Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2012-02-23 13:14

Myt, verklighet och säkerställda obligationer

"Google can bring you back 100 000 answers. A librarian can bring you back the right one." - Neil Gaiman
Den bittra debatten om vad som är pengar, valuta, krediter eller kapital fortsätter, ivrigt underblåst av trovärdiga källor som bloggar, konspirationssajter och filmer på YouTube.

Det enda man behöver veta är vad som gäller i verkligheten, vad konsekvenserna blir i verkligheten.
Källa: BKN

Och de sammanfattas utmärkt av BKN:s graf från igår.

Svenska folket har drygt 2 000 miljarder SEK i bostadslån, ej räknat blancolån för topplånen. De svenska bolånebankerna har ställt ut säkerställda obligationer för nästan hela det beloppet, kvarvarande del är mestadels andra former av obligationer, som dock är på väg att fasas ut.

Punkt.

Det är riktigt att bankerna inte behöver riskera speciellt mycket av aktieägarnas kapital, via kapitalkraven. Något kassakrav existerar inte alls, dvs man kan låna ut hela sin inlåning, ingen fractional reserve banking alltså om man inte anser att kapitalkraven är en del av FRB (ZRB - zero reserve banking??). Däremot ökar naturligtvis penningmängden (M3) vid utlåning.

Eftersom bostadslån inte är lån som löper över en natt utan över månader och år är det obligationer som gäller. Kortare räntor hanteras via ränteswappar. Kort sagt så kostar det för bankerna att låna ut eftersom man måste betala räntor på obligationer eller inlåning. Man lånar inte ut ingenting. Och eftersom man inte lånar ut ingenting så behöver banken betala inlåningsräntor.

Sedan kan det viftas hur mycket som helst med armarna. Men så ser verkligheten ut. Inlåning behövs för utlåning. Det hela balanseras dagligen, men naturligtvis inte i exakt samma sekund som du skriver på ditt bostadslån.

När det gäller obligationsmarknaden så är det alltså räntorna på den marknaden som styr bostadslånen idag och inte Riksbankens reporänta. Dessutom sker inte så lite av upplåningen utomlands och även i andra valutor än SEK (t ex USD och EUR), vilket komplicerar bilden ytterligare. Svenska privatpersoner har på sin höjd 200 miljarder i direktägda räntebärande papper eller räntefonder, utan om majoriteten av finansieringen av bolånen sker via våra svenska pensionsfonder. Våra pensioner betalar bostadsbubblan redan idag.

Tillägg: Det finns inget Nobelpris i ekonomi. Punkt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

65 kommentarer:

  1. everybody wins! untill they dont

    jag vill gå kort dessa obligationer

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Danmark har det blivit så lustigt (?) att det finns mer säkerställda obligationer än det finns bolån. Man kan undra om det finns skuldfria som har sina hus som panter i säkerställda obligationer i Danmark...

      Radera
  2. Tack för den, den var fin.
    Bara en fraga; varför ökar penningmängden vid utlaning?
    Motsvaras inte den ökningen av en lika stor minskning da nagon annan köper obligationen pa samma belopp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. 100000 i utlåning + 100000 i inlåning ger 200000 i penningmängd. Båda räknas till penningmängden, saldot på ditt konto eller värdet på obligationen om du lånar in, såväl som det utlånade saldot som ju hamnar på ett annat konto hos säljaren av din bostad.

      Radera
  3. Warrant Buffet2012-02-23 13:49

    Så svenska banker hittar inte på pengar ur tomma luften... De säljer obligationer till någon annan som sköter den biten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sitt i Rothschilds famn.

      Radera
  4. Du måste börja skilja på verbet "låna in" och substantivet "inlåning", Cornu.

    "Låna in" innebär att centralbankspengar förstärker tillgångssidan samtidigt som en motsvarande fordran upprättas på ett konto och därmed ökar skuldsidan.

    Substantivet inlåning syftar däremot på själva bokföringsposten. Det är denna, dvs summan av hela bankens inlåning, som tillsammans med bokförd utlåning ökar i samma sekund banken ställer ut en ny kredit.

    Sedan skulle jag gärna vilja se källa på att det f a är pensionsfonderna som äger bostadsobligationerna. Så sent som 2004 var det storbankerna som ägde lejonparten av bostadsobligationerna (Källa: Lars Nyberg).

    Det sistnämnda komplicerar ju onekligen till det hela, eftersom bankerna skapar nya pengar ur intet när de köper värdepapper (Källa: Lars-Eric Thunholm).

    SvaraRadera
  5. Kommer behöva pengar till lägenhet i höst och funderar på följande.

    Göra som folk gjorde förr och öppna en 30-åring i tyskland eller köpa obligationer för nästan hela insatsen och belåna dessa. Får ju dels utdelning med chans till större vinster och dessutom dra av 30% på skatten senare. Kommer bara behöva låna ca 300-400' på 1,5 miljoner.

    Vad tror ni är rätt melodi?

    SvaraRadera
  6. Jag förstår fortfarande inte hela kedjan. Var kommer pengarna/krediterna från som finansierar köpet av bostadsobligationer? Och vidare i kedjan?

    - Antingen finns det en källa av riktiga pengar i början
    - Eller så går det hela runt
    - Eller så skapas det pengar

    Eller har jag missat något

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengar kan bara komma från riksbanken, varför ingen vill tala om varifrån pengarna kommer beror på att mycket av pengarna kommer från riksbankens sedelpress som sen bankerna lånar av riksbanken.
      Det är många som inte vill att folket ska veta hur pengar skapas.

      Radera
  7. On a related note..
    guld ath i SEK före eller efter sista mars?

    SvaraRadera
  8. Du glömmer oss företagare som lånar ut miljoner till bankerna och får 0 (noll) procents ränta.

    Eller alla lönekonton som också är GRATIS pengar för bankerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag glömmer inte oss. Men de pengarna går inte till bostadslån, utan till kortare krediter, t ex företagens checkkrediter (för de som kör med sådant).

      Radera
    2. Det var en gång en egen företagare som hette Pettersson. En dag när han kom till banken och skulle hämta ut pengar sa kassörskan:

      "Tyvärr, herr Pettersson, Era pengar lånades ut i morse. Men kom igen om sisådär en sex månader, då har nog det mesta kommit tebaks ska Ni se..."

      Radera
  9. Svenska hushåll måte ha amorterat rejält förra året eftersom skulderna har minskat med 619 miljader kronor.

    Enligt Svenska Bankföreningen "Hushållens lån i svenska bostadsinstitut uppgick till 2 619 miljarder kronor 2010".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom:

      "Bostadsinstitut ger främst krediter till bostadsfastigheter, men också till affärs- och kontorshus. Lån till villor och bostadsrätter utgör 72 procent av bostadsinstitutens utlåning"

      2 619 miljader / 0,72 = 3 638 miljader i utlåning från svenska bostadsinstitut.

      ("Eventuell ytterligare belåning sker i form av topplån som ofta erbjuds av den bank som äger bostadsinstitutet eller som bostadsinstitutet samarbetar med")

      Radera
  10. Corru
    Pengar är betalningsmandel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi, flera av dina läsare vet inte als vad pengar är.

    Många tittar på YouTube och får felaktig information, FRB påstås öka mängden pengar, när pengarna går från en person till banken och vidare till nästa person som sätter in i en annan bank, det är omöjligt så långt.
    100kr kan inte bli 100kr i krediter och 100kr i sedlar där man samtidigt kan betala med krediten och sedeln, Det strider mot matematiken.

    FRB anger hur mycket banken får låna ut av insättarens pengar.

    Banken kan med FRB låna in mer pengar av andra banker insättare eller utomlands men då försvinner lika mycket pengar från marknaden som krediten skapade summan blir noll nya pengar.

    Bankerna kan låna pengar från riksbankens sedelpress det är inte så känt, när riksbanken gör nya pengar och lånar ut till bankerna så ökar penningmängden, mer pengar har skapats då är penningmängden större, andra påståenden strider mot matematiken.

    Bara riksbanken kan skapa lagliga betalningsmedel ALLA pengar kommer ursprungligen från riksbanken.

    Penningmängdens storlek eller dess värde kan bara mätas i kvoten av penningmängden och medeltimlönen.

    M1 och M3 är därför inte helt relevant för hur stor penningmängden faktiskt är.

    Vill man öka penningmängdens värde så måste kvoten öka.

    100 miljarder i M1 och 1 miljard i timlön ger en kvot på 100, när någon då har arbetat i 100 timmar och fått lön så har personen ALLA pengar som finns i sin hand.
    Dagens sätt att mäta penningmängden strider mot matematiken.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket enastående svammel.

      Radera
    2. Ja, här svammlas det för det mesta...

      Radera
    3. Kvoten av penningmängden och medeltimlönen är matematik, ni kan inte komma med saklig kritik, därför svamlar ni.

      mvh ekvationsteorin

      Radera
    4. Ekvationsteorin får gärna utveckla teorin ytterliggare! Jag ska ta med mig citatet "Det strider mot matematiken". Alltid något att dra till med när man argumenterar med någon =)

      Radera
  11. Corru
    Hypotetisk vi tänker oss att vi har en fast penningmängd, vi kan koppla pengarna till guld och leka med tanken att guldet blir oförändrat i värde.

    Detta blir en katastrof för ekonomin om vi tillåter löneökningar för till slut så blir timlönen lika stor som penningmängden, alt guld går åt för att betala en timlön.

    Kvoten av penningmängden och medeltimlönen avgör penningmängdens värde.

    Det är orealistiska löneökningar som förstör ekonomin.

    Att öka penningmängden och samtidigt öka lönerna förändrar inte kvoten, det är meningslöst och det skapar bara KPI inflation .
    Man kan nog även säga att det inflaterar pengarnas värde, om man ska använda vissa ekonomiteoriers ord.

    Så länge vi inte kan stoppa dom orealistiska löneökningarna så är det meningslöst att öka penningmängden, det är nog från det sambandet den österrikiska sagan om guldpengar kommer från.

    Guldpengar stoppar på sikt löneökningar när löneökningarna har skapat en så stor arbetslöshet att inga löneökningar längre uppstår, men vi får en kronisk arbetslöshet med guldpengar.

    Lösningen är stoppa orealistiska löneökningar och låt penningmängden vara lagom stor så får alla ett jobb.

    Det är orealistiska löneökningar som förstör ekonomin, det förstod inte dom österrikiska sagoberättarna.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
    Svar
    1. hur orkar du trolla varje gång du skriver?

      Radera
    2. Matematik är tolleri?
      Penningmängd / medeltimlön, p/m.

      Den som påstår att man kan mäta penningmängden med enbart M1 M3 utan att ta hänsyn till medeltimlönen utför ett matematiskt trolleri.
      M1 = medeltimlönen, då finns det inga betalningsmedel i ekonomin.

      mvh ekvationsteorin

      Radera
    3. Handlar inte om orealistiska löneökningar, antingen betalar företagen ut pengarna i aktieutdelning, eller så betalar de ut dom i löner (alternativt behåller pengarna för framtiden). Det ena tillfaller aktieägarna, det andra arbetarna, båda vill så klart maximera sin vinst. Att skylla på löntagare känns bara larvigt.

      Radera
    4. Ekvationsteorin

      Du borde ge ut en bok med mer ingående förklaringar,
      från riksbanken och framåt, så vi vanliga dödliga får en chans att förstå hur ekonomin egentligen fungerar

      Radera
    5. Böcker kan många skriva om ekvationen p/a=m. den är inte hemlig den finns på nätet fritt tillgänglig.

      Nu handlar det om att akut få tillräckligt med betalningsmedel i den europeiska ekonomin, Tyskarna är så rädda för inflation att dom begränsar EU:s betalningsmedel euron, Europa är på väg ner i en deflation med krympande BNP, det ser illa ut.
      USA går bättre med deras sedelpress.

      Vissa saker som exempelvis ökade kapitaltäckningskravet för bankerna minskar på krediter till sunda företagsinvesteringar och det leder till arbetslöshet, vi är på väg mot en ekonomisk kris vi själva skapar med våra felaktiga ekonomiteorier.
      En ekonomi som använder betalningsmedel kan inte fungera med för lite betalningsmedel.


      08:48 AM
      Det är inte löntagarnas fel att ekonomimodellerna är felaktiga, Riksbanken borde bestämma medeltimlönen och arbetsmarknadens parter och politikerna skulle bestämma hur lönerna fördelas.

      Radera
    6. Länka då till någon som kan förklara.

      Radera
    7. Här är några olika teorier om vad pengar är för något. http://www.unc.edu/depts/econ/byrns_web/Economicae/classicmonetary.html Viken tycker "ekvationsteorin" passar honom? =)

      Radera
    8. 12:07 PM
      Titta på sidan så ser du att något saknas, det finns ingen matematisk modell som beskriver penningmängdens storlek i förhållande till löner och antalet arbetare.
      penningmängden / arbetstimmar = medeltimlönen, p/a=m.

      kvoten av penningmängden och medeltimlönen p/m har ekonomerna missat därför kan dom inte styra ekonomin.
      För att få ekonomin att fungera så måste kvoten vara tillräckligt stor, leta i dom befintliga modellerna så ser du att det saknas något, KVOTEN p/m.

      3 saker är grunden i ekonomin, betalningsmedel, arbete, lön för arbetet.
      jag har dom sakerna i min ekvation p/a=m, jag beskriver grunden i ekonomin.
      Leta upp en ekonomimodell som bättre beskriver ekonomins 3 grunder än min ekvation, du upptäcker att en sådan modell saknas.

      Kvoten p/m förklarar varför dagens teorier inte fungerar.
      Keynes misslyckades med sin stimulans av ekonomin penningstimulans för han lät lönerna öka kvoten p/m ökade inte på lång sikt därför misslyckades han.

      Jag har en matematisk modell och jag kan förklara varför keynes misslyckades med min ekvation.
      http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Maynard_Keynes

      11:51 AM
      Du får fråga mig för jag har skapat ekvationen p/a=m.
      mvh ekvationsteorin

      Radera
  12. Corny har dille på att skriva punkt. Förklarar något gör han inte heller, det känns mer som om han försöker rädda sig själv genom att inta en acceptabel ståndpunkt här. En som inte sätter käppar i hjulet för honom.

    SvaraRadera
  13. Nä, det finns inget Nobellpris i ekonomi - därför skrev jag "Nobell"pris men du kanske har "No bell" till vad " " brukar användas för?.


    Vem skapar bostadsobligationer om "finansierar" bostadsköpen? Jo, bankens hypotek som ger banken obligationen (där bostäderna är det underliggande värdet) så att banken kan trolla fram sina egna skulder som de "lånar ut" (för krediter är bankernas skuld på Svenska kronor till kontoinnehavarna och krediter skrivs även som skulder på bankernas balansräkningar- hitta det företaget som får göra det - låna ut sina egna skulder och använda dessa som betalningssubstitut för Svenska kronor :) ).

    Vi återkommer till dessa bostadsobligationer strax. Måste reda ut en annan missuppfattning från din sida först. Du skriver att banken kan låna ut hela "inlåningen" - men banken lånar inte ut Svenska kronor överhuvudtaget - vilket, återige, bankernas balansräkningar t.o.m visar - bankerna lånar ut sina SKULDER på Svenska kronor (för det är vad krediter är). Om du har en fordran på mig på sig 100 kr och vi skriver en skuldlapp så kan ju inte jag påstå att skuldlappen är Svenska kronor - lappen är bara ett bevis på att jag är skyldig dig Svenska kronor. Det samma gäller skuldlapparna (=krediterna) som bankerna hittar på - de är endast ett bevis på att banken är skyldig kontoinnehavaren Svenska kronor - de är inte Svenska kronor.

    Om du har centralbankspengar (Svenska kronor) i form av kontanter och lånar ut dessa lånar banken inte ut dessa sedlar till någon annan. Banken stoppar dem i sin lilla reserv av riktiga Svenska kronor i Riksbanken för att ha något att växla med då bankerna självfallet inte vill ta över en annan banks skuld (=krediter) vid transaktioner. Varför kulle SEB vilja sätta sig med en Swedbnks skuld (=kredit)? Så om t.ex en bankskuld (kredit) flyttas från ett SEB konto till ett Swedbanks-konto Swedbankskonto kräver Swedbank att SEB plockar från sin lilla pöl av riktiga Svenska kronor i RIX för att acceptera att ta över SEB:s skuld (kredit). Mao inte ens bankerna själva ser sina skulder (=krediter) som giltiga substitut för Svenska kronor sinsemellan. För om krediterna var Svenska kronor kulle det ju inte vara något problem för en bank att ta emot en annan banks kredit (=skuld)

    Så banken har en massa skulder på Svenska kronor (=krediter) och bara en liten ynka pöl av riktiga Svenska kronor i RIX som de swappar mellan sig när transaktioner mellan bankerna sker för att cleara skulderna (=krediterna) sinsemellan bankerna (den sk Interbank Lending).

    Fortsättning

    SvaraRadera
  14. Fortsättning

    Om en bank får taskigt i sin lila pöl av riktiga Svenska kronor kan de panta sina bostadsobligationer. De kan sälja den till andra banker direkt i Interbank lending, de kan sälja den till allmänheten, de kan sälja den till pensionsfonder och som sista resurs kan staten köpa upp hela skiten som de gjorde 2008 då ingen bank ville ta emot en annan banks bostadsobligationer och helat betalsystemet i RIX höll på att totalfastna (Banksystemet var en hårsmån från en infarkt enligt IMF utredare) - då köpte staten upp ungefär hälften av alla bostadsobligationer.

    Men inget av ovan har ju något med att "finansiera" "köpet" (hyreskontraktet är mer rätt). De krediter (bankskulder) som "finansierade" "köpet" av bostaden fixades med bostadsobligationen som bankens hypotek skapade. Att bankerna sedan bollar sina bostadsobligationer hitan ditan för att inte den lilla pölen av Svenska kronor i RIX ska ebba ut är ju en helt annan sak.

    Då du tydligen tyckte de två "Nobell"pristagarna Kydland Prescot var för "konspiratoriska" så kanske ett citat som ekonomiprofessor Steve Keen (jo, jag vet, du tyckar han är en konspirationsdåre han med)brukar citera av New York Federal Reserve Chefen Alan Holmes:

    ‘In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later"

    Så bankerna lånar inte ut inlåningar som du skrev. De letar efter reserver (Svenska kronor) som centralbanken efter ungefär 1 år fyller på med. Ett till citat från Steve Keen (jo, jag vet han är en konspiratorisk dåre)
    "If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

    refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
    create new reserves; or
    relax the reserve ratio.
    "

    Så bankerna hittar på sina skulder (krediter) först som de "lånar ut" och centralbanken lägger till så att det finns växlingspengar så det räcker i bankernas reserver efter ungefär ett år.
    Dvs krediter skapar centralbankspengar (Svenska kronor) och inte tvärtom. Dvs du är fast i en myt, Cornu!

    Lincoln den dryge
    http://parasitstopp.wordpress.com/

    SvaraRadera
  15. Cornu jag vet inte om det är så att du inte har förstått eller om det är så att du försöker förvilla. Exakt vad menar du?

    När en person lånar i en bank får banken en tillgång(fordran på låntagaren) och en skuld(låntagarens inlåning). Precis som du säger har tillgången fordran vanligen lång löptid Skulden ska däremot betalas i princip på begäran. Exempelvis kan låntagaren vilja betala säljaren av bostaden som har konto i en annan bank. Bank A måste då få Bank B att ta på sig den skulden till säljaren. Det kan ske om det finns förtroende mellan bankerna genom att bank B på något vis fås att accepterar en fordran på bank A som motprestation eller att bank A för över centralbankskrediter i RIX till bank B.

    Nu sker det självklart hundratusentals betalningar i banksystemet i olika riktningar varje dag, flöden in och ut ur banken som delvis tar ut varandra. Personer som har inlåning vill också ofta ha högre avkastning än vad de kan få på vanliga bankkonton. Genom att sälja obligationer kan bankerna i takt med att deras "på begäran skulder"(inlåningen) görs gällande erhålla fordringar på andra banker inom banksystemet som kan användas i RIX för att uppfylla sina förpliktelser. Obligationsskulderna löper på längre tid(mindre "likviditets" risk då betalning inte behöver göras på begäran). Avvecklingen av fordringar i RIX mellan bankerna görs oavsett vilken typ av betalning som skett mellan bankerna och oavsett om banken agerat på egen hand eller genom ombud.

    Att dessa ovan beskrivna betalningsströmmar på olika vis måste "finansieras" av bankerna betyder inte att bankerna inte så att säga "skapar pengar" vid utlåningen. Bankerna skapar själva den absolut största delen av penningmängden vid långivningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skriver: "Däremot ökar naturligtvis penningmängden (M3) vid utlåning". Betyder inte att man skapar saldot ur ingenting, man skapar dem ur inlånade saldon.

      Använder här ordet saldo för att beskriva siffernuffor i en databas så vi undviker debatten om pengar, valuta, krediter och skulder.

      Radera
    2. Och eftersom man inte skapar saldon ur ingenting så har banken en kostnad för att skapa saldon, nämligen räntan på det inlånade saldot. En del verkar vilja påstå att banken skapar utlåning utan egna kostnader. Ja, man skapar det utan (i princip) något eget satsat kapital (ok, det väldigt lilla kapitalkravet), men man har fortfarande en kostnad - inlåningsräntan.

      Radera
    3. Öhm... varför ska vi undvika debatten om pengar, valuta, krediter och skulder? Det är ju knappast för att det är oviktigt så då måste det vara för att du inte kan vinna den?

      Radera
  16. Lars, du sa igår i Linköping ungefär följande: "Banksystemet skapar pengarna."

    Var det det här du menade då?

    http://www.youtube.com/watch?v=qIxhsF6JLEA

    Om detta inte stämmer, kan du hänvisa till någon film som på ett pedagogiskt sätt visar processen? Det är ju helt otroligt att denna mest grundläggande process, hur pengar skapas, inte kan redas ut här på bloggen i någorlunda koncensus! Det är ju ungefär som att man på zatzy.com inte skulle kunna komma överens om hur en ottomotor fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skilj på banker och banksystemet. Själva systemet skapar pengarna, inte den enskilda banken.

      Radera
    2. Ja, och Lars har nu insinuerat att bloggar, youtube och google inte ger korrekt information. Därför ska den här konspirationsbloggen tas med en nypa salt, då den ibland presenterar konspirationsteorier, refererar till sajter som Zerohedge, och ibland använder filmer från youtube.

      Radera
    3. Precis...och det tycker jag den filmen visar. Banken får ju in pengar och lånar ut merparten utan att den som satt in pengarna märker det eftersom det fortfarande står att denne har kvar pengarna på sitt konto. Det är ju diskutabelt om banken verkligen skapar pengar eller inte på detta sätt.

      Här är en annan, längre, film som visar samma sak och börjar med att förklara hur modellen uppstod hos forna tiders guldsmeder.

      http://www.youtube.com/watch?v=ArfPytAoeZ0&feature=related

      Radera
    4. Här förklarar Salman Khan banksystemet
      http://www.khanacademy.org/video/banking-18--big-picture-discussion?topic=banking-and-money

      Radera
    5. Det är bara riksbanken som kan skapa lagliga betalningsmedel.
      Bankerna kan bara låna ut insättarnas pengar eller riksbankens nytryckta pengar.
      Alla pengar kommer ursprungligen från riksbanken.

      FRB borde redas ut en gång för alltid.

      Mackan Det han säger där är fel det finns inte mer pengar än vad som sattes in på banken, pengarna flyttas bara dom ökar inte. Matematiken säger att han har fel.

      mvh ekvationsteorin

      Radera
    6. Det är tydligt att du inte vet vad du pratar om. Tänk på det när du pratar med folk som ser oförstående på dig. Kolla på klippet med Salman Khan för du måste sluta upprepa dig. Du är en robot ingen människa. Människor kan nämligen "strida mot matematiken" och helt enkelt stänga av robotar. Titta på klippet 10 gånger innan du skriver något mer här för människor kan få ont i huvudet.

      Radera
    7. Instämmer, ekvationsteorin strider mot matematiken. Salman Khan är en ytterst trovärdig källa (även om han använder youtube för att sprida gratis kunskap) ;)

      Radera
    8. 12:44 PM
      "människor kan få ont i huvudet" Det gör ont när man inser att man har fel, jag förstår att du har huvudvärk.
      Salman Khan klippet säger inte mycket.

      "ekvationsteorin strider mot matematiken." Där har du fel läs om ekvationer.
      Ekvationsteorin är en ekvation som matematiskt är sann p/a=m.
      Lös ut a så får du kvoten p/m, försök visa att kvoten är betydelselös, du kan inte.

      Pengar är bara betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi.
      Ekonomi är bara matematik, pengar är bara siffror i matematiken.
      mvh ekvationsteorin

      Radera
  17. Penningmängdsillusionen Vi tror att M1 är ett sätt att mäta penningmängdens storlek på, men det är bara en ILLUSION vi ser, illusionen blir tydlig om vi hypotetiskt ökar timlönen till 100 miljarder, (M1 ca 100 miljarder) M1 = en timlön, penningmängden är då inte större än en timlön.

    Penningmängdens storlek kan bara mätas i kvoten penningmängden / medeltimlönen, p/m.

    Om vi ökar penningmängden med 10% och timlönen med 10% så är kvoten oförändrad, men M1 ökar med 10% med dagens sätt att räkna, det är en illusion vi ser.

    Öka M1 med 2% och timlönen med 10% så har kvoten minskat penningmängden betalningsmedlet har minskat i ekonomin men M1 ökade med 2%
    Riksbanken trollar med siffrorna är Joe Labero förklädd till Ingves?

    Det är en självklarhet att ett lands betalningsmedel måste vara i proportion till landets befolkning.


    "En illusion är en falsk uppfattning av verkligheten på grund av flertydiga sinnesintryck. En illusionist är en person som i underhållningssyfte utför trolleri men som medger att dessa är just illusioner, till skillnad från häxor, siare m.fl. som påstår sig utöva magi med övernaturliga effekter.

    Illusioner kommer från något i den verkliga omgivningen, till skillnad från hallucinationer som skapas helt och hållet av hjärnan.
    Illusion kan också handla om uppfattning om hur vi kan veta att någon existerar eller att ens världen existera detta är vanligt inom filosofi, existentialismen."
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Illusion

    Dagens ekonomimodeller kan inte vara helt riktiga för kvoten har dom inte tänkt på.
    Någon saklig invändning har ingen kommit med angående kvoten p/m.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var får du allt ifrån?? Kan du hänvisa till någon källa?? Det finns många sätt att mäta pengar på!

      Pengar är en social konstruktion som vi skapar. Uttrycket pengar är det samma som betalningsmedel.

      Jag och någon annan kan i ett handelsutbyte använda vad vi vill som betalningsmedel. Jag kan betala med kronor, aktier, hus, fotbollsspelare, slavar etc. I handelsutbytet blir dessa helt enkelt pengar.

      Radera
    2. Källan är ekvationsteorin. Referensen är matematiken.
      "Det finns många sätt att mäta pengar på!" Nej.
      Hus och fotbollsspelare är inte betalningsmedel det motsvarar bara en viss mängd betalningsmedel.

      Pengar är betalningsmedel inget annat, mynt sedlar och elektroniska pengar är samma sak.
      mvh ekvationsteorin

      Radera
    3. Robot! Tyst! =)

      Radera
    4. Snälla ekvationsteorin, skriv en bok.
      Börja från grunden och red ut alla begrepp.
      Jag lovar att köpa den

      Radera
    5. Matematik kan inte vara en referens.
      Det är en typ av språk, logik. Med hjälp av olika fakta kan man sedan föra ett logiskt resonemang eller räkna ut relevant statistik. Ett resonemang måste utgå från något axiom. Typ "Jag tänker alltså finns jag" Eller några antaganden som att "lika lön för alla leder till ett rättvist samhälle..." eller att "alla människor skulle dö för att få en bit guld nu".

      Pengar är med andra ord ett mått på värde... precis som cm är ett mått på längd och kilo är ett mått på vikt. Men om jag tycker att pengar är ett dålig måttenhet kan jag skita i att använda det. Jag kan mäta värde i fotbollsspelare om jag vill.

      Problemet med en "ekvationsteori" som du är att du upprepar dig.
      Jag hittade två ekvationsteorirobotar här Tror du kan prata med dem så kanske ni uppfinna ett sytem för att koordinera människor?

      Kolla in www.metacurrency.org

      En bra definition på pengar är att det är en form av bokföring över tillgångar och skulder...

      Radera
    6. 02:07 PM
      läs under ekvationsteorin på corrus blogg så hittar du mycket.
      http://cornucopia.cornubot.se/2012/01/en-graf-sager-mer-en-hel.html#comment-form
      http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/den-stora-biflationen.html#comment-form
      http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/det-finns-inga-grekiska-stodpaket.html#comment-form
      http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/grekiska-parlamentet-ja-till-nytt.html

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/allt-fler-bostadsrealister-bkn-seb-syll.html

      Jag hinner inte skriva en bok innan Europa dras ner i en ekonomisk katastrof.

      02:17 PM
      "Matematik kan inte vara en referens."
      Pengar räknar vi med matematikens lagar, ekonomin måste följa dom matematiska lagarna.

      "En bra definition på pengar är att det är en form av bokföring över tillgångar och skulder"
      Pengar är betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi.
      Att bara påstå att jag har fel visar bara att du saknar sakliga argument.
      mvh ekationsteorin

      Radera
    7. Matematik kan inte vara en sanning i sig. Det är bara ett språk! Ett sätt att kommunicera! Du måste grunda din argumentation på fakta. På antaganden. Ditt antagande som jag förstår det är att riksbanken skapar alla pengar! De skapar pengar precis som alla andra... Du och jag kan både skapa pengar och värde. Fast du är en robot.

      Radera
    8. Ekvationsteorin! Du refererar bara till dig själv! Fantastiskt!

      Radera
  18. Kolla in videon på www.metacurrency.com som förklarar hur vi kan betrakta system som pengar och andra incitamentsstrukturer endast som hjälp för att koordinera stora massor av människor.

    I en liten by funkar byteshandel bra där alla känner varandra och kan koordinera sig på bymöten men när en civilisation växer behövs, olika valutor, tillstånd som körkort och läkarlegitimation, kunskapsbevis för utbildning, etc etc

    SvaraRadera
  19. Fel adress! www.metacurrency.org videon är längst ner på sidan...

    SvaraRadera
  20. Fel i bloggen.

    När en bank emitterar en 5-årig obligation så MINSKAR såväl M1, M2 som M3.
    Dvs penningmängden mätt med dessa mått MINSKAR.

    Definitionen på M3 varierar förvisso mellan länderna men jag känner inte till något som inkluderar obligationer med mer än 2 års löptid.

    Och när banken emitterar obligationen så minskar mängden avista med samma belopp.

    Således:
    * M1 minskar (iom att avista försvinner)
    * M2 minskar (iom M1 minskar och ingen <3 mån tidsbunden fordran tillkommer)
    * M3 minskar (iom M2 minskar och ingen < 2år tidsbunden fordran tillkommer)

    Men jag kan förstå att bloggaren gick fel här. En del påstår glatt att alla fordringar ingår i M3, och då är det väl lätt att man bara tror det.

    Zeke Varg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att se någon skriva något som stämmer för en gångs skull.

      Radera
  21. Den där E.T. (ekvationsteorin) är helt fel på det. Men han är bra på att svamla!

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  22. @Cornucopia "En del verkar vilja påstå att banken skapar utlåning utan egna kostnader. Ja, man skapar det utan (i princip) något eget satsat kapital (ok, det väldigt lilla kapitalkravet), men man har fortfarande en kostnad - inlåningsräntan."

    Jag ser inga som påstår detta? Men hur som, ska man tolka detta som att banken betalar inlåningsränta på mindre mängd pengar än den lånar ut?

    SvaraRadera
  23. Så det finns ingenting som heter kreditexpansion och det är inte skuld som är värdemyntfot för valuta, ibland är det riktigt tröttsamt att läsa det som skrivs. Lincoln är tapper och skall veta att han har mitt stöd i saken, vi SKALL besegra dumheten denna gång , Lincoln!

    Carl Norberg

    SvaraRadera
  24. Vad är den värdebärande grunden för den skapade valutan ur det nationellt konstitutionella perspektivet, vakna nu för helvete, en tusenlapp kostar 43 öre att göra!/ CN

    SvaraRadera
  25. Jag blir bara förvirrad när jag läser inlägget och alla kommentater. Den här bloggen brukar vara tydlig och bra och jag hoppas du fortsätter arbetet mot att förstå hela frågan, för pengaskapandet är grunden till det mesta.

    SvaraRadera
  26. Hej,


    Enligt DN så har utländska investerare storhandlat svenska bostadsobligationer under 2011 (www.dn.se/ekonomi/svenska-bostadspapper-heta).


    Anta - i värsta fall - att bostadspriserna (och svenska kronan) drabbas av en kraftig sättning under 2012.



    Kan man (likt någon gjorde, där i USA 2007), spekulera mot svenska bostadsobligationer?


    Gärna då i annan valuta än SEK.


    En nyfiken läsare

    SvaraRadera