Aktuellt

Kapten stoppade order om amerikanskt kärnvapenanfall under Kubakrisen 1962

Under Kubakrisen 1962 mottog en kärnvapenbas på Okinawa order om att avfyra sina kärnvapen. Ordern bekräftades, men ansvarigt befäl kapten W...

2011-08-10 14:13

Värdering vs värde

Det är inte bara på bostadsmarknaden som man blandar ihop en tillgångs värdering och dess underliggande värde.

Schibsted gör det samma och påstår att Apple (NASDAQ:AAPL) var världens största bolag under några minuter.

Det var det inte.

Det var värdens högst värderade bolag. Inte världens största. Värderingen säger ingenting om storleken. För storlek skall man titta på antal anställda, omsättning, reala tillgångar etc. Värdering kommer och går, kvar finns värdet.

Framgångssagan Apple visar dock tydligt hur det svänger för innovationsintensiva teknikbolag. En gång i tiden var Microsoft världens högst värderade bolag. Det är det inte längre, trots att Microsoft är ett större bolag än Apple, iaf fler anställda.

En annan poäng här är att värderingen av ett bolag inte påverkar dess verksamhet, annat än när bolaget behöver pengar från sina aktieägare. Men man får förmoda att världens högst värderade bolag förhoppningsvis inte går så dåligt att det behöver kapitaltillskott.

Skulle vi stryka alla pengar (=skulder) och med det värderingen ur systemet så finns fortfarande personal, materiella- och immateriella tillgångar kvar hos aktiebolagen, även om värdet skulle sättas till noll. Eller en liter mjölk per aktie eller något annat sätt att mäta värde. Väldigt förenklat förstås, bolag vars värdering grundar sig på de skulder andra har till dem, t ex banker, skulle också få noll värde om man tog bort pengar ur ekvationen. Men så tillför inte heller bolag som bara skyfflar pengar något av värde till en ekonomi heller.

Dagschart för Apple och indexet S&P-500 (fet svart linje) nedan.

Men hur som helst så är inte Apple i närheten av att vara världens största bolag. Bara världens högst värderade. Så länge Jobs överlever.

Tillägg: Angående bostadsbubblan så är värderingen av en bostad vad mäklaren påstår att du kan sälja den för, t ex 30 000:- SEK per m2. Värdet är vad det kostar att bygga en ekvivalent ny bostad minus det renoveringsbehov din befintliga bostad har för att få helt ny standard, t ex 20 000:- SEK per m2 minus 5000:- SEK per m2, dvs 15 000:- SEK per m2. Värdet är (i princip) det försäkringsbolaget hostar fram om bostaden brinner upp.

Tillägg: Det finns två sorters aktiebolag. De som väljer att bygga värdering, sådana kallas aktieägarvänliga. Sedan finns det de som försöker bygga ett värde. De brukar kallas snåla, men landar av någon anledning oftast med bägge fötterna rätt när det stormar.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

17 kommentarer:

  1. "...värderingen av ett bolag inte påverkar dess verksamhet.."

    Är naturligtvis helt fel. Två exempel:

    1/ Högt värderat bolag kan köpa upp annat bolag genom att "trycka nya pengar" dvs ge ut nya aktier som används som betalning till det köpta bolagets aktieägare ev. kombinerat med mindre del i kontanter.

    2/ Lågt värderade bolag blir uppköpta av andra bolag, slaktade och eller inkorporerade i det köpta bolaget.

    I bägge fallen påverkas verksamheten i bolaget då det görs omstruktureringar mm för att komma åt synergier, avdelningar läggs ner för att det köpta bolaget har bättre/mer effektiva avdelningar osv osv

    Företag noterade på börsen lever inte i ett vakuum utan på marknadens villkor dvs även finansmarknadens villkor

    Det är roande att läsa, och säkert utbildande för många. Men för detaljer rekommenderas att gå till litteratur som behandlar ämnet ur fler synvinklar. Men räkna med att sätta av någon dag för att plöja några hundra sidor av hyfsat detaljerade texter och för att läsa referenser.

    SvaraRadera
  2. Bostäders värde beror på trend, på 70-talet var det inte livsviktigt att äga en lyxrenoverad högbelånad lägenhet. Trender kan ändras, det som är trendigt idag kan vara hela ute om 10 år.

    Efter kommande stålbad i västvärlden lär inte hög belåning vara trendigt alls, utan ses som loser strategi.

    Folk är övertygade om att just dagens samhälle kommer vara i evigt, men det ändras ideligen genom historien. Kanske kommer status mätas i annat än pengar om 10 år? Vad gör alla de som var vinnare just idag då?

    Vi har byggt ett korthus med media och politiker som största fanclub. Man lever för stunden, men tyvärr lever man längre än 2 sekunder, att leva för stunden fungerar om livet vore permanent och oförändeligt.

    Så sent som 1996 var stora lån och bostadsrätt det sista man ville ha i Stockholm. Om bara 10 år kan samhället vara helt förändrat och idealen helt annorlunda, men många kommer sitta med tråkiga minnen i bagaget. Ytlighet, egoism och kortsiktighet lär vara på väg ur modet i de länder som drabbats redan.

    När vaknar de ängsliga trendsättarna i Stockholm? Kanske högbelånat kaffe latte livet inte är så hot snart? Den där SUVen eller lyxköket inte scorar så höga poäng bland vännerna längre..

    Men än är inte den sista idioten född, känner en på jobbet vars son på 22år nyligen gick all in på en 1a på söder..Sedan dess har börsen rasat bra och konjuktur statistiken försämrats kraftigt. Han hade just bytt från onoff till ett annat BLT säljföretag..

    Det är synd om BLT!

    SvaraRadera
  3. Hej!

    Hur är situationen för Kanadatruster nuförtiden? Läste ett intressant äldre inlägg du skrivit.

    /Björn L

    SvaraRadera
  4. Hej. Tre saker:

    1. "Vardet" enligt din definition ar bara en affektionsmassig standpunkt om att ingenting har ett storre varde an summan av komponenternas tillverkningskostnad. I din varld ar t ex goodwill, varumarke och patent vardelosa?

    2. Vad skulle det kosta att bygga ett nytt hus i sekelskiftesstil med 3.4 meter takhojd, en halvmeter tjocka vaggar, stuckatur, kakelugn och massivt tragolv? 20000 kr/kvm? Nix pix. Inte i Stockholm och inte i Dorotea. Om man dessutom koper in sig i en skuldfri "klubb" jamfort med en skuldtyngd nybildad "20 000-kronorsklubb"? Vad har det for relativt varde? En sak du ofta missar att ta upp ar "vardet" av att kopa lagenhet i en nastintill skuldfri forening. Sadana existerar kanske inte i Goteborg eller Ockelbo, men om du ska hacka pa Stockholm sa anvand relevanta parametrar!

    3. Din sista kommentar sager allt om din filosofi. Varfor vaxa, skapa arbetstillfallen, se varlden, utnyttja havstangseffekter, m.m. nar man kan sitta i skogen och tillverka avfuktare i ett gammalt platskjul med tre anstallda? Jag vet vad jag valjer.

    SvaraRadera
  5. Nyckeltal...
    På något vis måste företagen jämföras på ett enkelt sätt. Värdering är ett sätt, som vilket annat.
    Sen kan ju knappast anställda vara en aktuell variabel att mäta på då fler coh fler bolag väljer robotar framför "kött-och-blod"?

    Materialle tillgångar medför ju andra typer av risker.

    /Adrian

    SvaraRadera
  6. Att sitta och tillverka avfuktare med tre anställda i en enkel lokal låter riktigt lockande, en dröm om produktivt arbete som åstadkommer något som andra människor har nytta av, trevligt!

    SvaraRadera
  7. Hur mycket av bolagens "rekord vinster" ar egentligen inflation fran de enorma mangder pengar skapade efter 2007?

    SvaraRadera
  8. Det dröjer säkert inte många år innan inflation skrivs in i läroböckerna som en naturlag, tätt följda av central styrning och socialism. Sedan tidigare ser jag även att de lagt till skatt, avgift och okunskap om dagens monetära system.

    Goodwill, patent och varumärken är svårvärderade och ett patent/varumärke/goodwill som inte ökar en aktieägares utdelning/avkastning är värdelöst. Goodwill värderas endast vid köp, vilket säger något om priset vid den tidpunkten och egentligen inte särskilt mycket om värdet.

    Sekelskifteshus i nuvarande tappning är 2,4 meters takhöjd, enkel diffusionsspärr utan luftspalt med dåliga framtidsutsikter i ett kallt och fuktigt klimat. Kostnaden för att bygga motsvarande är inte 20 000 kr/kvm, svarare runt 10 000 till 12 000 kr/kvm. Priset för detta är föga förvånande skilt från produktionskostnaden.

    Med ökade effektivisering och avtagande efterfrågan för hustillverkare så kan säkert denna siffra drastiskt förbättras när reallönerna för hantverkare sjunker tillbaka till de nivåer de bör ligga på.

    Kostnaden för att bygga ett sekelskifteshus från sekelskiftet 1800-1900 är större eftersom priset på kapital och arbete ökat mångfalt, delvis genom nya och bättre material och resterande del till följd av inflation.

    Värdet på ditt sekelskifteshus från 1800-1900 med 3,4 meters takhöjd, halvmeters tjocka väggar och kakelugnar skulle således vara lika mycket värt som andra sekelskifteshus från samma tidsperiod, trots att produktionskostnaden skulle vara mycket högre.

    Ett rimligt värde för detta är runt 25 000 kr/kvm med hänsyn till ökade underhållskostnader för de befintliga sekelskifteshusen.

    Sverige har de senaste årtionden halkat neråt på OECD välfärdslista eftersom färre och färre tillverkar saker vi behöver och saker vi kan exportera. En finanssektor som utgör ca 50% av BNP är ett säkert kort mot dystra framtidsutsikter. Utan industri och produktion så kan dessa finansvalpar roa sig med att beräkna värdet på framtida kassaflöden som går mot noll.

    Så för att återfå den exporterade konkurrenskraften och välfärden så skulle Sverige behöva en mindre och mer effektiv finanssektor. En riksbank som vågar höja räntan för att stoppa den skadliga allokeringen av kapital och sätter ett tydligt stopp för negativa realräntor som gör alla tänkbara projekt man kan räkna på lönsamma.

    Det enda som ser mer dystert ut än en ineffektiv finanssektor är dessa försök till att sänka reallönerna genom en ökning av folkmängden.

    Ps. AAPL höga värdering är passande för dagens samhällsklimat. Unga människor utan besparingar köper designade produkter på kredit för att känna sig som Chuck Bass.

    SvaraRadera
  9. Ja, immateriella tillgangar ar svarvarderade eftersom de inte har nagon materiell bas, men de har likval ett varde. Bara for att de hypotetiskt sett skulle kunna vara vardelosa sa betyder inte det att de behover vara vardelosa.

    Spotify kostade inte manga kronor att skapa men varderas nu till 7 miljarder, dvs. skulle kunna saljas for det relativt omgaende. Vardering = pris = varde. De pengarna sitter inte i inventarierna eller pa lagret. De sitter i det immateriella.

    Din nagot primitiva/romantiska bild av ett samhalle med byteshandel och gummor i blommiga stadrockar klingar mycket nostalgi och "det var battre forr". Naval, i mina ogon kanns det lika barkraftigt som kommunism.

    SvaraRadera
  10. Jag håller med om att kommunism inte är bärkraftigt och få saker har besegrat sig så pragmatiskt som kommunismen.

    Utan att ha gjort min läxa på Spotify så kan jag tänka mig att en IPO för Spotify i nuläget skulle innebära ett skyhögt P/E och ett smått otroligt P/S, något i stil med en jordbävning med en magnitud på 10.0 på richterskalan.

    Om någon/några skapat värde ur ingenting, jättebra om de kan värdera och senare sälja detta immateriella väsen för ett högt pris.

    En del föredrar immateriella ting, andra föredrar ABB, Scania, Skanska, SKF där värdet finns i patent, tillgångar och i immateriella värden.

    SvaraRadera
  11. "Så länge Jobs överlever". Är det verkligen det enda fundamenta som talar till det företagets fördel?

    SvaraRadera
  12. @Nicke Lilltroll:Ja!

    SvaraRadera
  13. 19:49, Spotifys varde ligger i sattet de levererar musik som producerats av andra. Immateriella tillgangar idag ar det som var materiella tillgangar igar. Det galler att hanga med, gubbe lille! Den nya generationens skivbolag och ungdomarnas preferenser som ligger i att pa enklast och billigast satt fa det man behover. Ingen star langre i skivbutiken och bladdrar bland gamla stenkakor. Manniskor som tidigare la 1000-tals kronor i manaden pa musik och film kan nu fa tag pa detta i stort sett gratis. Och i stallet lagga pengarna pa att styla lagenheten och betala ranta pa nya bolanet! Ytterligare beteendeforandringar som Cornu glommer nar han jamfor nu och da i sina grafer.

    Apropa "stolt" svensk industri: du glomde namna Volvo och SAAB!

    SvaraRadera
  14. Det ligger en hel del i ditt resonemang. Värdet av en fastighet är naturligtvis beroende av byggkostnaden. Men du glömde betydelsen av läget.
    En granne, som jobbade på bank med "nödlidande krediter" lärde mig redan på 80-talet att en industribyggnad i Norberg utan industri inte är mycket till säkerhet för ett lån. Och på 90-talet fick bankerna ta hand om massor med hus, både kommersiella och bostäder. En hel del pengar fick de nog igen när de så småningom lyckades sälja objekten men de som verkligen har tjänat pengar är de som köpte rätt objekt i mitten på 90-talet. Även om fastigheterna och lägenheterna sjunker till hälften av dagens priser så lär de gå bra mycket plus på affären.
    Attraktiva lägen kommer alltid att kosta pengar. Sen är det en annan sak att det som är ett bra läge idag kanske inte är det i framtiden och tvärtom.

    För övrigt rekommenderar jag fortfarande att köpa champagne IB hos någon handlare i London för alla som är likvida. Fan så mycket roligare än att ha löjliga guldtackor i ett bankfack.
    Johann Joseph

    SvaraRadera
  15. 23:32

    Spotify har inte en unik affärsmodell, de är ett komplement till Itunes och kostnaden för att ta kunder från AAPL bedömer jag som skyhög.

    Priselasticiteten för digital musik som distribueras online är hög och en liten kostnadsökning innebär att många fler kunder väljer att köpa inte tjänsten.

    Vilket innebär att affärsmodellen som lockar användare med något som är gratis och sedan övergår till att kosta pengar innebär att de kanske får många kunder men bara ett fåtal av dessa övergår till betalande kunder och positivt kassaflöde.

    Lägg till kräsna kunder som vill ha hög kvalitet till ett lågt pris, en ägarstruktur som ser ut att innebära att vid en eventuell försäljning så flödar bara en liten del av kapitalet in i Sverige så kvarstår min ursprungsbedömning.

    Immateriella är inte det nya materiella, Spotify är inte det nya Itunes och en eventuell IPO med ett högt P/E tal och ett illusionistiskt P/S på 100/150+ är roande men inget mer.

    Ps. Immateriella tillgångar var för övrigt det nya materiella vid millennieskiftet och vi vet alla hur det slutade. Preferenser är helt ointressanta om de inte vid en framtida tidpunkt genererar positivt kassaflöde.

    Läget har absolut betydelse vid värdering av fastigheter och kommersiella fastigheter kan vara det tillgångsslag som genererat högst kassaflöde och vinst sett över de senaste 100 åren.

    SvaraRadera
  16. Har svårt att tänka mig att det existerar någon bostadsbubbla. Dels rådde en prispush i slutet av 2010 pga lånetaksreglernas långsamma sjösättande, dels slog BKN fast i sin februarirapport att Svenskarna inte lånar i spekulativt syfte.

    Prispushen i sig ledde till onormala värdeökningar på objekten. Det jag tror att vi ser nu är att dessa värden justeras ner till mer normala nivåer. Sedan kan det i vanlig ordning finnas orter eller områden där detta av olika anledningar inte gäller.

    SvaraRadera
  17. Jag antar att du med värdering menar priset på aktien i realtid? Och värdet är vad aktien (bostaden m.m.) är värd för den som har den eller köper den? Buffet sa: -"Price is what you pay, value is what you get". Han blev rätt rik :)

    SvaraRadera