Cornucopia?

Aktuellt

Läsarna inte oroliga över coronaviruset - dags att media tappar intresset?

Läsarenkätens 1773 respondenter visar att bloggläsarna inte är oroliga över coronavirusutbrottet, utan som det ofta är handlar det om att de...

2011-02-21 09:33

Tillväxtdebatt

Tillväxtdebatten, dvs frågan om evig tillväxt är möjlig i en ändlig värld, börjar få lite fart. Om inte annat så har bloggrannarna Flute, Makrofjanten och Ylven tre inlägg i frågan, där Makrofjanten visst menar att det är möjligt.

Vad som dragit igång den välbehövliga debatten är Tim Jacksons besök till Sverige och t ex Sverker Lenas recension av hans bok Välfärd utan tillväxt : så skapar vi ett hållbart samhälle och de repliker som kommit i media från politiskt låsta ideologer utan förståelse för exponentialfunktionen (aka "ränta på ränta") och råvarors och jordens ändlighet.

Skall man sammanfatta det hela så är inte evig tillväxt möjlig i en ändlig värld. Markareal, råvaror och andra naturgivna begränsningar sätter gränser. Det finns en minsta mängd energi som går åt för att få upp 1 kg metall eller mineral ur vår bergrund. Effektiviseringar är bara möjliga till en gräns, och inom energiutvinning sätter energikostnaden en gräns.

Däremot har Makrofjanten en poäng i att vi kan höja vår produktivitet, dvs mängden arbete vi kan utföra per energienhet eller tidsenhet. Men det finns även där gränser. Problemet är att naivisterna tror att det går att höja produktiviteten i oändlighet. Det gör det förstås inte. Skall utelämna några löjliga räkneexempel här, men med evig tillväxt i produktiviteten kommer om något tusental år en enda person utföra lika mycket arbete som de ca 4 500 000 personer som idag är sysselsatta i landet, inklusive byta sängkläder åt alla vårdbehövande personer i Sverige dagligen samt träffa 10 000-tals patienter dagligen. Bara för att ta evig produktivitetsökning inom vården.

Metaller kan återvinnas, även om vi inte når ens 50% återvinning så finns det möjligheter här. Det som är mest akut är tillgången på energi. För övrigt kräver även återvinning energi. När vi i vanligt tal pratar om energi avses exergi, energi tillgänglig för att utföra ett arbete (t ex koka upp vatten, hissa upp en bil till Eifelltornets topp etc). Jag nämner här exergi, eftersom besserwissrar annars säger att energi kan aldrig försvinna, bara omvandlas och att vi har oändligt med energi från solen. Det stämmer, men frågan är hur mycket av den här energin vi kan använda som exergi.

Med peak oil, peak coal och peak gas framför oss riskerar 85-90% av mänsklighetens idag tillgängliga exergi minska de kommande åren och decennierna, varje år. Realistiska prognoser kring utförsbacken efter peak oil talar om 3-12% minskning av den globala oljeproduktionen per år när väl utförsbacken börjar.

För att då fortsätta ha äkta ekonomisk tillväxt (inte fejkade siffror som för USA) måste alltså produktiviteten via effektiviseringar och teknologisk och vetenskaplig utveckling varje år vara större än det som minskande oljeproduktion tar bort från ekonomin.

Säg att vi efter 2020 när vi både har passerat peak coal och peak gas har 3% minskande exergitillgång för mänskligheten, varje år. Då måste vi för att inte få recession öka produktiviteten med 3% varje år.

Med år 2020 som utgångspunkt och 72-regeln som utgångspunkt måste alltså varje person på jorden år 2044 i princip utföra dubbelt så mycket arbete som år 2020. Träffa och behandla dubbelt så många patienter. Till år 2068 skall kirurgen operera 4x så många patienter och en enda skollärare skall ha 4x så många elever som år 2020. En lågstadieklass bör alltså vara ca 120 barn på en lärare år 2068...

Och trots detta bara visa i princip upp 0% tillväxt när tillgången till exergi minskar.

Minskar tillgänglig energi istället med hela 12% om året måste vi dubbla vår produktivitet var sjätte år. Lycka till med det.

I teorin kanske det är möjligt, men i princip alla produktivitetsökningar, t ex inom jordbruket eller skogsbruket beror på att vi öser in mer och mer energi (exergi) i just detta, än så länge via fossila bränslen. När vi passerat peak everything blir inte detta längre möjligt.

Kanske kan vi på något sätt lyckas öka produktiviteten utan att öka energikonsumtionen. Då är det upp till naivisterna att visa hur detta skall gå till.

Skall försöka börja genom att skriva dubbelt så många blogginlägg på samma tid, skriva en bok på halva tiden samtidigt som jag dubblar vedproduktionen... Hur jag skall kunna dubbla köttproduktionen på samma areal övergår dock mitt förstånd. Iofs pratar vi produktivitet här, så det räcker att jag halverar min arbetsinsats, inte ökar mängden ved eller kött. Samtidigt skall detta ske med minskat användande av exergi. Förslag mottages tacksamt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

38 kommentarer:

  1. Hej Cornu,

    Gillar verkligen din blogg, och instämmer i det allmänna påståendet att evig exponentiell tillväxt är omöjlig. Samtidigt har ekonomin och tekniken haft en förbluffande förmåga att uppfinna nya sätt att mäta, som gör att en myt om tillväxt blir möjlig att upprätthålla.

    Däremot vänder jag mig emot dina exempel i detta inlägg: Att mäta strikt enligt dessa konkreta nyttomått är på många sätt tänkvärt, men tyder också på en bristande fantasi. Visst, fysiska begränsningar kommer att hindra en arbetande från att besöka tiotusentals vårdsökande. Å andra sidan kan en bloggare på sin fritid idag skriva och publicera texter som kan komma miljardtals läsare till del, vilket världens mäktigaste man skulle funnit det nästan omöjligt att göra för femtio år sedan.

    Så ja: En lärare kommer inte att kunna undervisa 120 lågstadiebarn under samma former som vi idag bedriver undervisning, men detta är inte ett tillräckligt argument för den (korrekta) tesen att evig tillväxt inte är möjlig.

    /Tacksam läsare

    SvaraRadera
  2. Vad är definitionen på tillväxt?
    BNP per capita ökning-gissar jag.
    Då räcker det med att du hugger din ved i jämn takt och ser på när oljepriset rusar för att du skall bidra till tillväxten.
    Eller att Ericsson kan sälja sina tjänster till ett växande antal operatörer till en växande befolkning med en ökande betalningsförmåga.
    IT revolutionen gör att allt fler kan ta del av allt mer. Det är tillväxt!
    Om vi dessutom kunde få stopp på den verkliga tillväxten-befolkningens-så tror jag vi kan alla ta del av en evig utveckling till det bättre utan att resurserna utarmas!/Oppti

    SvaraRadera
  3. @ 10:29

    Vad är den korrekta tesen och är den begriplig för oss normalbegåvade?

    /Z

    SvaraRadera
  4. Cornu: Du kan göra som i USA och ge dina djur tillväxthormoner, då växer djuren mer effektivt (dvs högre köttmassa per insatt (energi+råvaror)). Bara att ta kontakt med ditt lokala gym och skaffa lite ryssfemmor.

    Dock så är det inte hållbart i längden då inget kan öka fortaren än exponentiell tillväxt i slutändan. Enda undantaget är envisheten hos vissa tillväxtförespråkare...

    Q

    SvaraRadera
  5. Löjliga räkne ex blir det när man tittar på det nu. Tänk ett par 100år tillbaka och fundera på hur räkne ex såg ut för att föra lite information eller säg transportera ett brev från Europa till någon handelspost ( post till handelspost )till Asien på 1500talet. Idag så görs det ganska enkelt via IT. Men jag har ingen lösning eller förslag på hur det ska se ut i framtiden, bara hålla ett öppet sinne

    SvaraRadera
  6. BNP ökning är ett så korkat mått på tillväxt att det inte är värt ett endaste jota.
    Varför då?
    Därför att det inte drar av det vi förstör!
    Ett exempel: Om jag kör av vägen med bilen så hela sidan blir bucklig, men bara byter backspegeln och sidorutan så har jag bidragit till BNP. Fast vad jag egentligen gjort är att förstört ackumulerat värde i bilen och på mitt bankkonto.
    BNP är produktion, ökning av produktion borde inte vara det samma som tillväxt. Tillväxt borde vara om värdeökningen är större än avskrivningarna. Men då måste man sätta värde på miljöförstörelse, och det skulle ge negativt värde på mycket av det som driver tillväxten.
    Jag skulle kunna dra hur många vansinniga exempel som hellst men slutsatsen är att definitionen på tillväxt MÅSTE ändras till något som åtminståne har något uns av relevans.

    TU

    SvaraRadera
  7. Det låter rätt det du skriver men är förmodligen alldeles fel åtminstone om vi ser längre än en mansålder.
    Det du och många inte tar hänsyn till är den teoretiska och tekniska utvecklingen som kommer att skapa helt nya förutsättningar.
    Därmed inte sagt att vi under en övergångstid kan få problem som kan drabba oss som lever nu.

    SvaraRadera
  8. Självklart kommer det att finnas tillväxt, utan tillväxten kan inget nytt tillkomma och samhället förlorar förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar. Men precis som en skog som fällas av en storm är det inte alls säkert att det växer nytt i samma takt som det dör, det tar ett tag innan det nya växer lika bra som det gamla.

    Så länge som det investeras i nya kraftverk, produkter, vanor, tjänster, jordbruk, osv och givetvis även ny kunskap är jag lugn för den långsiktiga situationen.

    SvaraRadera
  9. Det borde stå klart för alla, att vi har en OVERSHOT vad gäller befolkningstillväxten som är enorm samtidigt som resurserna utarmas. Se på revolutionerna i Arabvärlden just nu. Enormt stor andel undersysselsatta ungdomar på grund av det religiöst betingade barnafödandet. Dessa länder kan inte föda sig själv längre, och nu när oljan börjar sina så kollappsar de.

    Det vi ser början av nu är den industrialiserade civilisationens kollaps. Revolutionen kommer snart att sprida sig till Europa också.

    Det finns flera bedömare, som menar att jorden inte ens kan bära en miljard människor, och vi är närmare 7 miljarder nu.

    Skulle vara intressant med en bedömning av hur många inv Sverige kan bära efter oljan? Kanske hälften mot nu eller mindre.

    Vi är snabbt på väg utför stupet, och det finns INGENTING som kan förhindra det.

    /K

    SvaraRadera
  10. Förslag till Cornucopia;
    Tillväxt är vanligtvis produktionsökning per yta (BNP ökning i Sverige) Så om du skaffar 3 eller fler barn som hjälper till med bloggandet och vedhuggningen och de i sin tur skaffar 3 eller fler barn så har du tillväxt, tills Malthus kommer och hälsar på.
    Men är inte BPN ökning ett icke problem så länge vi inte bryr oss om hur stora värden som samtidigt förgås medans vi producerar det som någon har bestämt skall ingå i BNP?
    TU

    SvaraRadera
  11. Jag skulle gissa att Sverige kan klara en fördubbling av befolkningen förutsatt att den sker med en helt fredlig utveckling med låg konsumtionstakt och hög investeringsakt under ungefär 40 år.

    Detta bygger på intensivare odling med bevattning, växthus osv, mycket mer elproduktion för allehanda syften, användning av mer träprodukter och överallt effektiviseringar. Jag brukar lite skämtsamt kalla det för det bio-nukleära samhället.

    Vad hela jorden klarar beror på andelen som lever fredligt utan förtryck och investerar för framtiden. Frånvaro av riktig marknadsekonomi och närvaro av diktatur får samhällen att stelna och kollapsa. Jag tror att mellanöstern nu har sin sista chans att få ordning på sig innan det börjar krascha.

    Börjar folk slåss om resurser kommer det att gå snabbt utför. Analyserar man det är krasst realpolitiskt tror jag att det kan leda till en del förvånande slutsatser om vilka märkliga allianser det skulle kunna ge.

    Tills vidare får referensen bli min tumme, jag återkommer i frågan på andra ställen.

    SvaraRadera
  12. Hej Cornu

    Nu skall vi inte låta "depparnissarna" ta över, än finns det hopp för mänskligheten.

    Vem är det förresten som påstår att evig exponentiell tillväxt är möjlig, yttrandet är i sig uppenbart orimligt och löjeväckande.

    Ojojoj allt kommer att gå åt helvete, snart om vi inte gör något, så har det låtit i flera hundra år. Den ena undergångsprofeten har avlöst den andra, från Malthus till Erlich och den sk. Rom-klubben. En sak har alla undergångsprofeter gemensamt, alla har visat sig ha fel, i varierande omfattning.

    Stenåldern tog inte slut på grund av att vi gjorde slut på sten, mänskligheten utvecklades och gick vidare!

    Däremot är en förutsättning för att vi skall fortsätta att utvecklas, tillgången på rimligt prissatt energi. Kan det vara därför MP, klimatmuppar, med flera vill strypa tillgången på energi genom koldioxidransonering. Man vill oss helt enkelt illa, grön misantropi i all sin prakt! Ju fler som svälter och far illa desto bättre, det är i sig en bekräftelse på att de gröna har rätt, att göra något åt saken skulle aldrig falla dom in, man kan tydligt se den gröna bockfoten skymta fram. Ju fler som svälter ihjäl desto bättre, det minskar mänsklighetens koldioxidutsläpp och biologiska fotavtryck!

    Det är inte många av oss som, med handen på hjärtat, skulle vilja leva i det gröna kalifat som skulle bli resultatet om de "gröna" fick driva igenom sin misantropa agenda!

    SvaraRadera
  13. Lejeune, stenåldersfloskeln.

    Vi använder idag mer sten per dag än vi gjorde på flera tusen år under hela stenåldern. Så stenåldern har inte tagit slut. Det är bara verktygen vi inte tillverkar av sten längre. Oftast.

    Romkubbens Tillväxtens Gränser har dessutom visat sig vara korrekt, se t ex

    http://cornucopia.cornubot.se/2009/04/tillvaxtens-granser-fortfarane-korrekt.html

    Det låter som att du repeterat något någon sagt till dig utan att kolla efter själv.

    SvaraRadera
  14. Jag kan mycket varmt rekommendera "Limits to growth, the 30 year update".

    Att det har gått så bra med tidigare resursgränser beror på massiva investeringar och byten till andra råvaror som tills alldeles nyligen för det mesta även vart billigare än de som användes tidigare. Peak oil osv betyder att det inte blir lika mycket "räkmacka", just nu blir fortfarande informationshantering billigare och mycket av ekonomin hänger på att mycket arbetskraft i bland annat Kina får usla löner och att Kina har billigt kol. Vi får se om biotekniken, kärnkraften, IT och kanske div förnyelsebar energi kan bli draglok för resten av ekonomin.

    SvaraRadera
  15. Magnus Redins kommentar om att vi kan fördubbla Sveriges befolkning, och öka elproduktionen mm, ser jag som verklighetsfrämmande resonemang.

    När oljan börjar sina kommer också elproduktionen att fallera. Hur skall vi kunna bygga ny elproduktion utan olja, och än mindre underhålla nuvarande infrastruktur.

    Hur skall vi kunna driva jordbruket och producera mer livsmedel än vi gör idag utan olja? Vi har nu tror jag 35% nettoimport av livsmedel.
    Med en minskad livsmedelsproduktion är det tveksamt ifall vi kan föda halva nuvarande befolkning.

    Ekonomin kommer också att kollapsa, så vi kommer inte ha råd att underhålla nuvarande infrastruktur förutom att transportsystemet på landsväg i stort sett kollapsar eller minskas mycket kraftigt, så att underhållet inte heller blir fysiskt genomförbart i nuvarande omfattning.

    /K

    SvaraRadera
  16. @K, Vi kan bygga mer elproduktion med elektrostål gjort av skrot, eldrivna gruvor vars kvävebaserade sprängämnen görs med hjälp av framelektrolyserad vätgas, aluminium (el) , transporter med eldrivna tåg och därefter eldrivna lastbilar, biobränsledrivna lastbilar och arbetsmaskiner.

    Det är tom så att alla standardutföranden av kraftledningar kan byggas med handkraft, enkla vinschar och små lastbilar. Men det är ett avrundningsfel i det stora hela.

    Industrierna som bygger elinsatsvaror kan betala sin import och mer därtill genom att exportera kritiska reservdelar och ny infrastruktur. Vi kan vara mycket glada för det som finns kvar av ABB osv.

    Jordbruket kan drivas med biobränslen och el och det går att bygga mängder av växthus vilket kräver glas (el) och aluminium (el) och de kan värmas med flis och spillvärme från industrier och kärnkraftverk. Givetvis blir maten dyrare och vi kan inte slänga lika mycket och det som slängs måste bli biogas och gödning. Kvävegödning kan produceras med el, fosforåtervinningen kan vartefter byggas ut och det går att köpa fosfat från Finland.

    Med oljebrist blir det lättare att underhålla järnväg än väg men å andra sidan kommer det att dröja länge innan det inte finns asfalt att bryta i Venezuela osv. Det går att gradvis övergå till betongvägar (el) och spårvägskontaktledning på riksvägar och europavägar.

    Jag påstår inte att det är lätt eller billigt utan bara att det är möjligt att göra. Det blir mycket enklare om man har attraktiva exportvaror att byta mot svindyr olja medan omställningen genomförs och den kommer mestadels att genomföras med hjälp av marknadsmekanismer.

    Självklart kommer ekonomin att kollapsa här och där och då och då när så stora omställningar sker. Konkurs av allt från företag till valutor och stater är marknadens naturliga mekanism för att rensa sig själv från de avtal som är omöjliga att uppfylla.

    SvaraRadera
  17. Magnus Redins motdebattörer kan notera att Magnus skriver om vad som är möjligt, inte att det kommer ske. Likt boken Sustainable Energy: Without the Hot Air pratar om vad som är möjligt.

    Men det krävs för att det inte bara skall vara möjligt, utan också bli verklighet, en medvetenhet om problemet och en beslutsamhet i hela samhället att komma runt detta.

    Det gör man inte genom att förneka att problemen finns och yra om evig tillväxt. För att kunna lösa de stora framtidsproblemen måste man erkänna att de finns, våga diskutera dem och framför allt våga ta de åtgärder som krävs för att hantera dem.

    SvaraRadera
  18. Bra inlägg, men hey, vad är det som säger att tillväxten måste vara "äkta"? Vad som definierar hur tillväxten mäts är vi själva eftersom pengar endast är en social konvention och inte alls en fysikaliskt mätbar enhet såsom kWh eller m3. Bestämmer vi oss för att lägenhetspriser är evigt viktigare så kan BNP stiga för evigt även om vi svälter ihjäl på kuppen pga brist på mat.

    Helt meningslöst att tjaffsa mer på detta tema, ekonomer och andra som framför den eviga tillväxtens förträfflighet kommer aldrig att kunna överbevisas med naturvetenskapliga metoder eftersom botten ändå bara vilar på sociala konventioner.

    SvaraRadera
  19. Det måste rimligen ha betydelse om påståendet om att tillväxt är omöjlig avser hela världen eller en stat eller region.

    Så länge jag kan kränga mina förädlade råvaror till någon för ett pris som är högre än priset på råvarorna ensamma får jag betalt även för mitt nedlagda arbete, vilket multiplicerat med det arbete mina landsmän lagt ned på liknande vis höjer BNP(motsv), eller?

    För närvarande kanske BNP globalt, eller för Sverige ska ned till 50 % av dagens på kort tid med de katastrofala följder detta lär ha, men sedan lär handel mm starta om, från lägre nivå. Fortsatt tillväxt. Från lägre nivå, eller?

    Den enda konstanten i sammanhanget är trots allt människan.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  20. Inser man inte problemen i tid får man nöja sig med en mycket lägre tekniknivå och svagare ekonomi eftersom det gäller att börja investera i tid.

    Då blir det i värsta fall om man förutsätter fred att handknacka gatsten till vägarna och leva på havregrynsgröt, potatis och ägg.

    Som jag uppfattar det håller det svenska samhället redan på med en hel del relevanta investeringar och förändringar. Vi behöver bara öka takten på det vi redan gör för att klara oss bra. Det finns nationer som är mycket sämre ute.

    SvaraRadera
  21. Magnus Redin
    Jag hoppas verkligen att du har rätt, men jag är pessimistisk. Jag ser inte att politikerna gör något överhuvudtaget förutom miljö flum. Dessutom tror jag att det börjar vara för sent.

    Sedan är frågan om hur resten av världen kommer att fungera under kollapsen, och hur det kommer att påverka Sverige. Vi lever ju inte i ett vaakum Överbefolkningen är ju ett obestridligt faktum liksom utarmningen av naturresurserna. Vi står också inför risken av ett nytt världskrig eventuellt med kärnvapen.

    /K

    SvaraRadera
  22. Sverige: 625TWh totalt per år.

    70TWh vattenkraft+165TWh kärnkraft(ca 100TWh är förluster)
    Totala förluster är ca 200TWh per år.

    2TWh vindkraft, en hel del biokraft och resten fossilt.

    I asien forskar man ivrigt på gen4 kärnkraft, i väst bygger vi vindkraft. Västvärlden styrs som kvartalsekonomin, en mandatperiod framåt.

    Kortsiktig politik i ett långsiktigt samhälle. Hur tror ni detta slutar?

    SvaraRadera
  23. @K, Jag har jobbat några år på moderaternas partikansli i riksdagen och grubblade nästan ihjäl mig med att försöka förstå hur det funkar.

    Jag kom utöver en märklig känsla av att vara ganska meningslös och missanpassad för en karriäromgivning fram till att maskineriet fungerar förvånandsvärt bra. Jag vet att det här bara är tyckande utan referenser men det har tagits jobbiga och nödvändiga beslut, riksdagsmän, ministrar och tjänstemän, suger i sig aktuell information, lyssnar på experter och orkar ibland besluta nödvändiga saker som går lite längre än vad folk i allmänhet accepterar.

    Jag har suttit på många möten och lyssnat på dragningar och diskussioner med ministrar som i sin tydlighet är på samma krassa nivå som Cornucopias faktabaserade blogpostningar. Vad det pratats om kan jag givetvis aldrig säga men det som har kommit från proffsorganisationen har inte legat långt ifrån det jag lyckades hålla jämt skägg med genom att skumma facktidningar, svenska websiter och the oil drum.

    Jag är övertygad om att stora delar av vår statsapparat med myndigheter och allt har en verklighetsbaserad omvärldsuppfattning. Sedan saktas mycket ner av nödvändig försiktighet och politiska bromsar i vad media koncentrerar sig på, oppositionens kasshet och div realpolitik
    som även den är ytterst komplicerad.

    Jag tror det kan gå bra för Sverige och vi har lika bra grannar, jag rekommenderar att använda hanteringen av finanskrisen som test av vilka länder det är ordning på.

    Hur mycket av världen som kommer att kollapsa totalt, kollapsa lite och stabilisera sig, hanka sig fram hyfsat eller blomstra kan jag inte säga något om men jag har en hel verktygslåda av sådant som är bra för att förskjuta det mot den bättre änden av skalan. Det här borde med blandade småkatstrofer värka igenom på en eller två generationer så jag hoppas hänga i länge nog för att se hur det går.

    SvaraRadera
  24. När det gäller ökad produktivitet vilket är det som driver tillväxten så finns det bara en relevant begränsning att ta hänsyn till: människans uppfinningsrikedom.

    Det är lätt att tala om olika "fysiska gränser" men vart ligger dessa egentligen? Världens energianvändning ligger på ungefär 500*10^18 joule per år. Låter det mycket? Sätt det då i relation till de 3 850 000*10^18 joule solen årligen förser oss med - då är det plötsligt inte mer än 0,13 promille. Kan man producera denna energi från massa så skulle det inte handla om mer än 5,5 ton per år. Med andra ord, fysiska begränsningar angående tillgång på energi är inte någon egentlig begränsning i verkligheten.

    Det finns inte heller något som säger att tillväxt måste innebära ökad energianvändning. I Sverige så har exempelvis energiintensiteten - energianvändningen i relation till BNP - minskat sedan mitten av 90-talet. Energianvändningen har varit i stort sett konstant medans BNP ökat.

    Så hur är det då med tillgång på viktiga råvaror? Jo, kisel utgör i snitt 27% av jordskorpan, aluminium 8%, järn 6%, kalcium 5%, magnesium 2% och titan 0,6%. Dessa och flera andra kan därmed anses såpass vanliga att de för mänsklig användning inte utgör en fysisk begränsning. I många fall så kan man också ersätta en mindre vanlig råvara med en vanligare. För ett antal årtionden sedan så fanns det exempelvis de som trodde att vi runt år 2000 skulle få kopparbrist pga trenden mot mer elektrisk utrustning. Detta är ett bra exempel på hur fel det kan bli när man försöker göra prognoser på hur länge olika mineral räcker. Vad man då kanske inte hade tänkt på när man gjorde dessa prognoser var att kablar inte måste tillverkas av koppar. Signalkablar kan exempelvis tillverkas av glas istället och elkablar kan göras av ex. aluminum (1 kg aluminium kan leda mer ström än 1 kg koppar). Plötsligt så ser behovet helt annorlunda ut. Samtidigt så påverkas produktionssidan av ökad produktivitet och ny teknik som gör det möjligt att ekonomiskt utvinna allt mer från kända tillgångar och prospektering leder till att nya tillgångar hittas.

    SvaraRadera
  25. Magnus Redin: Om Du med statsapparat med myndigheter avser GD och kanske myndighetsledning, kan Du, kanske, ha rätt.

    Om Du däremot tror att myndigheter som fram till 2006 leddes som om Berlinmuren ännu stod kvar, i dag skulle ha färdigmobiliserade flexibla handläggarkadrar som kan omprioritera och arbeta med kärnuppgifter under primitiva förhållanden, då bör Du nog tänka om.

    Vilka tror Du köper de dyra bostäderna om Du utgår från generell verklighetsbaserad omvärldsuppfattning?

    Det är klart att det inte finns så mycket av den varan. De flesta utgår från att problem stannar utanför gränsen.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  26. Edis, de fysiska gränserna är vida men det finns flaskhalsar i tillgången på utbildade människor, lämpliga industrier och framförallt tid.

    Det som gör den kommande omställningen onödigt jobbig är att så många inte började göra kloka saker för 10-40 år sedan. Det ropades varg i slutet av 1960:talet och det var en helt korrekt varning, det är bara det att dessa problem rör sig så långsamt att två generationer hann skratta åt varningarna medan de partajade i stället för att investera.

    Sedan gjorde miljövännerna två gigantiska misstag, de var rädda för ny teknik och lyckades grundligt sabotera kärnkraftsutvecklingen. De enda som räddades av detta var kolgruveägarna och övrig kolindustri. Hade man orkar vara teknikoptimister för 40 år sedan hade allt varit mycket enklare nu.

    Nu är ny teknik mycket viktig för att lindra och lösa problem men många länder har förlorat 40 år.
    Vi skulle t.ex. nu 2011 ha kunnat ha ett USA oberoende av importerad olja och med en enormt mycket bättre handelsballans och stabilitet för att inte tala om ca 1/4 del av koldioxidutsläppen.
    Nu är det kanske för sent för dem och med detta även för sent för bestående pax americana och ansvaret övergår till alla världens demokratiska stater.

    SvaraRadera
  27. Magnus Redin - när jag läser kommentarer från dig så försvinner nästan mitt politikerförakt - det känns lite läskigt.. :-)
    Å andra sidan träffar jag ofta politiker och ser/hör deras resonemang på utsidan, realpolitiken som sagt.

    Tillbaka till ämnet, lite synd att Cornu hann ta upp exergi termen, Besserwisser tarmen har vridit på sig ett tag. Nåväl, energi kan som sagt per definition aldrig förbrukas, men omvandlas. Att den är oändlig är dock en överdrift, däremot konstant i sitt system. För att komma över exergi dilemmat handlar det därför väldigt mycket om att finna nya energiformer, t ex har solpaneler och andra påfund tagit oss små steg på vägen. Det behövs större grepp inom dessa områden. Fusion har alltid fascinerat mig sedan första skolarbetet på fysiken i grundskolan - har sedan dess både studerat och varit nära fenomenet för att tycka det är tråkigt när "italienska lycksökare" drar ner trovärdigheten kring sådant som kan hjälpa oss i framtiden.

    "tänka utanför boxen" kommer vara nödvändigt, tillsammans med politisk vilja. Hitills så har oljan varit för billig och funnits i för stor mängd att det inte har behövts något alternativ. Det senaste decenniet har det börjat bubbla lite, men det måste göra lite mer ont (=dyrare) innan det tar fart.

    Jag tycker att utvecklingen av förbränningsmotorn de senaste 100 åren är ett utmärkt exempel på trög utveckling, dvs råvaran är så billig och att ersätta den tekniken med andra metoder gör sig icke besvär. Jag tror på isotop-motorn för framtiden...

    SvaraRadera
  28. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  29. Tobias, jag har sett saker fungera, jag har inte sett att allt har varit perfekt. Jag har sett nog mycket för att ha hopp om de institutioner som vi har i drift, vackert så.

    Sedan kan jag sitta i timmar och t.ex. totalsåga försvaret, jag har redan gjort det på soldf.com i några år.

    SvaraRadera
  30. Oljesanden har en eroei på 6. Man undrar vad svenska biobränslen har för eroei, kan inte vara högt. Vi startade oljeutvinningen med eroei på 100..

    När ni snackar om biobränslen, vad menar ni då? Hur stort uttag ur skogen har ni kalkylerat?

    SvaraRadera
  31. Zzoter, jag brukar använda exergibegreppet för att fundera på kvalitetsskillnader mellan olika "energier".

    100 MW a 600 grader från en reaktor är värt mer än 100 MW a 280 grader då man kan utföra termisk syntes av vätgas vid 600 grader och sedan kan man dessutom tillverka el.

    1 kWh el är värd mer för drift av en värmpump för att få 4 kWh värme än i ett elelement som ger 1 kWh värme.

    1 kWh el är värd mer än 1 kWh ved eftersom elen kan få en lampa att lysa eller driva en motor.

    2000 MW spillvärme från en reaktor i Oskarshamn går bara att använda för att paddla kanot då temperaturen är för låg. Men någon grad högre temperatur och man kan värma växthus.

    1 MWh biogas från div rötbart skräp är ett kap då det är en rent och ganska koncentrerat bränsle som kan driva motorer, effektiva kraftverk eller ge vätgas till kemisk syntes som produktion av kvävegödning.

    SvaraRadera
  32. Jag har en idé om vad man kan använde den låga kylvattentemperaturen till, men det fungerar bara för närliggande hushåll. Skapa ett underjordiskt magasin som hela tiden fylls på med kylvatten.

    Sedan kopplar man kollektor slangarna till detta vatten, en jämn temperatur ger ett högre COP värde. Fast hur många villor ligger så nära dagens reaktorer..

    Vi vill ha nya högtemperaturs reaktorer, 800-1000 grader. Termokemisk vätgasproduktion vid 1000 grader ger ett högt eroei för att skapa diverse syntetiska bränslen.

    En sådan anläggning skulle ligga bredvid ett biobränslekraftverk och använda CO2n till vätgasens process. De flesta bränslen behöver kol, vätet får vi ju ur vattenångan, kolet från biobränslepannan..

    Det går om man vill, jag ser dock ingen vilja. Ett post peak oil Sverige behöver investeringar och långsiktig planering och det måste starta igår..
    Det blir nog som vanligt, för lite, för sent.

    SvaraRadera
  33. Tillväxt är inte endast en ökning av produktionen av fysiska prylar. Säljs det tex fler datorspel eller liknande genereras faktiskt tillväxt som ett exempel, när råvarupriser och liknande går upp kanske så kanske denna typ av konsumtion blir mer prisvärd och ger tillväxt. Men i sak håller jag med tillväxt blir betydligt svårare ju större problemen blir med råvaror... Dessutom försvinner inte kopparen från jordens yta bara för att man gör en kopparledning av den, men med högre kopparpris blir det mer lönsamt att återvinna så den marknaden kan kanske växa?

    SvaraRadera
  34. Ville, vanlig missuppfattning det där med icke-fysiska prylar som datorspel nedladdade på Internet. De drar i allra högsta grad energi och resurser, och det oräknat de 10-15% av världens elproduktion som Internet och datorer idag slukar.

    Du har inte tänkt efter, men jag återkommer till det i ett separat inlägg.

    SvaraRadera
  35. Om 50 år är det sannolikt maskiner som utför allt fysiskt arbete och troligen en stor del av resten också. Då är det inga problem för en människa att utföra 5 miljoner människors arbete. Ni tror väl inte att det ska gå MÄNNISKOR och slösa tid påatt lyfta folk på långvården eller laga deras mat och servera den?

    SvaraRadera
  36. Cornu, du är redan produktiv á la 2068.

    SvaraRadera
  37. Här är i.a.f en kille som måste be på sina bara knän för evig tillväxt
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/alexander-jagar-alltid-ny-bostad
    Jag fick ont i magen när jag läste det, antar att det var ångesten, den ångesten som killen (en ekonomijournalist till på köpet), känd från SVT, borde känna....
    //fredrik.

    SvaraRadera
  38. 18:28

    Haha saxat ur artikeln:

    "Förmodligen för att vi tycker det är extra viktigt att ha ett hem som väcker andras beundran, resonerar vi medan han visar oss runt.

    Att hemmet har blivit ett av de främsta sätten att få bekräftelse och väcka andras avund visar Synovatemätningen som DN låtit göra. I den anser 30 procent av befolkningen att det är viktigt med ett hem som är eftertraktat av andra.

    – Jag måste erkänna att det är rätt viktigt. Annars skulle jag ju inte renovera som jag gör. Jag bryr mig om fasaden, om man säger så."


    Vad ska man säga? Fattigt samhälle? Själsligt inte minst. Har vi så dåligt självförtroende?

    SvaraRadera