Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2012-02-12 09:09

Gästinlägg: Banksystemet - kassakrav eller kapitalkrav?

Det blir som många märkt alltid en upprörd diskussion kring hur banksystemet fungerar, hur pengar (krediter) skapas och vem som gör vad. Det hela är mestadels ett pedagogiskt problem, speciellt som en del hämtar sin information från mer eller mindre konspiratoriskt lagda amerikanska websajter. Här kommer signerat läsare Bullion ett gästinlägg som har sitt ursprung i en kommentar som förtjänade mer uppmärksamhet då den handlar om Sverige och med svenska begrepp. Den förklarar också indirekt varför bankerna behöver låna in pengar via Riksbanken eller exempelvis bostadsobligationer eller på interbankmarknaden. Inlägget förklarar också indirekt vad problemet blir när bankerna lånat ut för mycket pengar till för högt värderade bostäder och dessa faller i pris. Enkelt förklarat så behöver banken ha ett eget kapital och inte kassa på 2400:- för att låna ut 1 000 000:-. Detta oavsett hur pengarna (krediterna) skapas. Det är inte individuella banker som skapar pengar fritt, det är en konsekvens av banksystemet. Gästinlägg startar nu:



Jag har märkt att det råder viss begreppsförvirring angående bankernas in- och utlåningsverksamhet.

Ett skäl till förvirringen tror jag beror på att man i Sverige, till skillnad mot andra länder, avskaffat kassakravet och istället har ett kapitalkrav på bankerna. Ett annat skäl till förvirringen är att vissa skribenter kanske läst engelska artiklar och blandar ihop begreppen "reserve requirement" och "capital requirement" utan att förstå den avgörande skillnaden i dessa begrepp.

Låt mig förklara.

[Det engelska "Reserve requirement" översätts på svenska till "kassakrav" -- "Capital requirement" översätts till "kapitalkrav".]

"Reserve requirement" - Kassakravet har historiskt sett använts inte bara som instrument att påverka priset på pengar. Syftet har även varit att styra likviditeten i banksystemet och vara ett skydd för insättarnas bankmedel.

Konkret innebär detta att en bank skall behålla en viss bråkdel (fraction) av bankens inlånade pengar i en likviditetsreserv där resten av det insatta beloppet kan lånas ut.

Detta system kallas som bekant på engelska för fractional reserve banking - FRB och innebär att en insättning i banksystemet har potentialen att multiplicera mängden pengar flera gånger via en serie av ut- och inlåningar där penningmultiplikatorn bestäms av hur många procent bankerna måste sätta in på ett räntelöst konto hos Riksbanken - Denna procent kallas Kassakravet.

Vill man strama åt bankernas utlåning och dämpa inflationstakten så höjer man bara kassakravets procentsats.

Om man har en dålig förståelse av det engelska ordet "reserve requirement" så kan ett svengelskt ord som "reservkrav" uppstå och då begriper ingen vad som avses; menar man ett krav på likviditet eller ett krav på kapital?

Om man i ett sammanhang talar om hur mycket eget kapital som en bank måste äga i relation till sin utlåning så heter det kapitalkrav.

Faktum är att sen 1994 så ställs inget kassakrav på våra banker. Tanken med ett avskaffande var att kassakravet är ålderdomligt och att finansiell stabilitet ändå kan uppnås via styrräntan som penningpolitiskt verktyg. Istället tyckte man att samma sak kan uppnås med ett kapitalkrav och man fastställede att minst sju procent av bankens riskvägda utlåning alltid skall utgöras av bankens eget kapital.

(Nu kanske någon undrar vad skillnaden egentligen är mellan kapital- och kassakrav. Svaret är att kassan består av pengar som banken lånat in medans kapital är det bokförda värdet av bankens tillgångar minus skulden till insättare och externa långivare. Kapital skapas av vinster som inte delas ut eller av ägare som tillför nytt aktiekapital.)

Frågan man kan ställa sig är hur kan bankerna låna ut så fruktansvärt mycket pengar till bostadsmarknaden i relation till ett litet eget kapital?

Ett svar är att banker riskväger alla sina tillgångar. D.v.s av ett bostadslån vägs 4 procent som risk, alltså 40.000 kr av ett miljon-lån, (detta eftersom huset utgör en god säkerhet för lånet). Med ett kapitalkrav på sju procent av 40.000 så behöver banken bara hålla sig med fjuttiga 2.400 kr i eget kapital per miljon kr i utlåning!!! Resten, ända upp till 997.600 kr av pengarna, finansierar insättare och externa långivare.

Om man ska räkna fram bankens vinst för bostadsutlåning, så ska man alltså räkna på ränteintäkterna minus ränteutgifterna. Eftersom ända upp till 99,76% av bostadsutlåningen kan finansieras av inlåning så kan ett litet bankkapital skapa en enormt stor låneportfölj. Vinsten med denna skuldhävstång bringar ägarna en mycket god kapitalavkastning vid goda tider.

Baksidan av myntet är en vansinnigt riskabel verksamhet om huslånarnas belåningsgrad också är hög, tiderna försämras, arbetslösheten växer, huspriserna faller brant och värdet inte längre täcker skulden till banken.

Hälsningar Bullion

Tillägg: Jag (Cornucopia?) raderar inte Lincolns kommentarer (men läs gärna den retorik som haveristen/konspirationsteoretikern använder). Haveristen har hittat på att jag raderar kommentarer för att på något sätt framhärda sin trovärdighet. Däremot finns det ett automatiskt spamfilter hos Blogger som raderar kommentarer, t ex någon (anonym, moget Lincoln) kommentar riktad till signatur farfar igår. När det sker felaktigt brukar jag återställa kommentarerna inom något dygn, men jag får ingen underrättelse om att en kommentar klassats som spam så jag måste manuellt kontrollera sådant, vilket jag gör kanske en gång dagligen. Hysteriska kommentarer tolkas ofta som spam av Blogger, vilket kan bero på att spamsystemet är globalt och tränas av alla Blogger-bloggare, varav en del kanske systematiskt märker upp just Lincolns kommentarer som spam. Kan bero på mönster i språkbruket, vissa ord eller på IP-nr etc.

Verkligheten är antagligen att han inte vågar kommentera eftersom han på den här bloggen blir emotsagd och inte bara får ryggdunkningar av de egna bloggkommentarerna. Får man inte medhåll är det ofta enklare att krypa in under sin sten och säga dumma, dumma Cornu. Produktivt. Lincoln-citat: " [Cornu] sprider dessinformation(SIC!), eller, rättare sagt direkta lögner! [...] Cornu har återigen visat vilket skämt han är! Tekoppsiare med “tekniska analyser” där ordet [ord a*** raderat av Cornu] är den stjärnan som lyser starkast!" Vad jag kallar haveristspråk. Enligt Lincoln är jag alltså ett skämt och hela detta blogginlägg en lögn. Inte bara fel, utan en lögn, alltså medvetet illvillig felaktig information. Så nu vet ni det och har även fått ett exempel på kvaliteten på Lincolns texter. Kan i sig förklara varför hans kommentarer automatiskt hamnar i spamfilter. En sorts textuell form av Tourettes. Se även något av alla de andra inläggen som främst går ut på att redovisa vad Lincoln tror sig veta om mig och min påstådda begåvningsnivå.

Iaf om ni kommenterar och era kommentarer inte syns, skriv en ny kommentar där ni skriver "Cornu, min kommentar dyker inte upp", så kan jag skyndsamt åtgärda det hela. Till dess kommer Blogger tolka dina formuleringar som spam.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

131 kommentarer:

  1. Glasklart. MVG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har fattat noll, va?

      Radera
  2. Äntligen!
    Förhoppningsvis kommer vi i fortsättningen att slippa kommentarer av typen - banken lånar 10 mkr och lånar ut 100 mkr.

    Jag hade inte kunnat skriva ett så tydligt inlägg själv men jag fick detta förklarat av en tålmodig amerikan för några år sedan. Jag, och även många i USA, förstod inte att hur stora reserver en bank hade i första hand handlade om hur mycket "Treasuries" banken hade.
    /Ogalen

    SvaraRadera
  3. Tack för detta inlägg! Särskilt för att du framhäver de VERKLIGA problemen med systemet, och inte upprepar de missuppfattningar som många av dina lärjungar försöker framhäva som sanningar.

    Har vid flera tillfällen i kommentarsfältet sett folk som vill få det till att banken i ditt exempel inte skulle behöva några egna pengar alls, lånar in 2568 kr (2400*1.07), och "skapar" resten ur tomma intet. Förhoppningsvis kan även de lära sig något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar naturligtvis Cornus lärjungar, inte Bullions...

      Radera
    2. Tack och kul med all uppskattning som mitt gästinlägg fick.

      En kommentar kring bankernas verksamhet och skapandet av kreditpengar är att fast att själva grundprincipen för hur banker skapar pengar via en serie av in- och utlåningar är en svindlande enkel tanke så blir den paradoxalt nog ändå med alla snåriga termer, regler och begrepp väldigt komplex och svår att sätta sig in i.

      Grundförutsättningarna för banking startade i alla fall för över 5.000 år sen då människan började odla jorden. Hålla sig med boskap och började bygga fasta bofästningar. Sen uppstod en marknad där uppfinnandet av pengar som ett bytesmedel för alla producerade varor och tjänster nog får anses vara en lika stor uppfinning som hjulet.

      Ett standardiserat penningsystem gjorde att alla varor och tjänster kunde vägas och få bestämda siffervärden räknat i pengar. I samband med det utvecklades räknekonsten, viktsystemet och bokföringskonsten. Även skulder kunde mätas upp och få ett siffervärde. Som pengar användes metaller som var lätta att mynta, inte gick att förfalska och dessutom var oförstörbara som sparmedel. I det avseendet stod guldet högst i kurs då det tidigt hade hittats naturligt förekommande som metall men väldigt sällsynt. Det upphittade guldet gick lätt att berbeta till vackra föremål som förvarades i heliga tempelbyggnader.

      Allt som sen behövdes för att öppna bank är att någon med förtroende byggde ett valv där folk kunde deponera sparmedel på ett tryggt och säkert vis bevakat av väktare. Gissningsvis tror jag att de heliga templen uppfyllde dessa krav och därmed blev det tempelherrarna som också hade guldet i besittning som blev de första bankirerna.

      Med tiden utvecklades det monetära skuldsystemet med alla dess förtjänster och brister. Insikten att skuld och ränta på pengar är ett tveeggat svärd som först ger ekonomisk blomstring och välfärd men sen leder till inflation, ekonomisk kollaps, skuldslaveri, hög beskattning, folkuppror och krig gjorde att ockrare fick dåligt anseende. Kristna förbjöds t.ex att bedriva ocker under medeltiden. - (ocker = eng. usury =penningutlåning mot ränta). Fortfarande vill troende muslimer inte sätta in pengar på bank eller ta lån mot ränta. Islam förbjuder ränta på pengar.

      Så idag 5.000 år senare har vi nu ett globalt skuldnätverk av aldrig tidigare skådad omfattning där garanten för systemets överlevnad bygger på ekonomisk tillväxt i kombination med monetär inflation skapad av bankerna uppbackade av centralbankers sedelmonopol.

      Strävan efter välfärd och överflöd via skuldsättning har lett till att naturresurserna utnyttjas till bristningsgränsen där peak-oil är den allvarligaste stötestenen.

      Hur och på vilket vis den pågående globala skuldkrisen ska sluta är det ingen som säkert vet men mitt tips har i snart 10 år varit att guld är en säker alternativ investering eftersom skapandet av centralbankers fiat-pengar inte har någon fysisk begränsing när ekonomin ska räddas.

      Hälsningar Bullion

      Radera
    3. Bullion
      "eftersom skapandet av centralbankers fiat-pengar inte har någon fysisk begränsing"

      Sådana pengar har finansmarknaden fått och lånat ut till oss utan någon begränsning (FRB multiplikatorn är enda begränsningen)

      Finansbranschens krediter kommer från riksbankens sedelpress, om staten nu tar pengarna direkt från riksbanken så förändrar det 2 saker,
      1. finansmarknaden förlorar sin profit.
      2. pengarna blir skuldfria.

      Varför berättar du inte alt?
      Så insatt som du är så måste du veta varifrån krediterna kommer.

      Radera
  4. Utveckla gärna vad du menar med - "externa långivare."

    Varför inte ge ett konkret exempel så vi förstår en gång för alla ?
    ( gärna med hänvisning till källa..alla kan ha åsikter.. ;-)

    Resten, ända upp till 997.600 kr av pengarna, finansierar insättare och "externa långivare."

    SvaraRadera
  5. Eftersom här tycks finns kunskap om hur det egentligen förhåller sig, så är jag nyfiken på synpunkter om boken "The Lost Science of Money" Stephen A. Zarlenga. Svara gärna med hänvisningar till källa. Jag är föredrar fakta framför åsikter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Handlar den boken om svenska förhållanden?

      Radera
    2. Varför tror folk att det finns någon större skillnad?

      Radera
    3. Det var det jag hoppades få svar från Expertpanelen här.

      Min GISSNING är att vi har ett banksystem inte helt olikt England, som i sin tur har sina rötter i Holland ( enligt Zarlenga )
      Boken ger intryck av mycket gedigen research och är tydlig med källor och egna åsikter. Därför är jag nyfiken på vad de som sitter på alla svaren säger ?

      http://www.positivemoney.org.uk/whats-wrong-with-banking-today/

      Radera
  6. Håller med anonym 01:22 förklara gärna externa långivare gärna även fördelningen mellan externa och insättare.

    SvaraRadera
  7. 01:32, ingen av Cornys läsare orkar ta sig igenom den boken. De har en mental gräns som går ungefär vid tiden det tar att läsa det här tramsinlägget, sedan är koncentrationsförmågan slut. Möjligen kan den förlängas någon minut till om det finns en meningslös graf att betrakta. Bullion, guldbagge? Eller ska det vara buljong?

    Hela inlägget är blaj och känns ärligt talat mest som en suckerpunch från Cornys sårade ego mot bloggaren Lincoln.

    SvaraRadera
  8. 1:22, 1:33

    Externa långivare kan vara:
    1) De som köper bankens säkerställda obligationer (finansierar huvuddelen av bolånen)
    2) De som köper bankens icke-säkerställda skulder
    3) Andra banker med ett tillfälligt likviditetsöverskott
    4) Riksbanken

    1) och 2) är i huvudsak försäkrings/pensionsbolag, D.v.s. era pensionspengar
    3) är banker som t.ex. har mer insatta medel än lån
    4) Riksbanken kommer bara som "lender of last resort" mot att banken öronmärker tillgångar som man använder som säkerhet för dessa lån. Vad gäller källa är det väl bara att öppna upp valfri banks senaste årsredovisning och kolla skuldsidan.T.ex. SBAB finansierar i stort sett hela sin lånestock genom 1) och 2) och är således extremfallet bland svenska banker.

    Hoppas också att vi framöver kan slippa diskussionen att en bank skapar pengar ur luften. Systemet som helhet gör visserligen det men en enskild bank kan inte göra det när de ska ge ut ett lån. D.v.s. de måste finansiera varje krona som lånas ut med inlåning från allmänheten eller något av de 4 alternativen ovan.

    Ett tillägg till diskussionen vad gäller kassakrav är också att liquidity coverage ratio och net stable funding ratio som introduceras genom Basel 3 i praktiken är kassakrav. (I praktiken tvingar politikerna bankerna att investera mer i statspapper som kan användas för 4) ovan, vilket ger billig finansiering för stater men gör bolånen dyrare)

    /Minsky

    SvaraRadera
    Svar
    1. ”1) och 2) är i huvudsak försäkrings/pensionsbolag, D.v.s. era pensionspengar” det sätter regimens senaste utspel i pensionsfrågan i ett nytt perspektiv.

      Radera
    2. Ja om det nu var så här enkelt att 99% av bankernas utlåning finansieras av "externa" långivare som ej själva är utlånande retail banker då skulle vi ju inte behöva några bank akuter då juridiken skulle kunna formas så att endast obligationsinnehavarna tar förlusten när dessa förpackade monetäriserade lånepoler drabbas av betalningsinställelser.

      Som du även nämner ovan så var det någon Einstein som kom på iden att efter den finansiella oron 2008 att bankerna behövde mer robusta balansräkningar för att klara av turbulenta tider. Så lösningen blev att köpa en massa statsobligationer, och eftersom det ansågs vara idiotsäkra investeringar så behövde inte bankerna ha några egna reserver alls. Resten är ju som bekant historia. Vad kommer då dessa pengar ifrån? om inte indirekt skapade ur tomma luften.

      Något den allmänna debatten också tycks missa i denna oreda är att bankerna fortsätter att använda sig av stor andel kortfinansiering i utländsk valuta. Vad händer när denna likviditet torkar upp eller vi får kraftiga valutasvängningar? Detta om något borde väll Borg bry sig om.

      Radera
    3. Fast nu är ju en inte försumbar del andra retailbanker som lånar ut, t ex på interbankmarknaden.

      Radera
    4. Det jag egentligen undrar är om det finns någon gräns för hur mycket bankerna får monetärisera (eller vad man nu skall kalla det) i obligationer de kan sälja vidare. Skulle en retailbank kunna förpacka och kränga vidare hela rubbet eller måste de behålla en liten bit av pajen?

      Radera
    5. Ren "securitisation" är mycket ovanlig i sverige d.v.s. man säljer inte vidare bolånen. Däremot använder man säkerställda obligationer (covered bonds), där bolån öronmärks som säkerhet för de som köpt obligationerna. Detta innebär att bolånen blir kvar på bankens balansräkning och banken tar eventuella förluster tills man blir tvungen att ställa in betalningarna på obligationerna. Om detta händer tar obligationsinnehavarna över bolånen som ligger som säkerhet.

      På detta finns ingen gräns, däremot måste de bolån man öronmärker ha under 75% i belåningsgrad enligt lagstiftningen. Så vid ett eventuellt boprisfall minskar mängden lån som man kan använda som säkerhet.

      Men teoretiskt kan man köra "originate-to-distrubute" (sälja vidare rubbet), även om detta som sagt i princip inte förekommer i sverige

      /Minsky

      Radera
  9. Stort tack för detta inlägg!
    Förstår en del bättre nu, men förklara gärna mer om hur bankerna lånar upp sina pengar (create out of thin air, eller betalar man ränta?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Minsky, du svarade när jag skrev mitt inlägg. ///Fordos

      Radera
    2. Youtube-filmerna om multiplikatoreffekten och skapa pengar 'out of thin air' stämmer i huvudsak, men det kan bara appliceras på systemnivå

      Det jag vänder mig emot är att vissa tolkat youtube-filerna som att en enskild bank 'hittar på' pengar när man ger ut ett enskilt lån. Finansiering (med hjälp av något av alternativen i mitt tidigare inlägg) måste finnas på plats.

      /Minsky

      Radera
    3. Man bör helt enkelt skilja på banker som institutioner och banksystemet. Någon kanske missat innebörden av banks, banker i plural. "Banker skapar pengar" är inte samma sak som "banken skapar pengar". "Banker" avser snarare banksystemet.

      Radera
    4. Så varför behöver vi bankerna som bara adderar kostnad? Varför inte alla använda det som ska vara folkets bank, riksbanken, istället för att blanda in parasitiska mellanhänder?

      Radera
    5. Alternativet är att:
      1) Man från politiskt håll bestämmer vem som ska få kredit och till vilket pris
      2) Att man på riksbanken eller annat "oberoende" organ bestämmer detta
      eller:
      3) Man går all in och låter EU-bestämma vem som ska få kredit

      På 1) är väl risken att diverse politiker drar hemåt och på 2) att teknokraterna/planekonomerna gör fel (folk på den här bloggen verkar inte vara alltför nöjda med Riksbankens track record). 3) torde vara en uppenbart dålig idé

      Bankerna har trots allt ett ekonomiskt incitament att undvika kreditförluster då de satsar sitt egna kapital (även om detta är tunnt). Bästa lösningen trots allt kanske är att ha kundägda eller privata banker med ett ordentligt egenkapital. Svårt att se bättre alternativ...

      /Minsky

      Radera
    6. Samtidigt är det ju då viktigt att tidigt och ständigt klargöra för bankerna att man inte under några omständigheter tänker socialisera deras förluster. Nu vet dock bankerna att deras förluster kommer socialiseras och därför tar de risker de inte borde ta och tjänar därmed mer pengar än de borde tjäna på bekostnad av att de flesta blir allt mer skuldsatta.

      Radera
    7. Ja, det borde klargöras att de som köpt bankobligationer får ta smällen men problemet är att man har insättningsgaranti och i och med det explicit säger att man kommer att socialisera en del av förlusterna.

      De engelska förslagen på att ring-fence:a retailbanker och se till att dessa har ett ordentligt eget kapital skulle vara ett steg i att komma tillrätta med detta.

      Alternativt tar man bort insättningsgarantin och ger kunderna "undersökningsplikt" innan de sätter in sina pengar på en bank. Med tanke på att FI har svårt att klara detta är det kanske inte helt rimligt att kräva från privatperson på 70 bast.

      Men oavsett vilket alternativ man väljer så blir bolånen dyrare - Så det är nog politiskt omöjligt

      /Minsky

      Radera
    8. Brukar förorda slopad insättningsgaranti, men mer realistiskt är att sänka den till exempelvis 50 000:- SEK, vilket "vanligt folk" i ett första steg. Sedan en tydlig plan på en minskning på 10 000:- om året till den är helt borta efter ytterligare fem år.

      Insättningsgarantin är en subvention av bankerna.

      Radera
  10. Enligt Svenska Bankföreningen: Den totala utlåningen i Sverige med bostad som säkerhet var 2 619 miljarder kronor i december 2010. Då uppkommer frågan: Vilka ”insättare och "externa långivare" har slantat upp 2 619 x 0,9976 = 2 613 miljarder för att få avkastning av underliggande investering som utgörs bostäder i Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svaret på det är alla och ingen. Ovanstående system gör att pengar (krediter) kan lånas ut om och om igen så länge banken uppfyller kapitalkraven. A har 100000 på banken. B lånar 100000 av banken och deponerar hos banksystemet. Penningmängden är nu 200 000, A:s 100000 och B:s 100000. B:s 100000 kan nu lånas ut till C och penningmängden stiger till 300000 osv. Ej justerat för att bankerna alltså måste uppfylla kapitalkraven.

      Radera
    2. Mer korrekt så behövde alltså penningmängden vara 100240 för att banken skall kunna låna ut A:s pengar till B och 200480 för att man skall kunna låna ut B:s pengar till C osv.

      Radera
    3. Varför behöver vi bankerna? Är inte bankerna egentligen bara mellanhänder som kostar oss en massa pengar som kunde gått till samhället istället?

      Radera
    4. Sammanfattningen är alltså: Bankens utlåning skapas inte från luft men mycket lite pengar kan bli jävligt mycket pengar när det bollas mellan banker.

      Vad är bankens kostnad för dessa pengar?

      Radera
    5. Här har du en prime suspect:

      http://www.scb.se/Statistik/FM/FM0501/2011K03/FM0501_2011K03_SM_FM12SM1105.pdf

      Försäkringsbolagens tillgångar uppgår totalt till 2 900 Miljarder kr varav 410 miljarder kr ligger i säkerställda obligationer (finansierar bolån). Lägg till:
      1) Utländska försäkringsbolag med svenska innehav (STORT!)
      2) Fonder med innehav i säkerställda obligationer
      3) Bankernas inlåning från allmänheten
      4) Bankerna icke-säkerställda upplåning

      Så borde du vara en bit på vägen...

      /Minsky

      Radera
    6. Vad är bankernas kostnad? I kapital så kostar det alltså pengar, visserligen minimalt, men bankens ägare måste alltså riskera en liten slant för kapitalkravet antingen via eget satsat kapital eller innehållna utdelningar. I den operativa kostnaden så är kostnaden inlåningsräntan ( främst räntan på bostadsobligationer). Bankens bruttointjäning är alltså räntegapet till utlåningsräntan, som jag i fredags visade var ungefär lika stor det räntegap som Riksbanken själv använder.

      Sedan har ju banken kostnader i administration, lokaler, löner, kreditförluster etc.

      Med dagens låga kapitalkrav så drar banken dock rätt snabbt in pengar nog på ditt lån för att återigen kunna låna ut mer pengar. När kapitalkraven (och eventuellt kassakrav) höjs med Basel-III kommer det alltså bli svårare för bankerna att låna ut pengar. Det kommer höja räntan och även dämpa skuldbubblans expansion (deflationstryck). Och då kommer inte heller bostadsbubblan kunna pumpas vidare.

      Radera
    7. Det sätter regimens senaste utspel i pensionsfrågan i ett nytt perspektiv.

      Radera
    8. Håller med Cornu om att man i stort sett kan bortse från kostnaden av kapital eftersom FI tillåter de Svenska bankerna att ha världens lägsta kapitalkrav för bolån. Det som inte riktigt kommit fram är att bankerna idag begränsas av övergångsregler från Basel 1 till Basel 2. Dessa övergångsregler kommer antagligen att tas bort (lite oklart exakt när)

      Även om Basel 3 med de "stränga svenska reglerna" för storbankerna införs blir dessa med dagens riskvikter lättare att uppfylla än övergångsreglerna från Basel 1. "De stränga svenska reglerna" är således ett spel för gallerierna om FI inte gör något åt riskvikterna för bolån.

      Tyvärr börjar det bli rätt tekniskt här men den manade kan kolla t.ex. Handelsbankens siffror och fråga sig om kapitalkraven faktiskt skärps med de nya reglerna.


      Vad upplåning genom säkerställda obligationer kostar kan man få en indikation om här:
      http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/?g9-SEMB2YCACOMB=on&g9-SEMB5YCACOMB=on&from=2011-12-01&to=2012-02-10&f=Day&s=Comma

      /Minsky

      Radera
    9. Fast i praktiken så går väl inte B direkt och sätter in hela summan på sitt sparkonto? Pengarna används väl också till att betala skatt på ev vinst vid försäljningen, köpa en del saker etc. Tänker jag fel eller borde det inte vara så att för varje steg minskar i genomsnitt summan som "kommer tillbaka"? Därmed kan man inte räkna så som man ofta ser folk göra, d.v.s. att samma summa återvänder gång på gång. I praktiken borde detta borde leda till avsevärt mindre multiplikatoreffekt. /H

      Radera
  11. Förklara gärna skillnaderna mellan svenskt banksystem och övriga Europa
    ( om det finns några )

    SvaraRadera
  12. Utmärkt att de kom ett sådan beskrivning. Det är så deprimerande att läsa kommentarer av folk som förläst sig på flummerier på någon blogg.

    Jag ska försöka bidra med en enkel beskrivning av hur kreditgivning går till.
    Antag att Fia skall köpa Sallys borätt. Och Sally är obelånad men Fia behöver låna 100KSEK.

    Säg att banken medger lånet och affären genomförs.
    * Nu skapas en skuld till banken från Fia på 100KSEK.
    * Men eftersom Fia lånar måste hon få något. Det hon lånar är en tillgång hos banken på 100KSEK. Således får Fia en skuld till banken på 100KSEK och banken får en skuld till Fia på 100 KSEK.
    * Fia använder nu sin tillgång på 100KSEK för att betala Sally.

    Slutresultat:
    * Fia har nu en borätt och en skuld till banken på 100KSEK
    * Sally har en borätt mindre men till tillgång på 100KSEK. (En fordran på banken).
    * Banken har en fordran på Fia på 100KSEK, och en skuld till Sally på 100KSEK.

    Just nu är det Sally som finansierar bolånet till Fia.

    När kredit skapas i banksystemet så skapas också finansieringen samtidigt. (Och finansieringen är en skuld som banken har på sig).
    Ett banktillgodohavande är alltså ett lån till banken. (En fordran på banken).

    Banktillgodohavanden försvinner inte med mindre än att någon använder det för att amortera av en skuld.

    En bank kan dock "omvandla" banktillgodohavanden till obligationer. Köpare av bostadsobligationer är vanligen fonder av olika slag. En hel del pensionssparande utgörs av bostadsobligationer.

    Så den som säger att det finns lika mycket inlånat som utlånat har nästan 100% rätt. (Skillnaden är primärkapitalet).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju tillägga att om Sally hade en skuld på 100kSEK här så hade det inte skapats några pengar alls här, eftersom Sally skulle betala tillbaka sin skuld. Finansieringen måste då vara extern och inte via Sallys inlåning till banken.

      Ett realistiskt exempel är familjen Banan som har 2 MSEK i skuld på sitt hus och säljer huset till familjen Torsk för 2.5 MSEK. Banken behöver då ordna extern upplåning på 2 MSEK även om Banan deponerar sina kvarvarande 375kSEK (mäklaren tog 125kSEK och satte på sitt bankkonto) in på banken. Dock kan förstås man redan haft extern upplåning för familjen Banans lån.

      Sedan tar mäklaren dock ut sina 125kSEK och åker till Thailand och då måste banken alltså ordna extern inlåning någon annanstans ifrån.

      Radera
    2. Skämtar du? Jag antar att du gör det, för om du menar allvar förtjänar du tjära och fjädrar.

      Radera
    3. Om Sally hade en skuld på 100KSEK (och vi antar att priset var 100KSEK) då finns det sedan tidigare en finansiär till Sallys skuld. Säg att det är Freddy.
      Då har banken (innan Fias köp) en fordran på Sally och en skuld till Freddy.

      Efterköpet (med antagande att Sallys skuld amorteras av i sin helhet med köpeskillingen) så har banken en fordran på Fia på 100 KSEK och en skuld till Freddy på 100 KSEK. Dvs ingen ökning i vare sig skulder eller tillgångar.

      Bananexemplet ovan är givetvis fel.
      Vid kreditgivningen skapas lika mycket skuld som tillgång. Får Torsk låna 2.5 MSEK skapas dessa i transaktionsögonblicket. Men de två som Banan har i skuld amorteras ögonblickligen eftersom fastigheten bara kan vara pant åt den ena.

      Således får Banan 500KSEK i banktillgodohavanden. (Nyskapade om man så vill).
      Torsk har en skuld till baken på 2.5MSEK. Finansiärer är 500KSEK från Banan och 2MSEK från Banans tidigare finansiär.

      Här har det skapats 500 KSEK skuld och 500 KSEK banktillgodohavanden.

      OBS att omvandling av avista till obligationer är någon som en bank kan göra när det passar och det har inget med kreditgivning att göra. Att en bank emitterar obligationer har mer att göra med riskminimering vad gäller bindningstider.

      Det känns nästan som man måste be om ursäkt för att verkligheten inte stämmer med konspirationsteorierna.

      Radera
  13. När ni ändå är i farten, förklara gärna hur bra det kommer att bli med Euro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skitbra. Mycket färre svenskar kommer kunna kalla sig miljonärer och kanske kan bli lite mer ödmjuka.

      Radera
    2. vi kommer att må som vi förtjänar.... antar jag

      Radera
  14. Titta gärna i en banks resultat och balansräkning. Ibland får man intrycket att ingen någonsin gjort det.

    http://www.leksandssparbank.se/idc/groups/public/@i/@8187/documents/publication/cid_233048.pdf

    Här ser man att:
    * Räntenetto (dvs skillnad mellan ränta in och ut) 28 MSEK.
    * Administrationskostnader 56 MSEK.

    Dvs ränteskillnaden täcker bara hälften av bankens administrationskostnader. Att banken går runt beror på att den har sidoinkomster.

    SvaraRadera
  15. Jag tror grekerna kommer att klara sig bast av alla lander om nagra ar. Det tar smallen nu medans det totala kaoset inte ar faktum annu och kan bli sjalvforsorjande innan allt brakar ihop! Ny lösningar växer fram i den grekiska krisens spår

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så blir de bara eviga skuldslavar...

      1:50 IMF'ers
      http://youtu.be/P8sK9gZEUac

      Radera
  16. Vad är "marknadsmässig" ränta på 100 miljarder kr ? ( 0.1 % !?!? )

    Vilket är bäst betala av på statsskuld eller låna ut 100 miljarder ? ( Vad skulle Sally/Fia göra )

    SvaraRadera
  17. Problemet idag är ju att bankernas balansräkningar lever farligt då tillgångssidan, dvs bostäderna för svenska banker, värderas lägre och lägre. Skillnaden mellan tillgångar och skulder i balansräkningen kallas Eget kapital och om detta är negativt betyder det konkurs för banken.

    Det är detta många människor inte förstår, de ser inte relationen mellan bankens insolvens och en havererande bostadsmarknad. Balansräkningen bärs upp av en upphaussad bostadsmrkand och frågan är vad som händer om den dyker ytterligare 15-20 procent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till en början kan man alltid använda mark-to-Hank (eller mark-to-fantasy) när man redovisar säkerheterna, dvs inte skriva ner dessa när priset på dem faller. Enkelt sätt att undvika insolvens. Används ju som bekant när det gäller grekiska statsobligationer, annars skulle de flesta europeiska banker vara insolventa vid det här laget...

      Radera
    2. Precis, dessutom försöker man expandera balansräkningen genom att låna ut ännu mer. Det blir en obehaglig kombination då tillgångarna ökar, men värdet på desamma minskar. Motorväg till avgrunden.

      Jag har iofs en längre tid trott detta skulle skulle vara ohållbart, men det verkar som alla ekonomiska regler är satt ur spel och det känns stört omöjligt att spå framtiden.

      Radera
  18. Cornucopia? tack för väldigt bra blogg.
    Jag tillhör dem som läser mycket på "konspiratoriska amerikanska siter" men också gärna lyssnar och tar in andras åsikter.
    Förstår faktiskt inte skillnaden riktigt på det som där kallar "Fractional Reseve Banking" och det som beskrivs i inlägget här ovan. Vad är det som du dissar som rena konspirationsteorier och vad är din insikt om hur det egentligen står till?
    Kanske en lite lista vore på sin plats:-)

    Info hungrig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar egentligen inte om konspirationsteorier, men begreppet summerar bra vilka sajter det rör sig och vilken hysterisk retorik man använder. Speciellt finns inget utrymme för kritik eller balans på konspirationssajterna och deras ord framställs alltid som en dokumenterad och oomkullrunkelig sanning. Även om den inte är det.

      Skillnaden är väl att banken inte behöver behålla några insatta pengar, utan kan låna ut hela det insatta beloppet i vårt fall. Dock måste man istället ha eget kapital och inlåning. Systemet i sig ger dock samma resultat, dvs en successivt ökande penningmängd när allt fler lånar pengar.

      Radera
    2. Skulle heller säga att de som "vet" sällan eller aldrig ger en komplett bild.

      Vore på tiden med en fullständig beskrivning i skolan. Hög tid att lära barnen hur en "ond bankcirkel" fungerar.

      Radera
    3. Jupp, det hela är ett pedagogiskt problem. Se nedan vad jag skrev om Fagerberg. Det är väldigt enkelt att misstolka detta tydligen väldigt komplicerade ämne genom att lägga felaktiga tolkningar i enskilda ord.

      Radera
    4. Det här är märkligt. På just Lincolns blogg har jag hittat otroligt öppna debatter från alla tänkbara vinklar och åsiktshåll. Ett vanligt fenomen är också att läsaren uppmanas att själv ta reda på saker istället för att blint tro. Din blogg är mer vad du beskriver Corny. Du använder ofta ord som självklart, naturligtvis, normalbegåvad och så vidare. Det insinuerar att du påstår dig själv vara mer begåvad än andra vilket du inte är. Du har bara en osund rädsla för att vara dum och inte förstå. Självklart och naturligtvis används för att ingjuta känslan att det du skriver inte ska ifrågasättas om man inte vill vara normalbegåvad och det vill ju ingen på den här bloggen. Då skulle dom inte vara här.

      Radera
    5. Till er som tror att bankerna "lånar ut insatta pengar": Vad händer egentligen vid amortering? Lämnas pengarna tillbaka till insättarna då...?

      Radera
  19. Är haverist och konspirationsteoretiker det värsta du kan komma på Corny? Jag vill påstå att det är ord som stämmer bättre in på dig. Bara en liten man tar till förolämpningar. Om du vill stärka din självbild och ditt ego från såren det ådrog sig under din uppväxt, varför inte kosta på dig att bemöta Lincoln på hans blogg istället för att ägna dig åt förolämpningar? Med dina insikter borde det ju vara en lätt match?

    Nej jag är inte Lincoln. Mina uttalanden om dig bygger på din personlighetstyp. Du är killen som ger sitt ego näring genom att alltid veta allt och hemskt gärna visar hur mycket du tagit reda på. Det bästa du vet är när folk vill veta dina fakta, då växer du. Istället för att erkänna att du inte vet allt, svamlar du hellre tills du hunnit googla fram svar. När någon inte respekterar din kunskap blir du otroligt arg, det är ju detsamma som att ifrågasätta hela din person. Då är allt tillåtet för att ditt ego inte ska behöva ta smällen, inklusive att trycka ner andra med hjälp av förolämpningar eller att vara allmänt nedsättande.

    Fast jag kan såklart ha fel. Jag tycker iallafall att jag har rätten att tillskriva dig saker eftersom du allt som oftast gör det mot andra mer medelbegåvade människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ordet är fritt, liksom rätten till (felaktiga) åsikter.

      Mvh

      Radera
    2. I övrigt är vissa diskussioner inte produktiva utan stjäl bara tid och energi. Never argue with an idiot, they will drag you down to their level and beat you from experience.

      Så nej, jag lägger inte tid på Lincoln.

      Radera
    3. Håller med tänd ljuset Cornu... !!

      Sanningen befriar..och nöj dig inte med delsanningar utan förklara helheten..så vi tydligt ser att det inte är privata aktörer som tar största delen av kakan utan att tillföra något.

      /NisseHult

      Radera
    4. Nu ljuger du. Du har precis gjort det genom att regelbundet förolämpa honom. Ta argumentationen med honom, annars är du en normalbegåvad liten besserwisserfegis. Ett egenpåhittat ord. Genom att bemöta honom med förolämpningar så lägger du tid på honom, tid som du borde lägga på att krossa honom med fakta och insikt. Det är talande att du väljer förolämpningar istället.

      Radera
    5. NisseHult, går inte. Det är ju privata aktörer (=bankerna, ok, staten tar ju en del via SBAB och Nordea) som tar större delen av kakan utan att tillföra något. Det handlar bara om en träta om exakt hur det går till. Blir lätt så. Söndra och härska.

      Radera
  20. Nähä, du Cornu ni/du har fortfarande inte fattat. Banker lånar aldrig någon annans pengar. Banker ställer ut krediter och begär dels återbetalning dels ränta/vinst på krediten som är skapad av ingenting utom en förväntan på framtida resurser. Är det någon av er som märkt att ni fått mindre med pengar på kontot för att det byggts fler hus?

    Lyssna på Richard Werner.

    http://www.youtube.com/watch?v=r7qOuY9ZJ8w

    Eller läs Nils Fagerbergs uppsats, det är i alla fall en pålitlig och kontrollerad källa. Den är till och med beställd av en bank JAK bank.

    /Farfar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krediter och pengar är samma sak.

      Radera
    2. Viktigt är att läsa vad Fagerberg skriver och inte vad man tror han skriver, t ex (min fetstil)

      "5) Kreditinstituten kan skapa kredit utan täckning från egna tillgångar, genom att de har möjlighet att räkna in sina kunders placerade tillgångar i sin egen balansräkning. "

      Det är samma sak som Bullion skriver ovan. Och lite fel, bankerna måste uppfylla tidigare nämnda kapitalkrav, så en minimal täckning behövs faktiskt.

      Radera
    3. Kredit och pengar är samma sak enligt Corny. Kan vi alla minnas detta påstående tills den dag världen själv bevisar det felaktigt?

      Radera
    4. Måste allt förtydligas. Anser man att guld är pengar så är det ju kreditfria pengar. Men svenska pengar, även sedlar, är krediter. Din 500-sedel är en kredit utställd av staten, som staten lovar acceptera tillbaka för att lösa dina egna skulder till staten (=skatter).

      Radera
    5. Farfar, vad är pengar enligt din definition?

      Anser du att färgglada papperslappar (sedlar) är mer värda än en fordran på banken (eller någon annan)?
      Det verkar lite inkonsekvent om man kan sätta in pengar på banken (ha en fordran på banken), men om banken har en fordran på någon annan är det inte pengar? Men man kanske inte kan sätta in pengar på banken, vad vet jag?

      Alternativt, om du definierar pengar som guld som pengar. Varför överhuvudtaget blanda in banker i diskussionen?

      /Minsky

      Radera
    6. Cornu glömde du punkt 6?

      6) Kreditinstituten kräver ränta på den kredit som skapats utan egen täckning och utan några kostnader för banken. Därmed skapas en privat vinst som kommer kreditinstituten tillgodo och som får betalas av det övriga samhället, d.v.s. av dem som använder pengarna.

      Radera
    7. Nej, men jag behöver inte skriva allt. Den privata vinsten kallas räntenetto.

      Och ja, det enda de riskerar är sitt egna kapital, dvs 2.4 promille när man lånar ut till bostad. Skillnad mot om jag t ex köper in ved för 10 000:- och säljer för 15 000:-, där jag alltså riskerar 66% av intäkten.

      Radera
    8. Förresten Farfar, hade du inte slutat kommentera på min "jävla skitblogg" sedan du blivit kallad ärthjärna av mig? Fast jag har inte för mig att det var ordet ärthjärna jag använde, men som man känner sig själv...

      Radera
    9. Eftersom penningmängden hela tiden ökar, är det då inte rimligt att säga att pangarna i realiteten skapas ur tomma intet?

      Radera
    10. Käre Cornucopia, jag följer din blogg ganska regelbundet och tycker att du tar upp många viktiga ämnen och så också på ett bra sätt. Dock så upplever jag att du fastnad i nån slags vinkelvolt vad gäller banksystemet.

      Du säger själv (och verkar förstått) att insättningar balanseras mot skuldsedlarna i bankens räkenskaper. Det jag inte får i hop är hur du så envetet försvarar penningmultiplikatorn då den inte appliceras på FRB eller ens i den svenska varianten med kapitaltäckningskrav. Inser du inte att när du skapar ett lån så skapar du också samtidigt en insättning som givetvis bokförs som en upplåning/skuld till kunden och som sådan balanserar lånen som just skapats? Empiri visar att kapitaltäckningskravet inte är ett problem då detta går att ordna i efterhand och så också görs. Det var länge sedan man visade på följande: "bankerna skapar krediter, ordnas insättningar i processen och tittar efter reserver i efterhand". Nu använder ju inte svenska banker reserver såsom många andra men kapitaltäckningen ordnas också enkelt i efterhand.

      Vidare likställer du bankkrediter och svenska kronor, vilket man iofs kan göra utifrån ett brukarperspektiv, dvs för mig fungerar siffrorna på min internetbank lika väl som kontanter. Dock så ser varken banken eller riksbanken dessa som svenska kronor och skulle vägra att ta över varandras krediter. En bank skickar inte sina krediter till annan bank vid överföringar utan detta clearas i RIX mha svenska kronor. Detta bör du läsa mer om.

      Radera
  21. Jag förmodar att Lincoln läser det som skriva i åtminstone det här inläggets kommentarsfält... Lägg av med din kampanj mot Cornucopia?. I stort sett står vi på samma sida i fråga om bankerna. Parasiterna, som du så träffande kallar bankirerna, kunde inte vara lyckligare över att bloggare som sprider en alternativ syn på ekonomin kivas sinsemellan.

    Du har nu vid två tillfällen valt att gå ut och misskreditera Lars över detaljfrågor. Till vilken nytta? Särskilt med tanke på ditt..ehmmm...aggressiva språkbruk. Ge dig på någon som förtjänar det istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lincolns språkbruk är knappast värre än orden normalbegåvad och bolånetorsk? Corny angriper regelbundet sina meningsmotståndare, så varför kan han inte ta det själv? Förresten, att kalla detta detaljfrågor är en smula pantat.

      Jag förstår att du gärna vill använda Lars till att få egna läsare genom att bli hans vän som så många andra här.

      Radera
    2. Ser du ner på normalbegåvade eftersom du anser det vara ett angrepp att bli kallad för normalbegåvad?

      Radera
    3. Jag ser ner på folk som måste klargöra skillnader i begåvning som du alltid gör. Du ÄR ett skämt, din blogg är skit, och det behöver man faktiskt inte vara Lincoln för att tycka.

      Radera
    4. Tycker mer normalbegåvad klargör att det inte är någon skillnad på sk "fint folk/experter/politiker" och vanligt folk. Tillsammans är vi alla normalbegåvade.

      Om jag är ett skämt och min blogg är skit, vad säger det om dig som ändå läser den?

      Radera
    5. När jag vill påtala att någon är dum i huvudet använder jag ordet "underbegåvad". Själv är jag alldeles utmärkt normalbegåvad även om en del tycks tro något annat.

      Radera
    6. När någon är normalbegåvad, t ex Carl B Hamilton (fp), så visar det att han kan bytas ut mot i stort sett vilken svensk som helst och de skulle klara av att göra ett minst lika bra jobb.

      Radera
    7. Tja, jag antar att det är samma sak som McDonalds, aftonbladet, tv4:s nyheter och så vidare. Många VET att det är trams och skit, men ändock konsumeras det? För att rädda mig själv här så kan jag ju påstå att man kan studera skit utan att konsumera den. Ungefär som man kan studera narkotika, rasism, krig, svält, orättvisor och så vidare.

      Radera
  22. TACK, Ett bra tema !
    Alla sidor får väl tåla lite vassa gliringar, trots allt vill vi alla veta svaret.

    För mig är skillnaden bara var vi startar (antaganden) ..ytterst vill åtminstone jag veta fakta. Det är inte en livsåskådning...utan snarare en önskan om att förstå förutsättningarna för en fungerande framtid.

    /NisseH

    SvaraRadera
  23. Eftersom jag varken jobbar med detta eller har några djupare studier i ämnet som ni förstår av min signatur har jag en fråga till forumet.
    Riskvägningen är 4% i exemplet, är det den generella riskningen för bostäder i Sverige? Vad jag förstår i några inlägg är det Finansinspektionen som styr denna. Vet någon hur processen att komma fram till 4% går till? Det verkar ju oerhört centralt vad den risken sätts till. Har den ändrats nu när ekonomin går ner? Kan regeringen påverka den? Framförallt HUR kan den vara satt så lågt?

    -"Doc"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns värre exempel. Utlåning till stater har satts till 0% i riskvikt, så där behöver inte banken något eget kapital alls för att låna ut pengar.

      Radera
    2. Precis! Att de europeiska bankerna behöver större reserver kan exempelvis betyda att de ska låna ut mer pengar till Grekland :-D
      /Ogalen

      Radera
    3. Enligt Baselreglerna(Nu i huvudsak Basel-II, snart kommer dock Basel-III att införas inom EU) så finns vissa schablon-riskvikter. En av dessa schabloner är vad jag förstått den som Cornu nämner alltså 0 procent riskvikt för statsobligationer.

      Bankerna har dock enligt regelverket som i Sverige utgörs av kapitaltäckningslagen(SFS 2006:1371) och FI:s föreskrifter (i huvudsak FFFS 2007:1) möjlighet att tillämpa en egen metod för uträkning av riskvikter. Metoden måste dock godkännas av FI.

      Friheten att själva välja metod för att räkna ut riskvikten som den svenska lagstiftaren gett till bankerna verkar ha lett till att vi i Sverige har de i genomsnitt lägsta riskvikterna för bostadslån inom EU. Se Ingves genomgång på
      http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2011/Ingves-Om-bostadsmarknaden-bankerna-och-hushallens-skulder/

      Radera
  24. Usch! Antingen förstår jag inte riktigt det här ( förhoppningsvis) eller så blir jag riktigt rädd. Skulle jag hantera risker på detta sätt skulle nog ingen våga gå till doktorn.
    -"doc"

    SvaraRadera
    Svar
    1. "doc", på sätt och vis hanterar du saker likartat. Det är ju inte du som dör om du gör fel, lika lite som banken blir av med sitt kapital om det går åt helvete. Du får en erinran eller en prick, och banken får fula ord från staten och en räddning.

      Radera
    2. I så fall är de enda som kan hantera risker piloter eftersom de dör själva om det går åt skogen...
      Skämt åsido så har det åtminstone inom just flygsidan visat sig att straff inte är rätt metod att minska riskerna, tvärtom, man döljer dem istället. Vi inom sjukvården har just bytt från strafffilosfin (HSAN) till ett system som uppmuntrar anmälan för att hitta systembrister. Tyvärr har inte vår utredande myndighet(socialstyrelsen) klarat detta då de blivit överhopade av anmälningar, men de kommer förhoppningvis ikapp och systemet börjar fungera och blir mer transparent. Riskbedömningen inom det finansiella systemet verkar av diskussionen sakna en del som vi och flyget delar dock. För det första förstår många av kunderna något sånär när något gått fel. Tyvärr är det ju rätt många av oss kunder som inte har en aning om hur banksystemet fungerar. T.o.m på denna blogg där de flesta har ett stort intresse av frågan så är det få som verkligen kan systemet.
      Frågan är hur kulturen för riskbedömning är inom olika branscher. Jag kan bara jämföra hur det utvecklats de senaste 15 åren där vi tagit mer och mer höjd (ökat kompetensen, överläkare gör vad underläkare gjorde för 15 år sedan) för att minska riskerna.I den finansiella världen verkar man ha gjort tvärtom. Eftersom "höjd" är outnyttjat kapital som inte förräntar sig. Som jag förstår det verkar ju riskvikten vara extremt lågt satt, men man ska kanske inte vänta sig annat när Frisell verkar tycka uttalar att allt är lugnt

      Radera
  25. FRB skapar inga nya pengar, pengarna kommer främst från riksbankens sedelpress det är fiatpengar, det är sedelpressen som skapar krediterna.

    Filmklipp från USA anger att pengarna kommer från FED:s sedelpress.
    Om finansmarknaden endast kunde låna ut våra besparingar så skulle dom inte klara sig, man kan säga att finansmarknaden får ett socialbidrag från riksbanken. Här får ni nya sedelpresspengar till x ränta som ni kan låna ut till en större ränta.

    Marknaden får socialbidrag från staten.
    Krediterna ger oss en skuldekonomi, om staten använde pengarna själv så blir vi inte satta i skuld.

    För att förhindra att socialbidragstagarna (finansbranschen) inte slösar ut alla pengar och går i konkurs så får dom nytryckta pengar från riksbanken som dom ska låna ut till statsbudgeten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur tänker du nu???

      Radera
    2. Fiat-pengar utgör endast 3-4% av penningmängden - så dessa har liten betydelse för svenska banker när de skapar krediter ur luften, ordnar insättrningar i processen och ordnar kapitaltäckningen i efterhand.

      Krediter är också pengar, dock är de inte svenska kronor som accepteras av varken riksbanken eller konkurrerande banker.

      Man kan enkelt komme till slutsatsen att det är de privata bankerna som står för den största sedelpressen. Om du tittar på den monetära basen M0 så ser du att denna tom minskat de senaste åren trots att penningmängden ökat - detta är ett bevis om något på att pengarna inte skapas exogent (dvs utifrån, från riksbanken) utan i själva verket till största del skapas endogent (dvs inifrån de privata bankerna).

      /Nebbiolo71

      Radera
  26. Borde inte bankerna ha högre avkastning på eget kapital än vad de har idag, om de bara behöver ha 2400 i ek på en miljon?

    Jag menar, de lägger ju på 1-1.5 %enheter i påslag på bostadslånen - med andra ord gör de en bruttovinst på 4-6 ggr eget kapital på pengarna de lånar u. Kostnaderna för att låna ut får sägas vara oväsentliga över tiden, lite ingångskostnader när lånet tas, sen så rullar det bara på. Förvisso sysslar banken även med andra saker än bostadslån - men även där har de ju enorma avanser, som fonder osv.

    /Oraklet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uppenbarligen är kostnaderna så pass höga. Och dessutom ligger de inte på bara 2.4 promille i eget kapital mot kundernas skulder, ofta har de större eget kapital. Allt är ju inte heller bostadslån, du har kortare checkkrediter, blancolån etc.

      Betänk då att om de som hävdar att ovanstående är fel hade haft rätt så skulle bankerna kunna uppnå oändlig intjäning helt utan eget kapital. Det skulle vara helt kostnadsfritt för bankerna att låna ut pengar, men det var det där med hysteriska haverister/konspirationsteoretiker och så var det det där med verkligheten.

      Radera
    2. Bankerna lånar inte ens ut pengar gratis till sina anställda, vilket visar på att det faktiskt både finns kapitalkrav och kostnader inblandat i verksamheten. Hade banker verkligen skapat pengar på egen hand ur ingenting och utan motkrav så hade de kunnat låna ut några miljarder utan ränta till varje bankanställd.

      Radera
    3. Däremot blir en konsekvens av själva banksystemet att det successivt skapas mer pengar när folk och företag lånar pengar.

      Radera
    4. Räntefria lån från arbetsgivaren torde Skattemyndigheten gärna förmånsbeskatta.

      Radera
    5. "Däremot blir en konsekvens av själva banksystemet att det successivt skapas mer pengar när folk och företag lånar pengar."

      FRB skapar inte några nya pengar, pengarna som du pratar om är sedelpresspengar.
      FRB gör det möjligt för bankerna att gå till riksbanken och låna deras fiatpengar sedelpresspengar, där har du orsaken till skuldekonomin du brukar prata om, pengarna som cirkulerar ägs av banken, om staten hadde fört ut samma pengar i cirkulation så skulle vi inte ha någon skuldekonomi.

      FRB kan inte tillverka pengar, pengar som är lagliga kan bara komma från riksbanken.
      Kalla dom nytryckta pengarna, krediter, fiatpengar, sedelprsspengar, zimbabwiepengar, det är sedelpressens pengar.

      Finansbranschen trycker fiatpengar som dom skuldsätter oss med.
      Utan socialbidraget från riksbanken så skulle dom gå i konkurs.

      Radera
  27. Ryska dockor ?

    För min del känns det som alla sitter med delförklaringar i en eller en annan riktning.

    Funkar det banksystem vi har idag ? ( alt. går det att laga ). Räcker det med "dumhet" för att förklara dess fel och brister ? Har Sverige ett unikt sätt att säkra att privata aktörer in helt sätter systemet ur funktion.

    eller finns det en klick som manipulerar systemet ?
    ( vi andra sitter förvånat och debatterar i forum ;-)

    http://www.newscientist.com/article/mg21228354.500-revealed--the-capitalist-network-that-runs-the-world.html

    “dense networks, on the other hand, such as many social networks, were much easier to control: Influence roughly 20 percent of the nodes and the whole network responds.”

    http://www.financialsense.com/contributors/cris-sheridan/is-the-entire-market-rigged

    http://www.youtube.com/watch?v=uGczVEWKgl8

    /NisseHult

    Man känner trädet på sin frukt...

    SvaraRadera
  28. Det är helt enkelt skrämmande att innehavaren av landets mest besökta ekonomiblogg inte förstår skillnaden mellan krediter och pengar. "Det är samma sak" säger du Cornucopia. OK, säger jag, lycka till.

    /MK

    SvaraRadera
  29. Du är väldigt envis i din retorik Cornu. Men du skriver ju svaret i din egen kommentar ovan. Om det behövs en ökande mängd pengar behöver du ju bara ställa frågan: Vem skapar dessa "pengar"?

    I övrigt hänvisar jag till mitt sista inlägg på Lincolns blogg. Läs på alla, för det väntar en helt ny värld, men vi ska försöka undvika den värld "De styrande" försöker tvinga på oss. Lyssna och läs vad Steven Keen, Richard Werner, Chris Martensen, Margrit Kennedy, Michael Hudson säger. Sätt er in i det Occopy Wall Street protesterar mot.

    /Farfar

    SvaraRadera
  30. Alla pengar som finns är riksbankens, FRB multiplikation visar bara hur mycket nya pengar som måste tryckas.
    Banker kan inte skapa pengar, utan riksbankens sedelpress så kan dom inte ge någon en kredit.

    Något är sjukt när staten måste gå till banken efter sina egna nytryckta pengar som är avsedda för exempelvis en ny väg.
    Riksbanken trycker nya pengar som banken lånar därefter så får staten låna pengarna till en högre ränta från banken.

    Krediter kan vara samma sak som fiatpengar, det får bara inte sägas officiellt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Well, now that we have seen each other,' said the Unicorn, 'if you'll believe in me, I'll believe in you. Is that a bargain?'

      Lewis Carroll

      Radera
  31. Inte är det väl så märkligt ändå att det uppstår konspirationsteorier, med tanke på den totala brist på trovärdig och samtidigt begriplig information som finns att tillgå kring hur banksystemet fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. så sant...

      Hur troligt är det att människor som drivs av "greed is good" skapar något långsiktigt bra för alla ?

      /Nizze i Hökarängen

      Vi lånar marken av våra barn...

      Radera
  32. Lite humoristiskt är det att någon anklagar Cornu för att vara för positiv i sin syn på bankväsendet... :)

    Aggressiviteten från herr lingon är dock en aning obehaglig.

    SvaraRadera
  33. http://www.youtube.com/watch?v=w-IthAjE0Zk

    SvaraRadera
  34. Hur många av dessa konspirationsteoretiker som Lincoln är välutbildade personer, med högkvalificerade jobb och insyn i sakfrågorna (t.ex. själva jobbar på bank)? Jag gissar först - inte en enda. Jag skulle tippa på att typprofilen är en 20-25-årig lite enstörig man med damp-tendenser som aldrig haft lätt i skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror 20-25 är för gammalt. Lincoln använde ord som "anal", "onani", "handtralla" i inlägg och kommentarer. Låter mer typ 13-14 år gammal.

      Radera
    2. konsensus har alltid rätt !! *ironi*

      /Galileo

      Eppur si muove

      Radera
  35. Cornucopia, anser du på allvar att kredit och pengar är samma sak?
    Jag tycker att en bra liknelse är skillnaden mellan en kundfordring och en emottagen betalning. Som företagare har du säkert märkt att alla kundfordringar inte blir betalda även om de flesta blir det i goda tider.

    Samtliga affärsbanker har i alla fall en annan åsikt och skiljer noggrannt mellan krediter och pengar och accepterar aldrig en kredit från en annan bank som betalning. Det är därför som inga betalningar kan gå direkt mellan banker utan dessa måste ta vägen igenom rix. Detta är skälet till att rix existerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ditt inlägg blev spamklassat. Fixat.

      Suck. Vill du bråka om definitioner och säga "jag har si och så mycket fordringar på banken" istället för "jag har si och så många kronor på banken" så orkar jag inte diskutera.

      Förstår du inte vad som avses så lär det inte bli någon produktiv diskussion.

      Radera
    2. Anonym 11:59, allt det som ingår i det mått på penningmängd som kallas "M1" är fordringar på banker, med villkoret att de skall betalas på begäran. Detta klassas alltså som "pengar". De skapas när banker utfärdar nya krediter, dvs det som populärt kallas "lån", men som inte är något "lån" i ordets rätta bemärkelse eftersom ingen som "lånar ut" behöver avstå något. Och ja, banker skapar nya pengar. Som beskrivits ovan, om en bank ligger precis på gränsen för sin kapitaltäckning (inte att rekommendera) och en bank vill utfärda en ny bo-kredit på 1 miljon, så måste bankens ägare skjuta till typiskt 2800 kronor för att få upp kapitaltäckningen. Sedan kan banken knappa in 1 miljon på lånekundens konto (för banken en skuld), samtidigt som banken ökar sin tillgångssida med samma belopp, eftersom banken nu är ägare av en tillgång som ger räntenintäkter. Nya "pengar" och skulder har skapats, penningmängden i ekonomin har ökat. Det är först när pengarna som just skapats spenderas, som banken behöver låna in dem från någon annan; typiskt från den som tog emot pengarna. På samma sätt kvittas pengar mot skulder och båda försvinner, när en skuld amorteras ned. En ränteinbetalning däremot, blir bankens egna pengar, de ökar bankens kapitaltäckning (och reservkvot) och möjliggör ökad utlåning för banken. Men alla skulder måste återbetalas med ränta. I praktiken fungerar penningsystemet som ett pyramidspel som ständigt måste växa för att inte kollapsa. Härav kravet på ständig tillväxt i vår ekonomi.

      Bo-krediter är genom sitt mycket låga kapitaltäckningskrav (anses riskfria), mycket lönsamt för bankerna, iaf. sett till avkastning på eget kapital. SEB:s senaste kvartalsrapport Q42011, indikerade en vinstmarginal på typ 30%. Ca 3 miljarder i vinst, på en omsättning på ca 9 miljarder under kvartalet. Rena knarkhandeln, fast lagligt.

      Angående att banker skapar pengar, här är några citat.

      John Kenneth Galbraith(kanadensisk ekonom, författare till måna böcker, rådgivare åt Kennedy m.fl. Keynesian.)

      "Processen varmed banker skapar pengar är så enkel att det är frånstötande för sinnet" (ur hans bok "Pengar-varifrån de kommer och var de hamnar")

      Jag går vidare med professor Lars Jonung's bok "Makro-ekonomi". Denna bok används vid svenska universitet. I kapitlet som beskriver hur kreditexpansioncykeln går till, sid 214: "Vi har alltså nått en fundamental slutsats: banker kan skapa pengar."

      Ett tredje citat från boken "Economics" av Parkin/Powell/Matthews, sid 669:"Banks create money." ... "Remeber, most money is deposits, not currency. What banks create is deposits, and they do so by making loans."

      Radera
    3. Rättelse: det är inte säkert att en bank behöver låna in pengar, om en låntagare spenderar sina nyskapade kreditpengar. Om banken uppfyller kapitaltäckningskraven med marginal (rekommenderas) så minskar bankens reserv i centralbanken/kassavalv när någon gör ett uttag/överföring till annan bank. Det är bara när banken börjar närma sig gränsen för sin kapitaltäckning, som finansinspektionen kommer och tar dem i örat. Notera att det behövs typist ett par, tretusen för att skapa en ny bokredit på en miljon. Efter några månaders räntebetalningar så har banken tjänat in kapitaltäckningen på krediten. Sen väntar 40-60 år av inkassering. Mao. en mycket bra affär. Summan av kardemumman är dock att banker skapar nya pengar, dessa skall återbetalas med ränta, något som i förlängningen leder till att penningmängd & skuldsättning ständigt måste öka. Det finns vissa teoretiska invändningar mot detta; att det visst kan fungera utan tillväxt osv. Men detta kräver i princip att alla kreditpengar åter sätts i cirkulation och att inga skulder amorteras ned, eller att det inte finns ngn kapitalackumulation, dvs pengar som inte cirkulerar. Det är en teoretisk ytterlighet som i praktiken aldrig inträffar. Och som alla läsare av denna blog vet, ständig tillväxt är omöjligt på en ändlig planet.

      Radera
    4. Ja, ungefär så är det. Det nuvarande banksystemet kan inte över tiden överleva stagnerad tillväxt.

      Radera
    5. Mycket intressant inlägg och i huvudsak väldigt insatta och tankeväckande kommentarer måste jag säga! Fortsätt så. Men tycker att bråket mellan cornu och lincoln är lite väl barnsligt. Båda argumenterar med en onödigt hård retorik tycker jag, man kan vara oense utan att gå till personangrepp. I det stora hela verkar ni ju faktiskt vara överens och ni borde båda vara glada över att ett så viktigt ämne som detta diskuteras och belyses från olika synvinklar. Det är sån otrolig skillnad mot mainstream media och det är så tydligt att det behövs.

      Rörande Mats Lindquist kommentarer ovan så skulle jag vilja belysa en aspekt som jag funderat på och undrar om det är rätt samt ställa ställa några frågor som någon kanske har lust att svara på. Fram till

      "Det är först när pengarna som just skapats spenderas, som banken behöver låna in dem från någon annan; typiskt från den som tog emot pengarna" håller jag med.

      Med början i denna mening i det första kommentaren och rättelsen efter uppfattar jag det dock som om begreppen FRB och kapitaltäckning blandas ihop om jag förstått det rätt?

      Exempel: en köpare av ex en bostad vill göra en överföring till säljaren som har konto i en annan bank. Enligt avtalet om inlåning vilket banken skapat när köparen tog upp "lånet" har köparen rätt att få inlåningen(fordran på banken) omvandlad till inlåning på säljarens konto(fordran på säljarens bank).

      Köparens bank(Bank A) måste alltså som jag förstått det lösa detta på något vis med säljarens bank(Bank B). En första anmärkning är väl här att endast nettot av alla överföringar mellan bank A och bank B under samma bankdag borde behöva regleras till nästa dag, resten kvittas antar jag.(Som jag förstått de är det är därför överföringar mellan banker alltid sker med viss fördröjning?)

      Ett av sätten att lösa överföringarna som finns tillgängligt är Riksbankens clearingsystem RIX. Till Riksbanken(RIX) är alla i princip banker i Sverige anslutna. Bankerna har alltså konto i RIX där de kan låna "Riksbankskrediter" mot ställande av viss säkerhet(ex bostadobligationer kraven på säkerheterna kan variera) och betalning av "styrräntan". Banken A kan således reglera nettoskulden efter en dags överföringar genom att föra över Riksbankkrediter från sitt konto i RIX till banken B:s konto i RIX. Efter vad jag förstår så är det bankernas inlåning i centralbanker som Riksbanken som tillsammans med bankernas innehav av kontanter utgör vad som utrikes kallas "monetary base". http://en.wikipedia.org/wiki/Monetary_base

      I länder med så kallade reservkrav eller kassakrav(reserv requirement) måste landets banker alltid inneha en viss andel Riksbankskrediter eller kontanter(monetary base) i förhållande till bankens totala utlåning (ex 10 %).
      Det är detta system som kallas FRB.

      Sverige har som sagts i inlägget inte längre några sådana krav vad jag förstått. Det kan vara så att vissa krav på likviditet(innehav av riksbankskrediter och möjligtvis även kontanter) redan idag kan ställas på bankerna av FI samt att det även kan komma något sådant krav från EU i och med införandet av Basel III-reglerna, men jag har inte tittat närmare på detta.

      De regler som finns i det nuvarande systemet är istället de så kallade kapitaltäckningsreglerna. Dessa ställer krav på en viss procentsats(kapitalkvot) eget kapital i förhållande till i huvudsak den riskvägda utlåningen.

      Det egna kapitalet som får räknas med vid täckandet av kapitalkvoten kan överskådligt räknas ut genom att ta bankens tillgångar-skulder= eget kapital.

      Så har jag förstått det. Håller ni med?

      Radera
    6. Mats Lindqvist. Tack för en bra genomgång.

      Speciellt gillar jag det här du skrev: -"Det skapas ["pengar"] när banker utfärdar nya krediter, dvs det som populärt kallas "lån", men som inte är något "lån" i ordets rätta bemärkelse eftersom ingen som "lånar ut" behöver avstå något." -

      Precis så är det, ingen avstår från något. Uttrycket att äta kakan men ändå ha den kvar passar ju bra här.

      Och det fungerar ju, åtminstone så länge alla tycker sig tjäna något på att ha sin kaka kvar på banken. Det är väl där skon klämmer, det är inte alla banker som skött sin utlåning bra.

      Hälsningar Bullion

      Radera
  36. Utmärkt!
    Jättebra att det ekonomiska inslaget fördjupas här. Cornucopia har en del att lära där, och det är mycket trevligt att han tar in gästinlägg i ämnet som detta. Jag hoppas att allt det där med bostadsbubblan och förväntningarna på oljepriserna kan få ett större analytiskt djup här.

    SvaraRadera
  37. Mikael Jordnära2012-02-13 13:27

    Den här sandlåderivaliteten stjäl bara fokus och liknar inget bättre än det politiska tramset bedrivet av FOX News...

    http://www.youtube.com/watch?v=p8bPfzIF8Qg&feature=youtu.be

    SvaraRadera
  38. Tack Mats.

    Vi har alltså inte FRB I Sverige, ursäkt förväntas från bullion.

    Banken skapar alltå krediter "pengar" , Cornu då vet du vad som förväntas av dig.

    Ett till tack till Mats.

    kalle finans

    SvaraRadera
  39. Hmm, var i Mats inlägg får du stöd för ide'n att vi inte har FRB?

    Bullion

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sorry skrev först, tänkte sen.

      kalle

      Radera
  40. Anonym, 07:35 - skarpögt av dig. Jag kan hålla med om att Mats i rättelsen blir lite luddig.

    Mats skriver -"Rättelse: det är inte säkert att en bank behöver låna in pengar, om en låntagare spenderar sina nyskapade kreditpengar. Om banken uppfyller kapitaltäckningskraven med marginal (rekommenderas) så minskar bankens reserv i centralbanken/kassavalv när någon gör ett uttag/överföring till annan bank."



    Ja det är väl ungefär korrekt men det finns en hake, kapitalet påverkas inte av uttag. Kapital är ju en bokföringsmässig detalj som beror av värdet på tillgångarna minus skulder.

    Bara för att en bank är väl kapitaliserad så är det inte heller likvärdigt med att det finns mycket pengar i kassan. Så om kapitaltäckningskravet är uppfyllt eller inte spelar ingen roll. Kapitalet ändras inte av kundernas uttag eller insättningar. Det som krävs vid uttag är bara att det finns tillräckligt med likvida medel på tillgångssidan när skuldsidan minskar.

    Tar kassan slut så måste banken lösa likviditetsproblemet med något av alternativen:
    A. Locka nya insättare.
    B. Belåna tillgångar.
    C. Emittera ett obligations-lån.
    D. Sälja bort tillgångar.

    Låt säga att en kund gör ett kontantuttag, då krymper skulden i banken och på tillgångssidan krymper likvida medel i kassan.

    Med kapitalet händer ingenting.

    Det är bara när värdet på tillgångssidan ökar eller minskar utan att bankens skulder förändras som det egna kapitalet ökar eller minskar.

    (Skulder+Kapital) <=> Tillgångar.

    Betr. monetär bas så utgjorde för några år sen allmänhetens innehav av Riksbankens sedlar och mynt den monetära basen men under finanskrisen så utökade man definitionen.

    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-debatt/Nyheter/2009/Den-monetara-basen--Riksbanken-andrar-statistikdefinition/

    Sen så stämmer det väl att när bankerna kör sina inbördes transfereringar i RIX så nettar man ut varandras fordringar. Den som hamnar på ett underskott måste låna, den som hamnar på ett överskott kan låna ut. Den biten sköter bankens funding-avdelning om. I normala fall är det ren rutin som sker över inter-bankmarknaden men om systemet är under stress så blir det jobbigare. Ta en bank som drabbas av en förtroendekris och stopp i den dagliga fundingen. Den banken får kanske ingen hjälp av sina bankir-vänner därför att de är rädda om sina egna hus. Det här hände visst en svensk bank under den akuta fasen av finanskrisen -08.

    Några krav på att banker ska placera likviditet hos Riksbanken finns inte längre. Kontanter är räntelösa så det är inte heller något som bankerna vill ha.

    Hälsningar Bullion

    SvaraRadera
  41. Corny, bra diskussion om skillnaderna.

    Den viktigaste punkten i diskussionen diskuterades dock inte vidare:

    "Faktum är att sen 1994 så ställs inget kassakrav på våra banker. Tanken med ett avskaffande var att kassakravet är ålderdomligt och att finansiell stabilitet ändå kan uppnås via styrräntan som penningpolitiskt verktyg. Istället tyckte man att samma sak kan uppnås med ett kapitalkrav och man fastställede att minst sju procent av bankens riskvägda utlåning alltid skall utgöras av bankens eget kapital. "

    Vi kan ju se här hur politikerna (där de flesta förmodligen inte har en aning om hur detta fungerar) beslutade om att ändra modellen därför att det tidigare måttet inte fungerade, till ett nytt därvid man sa att stabilitet ändå hanterades via ett helt annat sätt, dvs via styrräntan.

    Alla diskussioner kring de banker som sedermera fallerat och hur nära det varit att våra storbanker återigen nästan fallerat visar ju tylidligt att politisk planekonomi med styrräntan inte alls garanterar något gällande den finansiella stabiliteten i systemet.

    I övrigt, måste man ju fråga sig vem som gynnas av systemet?

    Gynnas gör bara den som själv hanterar "kreditpengar" på samma sätt som bankerna gör, dvs utan egen risk, med många och korta transaktioner där kapitalackumulation sker per transaktionsintensitet via banksystemet, kontra de som inte alls befattar sig med det, dvs sparare är eller blir helt utfattiga allteftersom systemet arbetar vidare.

    SvaraRadera
  42. Intressant och bra tråd.

    Liten fundering.

    Citat "(Nu kanske någon undrar vad skillnaden egentligen är mellan kapital- och kassakrav. Svaret är att kassan består av pengar som banken lånat in medans kapital är det bokförda värdet av bankens tillgångar minus skulden till insättare och externa långivare. Kapital skapas av vinster som inte delas ut eller av ägare som tillför nytt aktiekapital.)"

    Det som jag inte är med på riktigt är vad det är för pengar vi pratar om.

    De pengar eller rättare sagt kapitalkrav som banken har måste väl utgöras av riksbankspengar, dvs pengar som finns inom RIX. Allt annat är ju krediter?

    Därför känns det oklart om man i en redovisning av hur det hela fungerar inte klargör vad som är vad. Man måste ju egentligen prata om 2 olika saker och även redovisa dem på sådant sätt? Det går inte att blanda in kreditpengar i kaptitalkravet?

    SvaraRadera
  43. Jag tycker också det här var en mycket intressant tråd. NU kanske det är lite sent och aktiviteten helt har avtagit men om någon tittar som diskuterat kanske tittar förbi och har lust att förtydliga det anonym 12:48 frågar om ovan.

    Bullion skriver bl.a.
    "Tar kassan slut så måste banken lösa likviditetsproblemet med något av alternativen:
    A. Locka nya insättare.
    B. Belåna tillgångar.
    C. Emittera ett obligations-lån.
    D. Sälja bort tillgångar."

    Då är min första fråga vad utgör likviditet för bankerna? Likviditet eller likvida tillgångar indikerar att det rör sig om tillgångar som i princip accepteras som betalningsmedel av någon annan. Om vi tar exemplet som diskuterats ovan om att någon ska köpa en bostad tar ett lån, banken skapar en tillgång(fordran på låntagare) och en skuld(låntagarens fordran på banken). Låtagaren vill betala säljaren och ger en order om att banken ska överföra betalningen till säljarens bank.

    Vad är det då banken har i kassan som den ger den andra banken för att så att säga "ta över" skulden och alltså låta säljaren få inlåning på konto i banken?

    Ett alternativ är ju som påtalats ovan att regleringen av skulden sker genom att en överföring sker i RIX till säljarens banks konto där.

    Ett annat alternativ är som Bullion påstår ex A det kommer nya insättare till köparens bank. Nya insättare kan komma till banken med kontanter som kan hamna i kassan vilket jag förstår(dock inte så troligt att banker vanligen reglerar skulder med andra banker med hjälp av kontanter?) Annars har det skett en överföring från en annan banks konto är det säljarens bank skulle skulderna kunna kvittas mot varandra, men är det däremot en annan bank är vi tillbaka i samma situation som ovan.

    Om köparens bank enligt Bullions ex B belånar tillgångar för att reglera skuldförhållandet kan vi fråga oss vem man lånar av? Lånar man av säljarens bank omvandlas väl bara det tidigare fordringsförhållandet på grund av köparens betalning till en fordran med tillgången som säkerhet. Belånar banken en tillgång hos någon annan måste köparens bank av denna få något som gör att han kan reglera skulden med säljarens bank. Vad är detta?

    Jag tror ni har förstått min poäng kan någon förklara vad likviditet är för bankerna om det inte är endast centralbankskrediter i RIX och kontanter? Allt annat verkar ju bara vara krediter mellan bankerna? förtroende?

    SvaraRadera