Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2012-02-22 11:55

BKN: Slut på billiga rörliga bolån

Statliga Bostadskreditnämnden (BKN) har släppt sin senaste marknadsrapport, med den talande titeln Tiden med billiga rörliga bolån är över (PDF), som klart och tydligt förklarar varför inte bolåneräntorna sänks när Riksbanken sänker reporäntan. Se även artikel hos Bonnier/DN.



Finns gott om grafer i rapporten, en del nästan rakt av motsvarande grafer över bankernas finansieringsräntor för bostadslån respektive Riksbankens styrräntor som jag visat tidigare på bloggen.

Extra intressant med tanke på den förvirrade debatt som gäller från konspirations/haverist-håll där man har svårt att förstå hur banksystemet fungerar i verkligheten, är att BKN klart och tydligt redovisar hur bankerna finansierar bolånen, dvs varifrån de får pengarna som lånas ut till bostadsmarknaden.
Andel finansiering av bolån
via säkerställda obligationer

Svaret är entydigt - pengarna till bostadslånen lånas upp via bostadsobligationer och sedan 2009 sker detta uteslutande med sk säkerställda obligationer. Denna andel är stadigt ökande, bland annat pga de kommande reglerna enligt Basel-III.
Spreadar bostadsobligationsränta
minus statslåneränta - Sverige, Danmark
och Tyskland. 

Det blir alltså räntorna på säkerställda obligationer som styr bolåneräntorna, inte Riksbankens reporänta. Reporäntan fungerade som styrmedel under perioden 2002 - 2007, men har sedan blivit allt mindre relevant.

Även rörliga räntor styrs av säkerställda obligationer. För att göra om de långa räntorna hos obligationerna till rörliga räntor måste bankerna använda ränteswappar, vilka före 2009 var "nästan gratis", men idag kan kosta upp mot 1%. Läs mer om det hos exempelvis E24. Nu är en liten del av finansieringen av bolån via exempelvis inlåning och inlåningsräntor på bankkonto påverkas omedelbart av reporäntan, eftersom bägge är "över natten"-räntor. Så bolåneräntorna sänks faktiskt lite grann när reporäntan sänks, vilket vi också sett. Men det mesta beror på obligationsmarknadernas räntor och kostnaden för ränteswapparna.

Så vad som än sägs om hur bankerna skapar krediter så är verkligheten att bolånens finansiering främst ordnas via inlåning genom att ställa ut obligationer till marknadsräntor. Och spreaden mot t ex statslåneräntan har stigit rejält när marknaden vill ha betalt för den risk som den svenska bostadsbubblan innebär.

Finansieringen i exempelvis Tyskland är annorlunda, men så har de ingen bostadsbubbla heller och har inte haft det på många decennier. Istället finansieras bostadslånen där främst via direkt inlåning via bausparkassen.

Nu lär få bolånetagare läsa BKN:s rapport, men så är det med den saken. Finns mycket intressant, t ex påpekar BKN att med det svenska systemet tar banken i princip ingen ränterisk alls utan all risk hamnar i knät på bolåntagaren som också är helt beroende av bankens godtycke för att alls få lån.

Kort sagt om man vill gnälla på banken så är enda saken man kan göra åt det hela att sälja sin bostad, lösa lånen och hitta något att hyra.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

93 kommentarer:

  1. Då kommer genast frågan, ska man binda sina lån?

    Tidigare har jag uteslutande kört bolån rörligt, elpris bundet.

    Vill minnas att det också varit din uppfattning, vad tror du gäller framgent?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det stämmer. Min uppfattning har varit rörlig ränta och extraamortera skillnaden mot fast ränta. Det kanske man skall ompröva och istället låsa (med ansvarsfull amorteringsplan) på längst tillgängliga tidsintervall nu när räntorna trots allt är väldigt låga????

      Radera
    2. Tål att kluras på.
      Om man tror att ränteswapparna blir dyrare, vilket de säkert kan bli, så kan det bli billigare att binda på längre tid.
      Allt beror på vilken risk man anser våra bolån utgör, högre risk vid tex recession så kan vi ju hamna helt fel. När räntorna borde sänkas så kommer de höjas av osäkrare bostadsobligationer och högre pris på swappar.

      Jag har hela tiden ansett att världen med sin skuldbörda måste hålla räntorna låga, men nu kanske det inte blir så för de med privata eller företagslån. Riksbankerna håller låg styrränta för att klara sina skulder men det hjälper inte privata eller företagens lån.

      Hoppas någon duktig räntesnubbe kan ge oss en bra gissning hur det kommer att utveckla sig?

      Elpriset binder jag om på minst 3 år nu igen. Det har varit mycket lönsamt.

      Radera
    3. Själv band jag hela mitt bolån på 10år till 3.99% i januari.
      119 trygga o billiga månader kvar:)
      Vad tycker du C?

      Radera
    4. Svårt det där. Binder man så riskerar man ju att tvingas betala ränteskillnadsersättning om man vill lösa in lånet innan tidsperioden gått ut.

      Radera
    5. Anonym 2:59

      Just nu i prisområde 4: rörligt pris 81.0 öre/kWh, fast pris 3 år 99.4 öre/kWh...

      Radera
    6. Anonym 05:19

      Dummaste kommentaren jag sett.

      Feb 2010: Rörligt pris 162,85, Mitt fasta 3 årspris 93,38
      Dec 2010: Rörligt pris 148,66, Mitt fasta 3 årspris 93,38

      Behöver jag säga att jag sparat bra med slantar senaste 3 årsperioden med bundet elpris?

      Passar mig bra nu att det rörliga priset är skapligt lågt, då man ska teckna nästa 3 årsperiod.

      Radera
    7. Anonym 5.38

      Vilka enstaka datum har du då hittat...?

      Radera
    8. Tillägg till mitt svar 8:49 på Anonym 5:38

      Rörligt elpris som jag betalat under 2010

      Jan 93,87
      Feb 126.44
      Mar 81,80
      Apr 63.47
      Maj 58,39
      Jun 60,19
      Jul 64,41
      Aug 61.43
      Sep 68 92
      Okt 68,42
      Nov 76,05
      Dec 114,59

      Inget år varken före eller efter 2010 har varit så dyrt...

      Radera
    9. Visst kan räntan sjunka men har man hyfsat bra avtal ligger den på ca 2500 kr/mån på en lånad miljon. Den största fantasiförlusten man kan göra om räntan sjunker är alltså 2500 kr/mån. Det är inga pengar.

      Däremot kan räntan stiga till vad som helst, det är ingen som vet. Så är man riskaversiv binder man lånen.

      Radera
  2. Kan du berätta lite om vilka som köper dessa obligationer, och vad som händer när värdet på bostäderna sjunker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det skulle jag också gärna vilja veta, vilka har haft så otroligt mycket pengar att pumpa in ?
      Är det då de ständigt ökande företagsvinsterna som går dit ?
      De måste ju i sin tur då bero på tillväxt i ekonomin.
      Men det skulle ju då också innebära att penningmängden bara ökar i takt med tillväxten.

      Radera
    2. Jag hade en liten slant i gamla bostadsobligationer från Stadshypotek numera SHB. Sålde och flyttade pengarna till Riksgälden i höstas, enligt devisen "panik är bra om man får det före alla andra". Så jag antar att jag har bidragit till högre bolåneräntor.

      Radera
    3. Det är det massiva pensionssparandet i västvärlden (minst 10 % av lönesumman år ut och år in, det blir MASSOR av miljoners miljarder sammanlagt). Denna mängd pengar har under decennier jagat investeringsutrymme och skapat den ena "bubblan" efter den andra. Nu genomgår dock västvärlden en markant demografisk förändring i och med att 40-talisterna (som är en stor grupp med mkt sparande) går i pension. Sparandeöverskottet försvinner, vilket leder till högre räntor över hela brädet.

      Radera
    4. "Det är inte heller ovanligt att bankerna som äger bostadsinstitut köper obligationer emitterade av konkurrerande bankkoncerners bostadsinstitut. Det beror på att de egna institutens obligationer inte är möjliga att belåna i Riksbanken medan innehav av obligationer emitterade av institut som inte tillhör den egna koncernen är det. Detta har bidragit till att bostadsobligationerna till stor del ägs av bankerna"


      Lars Nyberg, vice riksbankschef (2004)

      http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=13393

      Radera
    5. Det är fonder av olika slag som köper obligationerna.
      * Räntefonder
      * Blandfonder
      * Hedgefonder
      * Pensionsfonder.

      De som finansierar är de som köper andelar i dessa fonder.


      Inget speciellt händer när värdet på bostäder sjunker. Det går inte att säga med säkerhet hur värdet har förändrats förrän bostaden är såld.
      Och säljs en bostad till lägre pris än den köptes för så får antagligen de nya ägarna låna lite mindre.

      Vissa säljare blir kanske sittande med lån kvar. Då kommer de att hanteras som blancolån. Det hände vid nedgången på 1990-talet.

      OBS att inget lär hända för de låntagare som betalar ränta. De är trots allt goda kunder till banken.
      Om taxeringsvärdet faller för en villa kan banken eventuellt vilja göra om toppen på ett lån till blancolån med amortering.

      Radera
    6. Låter ju väldigt betryggande för oss som sitter med värdepapper
      No matter what så påverkas ej vad vi har på kontot.

      Radera
  3. Bra att BLT får stå för sina egna kostnader...../-50%

    SvaraRadera
  4. Magnus 6THlx2012-02-22 13:01

    "Kort sagt om man vill gnälla på banken så är enda saken man kan göra åt det hela att sälja sin bostad, lösa lånen och hitta något att hyra."

    Eftersom hyresvärdar aldrig har några banklån?

    SvaraRadera
  5. Utländska obligationsköpare borde väl dra öronen åt sig när priserna sjunker på bostäder i Sverige? Snart vill de kanske ha 5%?

    SvaraRadera
  6. Fasen, har precis bolånetorskat och tänkt att köra på rörlig ränta. Är det någon idé att binda på 2 år då kanske? De räntorna är låga nu, men jag hoppades såklart att 3mån-räntan skulle falla ännu mer. Resonerade som så att om banken erbjuder låga räntor på två år, så måste de ju ha räknat på det och sett att de tjänar på det. Men om det nu är så liten del som beror på stibor-90, så kanske man får tänka om. 10år skulle jag inte våga binda på av helt andra skäl.

    SvaraRadera
  7. Frågan är om detta kommer att ge en kännbar inverkan på priserna eller om detta bara står för en liten del av nedgången? Hur stor del står dessa "utländska investerare" för? Är det ens så pass stor andel så att det ger påtaglig påverkan?

    SvaraRadera
  8. Någon som har några tankar om detta? : http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-debatt/Pressmeddelanden/2012/Riksbanken-fyller-pa-valutareserven/

    Riksbanken lånar 10 miljarder i utländsk valuta för att fylla på reserven då utlåningen till IMF tärt på densamma.

    SvaraRadera
  9. Avgörande är väl snarare än räntenettot avkastningen på bankernas egna kapital. Banker kan skapa "pengar"(bankkrediter) genom utlåning(vanlig bokförning skapar i banken en tillgång(fordran på låntagaren) och en skuld(låntagarens inlåning). Att banken efter att den skapat "pengarna" behöver "finansiera" sitt åtagande gentemot låntagaren genom att låna(få fordringar på andra inom banksystemet) med tillgången som säkerhet gör väl inte att det på något vis blir mer godtagbart att bankerna kan skapa penningmängden efter eget gottfinnande. Skapandet av penningmängden görs dessutom möjligt av staternas understödjande av systemet(Riksbank med clearing av skuldnätet och "lender of last resort" funktion, insättningsgarantier, "to big to fail"-garantier och underbeskattning av finansiella tjänster(momsfriheten). Dessutom som du cornu påpekade väldigt tydligt i ett tidigare inlägg så allokeras resurserna i samhället felaktigt på grund av att det för bankerna är rationellt att skapa penningmängd till låntagare för att de ska spela på uppåtgående tillgångsbubblor av allehanda slag. Det finansiella systemet blir på grund av bankernas position och agerande ett korthus som kollapsar vid minsta vindpust och kommer i framtiden vara helt omöjligt på grund av att fortsatt lånetillväx förutsätter oändlig tillväxt och ökande resursförbrukning. Jag läser ofta att du uppmärksammar konsekvenserna av systemets felkonstruktion vilket är bra, men du måste sluta kalla dem som vill belysa bristerna i systemets konstruktion för konspirations/haverister och dylikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu kanske inte menade att de som för just detta resonemang är haverister ?

      Radera
  10. Men att det ställs ut obligationer motsäger väl inte påståendet att banken skapar krediten ur tomma intet när nån tar ett lån ?
    Frågan blir ju hur turordningen ser ut.

    Freddy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, Freddy!
      I de beskrivningar jag sett av värdepapperisering av bankkrediter (securitization) börjar proceduren alltid med att banken skapar krediten. Först därefter säljs paket av låneavtal med dess potentiella inkomstmöjligheter till investmentbanker eller "specialföretag", SPV:s, som i sin tur ger ut obligationer för att finansiera köpen. Så när obligationen säljs har alltså låntagaren redan fått krediten och köpt kåken. Banken är alltså s k originator, den som skapar det urprungliga cash-flödet.

      I Sverige har vi en lite speciell variant, men bolåneinstituten har enligt Lars Nyberg nästan samma roll som investmentbankerna och specialföretagen. Pga att bankerna kan använda andra bankers bostadsobligationer som säkerhet vid lån i Riksbanken har nästan alla bostadsobligationer kommit att ägas av bankerna (obs). Och när en bank köper värdepapper så krediterar de ju beloppet på ett inlåningskonto, dvs skapar pengar (i sin egen valuta) ur tomma intet.

      Radera
    2. @Freddy

      Ja det är ju det som är kärnpunkten. Först så skapar ju banken krediten "ur tomma intet". Enda gången banken skulle behöva trixa med en upplåning med bostadsobligationer eller lån i Riksbanken är ju om om den har för lite centralbankspengar för att sköta betalningsströmmarna mellan bankerna genom RIX.

      Dessa centralbankspengar används ju bara som clearing mellan bankerna och inget annat. Så det behövs ju aldrig någon upplåning av bankerna för att skapa krediter. I teorin så skulle ju bankerna helt kunna klara sig utan dessa s,k upp/inlån om betalningsströmmarna mellan bankerna var helt jämna.

      Radera
  11. Ska man hyra en jordkula i Sätila eller vad ??

    SvaraRadera
  12. En dag efter att Grekland fått sitt "slutgiltiga" räddningspaket stiger 1-års räntan på deras statspapper till 763%. Och enligt Anders Borg är faran över. :-D

    SvaraRadera
  13. I Tyskland kan man binda räntan till 3,7% i 30 år nu:
    http://www.test.de/presse/pressemitteilungen/Immobilienkredite-Niedrigzins-sichern-4331347-4331349/
    -> risk för bubbla, men åtminstone ingen ränterisk

    Jag funderar allvarligt över att sälja min stuga nu. Har lån i den konservativa banken med Sveriges högsta räntor; har tidigare fått förmån genom arbetsgivare. Nu vill jag sänka amorteringen (10% i nuläget) under några månader. Då kräver de att jag kommer in till kontoret. Men det gick bra i telefon att höja till 10% för några år sedan. Bankens kommentar: "Nästan alla amorterar 10% nuförtiden"

    Citerar en släkting, affärman i Tyskland: "Banker är som någon som lånar dig en paraply när solen skiner och kräver tillbaka den när det börjar regnar."

    / tysken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Måste fråga om citatet "Nästan alla amorterar 10% nuförtiden" det kan bara inte varar sant. Att nästan alla skulle gå över från att ha amorterar av lånet på mellan 30 till 90 år till att kunna amortera ner det på 10 år.

      Radera
    2. Det är så uppenbart löjligt, framför allt med tanke på att det är en bank i Stockholms södra förort. Det visar vem banken tror att de är och hur de tror de kan sätta press på kunder.

      /tysken

      Radera
    3. En bekant till mig fick höra samma sak när de tillfälligt ville minska amorteringen, att det var mycket svårt om inte omöjligt att minska amorteringen om så bara för några månader. Så visst händer det saker hos bankerna som de officiellt inte vill gå ut med på bred front.

      Visst var det amorteringsfria lån alldeles nyss?

      Radera
  14. Har du lån på 500 mille har banken problem med dig..har du lån på 5 mille har du kanske problem med banken...

    SvaraRadera
  15. Ja, man kan klaga hur mycket man vill på att bankerna har "övervinster", "oligopol" och annat. Det bästa man kan göra för att inte ge banken mer pengar än nödvändigt är att börja amortera på sina amorteringsfria lån. Tänk va, om Svenska folket skulle börja amortera ner lånen så att bankerna tjänade mindre pengar, då skulle väl alla bli glada, utom bankerna förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Meningslöst att börja amortera på ett lån som är uppblåst till vansinniga nivåer pga bostadsbubblan

      Radera
    2. Nja, det blir ju lite mindre restskuld att sitta med i hyresrätten när banken ryckt huset.

      Radera
    3. Varför är det meningslöst, en miljon mindre i lån är en miljon mindre i skuld och en miljon mindre att betala ränta på oavsett om man har 1 eller 5 miljoner i totala lån från början.

      Radera
    4. Kul att ha jobbat som en slav för att amortera av en kåk, som sen blir värd hälften.

      Radera
    5. Roligare än att sitta med mindre värde i huset än lån. DÅ får man se vad amortera innebär.

      Radera
    6. Ännu roligare sätta sig i liten billig hyresrätt och gå ner i arbetstids/lägga pengarna på sånt som är normalt prissatt

      Radera
    7. Eller ha köpt för 10 år sedan, amorterat bort det mesta och sen gå ner i arbetstid/lägga pengarna på något som är normalt prissatt.

      Radera
    8. Vi snackar nu.

      Radera
  16. Cornucopia du får lägga till ett alternativ som säker är aktuellt för många. Många kan ju sälja förhållandevis dyrt just nu och kanske bara förlora 10-15% för att köpa något billigare kontant. Ett tapp på 10-15 % är ju ganska lite mot vad komma skall. Det här kommer nog att bli det största raset i modern tid. // En annan än dig som också är skuldfri med pengar på banken.

    SvaraRadera
  17. Sålde bostadsrätten för 2v sedan. Tanken var att nu flytta med familjen till en villa. Börjar få kalla fötter. Vad tycker panelen, ska man försöka hitta en hyresrätt och vänta ut en ev storm eller är det villa nu som gäller? Våran ekonomi är för övrigt god och vi behöver "endast" ta lån på ca halva inköpspriset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ska du göra karriär eller hade du tänkt leva i villan?
      mvh lagbas

      Radera
  18. Vi avvaktar villaköp. Hyr lägenhet istället (var iofs inte helt lätt att få tag på)

    SvaraRadera
  19. Har man råd (anser sig ha det) med ett värdefall så kan man ju köpa.

    Man bör dock betänka att ett fall kan se ut hur som helst, det kan ta 20 år eller kan gå ned väldigt djupt på 2 år för att därefter återhämta sig igen. Jag tror själv inte att 20 års-alternativet är bättre eftersom det innebär att staten under många år försöker hålla priserna höga genom att elda skattepengar och förstöra det som byggt vår välfärd: sparande och investerande i produktion.

    SvaraRadera
  20. En stor del av svenska bostadsobligationer är denominerade i $USD har jag läst någonstans, hur stor del och hur valutarisken hanteras skulle vara intressant att veta.


    Var det bara 4 år sedan som Swedbank blev nästan utplånad?
    Tur att Myntverket åtminstone sköts av finnarna numera.
    saatana perkele!


    http://hypotek.swedbank.se/prospekt/index.htm

    Prospekt

    Buildings

    Swedbank Hypoteks utlåning finansieras via upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. I dagsläget emitterar Swedbank Hypotek framför allt följande kategorier av obligationer och certifikat:

    Bostadsobligationer och certifikat i Sverige
    Obligationer i utländsk valuta via EMTN-program
    Commercial papers via USCP-program och ECP-program

    Swedbank Hypoteks svenska bostadsobligationer är registrerade på Stockholmsbörsen. Flera av de utländska obligationerna är listade på Londonbörsen.

    Nedan hittar du prospekten för Swedbank Hypoteks svenska bostadsobligationer, bostadsobligationer avsedda för den norska marknaden, svenska MTN-program ,och en länk till det internationella EMTN-programmet.

    _______________________________________________________________

    Kuppen som räddade Banksverige från härdsmälta
    http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece
    18 juni 2009

    Sverige var bara timmar från en finansiell härdsmälta i september förra året. Den gigantiska marknaden för bostadsobligationer hade slutat fungera. Här är den okända berättelsen om hur två storbanker - och det finansiella systemet - räddades vid avgrundens rand.

    . . .

    Sveriges största obligationsmarknad hade kraschat.

    Swedbank hade redan tidigare ringt runt och velat stänga marknaden. Det var främst Swedbanks, men även SEB:s, bostadsobligationer som utlänningarna sålde så hårt att marknaden nu kollapsade.

    . . .

    På mötet tittade deltagarna på varandra. Skulle de dumpa Swedbank, och kanske SEB, eller skulle de rädda dem?

    SvaraRadera
  21. En fråga: Vem lånar då riksbanken ut till om inte bankerna lånar?
    Det har ju tidigare varit av stort intresse om och när riksbanken ändrar sin ränta.
    Nu verkar den vara helt ointressant vad jag kan förstå?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar däremot vara extremt intressant för bankerna när reporäntan höjs...

      Radera
  22. Bankernas kostnader för lånen har ökat.
    Men vem får då del av denna ökning-andra banker?

    SvaraRadera
  23. Riksbanken försöker direkt och indirekt styra interbank marknaden genom att ange reporäntan och genom räntekorridoren (skillnaden mellan ut- och inlåningsränta). I en fungerande marknad kommer bankerna att låna mellan varandra till en lägre ränta än vad de kan låna av riksbanken. Om en förtroendekris uppstår vet bankerna ej vem som sitter på Svarte Petter och bankerna lånar således inte längre ut till varandra eller från varandra.

    När bankerna inte vet som sitter på Svarte petter lånar Bankerna endast in- och ut kapital från Riksbanken.

    Ca 50 % av svenska bankerna inlåning är i USD och EUR (eftersom FED:s och ECB:s styrräntor är lägre) och reporäntans betydelse är därför inte längre av lika stor betydelse.

    Och eftersom Riksbanken inte längre genomför några repor så skulle Riksbanken lika gärna kunna använda Libor som referensränta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men bankerna behöver ju inte låna 3 miljoner för att låna ut 3 miljoner utan endast 10% som kapitalsäkerhet, dvs 300 tusen. Det blir då en jäkla skillnad på vad de får in i ränta från lånekund emot den ränta banken betalar på de inlånade 300 tusen......eller är jag ute och cyklar?

      Radera
    2. Precis vad jag tänker. Är inte det här med bankens upplåningskostnader bara ännu en dimridå? Det spelar ju i princip ingen roll vad räntan är på det banken behöver låna, så länge de bara behöver låna upp till kapitalkravet, som ju är en bråkdel av det belopp de sedan kan låna ut?

      Men rätta mig gärna om jag fattat fel.

      Radera
  24. Hej.

    Jag har precis börjat lära mig hur låneverksamhet fungerar (trodde jag). På flera håll har jag sett uppgiften att banker "skapar pengar ur luft" när de lånar ut till t ex en bostad och bara behöver ha en liten del eget kapital. I artikeln ovan framgår dock att bankerna i sin tur behöver låna upp allt. Stämmer inte detta med "pengar ur luft"? Eller ?

    Tacksam för uträtning av mina frågetecken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En bra start är http://video.pbs.org/video/1170821435/ Fergussons bok är läsvärd men video är ett lättsamt sätt att inhämta ny information.

      Se den och avgör själv, kan banker skapa pengar ur luft...

      Radera
    2. Den här är också enkel och bra och kort
      http://www.youtube.com/watch?v=wDHSUgA29Ls&feature=player_embedded

      Radera
  25. Citat från en Riksbanksrapport 2008:
    ”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med andra ord så kommer svenska staten inom kort både bli Sveriges största bankägare och fastighetsägare. För vi får antaga att historien återupprepar sig vid den kommande krisen.
      Anders Borg kommer kunna titulera sig Sveriges störste marxist genom tiderna.

      Radera
  26. Blir inte bara konsekvensen på sikt att RB kommer att börja köpa bostadsobligationer pss som fed gör? Sannolikt efter att bobubblan kraschat och banksystemet håller på att haverera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, läste precis kommentaren innan och kunde konstatera att så redan är fallet.

      Radera
  27. Jag har förstått det på detta sätt;

    http://www.youtube.com/watch?v=qIxhsF6JLEA

    fortsätt att titta på del 8 också. Detta stämmer ju inte riktigt med filmen det länkas till här strax ovanför. Vilket stämmer egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den övre stämmer, den undre är en förenkling av fractional reserve banking. M_s (utbudet av pengar) bestäms av centralbanker, när dessa pengar är i omsättning kan t.ex. en kund sätta in 3000 kr på ett konto. Ur dessa 3000 kr kan en bank skapa nya krediter. Mängden nya krediter bestäms av riskvikten för den typen av lån som en kund tar.

      http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____282807.aspx

      Radera
  28. Dags att nyansera debatten om bostadsbubblan lite Cornu. Jag tycker att du fortsättningsvis kan dela upp den i "Stockholm", "Gbg-Mmö", samt "Byhåla", eftersom väldigt olika förutsättningar gäller för dessa kategorier. Jag bifogar några länkar som kanske bidrar till att upplysa om vad jag menar:

    http://www.brspec.se/beskrivning.aspx?guid=40FJK8PAG6FFJKD1&typ=CMBoLgh&skin=brspec

    http://www.notar.se/kopa-bostad/objekt/3SM2513PSB0VK4C6

    http://www.notar.se/kopa-bostad/objekt/409KDMQIFUIU3K3T

    Den här kommer inte upp i utropspriset... ojojoj, det måste betyda att marknaden har kraschat. Hahaha!

    SvaraRadera
  29. Ur BKN:s rapport "Den danska bolånemarknaden är mer än 200 år gammal och har trots inhemska och internationella ekonomiska kriser1 aldrig orsakat några förluster av betydelse för kreditgivarna." (s. 3). Detta betvivlar jag med anledning vad man sett om bankövertagande i Danmark.

    Däremot så skriver man på samma sida "De svenska bolånen har vuxit med närmare 400 procent sedan 1990 och uppgår 2011 till drygt 120 procent av den disponibla inkomsten. Trots den kraftiga ökningen av bolånestocken har ränteutgifterna som andel av disponibel inkomst faktiskt minskat. Det betyder att räntebördan är mindre idag än för 15 år sedan." Här har ni anledningen till att någon totalkrasch inte är annalkande.

    "Anledningen till att det hade varit billigare med en rörlig ränta är att styrräntorna kontinuerligt sänktes under denna period. Penningpolitiken har fokuserat på att stimulera tillväxt genom att sänka räntorna sen början av 2000-talet." (s. 9). Kommer detta fortsätta? Givetvis! All stimulans behövs och något inflationstryck att tala om finns inte på kartan.

    Och slutligen kommer slutsatsen "Tiden med billiga rörliga bolån är över då bankernas finansieringskostnader ökar till följd av regler och krav på längre finansiering och mer eget kapital. Kreditrisken inom banksystemet och på bostadsobligationer har gått upp vilket ytterligare leder till dyrare bolån. De korta billiga bolånen som har varit snävt sammankopplade med styrräntan mellan 2002 och 2009 har snarare varit en exceptionell företeelse än ett normaltillstånd. Varken danska eller tyska banker och bolåneinstitut har klarat av att erbjuda sina kunder så låga marginaler på rörliga räntor som de svenska har gjort." (s. 17). Anledningen till att de svenska bolånetagarna kan skörda frukterna med låga räntor är att man just står risken för de rörliga räntorna. Man kan inte lämna huset och inte heller hoppa mellan fast och rörlig ränta utan kostnader. Några ändringar i detta avseende är inte på gång och fördelarna med rörlig ränta kommer att bestå.

    Slutligen; att bankerna finansierar sin utlåning med obligationer innebär endast att man värdepapperiserar sina fordringar och säljer dem. Känns subprime bekant? Alla innehavare, från pensionsinstitut till dig som svensk skattebetalare, står den egentliga risken. Rätt använt så ger ett paket av fordringar bättre riskspridning, men detta hindrar inte att du som bolånetagare med rörlig ränta måste få sämre villkor. Förutsatt att du är säkrare betalare än den genomsnittlige paketerade bolånetagaren.

    SvaraRadera
  30. Varför påverkas bostadsräntan av bankernas upplåningskostnad mer än marginellt?
    I samband med att lånet beviljas skapas ju pengarna, utan kostnad, förutom den eventuella upplåning på ca 10 % av beloppet som banken måste göra.
    Borde inte den intäkt banken behöver för att täcka sina kostnader därför vara ca 1/10 av upplåningskostnaden? Vad är det jag missar?

    SvaraRadera
  31. Vad ni missar är att ni har lyssnat för mycket på folk som tittar på YouTube-filmer eller länkar till mer eller mindre konspiratoriskt lagda sajter på Internet.

    Verkligheten är att bankerna behöver låna in pengar för att låna ut dem. Vad de däremot inte behöver ha är något kassakrav. Däremot behövs det ett litet kapitalkrav (egna satsade pengar), men det är som sagt marginellt. Banken kan i Sverige låna ut 100% av det de lånar in, i vilken stund det skapas nya "pengar/krediter whatever".

    Verkligheten ser ni i grafen från BKN ovan. Resten är dikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så Cornu svara då på frågan: Hur blir krediter till?
      Tycker du missar hur de uppstår innan någon kan låna in dem.
      Läs gärna Federal Reserves egna dokument om hur de skapar pengar ur ingenting:-)

      Radera
    2. Så bankerna lånar in pengarna till säg 3% ränta för att de tycker det är kul, istället för att skapa dem ur inget för 0% ränta.

      Kom igen nu, släpp sargen och kom in matchen.

      Radera
    3. Och sedan när bryr sig svenska banker och det svenska banksystemet ett dugg om vad Federal Reserve sysslar med?

      Radera
    4. Någorlunda nära verkligheten är att det väl först är till kvällen som man måste balansera in- och utlåning, så under några timmar har man pengar ur inget just när man skapar lånet, men det kvittar, det handlar bara om några timmar. Sedan måste man ha inlåning.

      Radera
    5. Du vet alltså inte själv riktigt. Bra så.

      Radera
    6. Corny,

      Artikeln häromdagen om hur det fungerar var ju en bra start, men det var en hel del felaktigheter, som jag nu tänkte upplysa om.

      FI förordning om detta kan man läsa om på:

      http://www.fi.se/upload/30_Regler/10_FFFS/2007/fs0701kNY.pdf

      sidan 71:

      Exponeringar som är säkerställda med panträtt i bostadsfastighet eller bostadsrätt
      24 § Exponeringar eller del av exponeringar som är säkerställda med panträtt i
      bostadsfastighet eller bostadsrätt, ska ges 35 % riskvikt för den del som, tillsammans
      med eventuella fordringar med bättre rätt, högst motsvarar 75 % av bostadsfastighetens
      eller bostadsrättens värde. Överskjutande del ska ges 75 % riskvikt.

      Det finns en reservation mot detta. Detta avser schablonmetoden. Ingen i Sverige använder den, förutom kanske bluestep.se. Alla använder interna modeller, där riskviktningen enligt deras egen utsaga är lägre. Hur mycket vet man inte.

      En annan punkt som belyser rätt väl hur resan har gått, är att ursprungligen var riskvikten 50%. Basel II sänkte kravet till 35%. Jag tror att det tidigare än Basel II, även var ännu högre, men jag orkar inte slå upp det igen.

      Radera
    7. Cornucopia,
      Om nu FED kommit på en sån briljant idé, så borde väl svenska banker blixtsnabbt ta till sig den ?
      Du kanske skulle tipsa dem.

      Radera
    8. @Cornucopia

      Du vet ju mycket väl att banken inte behöver ha någon annan inlåning för sitt "skapande av krediter" än det som eventuellt skulle behövas vid avslutet för dagen i Riksbankens betalsystem RIX.

      Så varför låter du då påskina att bankerna behöver ha inlåning som exakt motsvarar utlåningen (kreditskapandet). Det är ju löjligt.

      Ett enkelt exempel (väldigt förenklat).

      1. Bank A skapar 250 miljoner i krediter som skall överföras till bank B.
      2. Bank B skapar 249 miljoner i krediter som skall överföras till bank A.

      Alla dessa överföringar görs under dagen via RIX där bankerna har RÄNTEFRI kredit under dagen mot godkända säkerheter.
      När avslut för dagen närmar sig i RIX så summeras alla betalströmmar och differensen mellan 250 miljoner och 249 miljoner räknas ut. Och den differensen blir 1 miljon.
      I detta läge så nollställs alla transaktioner och differensen på 1 miljon behöver då bank A "låna över natten" i Riksbanken.

      Så denna 1 miljon är alltså i praktiken det enda som bank A och B behöver "låna in/upp" för att skapa krediter på sammanlagt 499 miljoner. Så enkelt är det ju.

      Så det blir väldigt missvisande när du skriver att banken behöver låna in för att skapa krediter. Det kan ju hända att den behöver det men det är helt beroende på hur betalströmmarna i RIX är. För det mesta tar de ut varandra och om de rent teoretiskt skulle ta ut varandra helt så skulle inte banken behöva låna in/upp någonting oavsett hur mycket krediter som skapades.

      OBS att det jag beskriver inte har med kapitaltäckningen att göra men den är ju så mikroskopisk så den behöver vi inte ta upp. Och det är ju inte den som du skriver att det behövs inlåning till heller.

      Radera
  32. Allt som inte glimmar är inte pengar, det är dock FIAT och det tappar värde i skrivandets stund. Krediter är så 2000.

    SvaraRadera
  33. Är folk puckade, eller? Ränteswapparna emot lånen är DYRA just nu för att Europa, USA, banksystemet etc är inne i en KRIS (värsta på decennier). Visst är det möjligt hela världen kraschar (som Cornu et al drömmer om, med bostadskrasch), men troligare är att världen går vidare och att swapparna normaliseras (=billigare bolån för de med rörligt, trots att längre funding är här för att stanna pga ny reglering även på likviditetsriskerna).

    SvaraRadera
  34. Om pengar till största del skapas ur tomma intet, vad spelar det då för roll om bankerna får ta kreditförluster för lån som inte kan betalas tillbaka? Någon som kan förklara för mig?

    SvaraRadera
  35. Lite roligt vad Cornu anser vara "konspiratoriska" källor. För själv behöver han inte ha något på fötterna alls källmässigt för att hävda den sk multplikatorteorin där inlåningar blir utlåningar.

    Cornu avfärdar ekonomiprofessor Richard Werner, Ekonomiproffesor Steve Keen, de två "Nobel"pristagarna Kydlad och Prescot etc såsom "konspriatoriska" källor då dessa påpekar att den modell som Cornu tror på är nattmössesagor. Så Cornus hantering av tillförlitliga källor är minst sagt lite udda.

    Eller du kanske vill backa nu, Cornu, om multplikatorteorin? Du hittar säkert någon liten bakdörr i något obskyrt inlägg som du kan använda som bakdörr (för så är ju din retorik överhuvudtaget - femton svängdörrar och en massa bakdörrar som du kan smita ut genom när du inte vet vad du skriver - du börjar alltmer likna en politiker).

    Tvärtemot vad Cornu tror och som ekonomiprofessorerna Werner och Keen ovan klart bevisat, skapas krediterna först och eventuell monetär bas (fiatvaluutan) senare. Inte som Cornu tror att fiatvalutan (kalla det monetär bas, centralbankspengar, kontanter eller va fan ni vill) skapas först och hamnar hos någon som sätter in pengarna på banken som lånar ut dem till någon osv - dvs den sk multiplikatormodellen är en nattsaga.


    Så t.ex när ett bostads"lån" skapas hittar banken bara på sin egen skuld (=krediter) och "lånar ut" dem samtidigt som de genom sitt eget bostadsinstitut hittar på bostadsobligationer. Båda två är fullständiga påhitt. Banken väntar inte på att någon insättare ska komma lullandes förbi och sedan pumpa upp de 2800 kr i fiatvaluta till 1 miljon kronor i krediter (baserat på den exempelräkning den , enligt Cornu, obskyra källan Riksbankschef Ingves gjort) genom att låna in och låna ut dessa 2 800 kronor runt 100 gånger i enlighet med Cornus godnattsaga, karusellen multiplikatorteorin. Reserven i form av centralbankspengar letar banken reda på i efterhand.

    Bostadsobligationerna används som panter för att bankerna då de växlar sina skulder(=krediter) i RIX. Bankerna vägrar ju givetvis att ta över varandras skulder (=krediter)som betalmedel vid transaktioner mellan bankerna utan kräver centralbankspengar för att ta över en annan banks skuld (kredit) på sin balansräkning. Om en bank får taskigt om centralbankspengar (t.ex genom att folk plockar ut dem genom bankrusningar) så pantar den banken bostadsobligationen mot de får låna centralbankspengar för att fylla på sin lilla pöl.
    Så bostadsobligationerna i Interbank Lending "finansierar" inga bostadslån som bankerna påstår. Det är en till gonattsaga Cornu gärna sprider. Allt behöver inte vara sant för att bankerna säger att det är så, Cornu, det troligaste är att det de säger inte stämmer.


    Jag är blockad på blogger när jag skriver som Lincoln så därför skriver jag anonymt. Tydligen är jag inte så snäll och blogger kanske t.o.m jämställer mig med ordet ter..ist som man ju inte får skriva för då får Cornu inga reklamintäkter av blogger.

    Fan, nu var jag elak igen! :)

    http://parasitstopp.wordpress.com/

    SvaraRadera
  36. Jag visste det: http://www.dn.se/ekonomi/de-vill-inte-bygga-bostader

    SvaraRadera
  37. Om den svenska byggsektorn. Från McKinseyrapporten Swedens growth paradox.
    För att få lite perspektiv på byggkostnad jmf med produktivitet i andra sektorer INOM Sverige (läs sista stycket):

    Our 1995 study of the Swedish economy showed that low levels of competitive intensity in a range of industries and comprehensive regulation of product markets were hobbling productivity and job creation in Sweden's industries. In a number of them productivity was more than 20 percent lower than it was in the top-ranking countries. The result: lower growth in the economy as a whole.
    From 1992 to 2004, however, overall productivity in Sweden rose by 2.4 percent a year, in line with the OECD average. Disaggregating the two components of GDP growth—productivity growth (changes in the value of output per hour worked) and adjustments in labor inputs (changes in the total number of hours worked)—makes it clear that Sweden's recovery has come about primarily through a strong increase in the productivity of the private sector, which employs about 70 percent of the workforce. Private-sector productivity has risen by 3.3 percent a year, the fourth-strongest private-sector growth rate in the OECD and 1.5 times higher than the average.
    At the sector level, automotive manufacturing, retailing, retail banking, and food processing have all raised their productivity substantially, both absolutely and in comparison with the same sectors elsewhere. In 1995, for instance, the Swedish retailing sector's productivity was 16 percent lower than that of the leading country, and productivity was 20 percent lower in retail banking and 42 percent lower in food processing. Since then, however, productivity has increased more quickly in each of these four Swedish sectors than in those of any of our study's benchmark countries—by 8 percent a year in automotive manufacturing, 4.6 percent in both retailing and retail banking, and 3.1 percent in food processing.

    The sole sector we studied that failed to improve was construction, where productivity has been growing by just 0.7 percent a year. Other countries also had low growth rates in the sector, but in Sweden it had a particularly poor starting point: in 1995, it was 25 percent less productive than its US counterpart, and its relative position has barely improved since then.

    SvaraRadera
  38. Sweden's construction sector shows how inappropriate regulation holds back productivity. In fact, it was the only one of the five sectors we analyzed that has remained comprehensively regulated, with few changes to its rules during the period covered by our study. Rigid zoning laws, a bureaucratic planning process, and overly detailed building codes continue to limit innovation and to make the industry inefficient. The sector's productivity hasn't improved significantly in recent years, and employment has been falling (Exhibit 3)—a fact of great importance because the construction industry employs 3.5 percent of Sweden's labor force and generates 4.4 percent of GDP.2 Inefficiencies in construction also have ripple effects in downstream industries by raising the cost of offices, factories, and housing.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.mckinseyquarterly.com/Swedens_growth_paradox_1807

      Radera
  39. Det var väl själva #!%#?½½ också!

    Tror du Cornu att vi fantiserar och diktar får du väl ringa Riksbanken och fråga!

    "Vi kan skapa Svenska kronor" säger Stefan Ingves om Riksbanken. Endast Riksbanken kan ju öka sin egen skuld till sina kontoinnehavare vid kreditgivning, och endast Riksbanken kan därmed skapa valutan Svenska kronor.

    Emellertid: När privatbanken ger kredit skapas nya kontopengar enligt exakt samma modell som vid Riksbankens kreditskapande. Det som skiljer är valutan. Och givetvis kundkretsen.

    Den som tvivlar på de enskilda bankernas förmåga till penningskapande kan t ex ringa Daniel Westin på Riksbanken. Tel 08 - 7870265.

    Båda bankerna skapar nya betalningsmedel genom att öka den bokförda inlåningen exakt samtidigt som den bokförda utlåningen (ingen serie in- och utlåningar behövs, obs). Men precis som Riksbanken kan privatbanken bara skapa krediter INOM sitt eget kontosystem, och beloppet blir därmed tekniskt sett utställt i bankens egna valuta.

    Swedbank skapar alltså egentligen valutan "Swedbankpengar". Dvs, pengarna har i verkligheten inget sådant namn, men de borde ha det. Swedbankpengar är nominerade i Svenska kronor - vilket betyder att Svenska kronor använts som måttenhet - men de ÄR enbart Swedbankpengar med allt vad det innebär, bl a behov av en gemensam clearingvaluta.

    En specifik valuta skapas alltså i vårt skuldbaserade penningsystem genom att en specifik bank, vilken som helst, ställer ut en kredit. Vilken valuta det blir beror på vilken bank som ställer ut krediten, och det kan inte vara på annat sätt.

    OK. En ny låntagare i Swedbank kan utan problem köpa pryttlar och mojänger för den nya insättningen på Swedbankkontot, och om betalningsmottagarna har konto i samma bank behövs öht inte några Svenska kronor utgivna av Riksbanken.

    Om betalningsmottagaren däremot har konto i en annan bank behövs det två överföringar: Dels den vanliga kontoöverföringen, alltså överföring av fordringar på respektive bank, dels bankens betalning i Svenska kronor som sker mellan bankernas konton i Riksbanken (RIX). Det senare kan vid första anblicken se ut som en stor bruttokostnad för banken, men för att man skall få en bra helhetsbild av förhållandena behöver man förstå att det sker en nettoclearing i RIX när det gäller centralbanksvaluta. De stora betalningsströmmarna i SEK mellan banker tar normalt ut varandra väl under en dag.

    SvaraRadera
  40. En bank behöver alltså inte invänta nya överföringar för att kunna skapa sina krediter. Det skulle inte fungera i praktiken. Det går ju inte att förutspå hur betalningsströmmarna kommer att se ut. Allmänhetens affärer med varandra under dagen sköter dock normalt på ett naturligt sätt det mesta av nettningen. Förstår man inte detta, Cornu, får man garanterat fel helhetsbild av penningsystemet. Endast relativt små nettobelopp behöver i praktiken lånas över natten, och nästa dag kan betalningsströmmarna gå åt motsatt håll.

    Miniexempel på nettning: Om du och jag är banker och har varsin enkrona och betalar dessa 200 gånger till varandra under en dag har vi överfört sammanlagt 200 kr till varandra genom bruttoavvecklingar i realtid, men det enda vi behövt är två enkronor. Två enkronor som vi dessutom lånat räntefritt under dagen i Riksbanken.

    Det är på pga nettningen i SEK som inlåning från allmänheten anses som en billig finansieringsform. Endast en liten nettodel av kreditexpansionen behöver finansieras tillfälligt via interbanklån eller via Riksbankens stående faciliteter, nämligen den lilla del som banken eventuellt utökar sin kreditgivning MER än de andra bankerna i perioden.

    Följande citat av en av banksystemets tungviktare säger det mesta om inlåning som finansieringsform: "För banksystemet som helhet ställer en kreditexpansion inga andra anspråk på kassa (SEK) än ett eventuellt ökande sedelomlopp" (Lars-Eric Thunholm).

    Det är också pga nettningen i RIX som Riksbankens balansräkning (drygt 200 mdr, varav hälften är kontanter) är så mycket mindre än summan av de kreditutställande privatbankernas balansräkningar (ca 8 000 mdr enbart för storbankerna). Tar man inte hänsyn till nettningen borde ju beloppen vara lika stora. Eller rättare sagt lika stora så när som den del (c:a 20%) som används vid transaktioner inom samma bank.

    I praktiken använder vi numera privatbankernas skapade valutor nästan rakt av som betalningsmedel. Centralbankspengarna, som en del vill göra så stort väsen av, har mest blivit en teknikalitet. Eftersom det för närvarande bara behövs c:a 3% centralbankspengar (inklusive kontanter) blir helhetsbilden av systemet snarare att privatbankerna lyckats KIDNAPPA vår lagstadgade valuta Svenska kronor och till 97% ersatt den med sina egna valutor.

    SvaraRadera
  41. @Kodexkodex

    Ja det var exakt detta som jag menade med mitt inlägg "Sigvard Feb 23, 2012 02:43 AM".

    Det blir otroligt missvisande att som Cornu skriva "Svaret är entydigt - pengarna till bostadslånen lånas upp via bostadsobligationer och sedan 2009 sker detta uteslutande med sk säkerställda obligationer."

    Det låter ju som om bankerna måste låna in EXAKT samma summa som de "lånar ut" (skapar egna krediter) när det inte ens behövs en bråkdel av detta i normalläget. I bästa fall så behövs det ju ingen som helst inlåning om bara betalströmmarna i RIX tar ut varandra.

    Sedan så skriver Cornu också om inlåningen att "Denna andel är stadigt ökande, bland annat pga de kommande reglerna enligt Basel-III."

    Gissar att han då menar kapitaltäckningen men den har ju INGET att göra med den inlåning som han beskriver. Den är ju i dagsläget dessutom så låg som 3.360 kronor som täcker ett lån på 2 miljoner kronor så det är ju helt negligerbart.

    Nu skall ju denna kapitaltäckning höjas ifrån grundprocenten 8% till 12% men om riskvikten 10% för bostadslån och hybridkapital-delen behålls så blir det ju knappt märkbart för bankerna. Kanske i värsta fall blir en höjning ifrån de i praktiken 0.2% kapitaltäckning idag (för hela kreditbeloppet)till någon procent eller så.

    Men det där med kapitaltäckningen är ju en BISAK i det här fallet. Den plockar ju banken med lätthet in på ränteinbetalningarna från låntagaren redan på den första månadens inbetalning.

    SvaraRadera
  42. Det gör ont när knoppar brista - det blir vår även hos Cornu så småningom!

    Men vi kan antagligen förvänta oss att det tar ytterligare några månader innan våren kommer till Sätilaområdet..

    SvaraRadera
  43. Det verkar visst som om Tyskland har en bostadsbobbla. Och ojojoj när den går poff...
    http://www.nakedcapitalism.com/2012/02/wolf-richter-now-a-housing-bubble-in-germany.html
    Ärligt talat, med så förbaskat mycket krediter som snurrar i systemet så är det snudd på omöjligt att hitta något som inte är övervärderat.

    SvaraRadera
  44. Hej Cornucopia,

    Att skapa pengar innebär att penningmängden ökar. Bankernas inlåning räknas in i penningmängden under kategorin M1.

    När banken lånar mig 100 kr så sätter de in dessa pengar på mitt inlåningskonto. Detta görs utan att tillgodohavandet på något av bankens andra inlåningskonton minskas. I och med mitt lån har därmed penningmängden (M1) ökat med 100 kr.

    Hur kan du inte märka att bankerna skapar pengar "ur luft" genom sin utlåning?

    SvaraRadera
  45. Dear Sir / fru, jag Mr Vadde Reddy en ansedd, legitim och ett ackrediterat pengar långivaren. Jag låna pengar till individ och samarbeta organ i behov av ekonomiskt stöd. Har du en dålig kredit eller är du i behov av pengar för att betala räkningar? Behöver du ett lån eller finansiering av någon anledning jag vill använda detta medium för att informera er om att jag gör pålitliga mottagaren hjälp som jag kommer att vara glada att kunna erbjuda dig lån till låg ränta. Utförda tjänsten omfattar:
    refinansiera
    Inventor lån
    auto lån
    skuldkonsolidering
    företagslån
    personliga lån
    Vänligen skriva tillbaka om du är intresserad, på vilket svar du kommer att skickas låneansökan formulär att fylla. (Ingen social trygghet och ingen kreditupplysning, 100% garanterad) Jag ser fram emot tillåter mig att stå till tjänst för dig. Du kan kontakta oss via e-post: [email protected]
    Tack som jag ser fram emot tillåter mig att vara tjänster till dig ...
    Mr Vadde Reddy
    E-post: Reddy [email protected]

    SvaraRadera