Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2012-01-03 14:13

Den svenska krigssjukvården i Insatsorganisation 2014

Det är lätt att glömma bort de de bakomliggande understödsfunktionerna i ett försvar. Men dessa kan lika gärna som själva fältförbanden ("manöverbataljonerna" i svenska Insatsorganisation 2014) vara dimensionerande för vilken insats man klarar av. Ett typexempel på detta är flygvapnets basbataljoner som gör att vi inte alls kan använda ens fyra divisioner JAS 39 eftersom det helt enkelt inte finns markpersonal nog för att hantera flygplanen.

En annan mycket viktig flaskhals är krigssjukvården.


I det gamla invasionsförsvarets Sverige fanns det ett antal krigssjukhus förberedda, t ex var lärarhögskolan Pedagogen utanför Göteborg byggd för just detta. Den breda centralkorridoren i markplan kunde ta fyra ambulanser i bredd - två rörliga filer och två filer med stillastående ambulanser. Alla rum hade dubbla eluttag och många rum hade även uttag för syrgas etc. Ett antal dörrar dolde förråd med sjukvårdsutrustning och mtrl och på några dagar skulle lärarhögskolan kunna förvandlas till ett massivt akutsjukhus.

Södersjukhusets underjordiska del sägs vara ett annat typexempel, men organisatoriskt finns inte dessa slutliga civila delar kvar. Civilbefolkningen skall helt få klara sig med ordinarie akutsjukvård i händelse av krig, något jag också berör inledningsvis i kapitel sex Sten, sax, påse i min roman Midvintermörker. I det gamla invasionsförsvaret var också den civila sjukvården slutdestinationen för sårade soldater.

Ordinarie akutsjukvård i Sverige idag klarar inte en större bussolycka. Vid större olyckor måste man rent av slussa akutpatienter ut ur exempelvis Stockholms landsting, då antalet traumarum (akutrum på akutmottagningen) och personal helt enkelt inte räcker till. Nu kan man naturligtvis trimma en hel del höftledsoperationer etc i sjukvården i händelse av krig, men hjärtattacker, strokes, misshandelsfall, olyckor, förlossningar etc blir inte färre bara för att det blir krig. Enkelt sagt så kommer civilbefolkningen bli svårt lidande i händelse av att Sverige drabbas av krigshandlingar. Frågan är om man ens klarar av ett större terrordåd, när enskilda operationer kan tömma hela Göteborg på allt blod i blodbankerna.

Tittar vi på grundprincipen i det gamla invasionsförsvaret så togs en sårad om hand av plutonsjukvårdaren som kanske lyckades hålla den sårade vid liv, transporterades tillbaka till stridstrossen/kompanisamlingsplatsen där kompanisjukvårdsgruppen tog över i väntan på ambulans och transport tillbaka till bataljonsförbandsplatsen där man för första gången fick en chans att träffa en doktor på vad som kunde liknas vid ett akutrum. Därefter var det tillbaka längre bak i kedjan, till civil vård eller militärt fältsjukhus för operation. Om man fortfarande levde. Sannolikt blev det rätt mycket pappersarbete på bataljonsförbandsplatsen, då åtminstone jag var skeptisk till hur många som skulle leva så länge. Ett annat problem förr var att det stridande förbandet fick föra tillbaka sårade själv till kompanisamlingsplatsen, varje sårad slog i praktiken ut en hel grupp för undantransport. Detta eftersom man saknade splitterskyddade ambulanser på kompaninivå. Inte ens i pansartrupperna (pb80/85/87 eller vad bataljonsorganisationen nu hette) hade man splitterskyddade ambulanser.

Det har man däremot på kompaninivå idag. Det betyder att man kan skicka fram kompaniets splitterskyddade ambulans för att evakuera sårade (medevac) direkt från stridslinjen utan att binda upp stridande manskap. Därefter hoppar man över bataljonsförbandsplatsen, utan ambulanstransport från kompanisamlingsplatsen går direkt till ett fältsjukhus eller ett sjukvårdsförstärkningskompanis sjukvårdstropp som är ett fullt utrustat akutsjukhus i miniatyr. Det finns kvar en sjuktropp på bataljonnivå, men den är mer att likna vid en vårdcentral som skall behandla enklare åkommor som dåliga magar, förkylningar, skrubbsår och sårade känslor.

Samtidigt är/skall utrustning och sjukvårdskompetens vara rejält höjd på individnivå. Förmågan att ta hand om sårade kamrater och arsenalen av sjukvårdsutrustning som kan sättas in direkt är rejält förbättrad, inklusive smärtstillande fentanylklubbor i var mans bröstficka och ordentlig utbildning i sjukvård. 

En tydlig förbättring på pappret. Åtminstone när man bekämpar bondearméer och själv upplever minimala förluster.

Insatsorganisation 2014 innefattar sju manöverbataljoner och ytterligare ett antal bataljoner specialförband som sannolikt sätts in i strid (32. undbat, 193. jägbat och 13. säkbat). Det handlar om kanske 10 bataljoner om säg 1000 personer styck. 10 000 man. Till detta kommer ett hemvärn på drygt 20 000 man. I händelse av krig i Sverige rör det sig om minst 30 000 man som riskerar att bli sårade, oräknat understödsorganisationerna, marinen och flygvapnet. 

Tar man 1%-iga förluster om dagen, så handlar det om 300 man som behöver akutsjukvård per dygn. Vid riktigt hårda strider kanske man kan vänta sig 5%-iga förluster per dygn. Då är det 1500 man som skall bakåt i vårdkedjan.

Och hur ser den vårdkapaciteten ut?

Nu baserar sig nedanstående på svar via en informationsansvarig officer på Trängregementet i Skövde och mina anteckningar lämnar en del att önska, samt har två månader på nacken. Så en del felaktigheter kan finnas nedan, korrigera gärna om ni har bättre information eller om jag blandat ihop något. Ingen skugga på Trängregementet här, utan felen är mina egna.

Till en början så består den svenska krigssjukvården av ett fältsjukhus respektive ett sjukvårdsförstärkningskompani

Fältsjukhuset saknar egen transportförmåga utan är immobilt. 1. tunga transportkompaniet (på tal om flaskhals finns bara ett, och det skall även transportera stridsvagnar etc) eller civila entreprenörer kommer behövas för förflyttning som kan ta dagar. Transport måste hanteras av logistikbataljonerna i den mån de alls kan hantera containers. Fältsjukhuset sätter man upp och låter sedan vara kvar på samma plats. Kapaciteten hos fältsjukhuset är två traumarum, två operationssalar, 2 intensivvårdsrum a 4 vårdplatser, dvs 8 intensivvårdplatser, samt 56 enklare vårdplatser.

Vid 1%-iga förluster (300 man) om dagen fylls fältsjukhusets kapacitet upp på knappt fem timmar om alla sårade klarar sig med enklare vårdplatser.

Mer intressant är sjukvårdsförstärkningskompaniet. Det är en mobil enhet med tre kirurgitroppar, varav två är bemannade och en endast består av material och icke-sjukvårdspersonal. Kompaniet har också 12 ambulanser och en vårdpluton med sex vårdgrupper om åtta enkla vårdplatser, dvs kapacitet för 48 sårade.

Men mest intressant här är de två (tre) kirurgitropparna. Dessa är kontainerbaserade små akutsjukhus om vardera ett traumarum, en operationssal, en intensivvårdplats och en multienhet (röntgen, lab, sterilisering etc). Tanken med dessa är att de hela tiden växelvis skall omgrupperas med en av de svenska (brigad)stridsgrupperna. Man har också egen kapacitet till transport. Med en extra obemannad tropp så kan man också omgruppera utan att ta sjukvårdspersonal eller sjukvårdsförmåga i anspråk, alternativt i en paniksituation överge en av tropparnas material vid reträtt.

Vid 1%-iga förluster (300 man) om dagen fylls fältsjukhuset och sjukvårdsförstärkningskompaniets vårdplatser upp på ca 10 timmar.


Tillägg: Det finns på pappret två sjukhuskompanier och två sjukvårdsförstärkningskompanier, 2x2 inte 1x1. Därmed har man ungefär ett dygns kapacitet vid 1%-iga förluster, vilket väl får anses godtagbar tid för att få igång utslussning av sårade ur krigsorg och över till civil hantering.

Utrustningen är fantastiskt modern och personalen välutbildad - sjukvårdspersonalen, framför allt doktorerna är alla tidvis anställda, dvs jobbar året runt med (akut)sjukvård på riktigt - men är inte dimensionerad för krig. Den är dimensionerad för polisaktioner i U-länder och inte för försvar av Sverige.

Som jag nämnde tidigare så klarar inte den civila akutsjukvården regionalt ens av större trafikolyckor. Den klarar alltså inte av att fylla upp den uteblivna kapacitet som Insatsorganisation 2014 har redan efter några timmars krig.

Detta är ett allvarligt problem. Det är avgörande för moral och med det försvarsvilja att man kan känna sig säker på att få den sjukvård man behöver om man blir sårad. Dock verkar det som förmågan att få bort sårade från stridslinjen är god, speciellt nu som man dessutom nyss fått helikopter 16 (Blackhawk) levererade vilket ytterligare höjer förmågan till medevac i den mån helikoptrarna inte skall transportera trupp. Därmed kommer inte sårade dö i famnen på sina kamrater och inte heller sänka stridsvärdet för stridande enheter mer än själva förlusten. Men frågan är var de istället kommer bli liggande? Antalet ambulanser och helikoptrar kanske är nog för att få bort de sårade från kompanisamlingsplatsen, men sedan kan man misstänka att de dör i väntan på vård i nästa steg, i triagekön till traumarummen.

I den mån traumarummen och operationssalarna klarar av tempot finns det sedan efter några timmars strid inte längre några vårdplatser. Samtidigt har vi tydligen bara ett enda sjukvårdsförstärkningskompani (eventuellt två - uppgifterna går isär här), medan försvaret har två brigadstaber och tillräckligt med manöverbataljoner för två brigader. Rör det sig om två kompanier ser det lite bättre ut och man kan föra strid på två platser samtidigt.

Frågan är dock om detta egentligen skiljer sig mot det gamla invasionsförsvarets kapacitet? Jag har inte grävt djupare i hur sjukvårdskapaciteten var på den tiden. Kanske var strutsmetoden tillämpbar även då?
Sjukhusfartyget USNS Comfort
Foto: US Navy/Wikipedia

Finns det några lösningar? 

Jag har ett ödmjukt förslag som inte kommer realiseras, men är värt att ta upp ändå.

Hur kan man avsevärt höja kapaciteten samtidigt som man bibehåller mobilitet?

Större delen av Sveriges befolkningscentra och strategiska platser finns i direkt anslutning till eller i närheten av havet eller moderna kanalsystem som Södertälje kanal/Mälaren eller Trollhätte kanal/Vänern. I värsta fall (inre Småland eller Norrland) handlar det om några mils transport till närmaste hamn, vilket kan ske mycket fort via helikopter 16.

Mitt förslag är helt enkelt att Sverige införskaffar två gamla bilfärjor och konverterar till sjukhusfartyg (Wikipedia). Förslag på namn kan t ex vara HMS Känsö. Åtminstone det ena av dessa gamla färjor är så pass liten ("Färö/Orkneystorlek") att den kan ta sig in i Trollhättekanal och med det upp till Vänern (Södertälje kanals sluss är större).

Som bilfärja kan den lägga till och låta ambulanser köra rakt in på bildäck där sårade lastas av och förs upp till traumarummen. Till detta har man  2 - 4 helikopterplattor på fartygets däck, dit man även kan ta emot sårade medan fartyget omgrupperar.

Dessa fartyg lämpar sig också mycket väl för internationella insatser, men innebär alltså att primärt ansvar för krigssjukvård i Sverige förskjuts från armén till flottan. 

Till vardags kan lämpligen sjukhusfartygen ligga till hamn i två av våra storstäder (t ex Stockholm och Malmö) och vid större olyckor eller terroristhandlingar bemannas av landstingens extrainkallade personal och därmed erbjuda ytterligare traumarum, operationsrum, intensivvårdsplatser och vårdplatser. Trots allt är all personal utom just sjukvårdspersonalen ändå numera kontinuerligt anställd (GSS/K) och finns redan på plats. Fartygen kan också från Stockholm respektive Malmö på några timmar omgruppera vid behov, och under tiden ta emot skadade via helikopter.

Vill man gå den här lösningen till mötes halvvägs så skrotar vi fältsjukhuset och ersätter det med ett sjukhusfartyg, och vinner därmed rörlighet som fältsjukhuset inte har idag. Ett sjukhusfartyg lämpar sig även ypperligt för isolering av patienter i händelse av ett pandemiutbrott, speciellt om det som militärt (men obeväpnat) fartyg får sk CBRN-skydd.

Det råder viss förvirring inom krigssjukvården idag då man eventuellt skall flyttas från Trängregementet i Skövde till FöMedC på Käringberget i Göteborg. Var personalen skall tjänstgöra i fredstid är det ingen som vet just nu, i den mån man än så länge har personal rekryterad alls. Enligt uppgifter finns det i princip ingen sjukvårdspersonal kontrakterad idag.

Bloggaren Sinuhe har för övrigt en intressant diskussion om vad man skall kalla de svenska manöverbataljonerna. Ett förslag är att Södra skånska regementets 71. lätta mekaniserade/motoriserade bataljon skall kallas för 71. dragonbataljon och att 7. lätta bataljonen skall kallas 7. husarbataljon. Fast det lär ju inte heller hända. Men att diskutera eller byta namn kan säkert sysselsätta köttberget av gamla officerare på Högkvarteret.

Hade även tänkt länka till MSB:s information om civil katastrofmedicin och triage, inklusive vilken färglapp man inte vill se sättas på en fortfarande levande anhörig i ett katastrofläge, men har tyvärr tappat bort länken.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

37 kommentarer:

  1. Ok, det här är alltså en definition av ordet MÖP ? Varför inte köpa den nya tidningen "Soldat och teknik" och sitta där och dregla.

    SvaraRadera
  2. Jag har tänkt lite i samma banor. Hur skulle det moderna Sverige klara av ett riktigt krig. Som jämförelse: det finska vinterkriget varade i 105 dagar. Antalet stupade per dag motsvarade hälften av antalet döda svenskar i Estonia-olyckan. Därtill skadade(!).

    Sverige har i dagsläget lägst antal sjukhussängar per 100000 inv i Norden. Även Vattenfalls gamla HK i Råcksta i västra Stockholm, som var ett enormt reservsjukhus, byggs om till bostäder.

    Om Sverige idag skulle drabbas av krig eller en ny pandemi så som Spanska sjukan, skulle sjukvården kollapsa inom några dygn.
    /Micke

    SvaraRadera
  3. Jag jobbar som läkare och kan intyga att vi har oerhörd överkapacitet på dagens akutmottagningar. Dessa mottagningar är mycket neurotiska och om vi skulle ha krig skulle en stor del av patienterna som utreds och bedöms seriöst och till och med läggs in kunna åka hem.
    Detta gäller ffa hjärtobs, strokeobs, TIA obs, stukningar, mindre abcesser, urinvägsinfketioner, yrselpat etc etc
    Ett flöde av 300 skadade per dag är möjligt t o m för ett ensamt sjukhus av största storlek eller 2-3 mindre.
    Detta utan att särskilda rutiner som dessutom finns utan att man helt enkelt prioriterar om sjukvården efter behov. Det är därför det alltid är köer på akutmott, man kan alltid utreda mera.

    SvaraRadera
  4. Nä skulle inte kalla det definitionen av MÖP(större fixering vid vapen, knivar och coola kläder). Däremot ett sunt intresse för vårt militära försvar, som jag delar.

    Helt klart är att sjukvårdstänket har moderniserats i FM. Men jag delar inte riktigt din syn på att det bara är folk i manöverbataljonerna som riskerar att skadas. Personalen i ingenjörbataljonerna, artilleribataljonerna, luftvärnsbataljonerna mm är i vissa fall mer utsatta. En sambandsknutpunkt är till exempel ett högprioriterat mål för fiendens specialförband eller flygstridskrafter..

    I detta dokument kan du studera ambulansplutonernas organisation närmare, finns även lite andra sjukvårdsrelaterade skisser..
    http://fmv.se/upload/Bilder%20och%20dokument/Upphandling/katry/Bandvagn%20NY/Bandvagn%20Ny%20ver%202/Annex%20C.1%20Operational%20Conditions%20and%20Constraints.pdf

    /H

    SvaraRadera
  5. Tack läkarn! För vad jag uppfattar som en insatt översiktsbild från verkligheten.

    SvaraRadera
  6. Dags att lugna sig lite gällande krigssjukvård! Om kriget kommer så blir det inte särdeles stora förluster då Sverige inte klara av att hindra en landsättning vare sig från havs eller luften.
    Blir det ett allvarligt krigshot så kommer Sverige hissa vit flagg, problemet löst.

    SvaraRadera
  7. Bra läsning och roligt att det finns några som vågar ta upp frågan om Svensk militär (o)förmåga, i en tid när ekonomin är den enda hotbildsregulatorn.
    För att klargöra organisationen lite så finns det i IO14 2 st Sjukhuskompanier och 2 st sjukvårdsförstärkningskompanier. rörligheten i dessa har du berört och det har jag inget att säga om. Däremot är det troligen inte tungtransportkompaniet (stridsvagnstp) som skall ansv för deras tp utan mer troligt är att någon av de två logistikbataljonerna som löser det. Problemet är att antalet lastbilar i FM inte räcker till utan "halva" 2.logbat består av tgb30/40 som inte klarar av att hantera containers. 2.logbat har förövrigt inte hjullastare för att lyfta containers på en vanlig flaklastbil.

    //J

    SvaraRadera
  8. OK, J. Med 2x2 kompanier så ser det bättre ut om man kan slussa vidare folk inom ett dygn.

    SvaraRadera
  9. Hmm 2.Logbat finns inte ens med i förteckningen över IO14 och har idag knappt kaderorganisation att skryta med..Möjligen har dom TGB30/40 lastbilar på pappret, dom TGB30/40 som rullar under T2 fanor tillhör 1.logbat.
    5e Kompaniet klarade inte själva av att flytta sjukhuset utan fick förstärkning av tugtransportkompaniets pluton från livgardet, Och om det behöver flyttas idag?? vart befinner sig transportplutonen?? NOLL redundans!!!

    SvaraRadera
  10. Medhåll @ 15:24!

    Givetvis kan även sjukvården omprioriteras allt efter behov och de första att sortera bort ur dessa köer måste vara yrselförvirrade MÖP som bloggförfattaren.

    "Gamla bilfärjor" som sjukhusfartyg, – HA HA HAA, i Trollhätte kanal, – HO HOO, blir ju FlumeRide i kolossalformat när slussar och kraftverk bombas till atomer ...

    SvaraRadera
  11. 2x2 kompanier låter ju bra

    Det finns ny och fin materiel och både Fältsjukhuset och kirurgitroppens organisation har prövats fullt ut under NBG11.

    Personellt ser det dock inte lika bra ut. 1 kompaniet på TrängR har bara ett fåtal soldater anställda efter det att NBG11 är slut. De få som fortfarande är kvar jobbar i Afghanistan eller löser för det mesta annan tjänst hemma som att stå i vakten (IBSS) eller gå högvakt.

    1 kompaniet på TrängR har tappat flera erfarna officerare. Detta är ett bekymmer då det är de som skall utgöra stommen till 4 kompaniledningar och ca 16 plutonsledningar i IO14.

    Det kommer dröja till 2019 innan det finns GSS/K och GSS/T soldater så det räcker till 4 kompanier(Då börjar den nyinköpta materielen bli gammal).

    Det finns inget anpassat avtal för legitimerad personal så när man övar så är det i princip utan läkare och sjuksystrar.


    Men materielen och kompetensen finns, det saknas "bara" personal.

    SvaraRadera
  12. @Anonym 17:39 För att inte nämna KS missionen i vår och Afghanistan för än fler!!

    TrängR har ett par tunga år framför sig och då har jag knappt nämnt omlokaliseringen till GBG för 1 Komp

    SvaraRadera
  13. Cornu: 193 Jägbat kommer ha ca 400-500 soldater när den bataljonen är fullbemannad

    SvaraRadera
  14. Doktorn; Visst finns där en överkapacitet på dagens akutmott! Fast i händelse av krig så är trots allt sjukvården underdimensionerad. Som cornu nämner finns mången flaskhalsar med blodcentraler etc. Ett vanligt landsortssjukhus har en 5-6 OP-salar med 10-15 kompetenta läkare (bakjour)som kan rädda liv. Man behöver inte vara läkare för att räkna ut att det inte blir särskilt många traumapatienter som kan bli omhändertagna under en dag. Fast i slutändan handlar allt om triage eller?
    MVH systern

    SvaraRadera
  15. Angående rulflakslastbilar är dessa en stor brist i FM idag då vi går över från 30/40-generationen till nya moderna transportlösningar(20fots-lösningar). Men ett stort inköp av lastbilar är "på gång". När väl kontraktet är påskrivet går det nog hyfsat fort att leverera. Volvo/Scania har ju hyfsad tillverkningskapacitet!

    /H

    SvaraRadera
  16. Oavsett vad man ttycker om försvaret så är idén med sjukhusbåt bra. Men den bör ju användas som sjukhus i normalt läge. Sedan kan man bara kasta ankar om fi kommer eller mer troligt en kris sker som kräver extra resurser.
    Förslagsvis bygger man om en gammal Finlands färja.

    SvaraRadera
  17. Förslaget om ett sjukhusfartyg är ganska vettig, men jag är tveksam angående konvertering av bilfärja pga storleken och utförandet hos dessa.

    För att fungera bra som sjukhusfartyg så gäller det att göra rätt avvägning. Fartyget bör ha en relativt hög toppfart så att det snabbt kan flyttas mellan olika hamnar eller ligga i följe med krigsfartyg, det bör också vara lättmanövrerat då att det snabbt kan angöra en hamn. Fartyget måste vara tillräckligt stort för att vara stabilt, men inte för stort då det utgör en stor radarsignatur och dessutom har begränsat värde som militärsjukhus om man avser sätta in det vid ex. internationella insatser (kapaciteten blir alltför stor).

    Det bör helt klart ha goda möjligheter att ta emot helikoptrar, en platta som de amerikanska fartygen är otillräckligt. Egen hangar för helikoptrar ombord är lämpligt. Det är fördelaktigt om ambulanser kan köra ombord fartyget, men dessa portar får samtidigt inte påverka sjövärdigheten hos fartyget.

    Fartygets bemanning (exkl. sjukvårdspersonal) skulle med fördel kunna vara lite äldre officerare och sjömän från marinen.

    SvaraRadera
  18. Ett intressant ämne som jag inte sett att det skrivits om. Som du skriver Cornu har nog det mesta blivit bättre på kompani och bataljonsnivå. Det är ju helt i riktning med försvarets inriktning på insats i andra världsdelar. En fantastisk resurs som tillkommit de senaste åren är ju också SNAM. Svenska nationella ambulansflyget. Detta är en Boeing 737 från SAS som snabbt kan användas för transporter av sjuka. Det finns t.o.m. 6 IVA platser ombord. (läs mer på MSB:s hemsida). Allt detta ger försvarsmakten möjlighet till god sjukvård vid få skadade, även långt borta. Vid ett krigsfall vid eller inom rikets gränser blir det nog fullständig kalabalik är jag rädd. ). Precis som min läkarkollega kommenterar tidigare så kan vi genom ändrade prioriteringar åstadkomma mycket under kort tid med de civila resurser vi har idag.
    Som jag ser det finns det två områden som är mycket sårbara, Gotland och Norra Norrland. Gotland därför att man helt enkelt bara har ett sjukhus som dessutom är litet. Norra Norrland (Norrbotten) har idag på papperet 5 sjukhus, men med största sannolikhet (processen redan igång) så läggs Kalix och Kiruna Sjukhus ner inom en tvåårsperiod ( helt säkert operationsverksamheten). Sunderby sjukhus (länssjukhus) ligger i området som kommer att översvämmas vid damm bristning i Lule älv. Således oanvändbart. Kvar är två små länsdelssjukhus á la Gotland nämligen Piteå och Gällivare Sjukhus.
    Sammanfattningsvis är de medicinska resurserna på de två kanske mest ”strategiskt attraktiva områdena” mycket klena och sjukvårdsresurser måste tillföras dessa områden alternativt att man kan föra ut skadade i större volymer. Om jag förstår Cornucopia rätt så finns ingen av de resurserna idag. Ett lasarettsfartyg skulle naturligtvis kunna lindra denna brist kraftigt. Det skulle även kunna användas vid humanitära insatser av typen Haitijordbävning. Synd att det aldrig kommer att realiseras.
    ”doc”

    SvaraRadera
  19. Som kirurg på Sahlgrenska Sjukhuset vill jag förmedla följande synpunkter. Vad gäller sjukvårdens förmåga i händelse av krig, så är det nog sant att kapaciteten under 70- och 80-talen var större med sina fältsjukhus och beredskapssjukhus. Man skall dock komma ihåg att dessa enheter var hoppackade i förråd och dess verkliga funktion fanns på pappret, även om vissa enheter tränades i övningar. Inom den befintliga sjukvården finns det en funktionsduglig organisation med potential att växa avsevärt. Dagens sjukhus är dimensionerade för att de skall fungera dygnet runt under hela året. Det betyder att personalens storlek är anpassad för arbetstidslagar, utrymme för utbildning möten och annan administrativ tid men även möjlighet för hemmavarande för sjuka barn etc. Detta gör att exempelvis operationssalar utnyttjas maximalt mellan 8.00-16.30 vardagar. Det mesta av den kirurgi som bedrivs på sjukhusen är planerade operationer för åkommor som är klart mindre prioriterade än akuta traumafall. Vid extrema händelser finns det således en stor kapacitet att mobilisera både vad gäller personal samt op-salar som kan användas dygnet runt när hänsyn ej behöver tas till arbetstidslagar etc. När det gäller vårdplatser så skall man komma ihåg att trots nedskärningar och minskade vårdplatser så är lokalerna kvar och sängar har man behållit i förråd, så även här kan man öka kapaciteten rejält. Idag upptas de flesta vårdplatser av kroniskt sjuka äldre patienter med stort behov av omsorg. Vid en krigssituation kommer andra prioriteringar att göras och dessa patienter får omhändertas på annat sätt. (vårdenheter med lägre kompetens, anhöriga etc). Jag är övertygad om att den befintliga sjukvårdsorganisationen är den bästa att även bedriva sjukvården i extrema händelser såsom krig. På timmar och några dygn kan sjukvården ställas om och bedriva en avancerad krigssjukvård med mångdubbelt större kapacitet än vad organisationen gör till vardags. Som exempel kan man ta Backabranden i Göteborg på 90-talet där Sahlgrenska på några timmar mobiliserade ett femtiotal akutvårdsplatser och flera tiotals intensivvårdsplatser. Naturligtvis finns inte denna kapacitet på de mindre tätbebyggda delarna av landet, men även där är det nog bäst att använda befintliga sjukhus och istället flytta vårdpersonal dit och patienter med eftervårdbehov till de delar av landet med kapacitet. Att mobilisera fältsjukhus och lasarettsfartyg skulle ta dagar om inte veckor.

    SvaraRadera
  20. Jag tycker inte alls om idén med sjukvårdsfartyg, den är dyr att köpa in, dyr att underhåll, specialiserad, oanvändbar under den civila vardagen och att slussa upp ett akutsjukhus till Vänern under pågående krig är en bisarr idé.

    Om vi skulle utöka kapaciteten för krigssjukvård skulle jag föredra:

    Ställ krav på alla akutsjukhus att de minst skall klara av att hantera skadade från två fulla bussar som kolliderar och rullar nedför en slänt. Betalas av respektive landsting, kan leda till nedläggningar av akutmottagningar.

    Ställ krav på att varje ordinarie ambulans måste ha en reservambulans som får vara gammal men måste vara omedelbart körbar från ett garage inom rimligt avstånd från ordinarie personals hem. Sker det en katastrof kan de som är lediga, på semester, hemma med sjukt barn ta sig dit om alla ordinarie ambulanser är drift och så kör man. Om systemet inte missbrukas genom att lönehelg räknas som katastrof kommer personalen dit spontant när något riktigt stort elände händer. Löses av landstingen inom ett par år, blir inte dyrt om man är lite kreativ. Kräver att någon pekar med hela handen tvärs igenom byråkratiska revirs avtalsskrivning.

    Utöka ambulansflyget rejält och samordna det med militärens medivac som en statlig funktion med exakt samma helikoptrar, utrustning och personal militärt som civilt. Dyrt, måste betalas av staten plus del av driftskostnad från landsting. Underlättar nedläggningar av akutmottagningar och ger bättre vård över hela landet. Kräver att någon pekar med hela handen tvärs igenom byråkratiska revir.

    Utöka den hårdast belastade akutmottagningen i Sverige med en traumaenhet som är identiskt utrustad som försvarets mobila fältsjukhus och helst har en så lik planlösning som möjligt. Investeringen och utrustningsuppdateringar betala sav staten. Kräver att någon pekar med hela handen tvärs igenom byråkratiska revir.

    Låna ut en traumaenhet identisk med försvarets till ett U-land med mycket våldsproblem men säkert nog för att inte riskera egen personal. SIDA pengar, det är en fördel om den flyttas ibland så den håller sig mera lik försvarets.
    Kräver att någon pekar med hela handen tvärs igenom byråkratiska revir.

    Rotera frivilliga läkare genom dessa två skarpa utbildningsenheter. Subventioneras med statliga pengar. Kräver att någon pekar med hela handen tvärs igenom byråkratiska revir.

    Utöka försvarets egna vårdfunktioner vartefter det behövs. Dyrt men inte lika dyrt som första enheten.

    Sedan är frågan om man skall ställa krav på och statligt finansiera överkapacitet på Gotland och för sjukhus som är i riskzonen för extrema naturhändelser eller sällsynta men extrema olyckor.

    Om budgeten verkligen är ett lasarettsfartyg + sidapengar räcker det nog till hela listan och den lokala civila nyttan och beredskapen blir oerhört mycket bättre. Som bonus får tusentals fattiga människor kvalificerad vård vilket gör oss tryggare, win-win.

    SvaraRadera
  21. "Sedan är frågan om man skall ställa krav på och statligt finansiera överkapacitet på Gotland och för sjukhus som är i riskzonen för extrema naturhändelser eller sällsynta men extrema olyckor."

    Tänkte inte långt nog, utgångsgrupperingen för två eller flera av försvarets sjukhus skall givetvis vara så de fyller den funktionen medan de står i sina förråd. Annat vore att dubbelinvestera på ett korttänkt sätt.

    SvaraRadera
  22. Glöm nu ryssen. Vi har krig i Malmö (även enligt slask media). Och polisen vågar inte gå in själva i områdena än mindre upphålla lag och ordning. Hårdare vapenlagar kan vara lösningen enligt pk uppfattning:-)

    SvaraRadera
  23. Avregleringstrött2012-01-03 23:56

    Det blir säkert "jättebilligt" att kunna nyttja de utsålda sjukvårdsfaciliteterna i situation av krig.

    Vad säger att de privata vårdbolagen inte kommer att ta hundratusentals kronor per vårdplats och dygn precis som när det kostade 8000$ per vecka att hyra en gaffeltruck för Amerikanska armen, en truck de tidigare själva ägt men som nu var utsåld till ett "säkerhetsbolag".

    SvaraRadera
  24. Anonym 23:50, vågar inte polisen gå in i de oroliga områdena i Malmö?!? Ge mig ett par referenser som är trovärdiga och jag kan komma att förändra en del av min världsbild.

    SvaraRadera
  25. Även jag är läkare och kan bara hålla med övriga kollegor bland kommentatorerna. Överkapaciteten är enorm i dagens sjukvård .Med omprioriteringar av ickeakuta patienter, minimal administration, nertaggande på hyienregler vid städning av op-salar samt tätheten mellan sängarna på rummen, obegränsad övertid för personalen osv osv så skulle den civila sjukvården kunna ta hand om alla de patienter du nämner. Dessutom ska sjukvården enl hälso och sjukvårdslagen prioritera de sjukaste först vilket i det här scenariot skulle betyda att allvarligt skadadade soldater går före åldringar.

    Vidare ang överkapaciteten görs nu för tiden tex tarmcancerop på pat över 90 år vilket hade varit helt otänkbart för 15-20 år sedan.

    Vidare ang bussolycka så har du faktiskt helt fel. Jag var själv med på akuten på Södersjukhuset när en buss hade vält ute på Värmdö. Akutmottagningen ställde blixtsnabbt om till krisläge och det strömmade till personal från hela huset. Bara på SÖS hade vi kunnat ta alla passagerarna utan problem, bara att stryka i ordinare operationsprogram , men passagerarna spreds över Stockholmssjukhusen för enkelhetens skull.

    Så, jag antar att du researchar inför nästa bok. Fråga gärna mer om den civila vårdens möjligheter. gillade verkligen Midvintermörker och det skulle vara irriterande för mig om det blev feljust gällande sjuvårdsbiten i uppföljaren : )

    SvaraRadera
  26. Din världsbild vill jag inte ändra på.

    Men polisen kan inte gå in utan hård uppbackning. De måste bevaka sina bilar. Räddningstjänsten måste ha polisbevakning för att gå in i vissa områden.

    Du kan väl börja läsa här, finns dock hur mycket som helst. som du vet så har riksmedia inte velat ta i detta då det berör nysvenskar och dess områden.

    http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/03/tidigare-polis-s-kan-den-grova-brottsligheten-i-malm-bek-mpas

    SvaraRadera
  27. Tack alla sjukvårdsanställda för informationen om akutvården. Inte lätt att dra rätt slutsats när man i praktiken spred ut patienterna. Bra att veta att det inte var en kapacitetsfråga utan av bekvämlighetsskäl.

    Skall förstås verifiera med folk i verkligheten också.

    SvaraRadera
  28. Anonym 23:50 och 00:33 om ni nu är samma person, du backade till de allmänt kända problemen när du vart ifrågasatt, jag tolkar det som att du egentligen inte hade något att komma med.

    Jag hoppas att polisen har mycket mera ryggrad och inte backar utan bokstavligen tar tag i problemindividerna när de hotar eller begår ännu grövre brott.

    Själv bor jag i ett av de områden som har flest invandrare i Linköping och lokala media rapporterar vad jag kan se allt som händer, jag känner inte till någonting som har förtigits.

    Givetvis är jag rädd för att problemen i Malmö kan komma hit och jag är beredd att göra mycket för att hindra det. Det arbetet hjälps inte av din skrämselpropaganda så vänligen sluta med det och kom fram som en synlig individ som står för sina åsikter och som helst gör något konstruktivt.

    Om man återknyter detta till Cornus bloggartikel är det bra med mycket ambulanser, ambulanshelikoptrar och akutsjukvårdskapacitet om någon galning gör en Breivik eller enklare terrordåd för eller emot någon religion, etnisk eller politisk grupp eller om någon maffias mordbrand tar sig och blir omfattande.

    SvaraRadera
  29. Du ville ju ha en länk, nu har du en skrivet av en fd polis

    ” Förorterna brinner och varken polis, brandkår eller ambulanser vågar sig in i vissa områden utan mycket omfattande förstärkningar. Något ”normalt” närpolisarbete och brottsförebyggande arbete har sällan kommit tillstånd på dessa platser där det bäst skulle behövas.”

    Alltså ungefär som i Bagdad där polis säkert inte kan bedriva utredingsarbete utan de får i princip backa upp sig själva.


    Och eftersom du bor i det område i Linköping med flest invandrare så bor du i Skäggetorp, eller hur? Hoppas verkligen inte dina barn går i Skäggetopskolan. Jag känner en lärare som jobbat ett par år där innan ny tjänst på en av de lugna skolorna i östra Linköping. En annan vän från Linköping berättade att hans barn blivit rånad två gånger på moliltelefon på väg till träning efter skolan. Ej anmält eftersom pappan inte vill att barnet skall råka illa ut, det är inga trevliga gäng.

    SvaraRadera
  30. Läkarna är optimistiska. Även om logistiken skulle kunna trimmas så kvarstår det faktum att läkarna i Sverige inte har kunskap i traumakirurgi. Det visade inte minst fallet Anna Lindh. Det finns helt enkelt ett för litet underlag med den här typen av patienter för att läkarna skall kunna få erfarenhet. FM hade tidigare utbyte med Sydafrika, där sjukvårdspersonal fick hospitera/praktisera avancerad traumakirurgi. Mig veterligen försvann det utbytet då någon pappersvändare ansåg det oetiskt. Kunskapsgapet kvarstår

    SvaraRadera
  31. Anonym 15:12, jag ville ha referenser, inte påstådda citat. Och ja, jag bor i Skäggetorp och ser väldigt lite av brotsligheten som rapporteras i media och inget därutöver. Det som gör mig orolig är sysslolösheten, för många är utan jobb och de barn som inte är på väg mot universitetsstudier behöver något att hoppas på.

    Anonym 19:22, lyckades pappersvändaren även stoppa Läkare utan gränser? De är ju ute i världen och skaffar sig masser med erfarenheter genom att behandla fattiga människor under sämre villkor för patienterna än vården hemma i Sverige...

    När det gäller att öva traumakirurgi kan jag tipsa om att verksamheten att öva behandling av skarpa skador på nedsövda grisar fortsätter. Jag har själv varit med på det senaste djurförsöksnämndsmötet i Linköping där det godkändes att söva grisar, skada dem på olika sätt, operera och sedan avliva dem utan att de någon gång skall tillåtas vakna ur narkosen. Tyvärr var jag vid just det beslutet "utkvittad" för att behålla balansen mellan lekmän och proffs så jag hade inte möjlighet att rösta ja.

    SvaraRadera
  32. Magnus,
    Det är en fd polis, numer forskare som skrivit inlägget som citatet kommer ifrån (newsmill). Menar du att poliser inte kan vara goda referenser? Han säger exakt det som du invände mot i ditt första svar.

    Men eftersom du bor i Skäggetorp så har du säkert corren och har läst de 20 tal artiklar om black cobra gängen? Annars kan du googla en del av dem. Invandrarkillar från just mestadels skäggetorp som dragit igång beskyddarrörelse och en massa annat skit. sedan har du alla våltäkterna och gruppvåltäkten vid stångån.

    SvaraRadera
  33. Anonym 17:35, en text blir en referens när textens källa kan spåras. Hade du klippt in en länk till polisens artikel i Newsmill hade det varit mer att komma med.

    Ja, jag har läst Corren artiklarna om gängetablering i Skäggetorp och har fått uppfattningen att polisens arbete lyckades.

    SvaraRadera
  34. Magnus
    Du är för rolig:-) Ett litet minitroll men klipper in länken som vi pratat om för andra gången (första gången 2012-01-04 00:33). tror inte du läser det den här gången heller.

    http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/03/tidigare-polis-s-kan-den-grova-brottsligheten-i-malm-bek-mpas

    Vad är det du vill ha, någon artikel från en murvel som aldrig satt sin fot i rinkeby?

    En sak är säker det går inte att ändra på din världsbild och jag tror faktiskt just du skulle låta dina barn gå i skäggetorpsskolan.

    SvaraRadera
  35. Men vafan? Hur kunde jag missa den länken? Jag tar och skäms en stund innan jag läser den. Nu är debatten tämligen död i det här gamla inlägget så vi får fortsätta vid annat tillfälle. Hur jag förändras får andra avgöra, jag lär troligtvis fortsätta vara konsekvent icke-anonym så om det roar någon är det bara att jämföra från 1989 och framåt.

    SvaraRadera
  36. Vilka trauma är egentligen mest relevant? När jag en gång var på slutövning med M.A.S.S. så använde fanjunkaren som åsamkade grisarna pedagogiska skador gammal utmönstrad ammunition, som han ibland filade lite på för att få skador med extra stora, svarta, utgångshål.

    Men kanske splitter från IED:s ger andra mera relevanta typer av skador?

    SvaraRadera