Aktuellt

Kapten stoppade order om amerikanskt kärnvapenanfall under Kubakrisen 1962

Under Kubakrisen 1962 mottog en kärnvapenbas på Okinawa order om att avfyra sina kärnvapen. Ordern bekräftades, men ansvarigt befäl kapten W...

2011-04-25 07:44

Utbildningsbubblan

Mediokra Bonnier/DI har skrivit ett litet referat av en referatartikel hos The Economist, som bland annat handlar om att PayPal-grundaren Peter Thiel anser att amerikansk högre utbildning är en bubbla. Förslagsvis läser man artikeln hos The Economist istället för att uppmuntra Bonnier att inte lägga ner DI.

The Economist hänvisar bland annat vidare till ursprungsartikeln Tech Crunch, Slate mfl. Med länkar och allt. Det är så man gör i USA, där man till skillnad mot svensk gammelmedia inte är rädda för att läsarna skall klicka på länkar och tillfälligt lämna den egna sajten. (Och nej, jag länkar inte till DI förrän de börjar referera till de bloggar de snor artiklar från eller länkar till ursprungsartiklar, t ex hos The Economist. Eller tills DI köper Twinglys tjänster så man kan länkhora in sig hos blaskan.)

USA:s högre utbildningssystem skiljer sig förstås en del från det svenska pga den privata finansieringen och att studieskulder inte betyder mat och husrum, utan att man även betalar tuition. Likt bostade så sägs förstås utbildning vara den bästa investeringen du kan göra osv osv.

Problemet är dock som jag påtalat många gånger att man får allt sämre ekonomisk avkastning på de där studieskulderna, om man nu alls får ett jobb relaterat till utbildningen. Detta gäller även i Sverige, och det gäller även det svenska samhället i stort. Lagen om minskande avkastning på investerat kapital.

Läs speciellt mitt tidigare inlägg om utbildningsinflation och minskande avkastning som även innehåller en del intressanta grafer. Den svenska långsiktiga trenden i arbetslösheten är inte på väg nedåt, utan uppåt, trots utbildningstramset.

I USA betalar åtminstone studenterna (eller deras föräldrar) för den meningsfulla utbildningen själva. Här i Sverige så är det skattepengar som går till ingen nytta. Istället är det inom låg- eller outbildade jobb som alliansregimen skapar jobb, t ex ROT för gymnasieutbildade byggnadsarbetare eller RUT för outbildade och invandrare. För det krävs uppenbarligen skattesänkningar/skattesubventioner. Bra så, men det kan knappast kallas liberalt att stödja specifika branscher.

Vem vet vad nästa steg blir? Avdrag på arbetsgivaravgiften om man anställer en person med högre utbildning? Något måste vi ju ha dem till?

En viss volym av högre utbildning är förstås nödvändig i det svenska samhället. Exempelvis kunde vi utbilda betydligt fler läkare än idag. Brist på personer med toppbetyg är det inte, det är brist på platser på läkarutbildningarna för att bibehålla en artificiell brist inom läkarprofessionen medan man producerar hur många studenter som helst från meningslösa utbildnignar utan arbetsmarknadsutsikter. Allt för att unga (och äldre) skall få skuldsätta sig och "förverkliga sig själva" med skattefinansierad utbildning.

Vi kan också tydligt se att svenskarna inte blivit ett dugg mer bildade trots utbildning. Ibland kan man snarare undra om den kollektiva bildningsnivån inte är fallande. Fast det beror nog bara på att folk får möjlighet att visa sina normalbegåvningar via Internet och bloggar som den här...

Tillägg: Läs även Daniel Pargmans utläggning om att svenska studenter inte kan få sina examensarbeten kuggade. Medelmåttornas tyranni. Pargman för fram tanken att någon efter något år borde ta ansvar och berätta för en del mindre begåvade studenter att de kanske borde ge upp tanken på att utbilda sig. Utan utbildning kan man iaf fortfarande bli politiker, en sista utpost där det inte krävs högre utbildning för att sitta i möten och nicka med chefen partipiskan...
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

65 kommentarer:

  1. Självklart är bildningsnivån fallande. Det har den varit länge. Min morfar sa så när han var medelålders, och han visste att berätta att hans morfar sa detsamma när han var i medelåldern. Det är nog ingen högoddsare att dagen ungdomar kommer att säga detsamma om 30 år.

    Kanske är det en naturlag som säger att
    bildning * ekonomi = konstant
    I en värld med evig ekonomisk tillväxt kommer bildningsnivån ständigt att sjunka?

    SvaraRadera
  2. För att bli en bildad människa behövs ingen ökad skuldsättning. För de styrande är alltså ett bildat folk av ondo. Vad har klassisk bildning med politik att göra?

    Lissabonmasken.

    SvaraRadera
  3. Toppbetyg?
    Se t.ex SVD 24/4 i år.
    "Bekämpa betygsinflationen"
    Sedan lottas studenterna till läkarutbildningen.
    Jo, lite test och intervjuer sker ju trots allt.
    Med betoning på lite...
    Men va'f-n vi skall ju alla dö.
    Om av c-vitaminbrist eller annat...
    ( förlåt den vänliga blinkningen, c-pia!)

    SvaraRadera
  4. Lottningen sker ju bland toppbetygen. Alla som kommer in på läkarlinjen kommer inte ut som läkare, så oroa dig inte över det. Men visst innebär betygsinflationen ett fruktansvärt slöseri med våra skattepengar när fel personer lottas in.

    SvaraRadera
  5. Politiker älskar att lösa alla arbetsmarknadsproblem med utbildning. Att det finns färre jobb än arbetsföra svenskar verkar ingen bry sig om.

    Bara alla utbildar sig så skapas fler jobb...

    Subventionerad byggbransch, städjobb och numera restauranger, där ligger framtidens jobb. Men kräver dessa yrken utbildning i högre form? Examen i att bona golv? Blanda betong? Koka pasta?

    SvaraRadera
  6. Människans naturliga livslängd är ca 30 - 35 år. Därefter avtar testesteronivån. Det gäller därför att hålla de arga unga männen sysselsatta så länge som möjligt. Förr skedde genom fysiskt arbete för de flesta redan från 10 - 12 års åldern parallellt med folkskolan fram till 15 års åldern. Nu gäller det att hålla ungdomarna lugna genom någon form av sysselsättning t ex förvara dem i skolan till 30 - års åldern.

    SvaraRadera
  7. För den som är motiverad, driven och intelligent och söker in sig till civilingenjör, civilekonom eller läkare kommer alltid framtiden vara ljus under förutsättning att du verkligen är driven och smart. Uppfyller du dessa kriterier skall du självklart plugga vidare, duktiga chefer behövs alltid i svenska företag. En säkrare väg till fin villa, fin bil och miljoner på banken finns inte. Dessutom är utbildningen helt gratis och du får betalt 2500 kr i månaden från staten under utbildningen + förmodligen ett par bättre stipendium under utbildningen.

    Däremot om du är medelmåtta skall du akta dig noggrant för civilingenjörs- och civilekonomprogrammet, särskilt om du inte kommer in på Handels, KTH eller CTH.

    Funderar du på att läsa till bibliotekarie, socinom eller lärare kan du lika gärna lägga ned och ta anställning i kassan i ICA.

    Med andra ord, är du intelligent, driven och ambitiös så lönar sig alltid utbildning på Handels, KTH eller CTH.

    SvaraRadera
  8. Det är intressant att någon direkt börjar lyfta fram specifika skolor, här skall man läsa om man skall bli något-argumentet.

    Själv har jag läst på en av Sveriges sämsta skolor, BTH. Nu sitter jag här på ett traineeprogram, tillfällig VD-assistent för att se vad som händer, karriärscoach löjligt, jag vet..) som siktar på kontorschef eller högra inom 3 år etc etc.

    Jag konkurrerade med KTH, HHS, UU studenter, alla med toppbetyg. vad hade jag? Social kompetens och sunt förnuft (och bra betyg men det säger 0)..

    Så innan någon kläcker ur sig att skolan betyder att så tänk om, visst är skolan viktigt men i slutet så hänger det på dig som person och ingen annan..

    SvaraRadera
  9. http://www.youtube.com/watch?v=C7BqMSAo3DQ&feature=channel_video_title

    SvaraRadera
  10. 09.18
    Jag gissar även på att du är BLT? Dessa brukar ha lika snäv bild av omgivningen som du har.

    SvaraRadera
  11. Hej, antar att du själv inte har någon högre utbildning, denna artikel luktar akademikerkomplex lång väg.

    Vad har du för belägg, att högre utbildningar skulle vara meningslösa?

    Arbetslösheten är betydligt lägre hos akademiker än personer utan akademisk utbildning. Dessutom är lönerna och hälsan oftast högre.

    Sedan finns det fog att kritisera vad man i England kallar "musse-pigg utbildningar". Men hellre för mycket utbildning än för lite tycker jag.

    Dock borde vi få studielön och inte studielån.

    SvaraRadera
  12. Fortsättning på mitt inlägg 09:18 med anledning av Cornus Tillägg.

    När jag jobbade som anställd på ett Svenskt universitet fick man se både det ena och det andra bl a avhandlingarnas status.

    En gång var det en student som hade skrivit en avhandling som var under all kritik. Trots det så godkändes han. På fikapausen efteråt var det en av mina kollegor som inte kunde hålla sig utan frågade Professorn från Helsingfors hur man kunde godkänna avhandlingen. Professorn tittade ut genom fönstret och sa: Jo men jo, men vi vill in´t se ´n hänga i nå ´t träd här utanför...

    SvaraRadera
  13. High-school dropout rate. Åpenbart at nogåt inte fungerar i den Svenska skolan.

    SvaraRadera
  14. Många förstå-sig-på-are här. Till skillnad från många andra har jag undervisat på universitetsnivå och kan alltså uttala mig med viss erfarenhet av att ha mött "dagens ungdom". Den fallande bildningsnivån får nog sökas i de förfallande grund- och gymnasieskolan. Privatiseringen har varit en katastrof för bildningsidealet; nu är det "individuell framgång" som gäller. För alla. Givetvis med höga betyg, för skolan måste ju stå sig i konkurrensen på marknaden. Lägg därtill en ytlighetskultur och det faktum att många studenter inte klarar sig på de urholkade studiemedlen (jo, möjligen på Cornus diet för 100 kr/v) och måste jobba på kvällar och helger, så har du riktigt bra förutsättningar för låga ambitioner eller avsaknad av kreativitet. För även med en s k onyttigt utbildning kan du ju åstadkomma nytta, men det kräver kanske lite mer kreativitet än att sugas upp av Ericsson eller Scania. Tyvärr dödar vårt utbildningsväsende ofta all tillstymmelse till nytänkande (jfr skämtet att vi nu ska u t b i l d a i entreprenörskap. Moahahaha...).

    Sedan finns förstås stjärnor även bland dagens unga, som alltid klarar sig fint. Men det är väl knappast dem vi bör diskutera?

    SvaraRadera
  15. Lägg ner alla små högskolor och universitet. De ända som har en berättigande att leva kvar är KI, KTH, CTH, SU, GU, LU, UU, LtH, HH-STH, LiU och möjligtvis UmU så folk i lappland inte behöver åka så långt ner till Stockholm.

    SvaraRadera
  16. Nu är du ute och cyklar rejält. Arbetslösheten bland ingenjörer är under 1 % och lärarkåren börjar få stor brist på utbildade lärare. Båda två yrken som kräver lite mer än 3 år på verkstadstekniskt program på gymnasiet...

    SvaraRadera
  17. Björn, alltid roande med sådana som dig som tror saker om mig. Jag har en akademisk magisterexamen i datalogi fr universitetet, från den tiden då man fortfarande behövde betyg över medel för att komma in. Har även som handledare bistått chalmerister att förstå datorer 94-95 någon gång.

    Har inget akademikerförakt, däremot förakt för akademiseringen av banala sysslor. Och kan även konstatera att de som bara hade 1, 2 eller tre års utb fick samma lön som de med 4+, iaf i IT-branschen.

    SvaraRadera
  18. Då det gäller it så måste du se på delarna av helheten.

    Universitet producerar folk som är relativt duktiga teoretiker.
    Medans det mesta inom IT är praktiskt.
    Dock ifallen med databas, programering, projekt osv så behövs teorin.
    Men ska en teoretiker arbeta som sysadmin, drift osv så behöver denne en klart annan kunskapsbas.
    Samt att dom flesta teoretiker behöver några år på sig att förstå verkligheten...

    Eftersom det är kunskaperna hos personen som ger resultat och lön så är det inte ovanligt att personalen med "banala" sysslor såsom drift har högre lön än en akademiker...

    /Tinhead

    SvaraRadera
  19. "Förslagsvis läser man artikeln hos The Economist istället för att uppmuntra Bonnier att inte lägga ner DI."

    +1

    SvaraRadera
  20. Apropå kunskaper. Economist är en engelsk tidning. Bra, men nyliberal.

    Prenumerant

    SvaraRadera
  21. Även om alla svenskar är akademiskt utbildade kommer flertalet inte få jobb ändå. Det är inget magiskt med en akademisk examen.

    Vi behöver fler filkand för att ta Mauds nya RUT jobb..Eller Borgs ROTjobb..

    Få verkar inse att framtidens bättre jobb skapas utanför Sverige, så länge vi jublar åt outsourcing. De nya M verkar helt inställda på att Sverige ska bli en kreditbaserad tjänstebaserad konsumtionsekonomi.

    Att sälja tjänster internt skapar inga rikedomar för riket. Sakta går vi mot Sovjet, alla jobbar till slut åt staten via olika branschrelaterade avdrag. Ska akademiker städa hos varandra, eller torka varandras röv? Sälja kläder och skor?

    Sverige har allt för länge levt på 1960-talets investeringar utan att investera i underhåll. Nu vill inte satsa om det kostar dem sociala rättigheter. 1960 satsade man på framtiden, man byggde bostäder, infrastruktur och elproduktion.

    Idag vill alla tjäna pengar utan att behöva investera eller slita hårt, det brukar inte sluta så bra.

    Hur länge till kan vi bara glida på tidigare generationers arbete och investeringar? Tågen, kärnkraften, miljonprogrammen, VA systemen, vägar etc etc Det finns ett enormt behov av investeringar, underhåll och renoveringar.

    Vi är för många tyckare och för få utförare eller visionärer. Ett land med förvaltare kommer inte framåt i längden. Alla sitter misstänksamt och vaktar sin lilla sfär av inflytande.

    SvaraRadera
  22. Apropå brist på läkare.
    Snacka om överutbildning.
    Ta till exempel en läkare som ska arbeta på ortopeden där man företrädesvis behandlar frakturer. Man repositonerar och fixerar den skadade extrimiteten.
    Detta är ett rent mekaniskt hantverk och kräver kanske en 1-årig (arbetsmarknads)-yrkes-utbildning.

    Vården har, enligt mitt förmenande, utvecklats till ett gigantiskt ineffektivt penningslukande monster. Finns mycket att göra på detta område. Får återkomma med detaljer.
    /Jörgen

    SvaraRadera
  23. Utbildning är lösningen. Vad är problemet? Om utbildningsfundamentalism av professor Mats Alvesson

    http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/alvesson.pdf

    SvaraRadera
  24. Cornu. När ska du överraska oss med goda nyheter någon gång? :-D

    SvaraRadera
  25. Re: JOhan 10:29

    Kommer att skratta hela dagen tack vare ditt inlägg. Att uttala sig så som du gör mot utbildningsväsendet och inte ens kunna stava rätt. Hysteriskt kul!

    Slå upp en ordbok och studera skillnaden mellan ÄNDA och ENDA. Är du från Karlstad eller? (för att spinna vidare på din fördomsfulla inställning mot "folk i Lappland)

    SvaraRadera
  26. Ska man lägga skattemedel på att locka folk att utbilda sig bör man kombinera det med höga krav på universiteten. En utbildning måste vara tuff och ansträngande, annars ger den inget.

    SvaraRadera
  27. Cornu man behöver fortfarande betyg över medel för att te x komma in på ekonomprogramet i Halmstad, du behövde över 20.0 för att komma in. Vad är din uppfattning av medel?

    SvaraRadera
  28. Jocke 10:40. Ah, så då gör vi om alla högre utbildningar till ingenjörsutbildningar och alla får jobb?

    Jösses.

    Det råkar (tyvärr) finnas lite fler utbildningar än till ingenjör, och de får inte jobb. Vad gäller lärare, så finns det en artificiell brist på utbildade lärare eftersom man säger "läraren måste vara utbildad i pedagogik". Som bekant blir inte lärarna bättre bara för att de blir utbildade, de blir bara ... utbildade. Samma kassa lärare är lika kass med som utan utbildning. DEssutom söker sig inte alltid stjärnorna till lågstatus och låglöneyrket lärare, så vill man höja kvaliteten är det inte fler utbildningsplatser som behövs, utan högre lön.

    14:25 Se betygsinflation. Idag tävlar gymnasierna om att ge så höga betyg som möjligt till sina elever. 20.0 betyder ingenting idag, bara att ditt gymnasium ville ha fina siffror för att locka till sig fler elever. Därför har även någon medioker högskola i Halmstad 20.0 för att komma in.

    SvaraRadera
  29. Det stora misstaget är att folk utbildar sig för att rent formellt 'stämpla in' en akademisk examen. För mig personligen är utbildning en pusselbit för att ytterligare bemästra det område man nu valt att fokusera på. Precis som en atlet, där kanske grundläggande fysträning är en pusselbit för att maximera potentialen.

    Industrin är full av "lokala stjärnor", riktigt vassa djävlar, som producerar väldigt avancerade innovationer. De är en produkt av talang, utbildning och erfarenhet. Och det är ju det som är halva nöjet...

    Att bara "checka in" en examen ser jag ingen som helst poäng med. Såvida det inte är från en "elitskola" där meriterna i sig landar dig ett lukrativt erbjudande i någon djupt hierarkisk miljö(banker, jurist byrå, eu-förvaltning e.t.c.). Men fy fan vad själsdödande....

    SvaraRadera
  30. Vad gäller din kritik mot lärarutbildningen Cornucopia så är den spot-on.

    Lärarfacken har konstaterat att läraryrket har för låg status och lön, lösningen är därför att kasta ut alla obehöriga lärare och vips så skall det då motivera en bättre löneutveckling. Lägg till en lärarlegitimation kopplad till uttagen examen så är saken biff.

    Att Högskoleverket så sent som för ett par år sedan har hotat en rad lärarhögskolor med indragen examensrätt på grund av undermålig utbildningskvalitet berörs inte överhuvudtaget.

    Cliff Barnes

    SvaraRadera
  31. Nu skrattade jag gott :D

    Jörgen, jag föreslår att du tittar på följande korta filmsnutt för att få en bättre insikt i ortopedyrket

    http://www.youtube.com/watch?v=q0S5EN7-RtI

    du kanske tycker att det skulle räcka med en ettårig kurs i arbetsförmedlingens regi för narkosläkare också? allt de gör är ju att stoppa in slangar i luftstrupen på folk...

    /Kristoffer

    SvaraRadera
  32. Vi återgår till 7-årig grundskola! Billigt och bra!

    Ett bättre ämne att ta upp:

    http://svt.se/2.22620/1.2403687/rivningsvag_vantar_sverige

    GBG

    SvaraRadera
  33. Du Cornucopia, varför gör du inte en undersökning där läsarna får uppge hur begåvade de är? Låt oss för all del svara på vilken IQ vi har, på en skala skala med medelvärde 100 och standardavvikelse 15. Du kommer att bli förvånad över hur många läsare som är "smartare" än dig, kanske visar det sig rentav att du ligger under snittet bland dina läsare i intelligens! Men om så är fallet så kommer du förstås inte att avslöja din egen IQ ...

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  34. Garv, Cornucopia 15.23 har helt missat att det är 22,5 som gäller nu! Vilket förstås bara är trams, ett dumt påhitt som får svenska betyg att bli ännu mer meningslösa.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  35. Jag skickar ett litet sidospår om utbildning (tredje filmen från toppen), Changing Education Paradigms. http://comment.rsablogs.org.uk/videos/

    SvaraRadera
  36. Att den kollektiva bildningsnivån är fallande är lätt att konstatera. Det är bloggbubblan ett bevis för. Aldrig har så många ego-centrerade, grupptänkande och märkligt onyanserade - och rentav korkade åsikter - torgförts. Till vilken nytta?

    SvaraRadera
  37. Om svenskar vore så bildade som myten säger, varför är trashtv så poppis? Är det IQ att kolla lets dance eller Schlager? Idol eller big brother kanske...

    Svenskar vill inte inse att majoriteten av oss svenskar är lika insnöade som white trash i Usa som vi gärna ser ner på. Kasta ett getöga på tex Ullared, där har ni nog rikssnittet av bildning och IQ.

    08or applicerar gärna sin egna omgivning på hela Sverige, men här samlas de som är lite vassare, det är hårdare konkurrens för att leva här. Men även här finns det gott om Huddinge trash.

    SvaraRadera
  38. Guldkalle, låt mig spontant gissa att din IQ är 147.

    http://cornucopia.cornubot.se/2010/05/pa-internet-ar-vi-alla-normalbegavade.html

    Den som gärna vill kategorisera sig själv är ju hjärtligt välkommen att skriva ut hur många IQ de påstår sig ha.

    Rent statistiskt bör min egen IQ vara 100.

    Vad den är uppmätt till i seriösa test är privat.

    SvaraRadera
  39. 17:55, ja det är tur att vi har Stockholmsområdet så ni som är lite vassare kan samlas där. Så slipper vi andra normalbegåvade er.

    SvaraRadera
  40. Rent statistiskt för skogsarbetare, eller vad? Författare ligger väl på uppskattningsvis 130-140 i snitt, riktiga författare då alltså. Det skulle inte förvåna mig om du ligger i det intervallet, men hög IQ enbart medför inte författartalang. Min IQ är inte 147.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  41. Nej, jag tror vi kan fastslå att min IQ är 100 en gång för alla.

    SvaraRadera
  42. Utbildningen blir meningslös om den som utbildats inte törs tillämpa teorier eller är anställd för att ljuga i tjänsten. Eller för den delen låter sig mutas till att påstå, eller blunda inför orimligheter.

    Arbetslivsinstitutet utgjorde ett alldeles lysande exempel på en institution som innehöll en mängd personer med högre utbildning, där resultatet av "Institutets" arbete utan tvivel var mer skadligt än nyttigt.

    Alla dessa statistiker, samhällsvetare och andra hade ju trots allt egentligen bara till arbetsuppgift att påstå att arbetskraftskostnaden per anställd aldrig kan bli för hög, eller arbetsmarknaden för stel. Det har ju varit ett Socialdemokratiskt axiom hur länge som helst.

    Men man kommer säkert i framtiden att fälla hårda domar även över ekonomer från vilka länder som helst som tagit emot Nobelpris i ekonomi, eftersom sådant faktiskt fungerat som en sorts mutor, vilket nog kan ha bidragit till att den individuelle ekonomen inte riktat negativ uppmärksamhet mot Sverige som ju faktiskt har en arbetsmarknad som är lika odynamisk, stel och svårförändrad som vilken annan ännu existerande planekonomi som helst.

    De adminsitrativa överbyggnaden som Sverige har i dag måste ju dessutom hur som helst vara dimensionerad för en befolkning på 35 - 40 miljoner invånare åtminstone, samtidigt som intäkterna ska fortsätta komma från de industrier man låst situationen vid under mellankrigstiden.

    Det som saknas i Sverige måste vara utbildning i regndans och liknande. Eftersom hela riksdagen gör gällande att de kan bygga vidare på Socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik och familjepolitik, men att den politiken ändå på något sätt SLUTAR vara Socialdemokrati, så saknas det helt klart någåt led i logiken.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  43. Tror jag inte alls, det rimmar illa med din nedlåtande attityd mot normalbegåvade.

    För inte så länge sedan var det ditt namn som var hemligt, nu är det din IQ.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  44. Har aldrig slagit dig att min enligt dig nedlåtande attityd mot normalbegåvade beror på att jag är avundsjuk och i själva verket är negativt särbegåvad? Min riktiga IQ kanske är så låg som 85?

    Oavsett så är du enormt mycket mer intelligent än vad jag är, så är det bara.

    SvaraRadera
  45. IQ 85 ligger, faktiskt, inom det spektra som brukar kallas "normalbegåvning", även om man kanske inte tror det. Först vid IQ under 70 är man förståndshandikappad, särskolemässig, men det finns förstås många som inte går i särskola men ändå har svårigheter i skolan och får gå på så kallad "cp-matte" (alltså stödundervisning) bland annat. Dessa är ändå normalbegåvade.

    Men Cornucopias främsta problem i skolan var förstås att hans begåvning översteg lärarnas, konstigt vore det annars med en IQ i intervallet 130-140!

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  46. Men jag har ju inte IQ på 130 - 140. Jag har en IQ på 85. Sluta tjata nu.

    SvaraRadera
  47. Tror alla av dina läsare har överseende med att du inte bemöter Guldkalles kommentarer, speciellt eftersom han inte ens vågar skylta med sitt riktiga namn.

    Hur som helst: Jag skulle vilja be dig fundera över orter i Sverige som avbefolkas och nu slog det mig att utbildningsinflationen är en stor bov i dramat!


    GBG (IQ 119 och MSc från dålig högskola)

    SvaraRadera
  48. GBG IQ 119. Bra tänkt där. Japp utbildningsinflationen leder till avbefolkning av landsbygden, det har du nog rätt i. Får gräva lite i statistiken tror jag.

    SvaraRadera
  49. Nu är du ännu mer ute och cyklar Cornu. Jag vet inte var du har fått din syn på lärare ifrån, men en sak kan jag säga dig, och det är att inte vem som helst med enbart gymnasieutbildning kan ställa sig och undervisa t ex gymnasieelever, oavsett hur "lämpad" man är. Den lärarutbildning som leder till examen som matematiklärare innehåller matematik som de flesta här inte skulle begripa ett jota av. Och det behövs, för du ska som lärare inte bara kunna grundläggande matematik på samma nivå som eleven, du måste ha betydligt mer kunskap än eleven, och det gäller oavsett vad du är lärare för. Jag är trött på allt jävla gnäll på lärarna, det är inte deras utbildning det är fel på, felet ligger hos alla inkompetenta kommuntjänstemän som skär ner i skolverksamheten och skapar en skola med för stora klasser, för dåligt med tid för lärarna och för många problem med eleverna.

    SvaraRadera
  50. Jocke, jag har läst 3.5 terminer matte (översatt till heltid) på universitetet som en del i min magisterexamen. Och det var innan man började sänka komplexiteten för att matcha de som inte läst "gammal gymnasiematte" utan det man läser idag.

    Om du är duktig på matte så söker du dig generellt sällan till mattelärarutbildningarna, då det ger dig betydligt lägre lön än om du läser matte för att jobba med annat.

    Undantag finns, men generellt så blir det medelmåttor som läser till lärare inom matte och naturvetenskaperna. Sorry, sanningen kanske gör ont.

    SEdan har du rätt att inkompetenta kommuntjänstemän förstör mycket. T ex är "behörig lärare" viktigare än "ämneskunskap". Har du en obehörig och en behörig att välja på så sätter man hellre en behörig svensklärare på att undervisa matte, än man sätter en doktor i matematik på det.

    SvaraRadera
  51. Kan tillägga att medan jag t ex läst en hel termin matematisk statistik så läser visserligen lärarna också matematisk statistik. Men bara en kvarts termin. Det är skillnad på kurs och kurs och med det skillnad på ämneskunskap och ämneskunskap.

    Fokus på lärarutbildnignarna är tyvärr inte ämneskunskaper, utan de stressas igenom i väldigt förenklad och komprimerad form utan möjlighet till den påstådda djupare förståelsen som man behöver som lärare.

    SvaraRadera
  52. Däremot är korta kurser för lärarutbildningarna väldigt tacksamma inkomstbringande påhitt för olika institutioner. Några veckor trivialiserad förenklad utbildning för massvis med lärare som ger feta inkomst till institutionen, samtidigt som det hela är så komprimerat att man inte ens behöver använda lektorerna utan har doktorander som undervisar istället.

    Problemet är att man på den korta tiden visserligen kan säga sig "läst" men har man "läst och förstått"? För de mer anvancerade nivåerna räcker det faktiskt inte med en liten 5p-kurs, utan man behöver mer och längre tid för faktiskt förståelse.

    Men det är ju inte poängen förstås. Poängen är att man likt du Jocke skall kunna säga "vi har faktiskt läst bla bla bla", trots att vilken liten civilingenjör som helst har läst mer i ämnet än en lärare.

    SvaraRadera
  53. Svar till Kristoffer 16:30.
    Kul att jag fick lite respons på mitt inlägg.
    Ett gott skratt lär ju förlänga livet (bjuder jag på).
    Seriöst anser jag att hela vårdsvängen måste ses över och radikalt förändras.
    Bland de förändringar som behövs är t.ex att ett ortopediska ingrepp, en gråstarr-operation med laserteknik mm ses som hantverksuppgifter (där man harbehöver lämplig yrkesutbildning.)

    Skulle vara roligt att veta vad du Kristoffer har för bakgrund?
    A) Läkare, som med näbbar och klor försvarar skråets privilegier.
    B) Medborgare som ser läkarna som jämställda (eller tom några pinnar högre) än gudarna och vars verk därigenom inte får ifrågasättas.
    /Jörgen

    SvaraRadera
  54. Sa jag att jag var lärare? Jag är civilingenjör med en hel del extra kurser inom bla matematik, materialteknik och fysik. Däremot har jag bläddrat igenom varenda matematikbok som just nu ingår på lärarutbildningen i matematik och det var inte några "förenklade" eller "nedbantade" kurser. Det jag kunde se som inte var lika omfattande jämfört med civilingenjörsutbildningen var flerdimensionell analys, partiella diffekvationer och fourieranalys, men jag kan heller inte se varför en lärare i grundskolan/gymnasiet ska kunna detta.
    Lägg därtill fysikkurserna som ingår i utbildningen till lärare och du har kunskaper som räcker långt för att kunna jobba som ingenjör. Jag kan heller inte instämma i att det examineras för lättvindigt på lärarprogrammen, har en bekant som fått omarbeta och korrigera sin slutuppsats i ett halvårs tid nu, och det är snarare så att handledaren verkar vara överdrivet petig. Det är nog varken sämre eller bättre än någon annan utbildning vad gäller detta, jag har sett många examensarbeten av civilingenjörer som aldrig borde blivit godkända men som blev det ändå, och det gäller inte bara på senare tid utan så långt bakåt som till 1990 som jag har sett olika examensarbeten.
    Sen har jag inte alls märkt att det är några "medelmåttor" bland mina bekanta som är utbildade lärare. De är intelligenta, ambitiösa och brinner för sitt jobb, men kämpar med allt mer administration, allt större klasser och allt stökigare elever i sin vardag. Du har helt enkelt gått på statens stora smutskastningskampanj att lägga skulden för elevernas sänkta kunskapsnivå på lärarna, allt för att dölja de egentliga skälen - att staten/kommunerna satsar för lite på skolan och den katastrofala kommunaliseringen av skolverksamheten.
    Att du sedan påstår att en doktor i matematik skulle vara lämpligare än en behörig lärare är nog det värsta av allt. Jag har träffat flera doktorer inom både fysik och matematik och de skulle nästan utan undantag varit katastrofer som lärare. Att kunna matematik är INTE detsamma som att kunna lära ut matematik och dessutom varenda dag stå ut med 25-30 ointresserade och stökiga elever samt deras oengagerade föräldrar som skiter i vad barnen gör i skolan utan mest funderar på nästa avsnitt i TV-serien de följer eller vilken äggskals-vit nyans de ska välja på sin nya tapet i vardagsrummet.

    SvaraRadera
  55. Jocke, även om ni på civilingenjörsutbildningarna gick igenom, läste, räknade och lärde er allt i er kurslitteratur, så gäller det inte alla utbildningar. Det är skillnad på vad man lär sig och vad som faktiskt finns i kursboken.

    De som utbildar sig till gymnasielärare i matte, fysik, kemi får bra ämneskunskaper även om civing eller naturvetare förstås får betydligt bättre. Det samma gäller inte grundskollärarna.

    SvaraRadera
  56. Återigen, jag har sett all litteratur till utbildningen som matematiklärare på grundskolan också och har flera bekanta som har läst kurserna och det är ingen slentrianmässig genomgång. Mina lärarbekanta har inga som helst problem att följa med i avancerade resonemang inom matematik eller fysik. Jag kan dock hålla med om att det finns folk som läser en massa meningslösa kurser på universitet/högskola utan någon klar inriktning på vad man ska jobba med eller någon praktisk nytta på något annat vis, men jag håller verkligen inte med om att lärarkåren hör dit det allra minsta.
    Det ÄR skillnad på vad man lär sig och vad som finns i kursböckerna, men det beror mer på den enskilde studentens studieteknik/engagemang vad som blir resultatet anser jag. Att på djupet förstå en princip är mycket viktigare än att lära sig att mekaniskt tillämpa den.
    Lärare idag arbetar tyvärr inte till huvuddelen som lärare, utan lägger en stor del av sin tid på administration och socialarbete som andra borde sköta istället. En normal lärare har idag ca 3 minuters tid med en elev varje vecka enligt undersökningar. Hur ska man hinna åstadkomma något beständigt under sådana förutsättningar? Förklara det först innan du klagar på hela lärarkåren.

    SvaraRadera
  57. Jag klagar egentligen inte på lärarna i sig, de är oskyldiga (men inte lärarfacken). Höj lönerna väsentligt, till över 30 000:- i månaden även frö grundskolelärare, så löser sig många problem. Lönehöjningen sker lämpligen samtidigt som man förstatligar grundskolan och gymnasiet. Pengarna kan vi ta genom att skippa nästa jobbskatteavdrag.

    SvaraRadera
  58. Lärarfacken har under många år kämpat för höjda lärarlöner och en återgång till statlig skola, men ingen lyssnar, klaga på staten istället som har suttit och tittat på under många år medans skolväsendet förfaller till följd av neddragningar i kommunerna.
    Lärarlöner är för låga, men ännu viktigare än en högre ingångslön tror jag att löneutvecklingen är. Det ska löna sig rejält att jobba många år som lärare eftersom man med erfarenhet blir en allt bättre lärare, oavsett vilket nivå man började från. Äldre mer erfarna lärare överför också mycket värdefull kunskap till sina yngre kollegor. Ännu viktigare tror jag är att de lärare som finns avlastas genom mer resurser och att skolklassernas storlek minskas igen. Administrationen måste också minskas. Allt för att frigöra mer lärartid per elev så att det finns extra tid att ta av vid behov. Idag existerar inte det. En annan framgångsfaktor som också visar sig i alla undersökningar är högt föräldraengagemang i skolan, hur får man föräldrar mer engagerade i sina barns skolgång och mindre engagerade i big brother och annat skräp på TV t ex?
    Jag avstår gärna nästa jobbavdrag till förmån för en bättre skola med mer resurser.

    SvaraRadera
  59. Eftersom Ni tycker Er ha råd att satsa mer resurser på skolan utan annan finansiering än uteblivna skattesänkningar har Ni i praktiken för avsikt att suga ut mer resurser ur kolonierna.

    Ni kommer därför att få dubbel verkan av Er reform. Ni kommer att få skriva in 15 - 20 åringar i värnplikt i Kolonialarmén som ska hålla de underkuvade folken nere, säkert med riktigt höga förlustsiffror.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  60. Tobias, du bara måste sluta ta de där tabletterna...

    SvaraRadera
  61. Jag tycker lärare ska ha betalt efter prestation. Många år i yrket behöver inte betyda duktiga lärare. Ofta tvärtom, utbrända, avtrubbade och ointresserade. Några av de vassaste lärarna jag haft har varit obehöriga vikarier och doktorander.

    SvaraRadera
  62. Bi-Winning! Jag har en IQ runt 140 strecket och jag skulle ge mycket för att ligga runt medelvärdet, vara belånad upp till öronen och vara tillfreds med detta!

    SvaraRadera
  63. Läste i Ny Teknik häromdagen att regeringen (tror jag) faktiskt vill sänka skatterna för högutbildade experter från utlandet som kommer till Sverige.

    SvaraRadera
  64. Lärarna tål att klagas på.. jag känner till skräckexempel där lärare direkt utexaminerade från lärarhögskolan de facto är småtjejer som fortfarande tittar på bigbrother, röker och festar loss.. de har ingen egentlig bildning, inga livs eller arbetserfarenheter. Hur ska någon utan lärdom kunna lära någon annan någonting. Nej lös problemet genom att anställa äldre människor med dokumenterade erfarenheter av både arbete och annat.

    SvaraRadera