Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2012-02-23 10:30

Förlust, vinst, profit och kvalitet

Tokliberaler och nyliberaler har som bekant bara ett enda sätt att mäta verkligheten på och det är vinst.

Enligt logiken är friskolor bättre än kommunala skolor, eftersom friskolor går med vinst. Ju större vinst, desto effektivare och bättre verksamhet. Punkt.


Vinst är mycket riktigt en mätare på att organisation inte slösar med skattemedel. Inget mer.

Låt oss säga att den kommunala skolpengen för en elev är 75 000:-. Dessa skattepengar följer med eleven till den valda (fri)skolan, som alltså helt existerar enbart pga intäkter från skattepengar. Det har inget med en fri marknad att göra, det är skattepengar.

Låt oss ta tre exempel:

Skola A, kommunal: Den kommunala skolan A gör av med 75 000:- SEK per elev. Det blir ingen vinst.

Skola B, kommersiell friskola: Skola B gör av med 65 000:- SEK per elev och gör lite drygt 15% i vinst. Enligt nyliberalen är denna skola alltså bättre, eftersom den gör en rejäl vinst.

Skola C, friskolestiftelse: Skola C gör av med 74 500:- SEK per elev. Vinsten är drygt 0.6%, men som stiftelse (eller kooperativ eller motsvarande) delar den inte ut pengar, överskott fonderas för att kunna användas bl a till stipendium eller för att balansera ekonomin längre fram.

Vilken skola är bäst? 

Sanningen är att det inte går att säga.

Det finns mycket bra kommunala skolor. Det finns mycket dåliga kommunala skolor. Det finns mycket bra friskolor. Det finns mycket dåliga friskolor. 

Men för en förälder (många tokliberaler är unga och har inte egna barn) är svaret tämligen uppenbart. Den skola som lägger minst pengar på eleven, skola B, bör vara den sämsta skolan allt annat lika. Att sedan eleverna för höga betyg beror inte på att de lärt sig bättre än i en annan skola, utan kan bero på urvalet av elever eller att företagsledningen kräver höga betyg för att locka elever till skolan.

Friskolesystemet behöver kompletteras med att slutbetyg enbart sätts utifrån centrala prov, som också rättas centralt och inte av elevens lärare. Då får man direkt en återkoppling mellan tidigare fantasibetyg satta av friskolans lärare och vad eleverna faktiskt lärt sig, samt kan skippa all ekonomisk beroendeställning, nepotism eller korruption som kan existera i ett skolsystem likt det svenska.

Vinst i en skattefinansierad verksamhet fyller bara ett korrekt syfte. Och det är att visa att man inte slösar med skattepengar. Skola C visar på detta. Det räcker med en minimal vinst för att förhindra slöseriet med skattepengar. Allt annat är profit på skattepengar och är inte samma sak som kvalitet. Profit är inte heller samma sak som valfrihet. Friskolesystemet är till för att ge valfrihet. Det inkluderar förstås rätten att låta föräldrar välja den skola som lägger minst pengar på deras barn.

Tokliberaler har svårt att hålla isär kvalitet och profit. För en aktieägare är profit det samma som kvalitet. Men för kunden är det faktiskt inte det.

För övrigt anser jag att skolan skall förstatligas igen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

117 kommentarer:

  1. Du har helt rätt i att det inte går att säga vilken skola som är bäst. Däremot är det inte säkert att skola B är den som lägger minst pengar på eleven.

    För det första, vad menar man att man lägger pengar på eleven?

    Är det enbart skolmaterial? Innefattar det lärare? Innefattar det inredning? Innefattar det hyror av byggnader?

    Ja du förstår vart jag vill komma, det är i princip omöjligt att mäta hur mycket som läggs på själva eleven om man inte har ett bestämt mått på vad det innebär.

    Skola B kanske har en tredjedel så mycket i hyra som skola A. Vem lägger mest på eleven?

    SvaraRadera
  2. Problemet skulle rätta till sig om centralt rättade centralprov var till 90% tvingande i betygssättningen. Glädjebetygen försvinner. Dåliga skolor försvinner. Dåliga lärare får förklara sig. Dåliga elever utan studiemotivation kan inte surfa igenom ända till högskoleexamen utan att kunna någonting.

    Det som irriterar mig mest är att glädjebetygen snedvrider konkurrensen till bra gymnasier och attraktiva högskoleutbildningar. Har själv en son som går i en mycket bra gymnasieskola i Stockholm(drivs som stiftelse), med bra lärare och inga glädjebetyg, och jag tycker det är så himla orättvist att hans chanser försämras att komma in på den högskoleutbildning han önskar, enbart pga av betygsinflation påalltför många skolor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jupp. Det är ett bryskt uppvaknande i högre studier när det visar sig att högst betyg inte alltid betyder högst kunskapsnivå. Gällde redan på min tid. De som klarade utbildningen hela vägen var de som låg i mellanskiktet av goda betyg från gymnasiet (säg 3.8). De som hade höga betyg (4.3+) verkade väldigt ofta ha fått dessa betyg på väldigt luddiga grunder redan på den tiden och hoppade oftast av.

      Med dagens glädjebetyg måste det här blivit ännu mycket värre. Men så beklagar ju sig teknolog- och naturvetenskaputbildningarna över att eleverna inte ens behärskar den matte (matte E?) som de påstås ha läst i gymnasiet, än mindre hur de kan fått MVG i något de inte öht kan.

      Radera
    2. Chalmers för statistik på detta (hittar inte online men har varit med för flera år sen i Tofsen (kårtidningen) och nyligen i Avancons (alumnitidningen)).

      Statistiken är tydlig: Hälften av dagens nyantagna teknologer klarar inte av att lösa andragradsekvationer. Som jämförelse bara en fjärdedel 1973.

      Andragradsekvationer hör till matte B... Jag är osäker på om matte E fortfarande är ett krav på Chalmers, men när jag blev intagen för över ett decennium sen var det nästan bara Chalmers som fortfarande krävde mer än matte D.

      Radera
    3. På min tid (gamla statliga skolan, högstadiet 1983-1986) så lärde man sig andragradsekvationer på högstadiet.

      Radera
    4. Jo, jag funderade på om jag lärde mig det redan då också men jag hittade det inte i kursplanerna förrän jag kom till matte B. En brasklapp är dock att jag kanske inte läst tydligt nog.

      Hur som helst, är förvånad att det faktiskt var så många som en fjärdedel som inte lyckades med andragradarna på sjuttiotalet. En presumtiv hypotes är ju att studenterna inte blivit sämre, utan att man kan skylla på breddningen av intagningen. Synd att statistiken inte görs på fler högskolor...

      Radera
    5. Skulle gissa att man även gjorde 2:a gradsekvationer på gymnasiet på min tid, repetition samt fördjupelse, inklusive imaginära tal. Imaginära tal behövdes ju sedan i elläran i fysiken på gymnasiet, potentialvandringar (??) och sådant, men jag har för mig att man inte gick in på det på högstadiet.

      Ja, den breddade antagningen kan mycket väl vara orsaken. Nu kan ju "vem som helst" komma in på Chalmers. Nästan.

      Radera
    6. Just andelen som klarar en andragradsekvation för de nog inte statistik på KTH däremot har de ett mycket intressant diagnostik prov inför mattkurserna. Det som gör det så speciellt är att det är bara till för att studenten ska veta hur han/hon ligger och påverkar inte något betyg på något sett. Av denna anledning har de haft samma prov jag tror att de är sedan 70 talet så den nedåtgående trenden kan inte skyllas på att provet har blivit svårare.

      Radera
    7. Det är motsvarande diagnostiska prov på Chalmers som mina siffror kommer från... :-)

      Radera
  3. Jag håller med om kravet på centrala prov; och allra helst ett examensprov a la Finland, som då utgör den viktigaste delen i att ta studenten. Betygen "under resans gång" blir då mer av ett mätverktyg för individen som indikerar vad man som elev behöver satsa på. Då kanske betygsinflationen minskar lite.

    Vad gäller frågan om vem som ansvarar för utbildningen så är jag lite kluven. Det är förstås inte bra med underbemanning samt fejkade lån via skatteparadis = ingen beskattning av verksamheten trots egentlig vinst. Men att tro att kommunen använder hela skolpengen till utbildningsverksamheten är nog minst sagt naivt. Genom internhyror, over-headkostnader m.m. kan kommunerna använda skolan som buffert i de allmänna kommunala budgetarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har många gånger skrivit om internhyror etc och att den kommunala skolan används som budgetregulator av kommunerna. Så det är helt riktigt. Skola C, den icke vinstdrivande stiftelsen, bör vara det bästa alternativet. Jmf Jönköpings högskola och Chalmers som ju är stiftelser.

      Radera
    2. Jag tror att ett examensprov är ett utomordentligt dåligt alternativ. Förutom risken att man på grund av olyckliga omständigheter utanför ens kontroll (sjukdom, olycka, familjeproblem etc) misslyckas är det tveksamt om man på ett rättvist sätt kan examinera tre års undervisning vid ett eller ett fåtal tillfällen.

      Dessutom säger ett betyg, oavsett vad det baseras på, mycket lite om huruvida egentligen är lämplig för en viss utbildning. Hellre då ett enkelt "Godkänt/Icke godkänt" system med relativt hög nivå för godkänt för att överhuvudtaget kvalificeras för högre utbildning samt individuella intagningsprov till respektive utbildning. Kraven på tex en psykolog-, läkar- eller sjuksköterskestudent skiljer sig trots allt markant från de på en ingenjör eller en ekonom.

      Radera
    3. Jag tror inte på ett centralprov som mäter elevens förmåga. Istället skulle jag vilja se flertal prov av flertal elever som mäter skolans generella förmåga. Utifrån det så redigeras "värdet" av ett betyg hos en skola.

      Skolornas resultat borde också vara tillgängligt för allmänheten.

      Radera
  4. Skolan mäts framförallt genom kvaliteten på undervisningen, det tycker nog de flesta. Bra skolor kan absolut få kosta mer.Traditionellt sett så går ju skolor inte med så värst mycket vinst, de drivs ju ofta av engagerade personer som brinner för utbildning etc. Många privatskolor utomlands får ju också donationer av gamla studenter etc. Tycker att vinstaspekten är irrelevant så länge skolan är bra och håller god standard. Problemet är ju snarare förluster hos dåliga skolor.

    Och då är jag "tokliberal", och inte särskilt ung, och har dessutom tre barn ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är ju en gammal myt att skolorna inte går med vinst och att det är engagerade som driver dom. Det var för 20 år sedan, numera så är det framförallt riskkapitalbolag som driver dom.

      Radera
  5. Cornu -> http://www.dn.se/ekonomi/de-vill-inte-bygga-bostader

    SvaraRadera
  6. Det som många nyliberaler missar är att pengbaserad marknad där man får en peng av kommun eller stat att lägga på det man vill, inte gör att det blir billigare för skattebetalarna. Privata skolor är inte billigare än kommunala. Privat hemtjänst är heller inte billigare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig om att det inte blir billigare för skattebetalarna. Däremot får skattebetalarna möjlighet att välja en annan skola än den som kommunen har bestämt.

      Samtidigt kommer både skolor och hemtjänst att behöva attrahera användarna att välja just deras verksamhet. Man behöver alltså leverera bra och uppskattade tjänster där service och kvalitet står i fokus, annars kommer man inte att få några kunder. Ett rimligt antagande är att kvalitetsarbetet behöver prioriteras i en konkurrenssituation.

      Därför kan man dra slutsatsen att skattebetalarna får mer valfrihet och bättre kvalitet för samma peng. Det är valfriheten nyliberalerna är ute efter. Valfriheten som leder till konkurrens och i förlängningen bättre kvalitet.

      Radera
    2. I teorin fungerar detta, men inte i praktiken.

      Radera
    3. Okej, hur funkar det i praktiken då? Går alla tjänsteleverantörer samman i en kartell och bestämmer sig för att leverera skit för den pengen man kan erbjuda? Vänligen utveckla ditt resonemang en aning.

      Radera
    4. Problemet med valfrihet är att du får mer variation. Denna variation gäller också kvaliten i utbildningen.

      Det andra problemet är att en elev i grunden kanske inte är så intresserade av kvalite som att få bra betyg.

      Därav finns det en annan drivkraft för elever att välja skola än att de tänker på utbildningskvaliteten.

      Ända sättet att få bra kvalite är att ställa krav och vara jobbig. Den som borde ställa krav mot skolorna är staten och vi medborgare måste ställa krav på staten.

      Fördelen med friskolor är att man som medborgare kan hoppa över ett steg och ställa krav direkt mot skolan(byta skola). Dock så finns det många andra aspekter som spelar roll, vilket kan göra det svårt.

      Båda systemen kräver dock välinformerade och motiverade medborgare.

      Radera
  7. Profit till företag är alla gånger bättre än makt till staten..
    Det enda staten kan göra är att utöka sin makt. Om den får utrymme för det så kommer den göra det.

    Makt till staten har ingen som helst positiv inverkan på samhället.
    Profit till företag är inte bra eller dåligt.
    Profit till företag som gått via skattepengar är dåligt, det leder till ineffektivitet och korruption.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Profit till företag som gått via skattepengar är dåligt, det leder till ineffektivitet och korruption"

      Kort sagt är vinstdrivande friskolor dåliga, ineffektiva och korrumperade.

      Radera
    2. Syftet med staten är främst att värna om medborgarnas intressen, sen kanske det inte alltid blir så men syftet med företag är att generera vinst till aktieägarna så där är fokus något helt annat.

      I övrigt så är kapitalismen delvis inkompatibel med ett stabilt samhälle eftersom kapitalismen idag oftast eftersträvar kortsiktig vinst samtidigt som ett samhälle måste bygga på långsiktighet.

      Radera
    3. Japp och statliga skolor massivt slöseri med resurser.

      Tar inte åt mig av ordet "Nyliberal".. fattar inte ens vad det nu ska betyda.

      /Libertarian (och det är fan inte en synonym)

      Radera
    4. "Japp och statliga skolor massivt slöseri med resurser."

      Utveckla det gärna :)

      Radera
    5. "Profit till företag som gått via skattepengar är dåligt, det leder till ineffektivitet och korruption"
      ändrar jag till
      "Skattepengar som används utan kontroll leder till ineffektivitet och korruption." (man kunde lika gärna skriva endast pengar, jämför chefsbonusar i stora bolag)

      Det var för övrigt Palme som avskaffade studentexamen, vilket var den av en del här efterfrågade centralprovskontrollen. Han satte även in landstingsrepresentanter i universitetens styrelser vilket lett till dagens ofta politiskt styrda "högre" utbildningar. Där försvann de fria universiteten.

      (Ungefär samtidigt som massmedia snärjdes med tidningsstödet, ungefär samtidigt som författningen ändrades till den nuvarande sovjetinspirerade, där myndigheter styr med generalklausuler och riksdagsmän är under partipiskan.)

      Med återinförda censorer är det nästan oväsentligt vem som äger eller styr en skola, kvaliteten syns på resultatet. Sedan gäller det att kontrollera kontrollanterna...

      Radera
    6. Behövs det utvecklas? så fort Staten gör något blir det uppfuckat 100% säkert.

      Får privata företag statliga pengar blir de korruperade tillslut 100% säkert.

      Radera
  8. Bör man förbjuda vinstdrivande privatskolor? Och bara ha kommunala/statliga skolor? Samt helprivata skolor för de som har gott om pengar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det första steget är det viktigaste att ha en central granskning av elevernas kunskap och vilka betyg som sätts. Det är också viktigt att själva prov-processen går rätt till, det har trots allt förekommit fall där läraren hjälpt eleverna att få bra på det nationella provet.

      Man bör även väga in elevernas grundförutsättningar i den mån det går.

      Efter att man har data så kan man gå vidare och göra reformer.

      Generellt sett så håller jag väl med Björklund om att skolan ska förstatligas och att det ska vara ett krav på långsiktigt ägande (för övrigt så var det sossarnas idé från början).

      Radera
  9. Helt enig! Jag finner det lite smått komiskt att de som förespråkar helt skattefinansierade friskolor har så begränsad förståelse för hur marknadsekonomi fungerar. Har man ens gjort någon incitamentanalys för att få systemet att fungera?
    Alla incitament i skolan i dag leder till betygsinflation.
    1) Lärarens lön är resultatbaserad
    2) Låga betyg => mycket administrativt straffarbete för läraren
    3) Låga betyg => färre elever, höga betyg => fler elever
    4) Få elever som klarar sig => mindre pengar från systemet. Det betyder att man inte kan ställa för höga krav på elever, eftersom man riskerar att förlora dem till en annan skola
    5) Eleverna väljer bort skolor med för höga krav, för risken är att man då inte kommer in på högre utbildning eftersom man konkurrerar med alla 22,5:are från Prosivitas et al.

    Sen har vi andra konsekvenser som att det betalar sig inte att anställa högutbildade lärare eftersom de är dyrare och är inte en tillräckligt bra konkurrensfördel eftersom man ändå får MVG.

    Istället för kvalitet så lockar man med fester för bara Prosivitas-elever och apple-prylar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, om det är eftersträvat att nån annan än läraren rättar proven, varför kan det då inte lösas på en fri marknad med att nån annan än läraren rättar proven?

      Radera
    2. "Jag rättar dina barns prov till ett bra pris. Högst medelbetyg på rättade prov i Sverige"

      Radera
    3. Organisationen lever på att ge rätta betyg, på vilket sätt är det hållbart att göra på det där viset i en fri marknad med konkurrens?

      Radera
    4. Klockrent! På en fri marknad får den med mest pengar högst betyg. Är det verkligen meningen att betyget ska spegla den privata förmögenheten?

      Radera
    5. 02:40 varför skulle det leda till detta? Arbetsgivare efterfrågar betyg dom kan lita på, så då är det efterfrågan på företag som kan sätta korrekta betyg, tror du inte då att det är mer hållbart att man är ärlig? På vilket sätt kan ett monopol på denna privilegium garantera ärligheten? Vad säger att man inte kan muta även dessa människor?

      Radera
    6. Är inte denna diskussion lite samma sak som att det finns revisionsbolag. De tittar över företagens resultat och om det är fel så ska de anmäla. DOCK är det dumt att anmäla eftersom revisionsbolagets arbetsgivare då blir sur och detta kan resultera i att man förlorar en kund. Man är alltså fångad inuti frågan om att godkänna lite skit för att inte tappa en kund eller att vara ärlig och "duktig" och därmed förlora intäkter i det långa loppet..

      Jag tycker detta borde vara en statlig myndighet som sköter revisionen för att få en onyanserad och ett icke vinstdrivande utlåtande om balansräkningar och annan skit (vet inte egentligen vad en revisionsbyrå håller på med, har bara hört det här från revisorstudent-vänner).

      Radera
    7. 03:34 om ett visst betygsättande företag har ett gott rykte så vill väl skolan kunna associeras till detta företag, varför dom inte släpper denne hur som helst. Och vem säger att skolan ska bestämma, kanske eleven kan välja själv? Vad garanterar att någon byråkrat som sköter detta inte blir mutad? Den är ju central ändå, inte direkt så att man har ett lika starkt incitament med låg konkurrens.

      Radera
    8. 03:43 AM <--

      Problemet är inte att det finns enskilda skolor som vill ha bra rykte och göra ett bra arbete. Problemet är att det nuvarande systemet är byggt så att många aktörer kan tjäna på betygsinflation och det viktiga är att locka till sig elever.

      Om man ska vara paranoid så kan man undra om det är så att politikerna som utformat systemet antingen var så okunniga att de inte förstog detta eller att de förstog detta och genomförde systemet ändå ...

      Radera
    9. 07:30 Jag förstår att det är det som är problemet, men det är ju just det problemet jag föreslog en lösning på.

      Radera
  10. Jag håller (som vanligt?) med Cornu.

    SvaraRadera
  11. Vinst är en bra signal på att konsumenter ser något attraktivt i ens verksamhet, vilket får andra skolor att kopiera detta beteende, vilket skapar konkurrens. Vad är det som är fel i det resonemanget? Och ang. betyg, varför kan den centrala betygsättningen inte lika gärna skötas på den fria marknaden? Det behöver inte vara skolan i sig som sköter det, kanske nåt annat företag kan ta över den biten? Mycket smutskastande mot den fria marknaden i dina inlägg, blir ganska besviken på dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att det ska fungera så måste man kunna värdera "produkten". Det sättet "produkten" värderas på är via betyg och om företaget som skapar produkten själv sätter betygen så blir det knappast en fungerande fri marknad eller hur? Därför är det som Cornu skriver en nödvändighet med centraliserad rättning för att nuvarande system ska ha en chans att kunna fungera.
      En annan sak med fri marknad är att den förutsätter en rationell människa, vilket 15-åringar inte kan anses vara och heller inte en alzeimersdrabbad gamling i blöja hos Carema. Med en centraliserad betygsättning kan åtminstone föräldrarna få möjlighet att välja utifrån kvalitét och i någon mån undvika fester och prylar som starka konkurrensfördelar.

      Radera
    2. Som jag sa så kan andra företag betygsätta "produkten". Dessa företag är i konkurrens med varandra, så då kan man inte göra hur fan man vill. Är det monopol å andra sidan så har man inte lika starkt incitament, man är mer mutbar.

      Radera
    3. Ang. barn så borde väl föräldrarna ha ansvaret över deras irrationalitet eller?

      Radera
    4. Den fria marknadens signalsystem fungerar främst över kortare tidsperioder samt där man ser direkt orsakssamband. Ta t.ex. en bil eller en mobiltelefon. Om någon av dessa fungerar dåligt på något sätt så kan marknaden snabbt identifiera detta och då går konsumenterna över till konrurrerande märken.

      När det gäller utbildning så är resultatet beroende av en mängd faktorer och "skadeverkningarna" märks först långt senare. Under utbildningsperioden får de flesta höga betyg pga betygsinflation. Detta tolkas felaktigt som att utbildningsväsendet fungerar. Och det finns en stor risk att det är irrelevanta omständigheter som leder till elevtillströmning, t.ex. gratis laptop osv.

      Men skadeverkningarna kommer när dessa personer sedan så sakteliga ska lemmas in i arbetskraften. Då upptäcker arbetsgivarna att kandidaterna är av högst medelmåttlig kvalitet och detta leder till sämre företag, högre ungdomsarbetslöshet m.m. osv. (orkar inte gå igenom allt.)

      Den väsentliga problematiken i detta fall är att den som förväntas göra valet, dvs. eleven, omöjligen kan förutse framtiden och endast svårligen kan identifiera "det bra valet". Väljer man den lökiga skolan så får man ju sannolikt högre betyg fast man studerar mindre - en nog så stark drivkraft i den genomsnittlige tonåringens spektrum.

      Staten har nog så starkt intresse av att utbildningsväsendet fungerar väl och kan därför rimligen förväntas att ta på sig kostnaden för centrala funktioner som verkar för det allmänna bästa, såsom centrala prov osv.

      Att låta privata aktörer sköta centrala prov kanske kan gå bra, men jag är misstänksam. Se bara på certifieringen av lärare där man hyrde in kontorsråttor med låg lön som sedan fick ostbrickor om de arbetade fort.

      Radera
    5. Men gymnasiebetygen används primärt för att söka in till högre utbildning och högskoleverket viktar inte betygen hos de sökande. Jag är inte för monopol i skolan, men nuvarande system fungerar inte eftersom det leder till betygsinflation.

      Radera
    6. 03:10, på vilket sätt kan en central organisation som tvingar skattebetalarna att finansiera på något vis vara en större garanti för kvalité? Du har ju inga konkreta motargument alls, den kritik du för förutsätter att man inte räknar med externa företag som sköter betygssättning, och sen när du ska kritisera dessa, då har du inga konkreta motargument utan är endast misstänksam. Det är en irrationell rädsla för den fria marknaden hos människor, det är vad jag tror.

      Radera
  12. Härligt Sverige! Först sumpar vi hela skolsystemet, sen lagstadgar "liberalerna" så att man som förälder inte kan välja andra alternativ. Undrar om det blir Åland, Norge eller USA man åker till när sonen blir 6 år så att man slipper undan Sveriges förbud mot hemskolning.

    SvaraRadera
  13. Lite rörigt det här.
    - dels handlar det om kvalitet - som de flesta gillar - även tok/nyliberaler. Hur få bättre kvalitet i skolan? Duktig personal är ju en bra början här, samt goda lärarlöner, goda incitament etc etc.
    - dels om vinst. De flesta vill ju ha något över från sin verksamhet...?
    - dels om skattefinansiering. Privat drivna skolor finansierade av skattemedel - ska de finnas?
    - dels om stat kontra kommun. Är lösningen att förstatliga skolan?
    - Och sist men inte minst vad tok- och nyliberaler tycker. Kanske bäst att jag håller mig utanför Cornucopia? verkar ju ha bättre koll på vad jag tycker än jag själv...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara en liten kommentar till statliga eller kommunala skolor.

      För några år sedan skröt Nackas ledning med att de gav mycket pengar per skolelev relativt andra kommuner - vi satsar på barnen. Samtidigt fick fastighetsbolaget som fått skolorna extra beröm (och bonus till ledningen) för att de gick med strålande vinst.

      Hyrorna för skolorna steg givetvis i takt med anslagshöjningarna och bolaget kunde leverera in allt högre vinster till kommunen.

      Nanotec

      Radera
  14. Det är roligt att läsa detta med olika sorters liberalismer. Nyliberal och libertarian är samma sak. Båda är konservativa ideologier och skillnaden mellan dom är som att skilja på leninism och marxism. För dessa är ju heller inte synonymer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konservativa vill oftast behålla gamla traditionella värderingar, medan liberaler vill reformera. Liberaler och konservativa kan blanda sina idéer ibland, och ibland stå i opposition. Libertarianer och nyliberaler är däremot ofta väldigt starka motståndare till konservatism, etatism, socialism - och alla sorters kollektivism.

      Radera
    2. 02:49 - Du har alltså noll koll... tack för att du redogjorde detta.

      Radera
    3. man kan ganska enkelt göra tepåsetestet. Om man delar åsikter med tepåserörelsen i USA så är man konservativ.

      I USA är varje ord innehållandes liberal förbjudet, och i Sverige är varje ord innehållandes konservativ förbjudet, och ändå delar man många gånger samma åsikter.

      För ni kan ju inte påstå att republikanska partiet i USA är liberalt.

      Radera
  15. Visst finns det många orättvisor med betygen. Men att bara använda prov av central typ, som Cornu föreslår, är ganska dumt. Det blir en omväg med många komplikationer. Bättre är direkta antagningsprov typ högskoleprovet och det kan användas även till gymnasier. Så har det varit länge i det liberala USA med väldigt mycket friskolor och där har betygen ingen betydelse. Det finns olika typer av prov för olika typer av utbildningar.

    Betygen kom när prästerna ville få fart på gudstjänsterna för flera hundra år sedan. För att bland annat kunna sjunga ur psalmboken tvingades alltså folk att läsa. Prästerna höll husförhör med barnen redan innan de nådde en ålder motsvarande dagens första klass i grundskolan. Detta var ett mycket effektivt sätt att höja läsförståelsen. Nästan alla kunde läsa enkel text för två hundra år sedan, vilket var unikt i Europa. Men någon igentlig nytta hade de inte av detta. Landet var efterblivet och fattigt. Många flydde från galenpannorna som styrde. Betygen sitter därför djupt i svenskarnas tänkande och det är verkligen något som de vill ha och kämpa för. Nya system med nya stjärnor har utvecklats med åren.

    De mest framgångsrika i världen är inte utbildade och det har de hjärntvättade svenskarna svårt att förstå. Betygen bidrar till skolans fördumning och att svenskarnas ungar bara blir dummare och dummare.

    http://www.youtube.com/watch?v=vkBzrMmcdtw

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite väl förenklat det där.

      Jag kontrar: Svensk utbildning verkar ha varit i världsklass sedan folkvandringstiden. Runor och sedan att Olof skötkonungs dotterdotter kunde läsa och skriva, vilket inte många fransyskor kunde.

      Är du en sådan där som tycker att om kyrkan gjort något så måste det funnits illvilja bakom?

      Radera
    2. Jag försöker undvika moralism och istället hitta förklaringar. Om man går tillbaka Olof Skötkonungs tid så fanns det galenpannor av alla de sorter och jag kan inte gradera dessa. Det enda man kan göra är att strunta i och i bästa fall filtrera vad makthavare och diverse bloggare påstår.

      Radera
    3. Att hävda att Sveriges unikt höga läsförståelse inte hade positiva effekter tvivlar jag starkt på. Jag har ingen riktig dokumentation som stöder det hela, men jag är helt övertygad om att det var en starkt bidragande orsak till att Sverige kunde gå från att vara en av världens fattigaste länder i mitten av artonhundra talet till en av världens rikaste i mitten av 1900 talet.

      Radera
    4. Jag försökte förklara varför de kära betygen finns och att det finns ett ständigt tjat som dessa. Ett korrupt system finns kvar som en isolerad ö i världen. Kvoterna till högskoleprovet skulle ju lätt kunna justeras. Men då tror makthavarna att folket blir slött eftersom det inte kan sträva efter något.

      Ingen vet det ekonomiska resultatet av den kyrkliga hetsen för framgångsrika gudstjänster. Många flydde på grund av denna. Om flykten var bra eller dålig vet jag inte. Makthavarna försökte i varje stoppa den, men det var svårt. Det då förkastliga demokratiska systemet infördes genom flyktingarnas erfarenheter. Ungefär för exakt hundra år sedan gjorde maktapparaten en kovändning i saken. Men betygen finns kvar och vårdas ömt, både av apparaten och så kallade fritänkande bloggare.

      Radera
    5. Kan mycket väl tänka mig att man skrotar betygen, inför centralt administrerade och examinerade slutprov och studentexamen, samt kör antagning till högskola och universitet enbart med intagningsprov. Kan rent av vara en bra idé.

      Radera
  16. Betyder detta att skolan som ständigt gör av med 80 000 kr per elev är ännu bättre allt annat lika? Brukar bara vara kommunala skolor som lyckas med det så friskolor kan gå i konkurs om de gör likadant.

    Problemet är inte vinstdrivande skolor, vård och omsorg utan de "förlustdrivande".

    SvaraRadera
  17. Vi har ett system med Stor del Pest och stor del Kolera (Socialism, Fascism)

    C tycker att det blivit lite för mycket Kolera på sistone, så därför ska vi slänga på lite extra Pest.

    /tråd

    SvaraRadera
  18. Neoliberal Agenda2012-02-23 12:24

    Nyliberalism handlar om skydda individens rättigheter och att man inte får initiera tvång/våld mot andra individer. Här är en film som förklarar nyliberal ideologi:

    Philosophy of LIberty

    Titta på den så slipper du fajta halmgubbar.

    I ett nyliberalt samhälle så kan du så klart driva en skola utan vinst. Ideologin säger varken bu eller bä om vinst. Grejen är att du ska ha rätt att välja och att ingen ska tvinga dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej! C har ju svart bälte i "Guild by association".. hans absolut starkaste vapen!

      Funkar bra i kombination med att ignorera poster som motsäger hans felaktiga påståenden.

      Radera
    2. På vilket sätt skyddar nyliberalerna tex en duktig elev i en kommunal skola som får lägre betyg än en dålig elev i en friskola på grund av att friskolan utövar press på lärarna att sätta högre betyg för att man ska få fler elever?

      Och på vilket sätt skyddar nyliberalerna mig från bankerna som via inflation använder min lön och pension till att sponsra en bostadsmarknad som jag absolut inte har någon som helst egen vinning av?

      Och hur skyddar nyliberalerna mig från invandring som sänker min lön och ökar mina kostnander för skydd mot kriminaliteten som invandringen för med sig?

      Problemet med nyliberaler är att man inte förstår betydelsen av begränsade resurser, fördelning och inflation.

      I fallet betyg så finns det en begränsad resurs (dvs alla elevers samlade förmåga att lära sig). Den är normalfördelad och i ett rättvist betygsystem så ska betygen för varje individ avspegla var man befinner sig i den normalfördelningen. Om köpkraften eller övertalningskraften hos föräldrarna bestämmer betygen (betygsinflationen), som i fallet friskolor, så innebär betygsinflationen ett förtryck av de som får för lågt betyg.
      Betyg måste alltså fördelas av någon som står utanför det ekonomiska systemet, dvs staten.

      Fallet FRB som stöld har behandlats så många gånger att det inte behöver nämnas mer här.

      Samma gäller med tex invandring. Eftersom ett land har en begränsning av befintliga resurser, tex energi, så innebär invandring att dessa resurser späs ut pss som inflation spär ut penningvärdet. Dvs en enskild individ kommer att få en mindre del av de begränsade resurserna. Invandring är således stöld på samma sätt som inflation.

      Radera
    3. Neoliberal Agenda2012-02-23 23:39

      "På vilket sätt skyddar nyliberalerna tex en duktig elev i en kommunal skola som får lägre betyg än en dålig elev i en friskola på grund av att friskolan utövar press på lärarna att sätta högre betyg för att man ska få fler elever?"

      I ett nyliberalt samhälle finns inga statliga betygsystem, kommunala skolor eller statlig finansierade friskolor så frågan blir svår att besvara. Varje skola kan fritt välja vilka antagningskriterier man vill ha. Ibland kanske man väljer intervjuer, andra vill kanske ha tester osv.

      "på vilket sätt skyddar nyliberalerna mig från bankerna som via inflation använder min lön och pension till att sponsra en bostadsmarknad som jag absolut inte har någon som helst egen vinning av?"

      I ett nyliberalt samhälle så finns inget valutamonopol, ingen centralbank och inget tvång för affärer att acceptera kronor som betalningsmedel. Om vissa individer vill ha en fraktionell valuta (vilket är osannolikt) så kommer dessa människor då kunna få se värde av deras pengar inflateras bort. De som inte vill råka ut för detta väljer en valuta som är uppbackad, tex. av guld.

      "Och hur skyddar nyliberalerna mig från invandring som sänker min lön och ökar mina kostnander för skydd mot kriminaliteten som invandringen för med sig?"

      Folk har rätt att bosätta sig fritt i en nyliberal värld. Om du vill flytta till ett ställe där lönerna höga så kan du göra det, liksom andra kan flytta dit du arbetar nu, om de nu vil ha högre lön. Inte speciellt märkvärdigt. Så fungerar det ju redan idag inom Sverige.

      "Betyg måste alltså fördelas av någon som står utanför det ekonomiska systemet, dvs staten"

      Nej, det kan jag inte se. Om det är så att en organisation/företag skapar ett betyg (kvalitetsstämpling) och delar ut det på felaktiga grunder så urholkar de värdet av deras betyg. Deras affärside är ju att sälja en oberoende bedömning.

      Radera
    4. Du förklarar på ett mycket enkelt sätt hur felaktiga antaganden Cornucopia gör. Att han inte svarar är lika självklart är väl som samma anledning en kristen inte har så mycket att svara en ateist. Synd att han inte vill ta åt sig denna extremt ogenomträngliga och oemotsägliga illustration. Men är man toksocialist så är man.

      Radera
  19. Du argumenterar väldigt oärligt. Det du beskriver har ju ingenting med liberalism att göra. Skolpengen är ju fix och avtvingad skattebetalarna under hot om våld. Det du beskriver är istället fascism, dvs att staten och kapitalet sätter sig i samma båt. Du förespråkar istället socialism, dvs att staten skaffar sin monopol på undervisning.
    Man bör kunna kräva att en blog som gör anspråk på att kunna förklara ekonomiska samband och förhållanden i samhället i stort har koll på det mest fundamentala begreppen och ismerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fascism och Socialism är distraktionen.. presenten är skuldförslavning :)
      its a wonderful world..

      Radera
  20. Problemet är att många människor "köper" en hel ideologi. Som förr var det religionen... Istället för att tänka och KÄNNA efter själv vad som är sant så åker man med tyckarmaffian...
    Samma fenomen, att frikoppla huvudet, köpa färdiga ideologier och inte känna efter själv går igen i flera olika discipliner. Genudebatten, skolan, sexualitet, invandring mm. Detta har blivit politik och bygger till stora delar på ren förvirring. Själv jobbar jag med människor i utveckling och gillar frihet men byggt på det du vet inte det du gissar och tycker bara...

    Kolla gärna in denna fina norska serie med program där man intervjuar flera forskare och visar hur vissa är sååå ute och flyger med sitt TYCKANDE istället för att forska fram FAKTA...
    http://www.youtube.com/watch?v=r-KbHyJ6rLU

    SvaraRadera
  21. Om en skola kan få elever att välja den, kan ge dem bra utbildning och sen även visa vinst så är det inte bra enligt vissa radikala debattörer.
    Jag tror de önskar att dessa skolor inte fanns så skillnaden mellan olika elevers ambitioner inte blev så övertydlig.

    Om ni återregleringsförespråkare kan säga varför det går så uruselt för vissa elever trots dubbel skolpeng så vore jag tacksam. Är en blandad skola räddningen för dessa elever? Vad blir den då för dem som nu väljer bort denna skola?

    Skatterna bör utnyttjas effektivt, men vem effektiviserar i en miljö där outnyttjad budget ger lägre tilldelning nästa år? Systemfel!!

    SvaraRadera
  22. Självklart måste skolan förstatligas. Endast staten(samhället) vinner på att eleverna faktiskt lär sig något. För kommunen har länge huvudintresset varit att hålla nere kostnaderna och därmed lönerna för skolan. Att låga lärarlöner ger usla lärare rör inte kommunerna i ryggen. Att sen införa friskolor gör ju hela saken etter värre. Varför skulle kapitalet vara intresserat av att en elev får gedigen kunskap i olika ämnen?

    Friskolereformen är idioti från början till slut. Förutom dåliga kunskaper har vi också fått en betygsinflation. Bästa exemplet är väl ändå Essunga kommun som hela Sveriges skolor vallfärdat till för att se hur i hela friden dom lyckades höja andelen godkända så snabbt. Deras metod har lärts ut till många skolor. Sen så visar det sig att det enda dom faktiskt gjort är just att höja betygen, resultaten på nationella prov har inte höjts.... Japp, så enkelt var det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Staten är inte Samhället.

      Staten vinner inte på att eleverna lär sig något. Staten vinner på att göra folk beroende av staten.

      Radera
    2. Vem representerar då bäst samhället? En liten kommun, en vinstdrivande företag eller staten?

      Radera
    3. 05:10 den fria marknaden representerar folket, med allt vad de vill göra med sina begränsade resurser. En friskola vill ju självklart att en elev ska lära sig, annars vill inga föräldrar sätta sina barn i den skolan. Stockholmssyndromet är överväldigande...

      Radera
    4. Men hur vet föräldrarna att det är en bra skola, på vilket sätt kan de mäta detta? Genom betygen (glädjebetygen)? Rykte? Ett rykte är ju historia så snart en årskull gått ut. En tv-apparat är samma tv-apparat om jag köper den nu eller nästa år. Men en skoltjänst behöver inte alls vara samma sak. Alla lärare kan ha slutat osv. Kapitalet vill att det ska framstå som en bra skola men det behöver inte nödvändigtvis vara det. Dessutom hur byter du skola åt din teling när det visar sig vara en usel skola? Exakt hur vet du vad dom gör i skolan hela dagarna?
      Jag stötte på en fd elev som gått på någon ny trevlig friskola han beskrev det som en enda semester, ingen kollade närvaron, knappt några lektioner, men höga betyg till alla. Resultat blev att både pöjken, föräldrarna och skolan var glada, alla utom just samhället som förhoppningsvis vill ha kunniga medborgarna (och så kanske pöjken på lite längre sikt).

      Radera
    5. 06:36 Låt andra företag betygsätta ungdomarna än skolan själv. Det är som cornus förslag förutom att det inte är centraliserat utan konkurrensutsatt.

      Radera
  23. Bara apropå betyg
    Finns ju en utbildning,IB, som sker på engelska
    Skrivning samtidig i hela världen
    rättas centralt
    verkar rätt sunt
    Tack och lov såg ödet till att mina barn kunde åtnjuta dylik utbildning
    Att de sedan valde fortsatt " utbildning" i sverige är ju bara
    för sorgligt

    Jungman jansson
    " anonym"

    SvaraRadera
  24. Nu har du missförstått grunden för utveckling igen Cornu.

    Friskolor fyller en funktion iom att de skapar konkurrens. En verksamhet som inte utsätts för konkurrens (dvs den kommunala skolan) kommer stagnera i form av sjunkande kvalitet. Konkurrens (via liberalism och marknadsekonomi) är alltså grunden för utveckling, här är skolan naturligtvis inget undantag.

    Som i all fri affärsverksamhet är friskolor naturligtvis ingen garanti för att deras skolverksamhet i alla lägen kommer skötas mer effektivt (gentemot kommunala), men det är ett sätt skapa möjlighet till verksamhetsutveckling via konkurrens.

    Sen kan jag lägga till att av de 50 bästa skolorna var 42 % friskolor, av de 50 sämsta var 94 % kommunala skolor, men det är mer en bisak.

    Läs RPMs inlägg i debatten.

    http://www.newsmill.se/node/36779

    SvaraRadera
    Svar
    1. Majoriteten av såväl de bästa som de sämsta skolorna var alltså kommunala.

      Att de 94% sämsta var kommunala är ganska självklart. I vissa områden är inte friskolorna intresserade av att verka.

      Radera
    2. För övrigt så rättas centralproven av friskolornas lärare, som är måna om att skolan skall se bra ut. Plus som nämnts så kan det förekomma otillbörlig hjälp vid centralproven. Alla friskolor vill med alla medel få så bra resultat (på pappret) som möjligt.

      Radera
    3. Återigen, friskolor är inte en garanti för att skolverkamheten i alla lägen kommer skötas bättre jämfört med kommunal regi. Jag skulle tex inte sätta mina barn i en friskola med alltför religiös prägel. Men friskolor utgör ett alternativ till den kommunala flumskolan som på sina håll utvecklades under 90-talet.

      Ett problem som jag själv noterat i flera kommunala skolor är den politiskt korrekta pedagogiken som ofta florerar där, med tex problembaserat lärande för barn i lågstadiet.

      Därmed inte sagt att fenomenet inte existerar i friskolor, men friskolor ger mig valmöjlighet att hitta en skola som jag tror på.

      Min misstanke är att genuspedagogik snart smyger sig in i framför allt kommunala skolor, om den inte redan gjort det.

      Radera
    4. 1) I friskolor hamnar barn vars föräldrar tycker skolan är viktig. I friskolor hamnar inga barn vars föräldrar inte tycker skolan är viktig. Detta har oftast en koppling till föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt skolverkets undersökningar så är det just föräldrarnas utbildningsnivå som spelar störst roll för elevernas resultat i åk 9. Förskolorna *borde* alltså prestera bättre, allt annat vore väldigt konstigt.

      2) Fri konkurrens leder inte automatiskt till det man faktiskt vill ha, kvalitet. (Har du tittat på Plus eller Uppdrag granskning nån gång?) Det funkar om utvärdering och återkoppling är bra. Annars kan man lika gärna få snyggt förpackat, hårt marknadsfört skräp. TV-Shop-skolor? McSkola? ParadiseHotel-skolan? Jag tycker friskolor är jättebra om de drivs av huvudmän som vill bedriva en alternativ pedagogik eller vill tillhandahålla ett lokalt alternativ. Det borde ju vara uppenbart att ett vinstintresse kombinerat med ägare utan koppling till verksamheten ger incitament för aggressiv marknadsföring, snålande med resurser och betygsinflation. Det är ett sätt att konkurrera framgångsrikt nämligen - det tar många år att få återkoppling på studierna.

      3) Att enbart konkurrens skapar utveckling och att en icke konkurrensutsatt verksamhet alltid stagnerar är en i högsta grad "religiös" uppfattning.

      Radera
    5. 1. Varför skulle monopol bättre utveckla verksamheter jämfört med en konkurrensutsatt verksamhet?

      2. Tror du någon skulle sätta sina barn i en "tv-shop-skola"?

      3. Vad gör man om man som förälder inte sympatiserar med problembaserad inlärning och genuspedagogik som florerar inom den kommunala skolan?

      Radera
    6. 4. Sätt du dina ungar i en kommunal skola så sätter jag mina i den skola som jag tror är bäst för mina barn.

      Case closed.

      Radera
    7. 1. Missförstått frågan? Har du något att invända på punkt 1?
      2. Gör dig inte dum. Naturligtvis marknadsför man sin produkt med alla de nyckelord som triggar ett "köp". Man ser till att lokalerna är snygga, webbsidan proffsig och alla säger rätt saker. Snygg yta. Det är inte lätt att "testköra" en skola. Sen har man ju problemet med confirmation bias för de föräldrar som rekommenderar skolan.

      Bildade människor köper mögelfällor till hus för mijontals kronor eller pensionsfonder som är rena rånet. Självklart kan de välja fel skola också.
      3. Nu vet jag inte om det är mina punkter du kommenterar. Jag känner inte igen den beskrivningen från F0-3, men nu är det ju faktiskt så att kommunala, liksom friskolor, får välja inriktning. Försöker förändra genom att göra sin röst hörd? Letar upp en annan kommunal skola? Letar upp en friskola? Se nedan.
      4. Mina barn går (numera) i en friskola (som inte ägs av riskkapitalister på Guernsey för övrigt). Problemet jag har är med :

      a) myter om att fri konkurrens alltid skapar det man vill verkligen är ute efter.
      b) att statligt finansierade friskolor får dela ut vinst till ägarna vilket ger incitament för kortsiktigt ägande (om man däremot vill använda överskottet till att betala ut överläkarlöner till lärare har jag inget problem med det).
      c) personer som struntar i hur det går för andra i samhället bara deras barn klarar sig.

      Radera
    8. Tack. Allt som efterlyses är lite balans istället för tokliberalism.

      Problemet med ideologiskt blinda människor är att ordet balans inte existerar i deras värld.

      Radera
    9. RE 11:18

      Jag förstår att du känner dig lurad av marknadskrafterna om du fått för dig att du alltid ska vara nöjd med alla produkter och tjänster du köper som skapats under fri konkurrens. Då kan jag tyvärr upplysa dig om att du kommer bli missnöjd många gånger till under din levnadstid.

      Att man konsumerar en produkt/tjänst som man möjligen inte är nöjd med, för att sen byta till en annan leverantör är ju poängen med konkurrens. Det är när man inte kan byta, dvs under monopol, som problem uppstår. Man tvingas konsumera den möjligen defekta produkten/tjänsten och leverantören har inget incitament att utveckla produkten/tjänsten.

      Konkurser och product failures är en del av marknadsekonomi och kapitalism. Den som inte förstått det borde läsa en grundkurs i ekonomi.

      Att du sen gillar mononpol och statliga/kommunala leverantörer säger jag inget om, det är ditt val. Det fina med fri konkurrens är att vi andra kan, om vi så önskar, kan välja ett annat alternativ.

      (Detta är äkta "balans" Cornu, till skillnad från din blinda antiideologi)

      Radera
    10. Ah, jag förstår, om man är missnöjd så får barnen gå om högstadiet någon annanstans? Hur byter man leverantör av en tjänst vars kvalietet inte märks förrän det är försent (om de inte är helt puckade och inte ens kan upprätthålla illusionen av att allt är bra). Vi skall alltså inte skapa incitament för sådana produkter, vilket det nuvarande systemet gör. Det går att åtgärda om man inte är helt ideologiskt förblindad.

      Alternativ är jättebra. Det har i alla tider varit helt OK att sätta sina barn i privatskola om man vill (men det har förmodligen inte den bildade medelklass som omhuldar det nuvarande systemet råd med). Jag tror att skolor i stiftelseform eller kooperativ med statlig finansiering är alldeles utmärkta alternativ för att inspirera, konkurrensutsätta och stimulera den statliga skolan. Här handlar det om hur samhället använder sina resurser.

      Eftersom vi spenderar skattepengar på detta vill vi ha just det som är mest "samhällsekonomiskt lönsamt". Inte det som är bäst för välutbildade föräldrar med god ekonomi.

      Vad är det för problem man har löst med den här skolreformen? Att fler och fler går ut grundskolan utan att kunna läsa? Knappast.

      Att vi priviligierade "vi andra" med 5+ års högskoleutbildning kan välja det vi anser bäst är ju kul för oss, men de som är beroende av tjänsten (barnen) kan varken välja själv eller ångra sig. De som gör informerade val är bara de människor vars barn skulle klarat sig bra i vilken "flumskola" som helst. Är det helt oväsentligt för oss att barn till struliga föräldrar i problemområden går ut skolan utan att kunna läsa? Jag tror inte det. Det borde om inte annat ligga i vårt rationella självintresse att se till att det inte blir så.

      Radera
  25. Hej Cornu,

    Jag är lite nyfiken på dom här människorna som du kallar "tok- och nyliberaler".

    Vilka är dessa personer egentligen, har du någon som utgör ett typexempel?

    Vad jag förstått av dina inlägg så handlar det om allmänt ondsinta personer som stjäl pengar från det allmänna i form av vinster från korrupta verksamheter.

    Tycker det låter som ett vänsterkonspiratoriska begrepp, men som sagt om du kan ge några exempel på tok- och nyliberala personer så kan jag kanske förstå bättre vilka du menar och vilken ideologi dom företräder.

    Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vinstdrivande företag är inte ondsinta, de gör det de skall - tjäna pengar.

      Tokliberaler är sådana som under alla omständigheter försvarar avregleringar, utförsäljningar, marknadsanpassning och konkurrensutsättning utan någon som helst möjlighet till att tänka nyansering.

      Förr i tiden bar dessa omkring på en Bibel, samma slags blinda människor fast religionen kallas nyliberalism istället för kristendom idag. Därför tar de också väldigt illa vid sig när man kritiserar deras gud Marknaden eller deras överstepräster ekonomerna eller Jesus Milton Friedman.

      Radera
    2. Jag tycker det snarare är ni etatister som för en näst intill religiös debatt. Allt som ni är rädda för ska staten komma in och skydda folk med, utan en tanke på att mannen med vapnet både kan hjälpa och stjälpa. Det är den där inkonsekventa hållningen till makt som gör att folk kan utnyttja det till lite vad som helst. Du anser si nån annan anser så, vad är egentligen rätt? Låt den fria marknaden bestämma det säger jag.

      Radera
    3. Vad är det som är så farligt med staten? Vi har en gemensam organisation som kallas staten som skall ta hand om gemensamma intressen för medborgarna i Sverige. Om det vore ett multinationellt bolag skulle ingen drömma om att argumentera på det här viset.

      Det finns alltså inga samordningsvinster att göra i ett stort bolag? Vertikal integration är alltid fel. Horisontell integration är alltid fel. Ingen ide att tänka eller räkna på saken. På mitt jobb (200+ anställda) finns det personer som sköter tjänstebilar och telefonabonnemang. Det finns alltså INGA vinster på att centralisera den funktionen? Om alla anställda själva upphandlade dessa grejor separat så skulle det bli både effektivare och billigare (trots att det även skulle gå arbetstid för alla på att jämföra priser och förhandla fram rabatter)?

      Det konstiga är att samma människor ofta samtidigt framhäller förträffligheten hos den merkantilistiska diktaturen Kina, som konkurrerar skiten ur amerikanska och europeiska företag, ofta med hjälp från just den förhatliga staten.

      Varken jag själv (eller cornu misstänker jag) kommer från vänsterhållet i den här frågan. Spontant brukar jag sympatisera med liberala ideal. Däremot så har jag insett att de som cornu kallar "tokliberaler" har en orealistisk, nästan religiös syn på ekonomi och samhället som är lika världsfrånvänd som socialisters och förespråkare för planekonomi. Man kan ju inbilla sig att allt kommer att bli toppen bara man tar bort staten och avreglerar allt, "but wishing doesn't make it so".

      Radera
  26. Fast, vinster kan också gör att skolorna kan locka till sig de bästa lärarna genom högre löner och på så sätt bli än bättre och bättre och bättre....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart, cornu tycks helt ha glömt bort att prissystemet fungerar som ett signalsystem för var resurser bör allokeras. Tragiskt lite koll man kan ha....

      Radera
    2. Tragiskt att ni har en så naiv och idealistisk syn på hur ekonomi fungerar. Vilket är just det som Cornu försöker belysa i den här "inlägsserien".

      Varför skulle man bränna pengar på att erbjuda en bättre produkt när man kan göra större vinst på att erbjuda en snygg yta? Om man har så lång tid för återkoppling i kombination med kortsiktigt ägande så finns det ingen anledning att inte maximera avkastningen i några år och sedan sälja.

      (Att ni båda anser att vi inte skall ha lika bra utbildning oavsett var i landet man bor och vilka föräldrar man har tar jag för givet. Annars vore ju det ett argument.)

      Radera
    3. Men varför kan endast staten garantera att man erbjuder nåt mer än en snygg yta? varför skulle det inte gå genom konkurrens? Staten om något brukar väl ofta vara den som är bakom lite substans och mycket yta? Kritiken kring lång återkoppling kan ju lika gärna appliceras på staten. Ju mer man frisätter ekonomin desto större möjligheter till adekvata feedbackmekanismer, istället för att nån byråkrat ska sitta och bestämma ett statiskt regelverk alla måste följa, oavsett om det är effektivt eller inte.

      Radera
  27. Friskolor är inte liberalistiska i den mån du önskar. De självkorrigerande prismekanismerna existerar inte, simple as that. Din uppenbara brist hur liberalismen fungerar i teorin är förvånande.

    I övrigt den bästa bloggen!

    /D

    SvaraRadera
  28. Du rör ihop olika saker.
    (a) Valfrihet gällande skola
    (b) Betygen som inträdesbiljett till högskolan

    Om vi börjar med (b). Orsaken till att betygen har så stor vikt är att de är inträdesbiljetten till högskolan och att inga spärr-mekanismer finns i skolvärlden som kan reglera det "uppåt-tryck" som finns på betygen. Betygens värde utanför denna kontext är helt försumbar.

    Förr i tiden, när ungarna inte tvingades in på högskolan för att maskera ungdomsarbetslösheten, så var också betygsinflationen mycket mindre. Eftersom betygen saknade värde efter skolan för dem som inte skulle in på högskolan.

    Problemet löses mycket enkelt genom inträdes-prov på respektive universitet (och/eller linje). Så gör man t.ex. på Cambridge (var där med grabben när han sökte in).

    Om universiteten fritt kan sätta sina inträdes-krav och utforma sina prov, så kommer betygens värde att till stora delar försvinna. Man kan jämföra med betygens värde efter avslutad universitetsutbildning, som ju är lika med noll.

    Sen har vi (a), som primärt gäller möjligheten att välja skola. Som förälder, är jag otroligt tacksam för den möjlighet vi hade att välja bort skitskolor, som t.ex. belade grabben med "matte-förbud", eftersom han fixade matten snabbare än klasskompisarna.

    När väl valfriheten är stipulerad, så gäller det att utforma ett system som också befrämjar detta. Eftersom Sveriges ekonomi i allt väsentligt fortfarande är socialistiskt, valde man bort det uppenbara alternativet att man helt enkelt först får behålla sina pengar och sen betalar för skolgången vad det kostar. Utan det blev en kompromiss mellan olika samhällssystem, där det offentliga pytsar ut en symbolisk summa per elev (aka skopeng). Denna peng motsvarar inte på något sätt elevkostnaden i den offentliga skolan, men utgör hursomhelst intäkten per elev. Man har också förhindrat alla möjligheter till att öka intäktsströmmen per elev, genom att förbjuda skolavgifter.

    Därför har vi ett icke-fungerande ekonomiskt system i skolan, där bara kostnadskapningar är möjliga. Detta system utgör nu en "sittande fågel" för alla DDR människor, som kastar sten på eländet just för att de hatar att vanligt folk ska få bestämma själva över sina liv.

    Ännu värre utformat är äldrevården, där gamlingarna inte ens har möjlighet att välja bort skit-inrättningar, av vilka vi fått läsa om i pressen.

    SvaraRadera
  29. Om centralrättningen läggs ut på riskkapitalbolagen är det inte säkert den blir så rättssäker den heller. Jämför t ex med Profficehanteringen av lärarlegitimationerna. Saken görs inte bättre av att regeringen nu lägger ut utredningsväsendet på entreprenad också. Riskkapitalet äger skolorna vars "centralprov" rättas av riskkapitalet som i sin tur utreds i samband med förslag till ny "lagstiftning" av riskkapitalet. Än värre blir det av att det är svängdörrar mellan marknaden och politiken i termer av höga poster. Se gärna bloggpost http://komigenuva.wordpress.com/2009/11/24/den-legala-nihilismen-och-gasledningarna/

    SvaraRadera
  30. Jag är en sån där "tokliberal" som Cornucopia talar om (antar jag - det är lite svårt att veta vad definitionen egentligen är).

    - Givet fasta priser på utbildning (som centralplaneras), varför skulle friskolorna kunna komma undan med att erbjuda sämre utbildning än kommunala? Det funkar inte i andra branscher att erbjuda produkter till samma pris, som är markant sämre än konkurrenternas.

    - Problemet med betyg (och betygsinflationen) är dock högst reellt. Men är lösningen verkligen att avskaffa allt vad privat utbildning heter? Det tror inte jag. Någon form av standardiserade tester vore väl rimligare (kanske motsvarande SAT i USA).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mengerian, som det framgår i andra kommentarer ovan är återkopplingen inte omedelbar när det gäller skola. Hur bra eller dålig skolan var visar sig inte förrän många år senare och dessutom är alla individer så det går inte att jämföra med en annan produkt.

      Dåliga friskolor kan överleva genom reklam, gratis datorer betygsinflation etc.

      Radera
    2. Dåliga kommunala skolor kan överleva för att de skyddade av monopol.

      Radera
    3. Hurdå? I Sthlm norrort har kommunala skolor lagts ner på grund av brist på elever. Det finns inget sådant skydd vad jag vet.

      Sedan är det ju svårare att avgöra från provresultat om kommunala skolor är jämförelsevis bättre eller sämre eftersom det finns en snett urval av elever mellan kommunala/friskolor.

      I friskolor går endast barn till föräldrar som bryr sig om sina barns skolgång och planerar i förväg. Kommunala skolor *måste* ta emot de elever som tillhör urvalsområdet, ofta med ett mindre än ett havårs förvarning. De barn som har "problemföräldrar" går alltså i den lokala defaultskolan som alltid är kommunal. (Och det är ju föräldrarna som har störst påverkan på barnens skolresultat.)

      Att kalla tvånget att ta hand om alla elever utan kösystem eller förvarning kan väl knappast kallas för "monopol"?

      Vad gäller elevens egna förutsättningar är nog däremot inte utvalet lika snett. Engagerade föräldrar sätter ofta sina barn med lässvårigheter i friskolor med individinriktad specialpedagogik (typ montessori). Engagerade föräldrar vars barn är "stökiga" väljer ofta friskolor med "diciplininriktning". (Inga siffror på det, bara egna okontrollerade observationer.)

      Radera
    4. Monopol hade den kommunala (eller statliga) skolan haft om friskolor var förbjudna.

      Då hade dessa skolor kunna vara hur dåliga (eller bra) som helst utan att man haft något alternativ. Idag finns det tack och lov alternativ och eleverna kan söka sig till de skolor som de föredrar.

      Det verkar som att vissa tror att bara för att man förbjuder friskolor så kommer alla skolor (i kommunal regi) fungera bra.

      Radera
    5. Hur bra eller dåliga produkter i allmänhet är visar sig först några år senare. När du köper en ny bil vet du inte på förhand hur bra kvaliteten är. Därför spelar _varumärken_ en stor roll i vårt ekonomiska system. Om jag lägger extra pengar på att köpa en BMW gör jag det antagligen p.g.a. deras track-record (jämfört med en Renault). Att feedback-mekanismen inte är perfekt eller omedelbar innebär inte att den är tandlös.

      Sen kan man heller inte utan vidare anta att alla föräldrar/elever är ointresserade av själva _kunskapen_, utan bara vill åt inträdesbiljetten till högskolan (oavsett hur bra skolan rustar eleverna inför den). Men världen är full av motexempel, då det är vanligt att ta privatlektioner i många länder. Men då har en poäng ändå: det är väldigt viktigt att kunskapen mäts sakligt. Betygsinflationen måste förhindras på något sätt (annars öppnar det dörren för att fler väljer skolor som ger dem höga betyg för liten insats). Jag tror att standardiserade tester (inte nödvändigtvis de-jure, utan kanske de-facto) skulle hjälpa till på den punkten.

      Radera
  31. Det fina med tokliberalismen är att det tillåter toksocialister som Cornucopia att ha sin stat i det tokliberala samhället köra sina statliga skolor och de som vill får köra privata skolor och tjäna pengar. De som ger sämst utbildning kommer dö ut. Vilket är de privata enligt Cornucopia. Så jag ser inte problemet med tokliberalismen. Skillnaden är bara att i toksocialismens samhälle så brukas det våld mot de som inte håller med Cornucopia. Ett ganska lätt exempel för att visa vilken ideologi som är överlägsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Toksocialist". Underbart. Måste lägga det till bloggbeskrivningen.

      Det är så härligt när folk bestämmer sig för vad jag är för någon.

      Radera
  32. Jag är tokliberal, inte för att maximera vinst, utan för att maximera FRITHET.

    SvaraRadera
  33. Mikael Jordnära2012-02-24 09:38

    Jag skulle vilja dra detta till den klassiska teorin Moral Hazard, vilket i mångt om mycket kan anknytas till just friskolor. De behöver nämligen inte bära kostnaden för "kasst lärande", betygsinflation med mera. Det är samhället som får stå för dessa kostnader. Incitamentet är därför fullt rationellt och försvarbart, precis som hos banker, att skita i eleverna och MAXIMERA vinsten. Friskolan behöver ju heller inte finnas kvar på obestämd tid, utan kan starta och bedriva sin verksamhet under några få år för att göra vinst och sedan dra sig tillbaka. Vi har sett flera sådana exempel i Sverige.

    Jag har själv gått på en friskola, en mycket bra sådan som tog in endast 50 elever per år. Det var drivna lärare som brann för sin sak, och de hade ett business-mindset och hållbarhetsfokus som de var mån om att överföra till eleverna. Jag hade betydligt högre krav ställda än på någon kommunal skola på den ort jag bor. Lärarna på min skola hade förstått att det är kunskap som ger gott rykte, inte lyckobetyg.

    Faktum kvarstår... oavsett om man tycker om friskolor eller inte, att man MÅSTE införa övergripande kvalitetskontroller av ALLA skolor. Betyg måste mätas och åter mätas likvärdigt, och varför inte som föreslagits kanske ha en central organisation som både ställer ut och rättar ALLA prov i åtminstone samtliga kärnämnen. Denna centrala organisation skulle få ta emot "kodade" prov från alla skolor i Sverige. Då minimerar man risken för att någon skola favoriseras. På den högskola jag läste så hade vi t.ex. anonyma tentor.

    Alternativt kan man göra det förbaskat enkelt. ALLA prov i möjligaste mån skall ha Multiple Choice! Vem kan fuska då? Så gjorde de med flera kurser i Korea eftersom det är effektivt och mätbart. Därmed inte sagt att det är det bästa sättet att mäta kunskap på, men det blir åtminstone rättvist och på gemensamma grunder.

    Eller... som vissa redan varit inne på. Examensprov!

    Någonting måste ju trots allt ändå göras eftersom vi bokstavligt talat halkat efter ganska rejält i kunskapsnivå i Sverige... Vi kan inte smeta bland betyg och tramsa runt för länge till! Betyg och prestation skall mätas på individnivå, och är det F så är det F som gäller. Föräldrarna får börja pusha sina barn att plugga lite hårdare, precis som man gör överallt i hela världen.

    SvaraRadera
  34. Jag kan inte låta bli att känna att det är väldigt mycket halmgubbar i Cornus argumentation. Den här nyliberalen som absolut tycker att skola B under alla omständigheter är bättre, oavsett hur undervisningen ser ut - jag blir väldigt nyfiken på den personen och om den överhuvudtaget finns i verkligheten i ens ett enda exemplar. Tänk dig att den här nyliberalen ska gå ut och äta mat - hur väljer den restaurang? Genom att gå igenom årsredovisningar för alla restauranger i området och sedan gå till den med högst vinstmarginal? Låter som en osannolik konstruktion. Men det är ju exakt det resonemanget som Cornu verkar anse att hans meningsmotståndare för.

    SvaraRadera
  35. Den enskilt största faktorn för kvalitet inom skolorna är lärarna.
    D.v.s hur duktiga lärarna är och med vinster kan de bra skolorna åtminstone ha chansen att höja lärarlöner och dess status i samhället.

    Att kommunalpampar skall bestämma löner till våra lärare är inget jag tycker är bra, de brukar ha allt för lätt att prioritera annat som badhus och andra skrytbyggen.

    Där har vi den stora vinsten med friskolor, men de kommer inte att komma över en dag utan ta lite tid.

    SvaraRadera
  36. Fast glädjebetyg har inte ett smack med friskolor att göra, det förekom ofta på min tid. Därmed inte sagt att jag tycker friskolor är bra, jag är neutral i den frågan. Det jag dock förvånas över när det gäller utbildning och skola är den fantastiskt frustrerande attityden "jamen det funkade ju när jag gick i skola" eller "så gjorde man alltid förr". Vem bryr sig? Igen vid sina fulla sinnens bruk kan hävda att utbildning i Sverige varit felfritt. Vi lever i ett samhälle där alla människors kvalitéer måste uppmärksammas och inte bara rätta alla i ledet. På så sätt ser jag friskolor som en verktyg för att uppnå detta.

    SvaraRadera
  37. Har en son som vi flyttade ur den kommunala skolan eftersom han trots att han låg par år före inte slapp att redovisa läxor han kunde sedan länge. På Vittra fick han bemötande och undervisning på den nivå han var trots att han inte årsmässigt passade in, samt (visst)stöd (efter tjat från föräldrar) för att tenta av gymnasiet trots att han gick i 5-6an. Jag är inte nöjd med den kommunal skola jag sett! Jag är inte nöjd med/imponerad av Björklunds "reformer" - om något driver de läraryrket till ett skråväsende och strömlinjeformar all undervisning. Alla är inte lika, till och med den socialdemokratiska så kallade flumskola var bättre! Nu höjs kraven för alla, men klasserna och elevunderlaget är fortfarande hetrogent - segmentera klasserna efterförutsättningar och utmana alla på en nivå de klarar... inte politiskt korrekt... USCH!

    Hade tills nyligen en mor som bodde på privat drivet utskällt korttidsboende (KBA) och trivdes och gick snabbt framåt hälsomässigt. Sedan flyttades hon kommunalt långtidsboende där hon vantrivdes och där den infektion som kortidsboendet med framgång lyckats trycka tillbaka blommade upp och hon dog efter 2 månader. Det kommunala boendet var dyrare, istället för 6600 kr/månad blev det kring 7500-8000 beroende på den vård de ansågs behövas, egentligen sak samma men tror att hon fick mer vård på korttidsboendet. De tog inte med min mor när det var fest för de andra - hände inte på korttidsboendet. När hon dog sa vi muntligt upp platsen, skrev ett brev till hyresvärden (fem politiker i styrelsen) - inget svar. Efter månadsskiftet ringer föreståndaren och meddelar att flyttstädning ska utföras, att de inte kan administrera att det bolag som städar korridorerna tar rummet och debitera oss. Rummet står alltså tomt i en månad (hittills) trots att det är 5-6 månaders kö dit...!!!

    Skriv bra/tydliga avtal (borde kunna fixas förlaga via kommunal/landstingsförbund - vad ska de annars göra?) och privatisera rubbet eller 75%! Min erfarenhet är att offentliga utförare är/kan vara kass!
    /PKo

    SvaraRadera