kommer ju hit med hoppet om att kunna söka sig ett arbete och de allra flesta vill arbeta. Många har en bättre "arbetsmoral" skulle jag vilja säga, än s.k. "medelsvensson". Man har inte samma krav på vilka arbetstider som skall gälla, eller obekväm arbetstid. Man tycker inte om att gå på bidrag och man vill hjälpa till att bygga upp det här landet.. Jag arbetade med flyktingar i ca. 8års tid och tycker i princip jag bara sett goda exempel på att de verkligen velat komma ut och arbeta.

      Däremot kan vi ju inte ta emot flyktingar i samma utsträckning som idag om det inte finns ett bra mottagande/en god framtid för dem i det här landet. Men vi får väl se om politikerna vågar diskutera detta inför valet utan att det skall hamna i kategorin "rasism".

      Radera
    2. Inte speciellt troligt.

      Vill man vara konspiratoriskt (och spelteoretiskt) lagd kan man se spelplanen i migrationsfrågan så här (Detta är förstås oavsett vad man tycker i sakfrågan):

      Tittar man på väljarna i tex. Malmös invandrartäta delar är de förkrossande stor del S-väljare ( 86% i ett distrikt och över 60 i flera andra vill jag minnas). Man tar helt enkelt emot nya S-väljare när man tar emot människor från resten av världen.

      Detta är viktigt då sveriges befolkning blir äldre och då tenderar man rösta mer åt höger. Ska man kunna återta makten behöver man flera s-väljare som man kan lita på.

      Man kan därför gissa att socialdemokraterna ser få fördelar med att försöka minska invandringsnivån.


      Högern ser ingen poäng heller med att minska invandringen till Sverige eftersom detta bryter sönder socialförsäkringsytemet inifrån.

      Det råder inte heller brist på arbetskraft för företagen de närmaste åren vilket gör det oproblematiskt att ta emot människor som är svårintegrerade på arbetsmarknaden. Ett krossat socialförsäkringsystem gör medborgare mindre villiga att betala skatt och minskad skatt är fortfarande den prioriterade målsättningen för svensk höger.

      Mångkulturella samhällen mindre benägna att ha en hög skattenivå för övrigt då det social kapitalet sjunkar i dessa samhällen tenderar att sjunka. Man börjar inte bara misstro andra grupper utan sin egen grupp med och förtroende för den egna gruppen är avgörande för att kunna ha en hög skattenivå.(se Putnam mfl.) Högern har mycket att vinna på att låta vänstern hållas i den här frågan.

      Miljöpartiet kommer vara helt avgörande vid nästa val då risk/chansen för att ett eller flera småpartier faller ur på högerkanten är överhängande. Att strategiskt närma sig Miljöpartiet för att säkra makten efter nästa val är uppenbarligen lämpligt för både S och M.

      Miljöpartiet är kanske det ideologiskt mest invandringsvänliga partiet så då får man styra skutan ditåt i den här frågan oavsett vad man egentligen vill.

      Det parti som skulle vilja ändra status qou i migrationspolitiken i åtstramande riktning får dessutom media emot sig och politiska motståndare tar väldigt lätta poänger. Payoffen riskerar dessutom att bli låg eftersom de flesta väljare som prioriterar migrationsfrågan hamnar hos SD ändå allteftersom partiet blir mer legitimt.

      Så nej, det kommer troligen inte bli någon debatt eller förändring på det migrationspolitiska området alls. Det enda som antagligen händer är att SD växer några procent till men detta får ingen effekt på förd politik.

      Radera
    3. Jag är väldigt vänsterorienterad så att säga, men ser ingen mening i att bryta sönder socialförsäkringssystemet, vilket är en anledning till att jag skulle vilja se en minskning av flyktingmottagandet för ett par år framöver för att sedan när det stabiliserat sig lite, kunna öka mottagandet igen.

      Jag tycker inte det är försvarbart om det nu är så att de har en hög invandring för att få röster på sig, och jag hoppas och tror att endast ett fåtal resonerar på det sättet.:) Jag hoppas istället att det beror på en hög solidaritet med medmänniskor runt om i världen, men att detta kanske får snöras åt lite under tuffa år då vi även skall kunna försörja de som redan har hunnit komma hit..

      Vi är ju trots allt även en stor nettogivare av bistånd till utvecklingsländer om man jämför med vår storlek som stat och antal invånare..

      Sedan är det ju visat att integrering till ett nytt land är så pass lång process att det är bättre om vi kan hjälpa dem på hemmaplan istället.

      Arbete är för många = integrering. Utan arbete ingen integration eftersom man då inte får någon kontaktpunkt med det svenska samhället utan står utanför samhället så att säga. Därför är arbetsmarknaden nyckeln till att kunna ha en stabil invandring till ett land.

      Radera
  11. Avskaffad värnplikt måste rimligen också ha påverkat arbetskraftsutbudet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken hypotetisk ungdomsarbetslöshet och sysselsättningsgrad fås i Sverige med ett återinsatt Värnpliktssystem?

      Först SCB:s definitioner:
      Arbetslösheten = A / I = A / (B - E)
      Sysselsättningsgraden = S / B

      Där:
      B = befolkningen; totala antalet personer i ett givet åldersintervall.
      E = antalet personer som ej ingår i arbetskraften; alla som inte kan arbeta t.ex. pensionärer, långvarigt sjuka, värnpliktiga, heltidsstuderande som inte aktivt söker jobb. (Värnpliktiga räknas inte som sysselsatta.)
      S = antalet sysselsatta
      A = antalet arbetslösa
      I = antalet personer som ingår i arbetskraften = B – E = S + A

      Med data hämtat från SCB:s arbetsmarknadsstatistik för (15 – 24 år) första kvartalet 2012 (i ett Sverige utan Värnpliktssystemet) fås följande värden:

      B = 1 239 700 (befolkningen)
      A = 149 600 (arbetslösa)
      E = 642 300 (ej i arbetskraften)
      S = 447 800 (sysselsatta)

      Av detta fås de mycket glädjande Nairuvärdena:
      Arbetslösheten = 25,0 %
      Sysselsättningsgraden = 36,1 %


      Antag att ett återinfört Värnpliktssystem, som beräkningsmässigt symboliseras med prim’, kräver V (= antalet värnpliktiga). Låt oss anta att av dessa V så hämtas a från gruppen arbetslösa, e från gruppen ”Ej i arbetskraft” och s från gruppen sysselsatta så att:
      V = a + e + s

      Antalet arbetslösa ungdomar blir då:
      A’ = A - a

      Detta innebär att ”personer som ej ingår i arbetskraften” blir:
      E’ = E + V - e = E + a + s

      Befolkningen blir:
      B’ = B

      Vilket ger för antalet ”personer som ingår i arbetskraften”:
      I’ = B’ – E’ = B – E – a - s

      Antalet sysselsatta blir:
      S’ = S - s

      Således blir:

      Arbetslösheten' = A’ / I’ = (A – a) / (B – E – a - s)
      Sysselsättningsgraden' = S’ / B’ = (S – s) / B

      Antag nu att antalet värnpliktiga (som gör lumpen) V = 40000 man. Alla kan inte hämtas ur gruppen arbetslösa. Vi måste också ha smarta ungdomar som skjuter upp sina högskolestudier samt ungdomar som redan har arbete. Antag därför att a = 30000 och e = 5000 och s = 5000. Detta ger följande hypotetiska arbetsmarknadssiffror (15 – 24 år) för kvartal 1 2012 i Sverige med Värnpliktssystemet:

      B’ = 1 239 700
      A’ = 119 600
      E’ = 677 300
      S’ = 442 800

      Vilket ger:
      Arbetslösheten’ = A’/(B’ - E’) = 21,3 %
      Sysselsättningsgraden’ = S’/ B’ = 35,7 %.

      Man kan tänka sig andra värden på V, a, e och s. Till exempel när 5000 ur gruppen sysselsatta blir värnpliktiga kan man kanske tänka sig att dessa vakanser på arbetsmarknaden fylls på med motsvarande siffra ur gruppen arbetslösa. Då blir a = 35000 , e = 5000 och s = 0 i beräkningarna ovan.

      Radera