Cornucopia?

Aktuellt

Gamestop-bubblan förklarad

Aktien för det döende bolaget Gamestop har rusat extremt de senaste dagarna efter en samordnad blåsning på Reddit och orsakat att minst en b...

2011-09-29 10:49

Skuldsättning på den gamla goda tiden, 2009

Sitter och tummar lite på Fitchs rapport Nordic Sovereign Review från igår som på något mystiskt sätt landade på den plywoodskiva balanserandes några betongklossar som agerar skrivbord åt mig här i jordkällaren. (Den här bloggen drivs av ett förlag som producerar tryckta böcker och omfattas därmed automatiskt av grundlagsskyddat källskydd om nu någon undrar. Det innebär att det i princip är olagligt att ens fråga hur den rapporten kan landat på plywoodskivan.). Man får naturligtvis inte återge något från rapporten då den skyddas av upphovsrätten. Fitch är också snälla och i det finstilta berättar om exakt hur många 1000-tals USD det kostar att prenumerera på dessa rapporter.


Däremot är det mesta i rapporten grafer på statistik från Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB. De nordiska länderna är nämligen föredömligt duktiga på att rapportera in sin statistik i tid, även Norge. Så en spontan tanke hade varit att själv konstruera samma grafer som i Fitch rapport. Ger ju en bra uppfattning om timpenningen som Fitch drar in på det hela. Rätt hög skulle jag gissa.

Men eftersom det inte är jobbigare att presentera grafer över säg 20 länder än över Nordens fyra (Fitch räknar inte Island till Norden tydligen), så drabbades jag som vanligt av storhetsvansinne och tänkte presentera motsvarande grafer för hela EU, så Nordens ekonomier sätts in i förhållande till omvärlden (vilket iofs även Fitch gör i några fall).

Fast det var det där med förmågan att rapportera sin statistik för 2010. Undantaget Tjeckien och Frankrike (och Malta stryker vi helt då de inte verkar rapportera något alls) så var statistiken dock klar för 2009. Men det var före ordet suverän skuldkris (eng sovereign debt crisis) blev aktuellt med aktualiseringen av  Greklands kris kring årsskiftet 2009 - 2010.
Total skuldsättning per land 2009
som procent av BNP. 

Så i väntan på en lite mer omfattande utläggning kring Fitchs rapport tog jag helt brutalt och istället tittade på den totala skuldsättningen i EU:s ekonomier (och Norge), undantaget Malta. Det här visar alltså endast skulderna och säger ingenting om tillgångarna. Skulder är dock en bra indikator på risken, hävstången, i ekonomin. Tillgångar kan falla i värde, men skulder består.

Tag alltså graferna för vad de är. Inte fullt så talande som de ser ut. Man måste tänka på tillgångarna. 

Luxemburg är lite ... speciellt. Enklast att ignorera lilleputtlandet och dess stora bank- och skalbolagssektor.

Tittar vi på total skuldsättning, exklusive centralbankerna, men inklusive den finansiella sektorn så hittade vi Sverige på åttonde plats. Värre än Sverige är t ex länder som Irland (näst värst, detta var 2009 före skuldkrisen hamnade på löpsedlarna internationellt), Cypern, Storbritannien (eng UK), Belgien, Danmark med dess kraschade bostadsbubbla och Portugal. Andra BIGPIS FUK-länder som har lägre skulder än den totala svenska ekonomin var t ex Grekland, Italien och Spanien. Och kanske Frankrike. Men Frankrike har fortfarande inte berättat för Eurostat hur stora skulder deras finanssektor hade 2009. Enklast så?
Skuldsättning 2009 utan
finanssektorn som procent av BNP

Nu tycker man förstås att de finansiella företagen är måttligt intressanta. Att Irland var rökta, liksom Storbritannien har vi ju facit på nu 2011. Cypern är numera en bubblare. 

Vi stryker de finansiella företagens skulder. Luxemburg är fortfarande lite ... speciellt men får plats i grafen den här gången.

Nu avancerar Sverige från åttonde plats till sjätte plats. På uppsidan hittade man BIGPIS-länderna Portugal, Belgien och Irland. Och bubblaren Cypern. Strax efter oss på nedsidan hittade man 2009 BIGPIS FUK-länderna  Frankrike och Spanien, samt idag allt mer akut krisande Ungern, Danmark med sin havererade bostadsbubbla och skuldkrisens Storbritannien.

Anders Borgs tigerekonomi Sverige lyser som en vårdkase mitt i BIGPIS FUK-länderna i grafen. Frågan är bara när den där vårdkasen slocknar och krisar likt de andra högbelånade länderna?
Statens och hushållens skuldsättning
2009 som procent av BNP

Slutligen stryker vi även företagen ur graferna och blir lite fundamentalistiska och tittar bara på staten och hushållens skulder. I staten inkluderas i samtliga grafer även landsting, kommuner och socialförsäkringssystem (motsvarande för övriga länder). Inte utfästelser och löften (tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden...), utan faktiska bokförda skulder.

Här såg det bättre ut för Sverige 2009. Vi hamnar strax över mitten. Alla BIGPIS FUK-länder låg sämre till. Sämst var det för Cypern.

Kan man dra några slutsatser av detta? Nja (annat än att kanske på något sätt ta negativa positioner mot Cypern). Man behöver förstås titta på tillgångarna också och exempelvis grekiska statens tillgångar är minimala, medan svenska statens nettotillgångar enligt Eurostat ser ut att vara positiva. Till skillnad mot Grekland kan Sverige privatisera och betala sina skulder. Men det förutsätter bibehållna värden.

Och där ligger problemet. Hushållens nettotillgångar består i hög grad av just bostadsbubblans värdering av bostadspriserna. På samma sätt är statens tillgångar högt värderade, t ex statens fastighetsbestånd och statliga bolag. Vid en kris kommer inte värderingarna förbli lika höga och ovanstående belåning, ovanstående hävstång, blir helt avgörande.

Irland knäcktes av sin kraschade bostadsbubbla vilket visar hur snabbt en hävstång kan slå fel.

Får återkomma med en titt på tillgångarna, samt med egenproducerade aktuella Fitch-grafer.
Statens, hushållens och
finanssektorns skulder 2009
som procent av BNP

Tillägg: På förslag från läsaren Börjesson så lägger jag till en graf utan företagens skulder, men med finanssektorns skulder. Det är ju bankerna som staten räddar, inte industriföretagen, vars skulder alltså inte är fullt så relevanta.


Här blir Irland, Storbritannien och Cypern i särklass och Sverige först på elfte plats.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

25 kommentarer:

  1. Hur hamnar sverige om man enbart tittar på hushållens skulder? Det är ju det "folk" brukar hetsa upp sig över.

    Inte helt lätt att avgöra på graferna, men det ser ut som man skulle hamna någonstans i mitten då också?

    SvaraRadera
  2. Varför är de icke-finansiella företagens skuld intressant? Om Ericsson har lånat pengar (för investeringar, får man hoppas), det är väl egalt? Och att Sverige har en hög sådan stapel är väl en konsekvens av att vi har proportionellt fler storföretag än många andra länder. De finansiella företagens skuld däremot riskerar att hamna i statens knä om de vänder buken i vädret.

    Känns som om trion statsskuld, privat skuld och finanssektorns skuld borde vara den mest intressanta jämförelsen?

    SvaraRadera
  3. Börjesson, det har du helt rätt i. Ge mig några minuter så skall jag producera en graf som Fitch skulle ta 10 000-tals USD betalt för.

    SvaraRadera
  4. Jag drar slutsatsen att det skulle hjälpa lite med en invandring av företag och företagare som etablerar nya verksamheter utanför de överhettade storstadsregionerna.

    Finns det något land som håller på att gå i putten där folk är rörliga, arbetssamma och helst har med sig en del eget kapital?

    Månne vi borde göra reklam för Sverige i krisande amerikansak delstater, Italien osv? Kom hit här finns det gott om el, billiga fabrikslokaler, massor med utrymme, bra infrastruktur, ganska smidig byråkrati och vi bryr oss inte om vad du tror eller vem du delar sovrum med så länge du gör detsamma.

    SvaraRadera
  5. Ser jag rätt så är skulderna kring 500% av BNP för Sverige. Skrämmande om vi skall betala av dem.
    5 års produktion!
    Men om vi skippar amorteringen och tar räntan som nu kan vara 2-4% så är det 10-20% av BNP.
    Det kan det vara värt!/Oppti

    SvaraRadera
  6. Cornu är ödmjuk som vanligt ser jag.. =)
    / lemonride

    SvaraRadera
  7. Tack, Cornu! Intressant att Grekland fortfarande hamnar relativt långt ner, precis som i de andra diagrammen. Vad är deras problem egentligen?

    Magnus Redin: Läste du om den holländska inflyttningen till Jämtland? Låter som precis vad du efterfrågar (om än i liten skala än så länge).

    SvaraRadera
  8. Börjesson, Grekland har "inga" tillgångar och "inga" skatteintäkter och en massa utgifter.

    SvaraRadera
  9. I en globaliserad värld som nu borde man väl jämföra skulder per capita med global BNP/capita,vi slåss ju om samma kunder.

    Lennart

    SvaraRadera
  10. Magnus R! Misstänker att du funderar på landet Somalia ??

    SvaraRadera
  11. Om vi tar Grekland så utmärker de sig genom sina låga näringslivsskulder!
    Kan man dra nån slutsats från detta?
    Är det obelånade (tröga?) företag som är Greklands problem?
    Ägs näringslivet med utländska skulder?
    Är Greklands problem slappa gränser för kapital?/Oppti

    SvaraRadera
  12. Men glömmer ni inte att Grekland valde att rapportera in falska siffror till EU? Med korrekta siffror hade utfallet sett annorlunda ut.

    SvaraRadera
  13. @ Magnus Redin.
    Din önskan sker redan i Jämtland där Holländare har etablerat sig. De har kommit in i samhället och lärt sig svenska på rekordtid.

    SvaraRadera
  14. Antar att Liberty Silver betalar för annonsen där. Hur tycker de om att betala för en annons på en sida där du skriver att guld och silver är spruckna bubblor? Eller vet de inte om det?

    SvaraRadera
  15. Hertigdömet Luxemburg lär inte kunna täcka sina banker. Vad har de för insättargarantier i skatteparadis? Tar skattesmitare o ”riktiga” kriminella större risker än de uppenbara?

    P.Persson

    SvaraRadera
  16. 13:43, sådant ger nytt liv i krympande bygder och det är ett konstruktivt sätt att hålla upp fastighetspriset.

    Här i Skäggetorp där jag bor är prisutvecklingen på bostadsrätter ganska platt och skulle braka ihop helt om inte invandrare från de mindre välskötta hyresrätterna i Skäggetorp hela tiden flyttade in vartefter andra flyttar ifrån eller dör av hög ålder. Tolkar jag det maximalt cyniskt är invandringen av folk som trängs ihop här ett annat sätt att hålla upp fastighetspriserna i Linköping. Är det trångt i de oattraktiva områdena är det bara folk som mig som bryr sig mer om kostnader än status som bor där och det blir trångt och dyrt i övriga områden i stället för att de gamla miljonprogramslimporna på 2-3 våningar drar ner hela marknaden. Men så djäkligt kan väl ingen ha resonerat medvetet?

    Det bor förresten många somalier här, de har ganska nyligen börjat nattvandra för att hålla efter ungdomsbuset från familjer som inte fungerar helt bra, det skall de ha all heder för.

    Här i Linköping skulle jag önska mig en etablering av låglöneindustrier så många av mina grannar kan få jobb, det skulle dom, Skäggetorp och Sverige må bra av men facket skulle väl få krupp. Å andra sidan kan inte alla bli ingenjörer på Saab eller dataexperter i Mjärdevi och sedan försörja resten via höga skatter, ett sådant samhälle blir inte hållbart.

    Kommunen putsar på området och satsar extra pengar på skolan med hyfsat resultat, landstinget har en verksamhet på vårdcentralen för att skola in invandrade läkare och centrumet i miljonprogramsområdet är i en uppåtgående spiral och brottsstatistiken är hyfsad här. Men en av de större privata fastighetsägarna är så snåla att de troligtvis inte använder borsten i sitt eget dass för att undvika att slita ut den och det ser skabbigt ut.

    SvaraRadera
  17. @13.43
    du kan inte lära en gammal hund att sitta!

    SvaraRadera
  18. Magnus Redin
    Du har kommit på det-den typen av samhälle är inte hållbart är slutsatsen!

    Facket får ge sig eller... /Oppti

    SvaraRadera
  19. Happy days...härligt rally på börsen nu,all in

    SvaraRadera
  20. Magnus Redin

    "etablering av låglöneindustrier" , sånt försvann i Sverige på 1960- och 70-talen. Det var Rehn-Meidnermodellen med kollektiv lönebildning och dom företag som inte kunde betala lika bra löner som Volvo och SKF fick lägga ner sin verksamhet.

    Det var inga problem eftersom offentliga sektorn och frikostig sjukpensionering kunde suga upp dom mindre dugliga, men idag funkar inte detta längre.

    Istället har vi fått en massa flummigt hopkok, det ena mer stolligare än det andra, jobbcoacher, sänkt krogmoms, bemanningsskit, SFI-kurser, komvux, fas-3, jobbfabriken.....

    Nä, tyvärr är det kört för det här landet.

    SvaraRadera
  21. 14:40, gulligt. När jag skriver något som stämmer med annonsörernas intressen anklagas jag för jäv och smygreklam. När jag inte gör det så gnäller ni ändå. Skärpning.

    LS gör reklam hos DI, DN och GP också. Och fler platser.

    Och ja, de vet om det. Folk har gnällt på LS forum "hur kan du betala för reklam när Cornu skriver om bubbla i silver".

    SvaraRadera
  22. Cornu
    Jag väntar på dina slutsatser ang Sveriges stora skuldbörda.
    Eller håller du på och sammanställer våra tillgångar också?
    Visst har vi skuldtyngda hushåll-men som nation är vi nog rätt normalt skuldsatta.

    SvaraRadera
  23. Magnus R. eller också kunde du arbeta för ett Sverige där även de redan boende fick behålla det de slitit ihop. Då skulle det nog snart bli ändring på företagsamhet och vitalitet! J--la politikerp---o!

    /bitter +50%skattare

    SvaraRadera
  24. Magnus R.
    Jag har haft barn boende i skäggetorp. Mycket fint område jämfört med ryd, där jag har ännu fler barn boende. Och båda områdena är helt ok som jag upplevt dem.

    Men ideen om att införa låglönejobbindustrier är helt i min smak. Mina barn, och en hel del andra, skulle gärna stå ut med den lägre lönen bara för att få inträde på arbetsmarknaden, och lite extra pengar i börsen. Andra tar det som ett tidsbegränsat avstamp till mer kvalificerade jobb. Ytterligare andra kompenserar den låga lönen genom fler arbetade timmar.
    Som jag ser det måste vi slå in på den vägen. Lite mer som i USA. Låt marknaden snarare än facket sätta priset på arbetsinsatsen. Vi skulle få en helt annan dynamik i företagandet.

    Givetvis måste transfereringssystemet följa med så att alla får en nettovinst av att arbeta.

    Men att fortsätta med att alla jobb ska ha samma betalning, oavsett den individuella prestationen, kommer inte att leda till nåt expansivt.

    SvaraRadera
  25. "Facket får ge sig eller... /Oppti"

    ...eller så blir nästa djupa lågkonjunktur riktigt djäkla jobbig när skattepengarna inte längre räcker för att betala all sjukvård, alla pensioner, allt försörjningsstöd, alla skolor, osv och den politiska frågan blir vilka som skall svikas.

    Jag håller på att det var ett historiskt misstag att pressa upp alla löner till samma nivå och tvinga de mindre lönsamma företagen att gå under för att åstadkomma ett i lönekuverten mera jämställt samhälle där alla som vart över skulle tas om hand av staten. Det funkade för en tid och när den tiden var förbi var ekonomin och viktiga sociala nätverk var försvagade. Jag tror t.o.m. att den segern egentligen var dålig för facken, eller så var det något annat som dödade det mesta av engagemanget.

    SvaraRadera