Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2011-01-15 13:56

Hur skall den svenska landsbygden se ut i framtiden?

Det finns en naiv tro på att man kan göra förändringar i vår livsmiljö eller våra livsförutsättningar, utan att detta skall behöva förändra vår livsstil. För att slippa ändra sin livsstil pga klimatförändringar så räcker det att köpa lite avlatsbrev med utsläppsrätter. För att hantera det allt akutare peak oil är det bara att köpa en etanolbil.

Detta är förstås helt fel. Det finns inga enkla lösningar på komplicerade problem, och det kan inte bli förändringar i en ände utan att det får konsekvenser i den andra ändan.

En vision eller målbild för hur Sverige hade kunnat se ut för att hantera de problem vi står inför pga peak oil är att vi hade gått mot mer lokal småskalighet, och att många på landsbygden nedlagda och igenväxta småbruk i Sverige åter skulle börjat brukas. Detta för att med småskaliga och ekologiskt hållbara metoder ersätta de förluster i bränsle, energi och livsmedel som peak oil kommer innebära.

Jag har själv ägnat mig åt just detta och restaurerat igenväxt betesmark de senaste åren. Ett hårt och slitsamt jobb, men också en livsstil. Ett litet strå har jag dragit till stacken, och producerar numera nog med kött för att föda en familj på en hållbar nivå (dvs lägre köttförbrukning än vi är vana vid i Sverige, men iaf tillräckligt med högvärdigt protein), på mark som vuxit igen de senaste 50 åren.

Vad jag vill se en diskussion om är hur den svenska landsbygden skall se ut framöver, och den började jag med mitt inlägg om Astrid Lindgren-syndromet tidigare i veckan.

Vi kan alltså inte införa förändringar utan att det får konsekvenser.

Och en pga vargjakten aktuell konsekvens är att vi via demokratiska beslut bestämt oss införa varg i tätbefolkade Mellansverige och södra Sverige. Norra Sverige är inte aktuell för varg, eftersom ursprungsbefolkningen med tyst statligt medgivande har frikort på att skjuta ihjäl alla "rävar" de ser.

Det är bara att acceptera att vi nu inför varg i ett Sverige som är tätare befolkat än någonsin tidigare, och i över 300 år hade skottpeng på varg, en skottpeng som avskaffades först 1965. Vargen har inte vare sig dödat människa eller tamdjur under 150 år i Sverige, helt enkelt därför att den utrotades på 1800-talet när metoder, samordning och bättre vapen satte stopp för ulven.

Den svenska landsbygden är helt enkelt inte anpassad för stora rovdjur, då dessa varit utrotade från Dalarna och nedåt, medan björn funnits kvar i norr. Björnen är dock en allätare och går inte alls lika hårt åt tamdjur, renar och viltet som vargen. Mors lille Olle i blåbärsskogen är mer sant än många tror. Björnen äter blåbär, även om ett och annat bytesdjur eller fisk slinker ner emellanåt.

Vi har i södra halvan av Sverige ett brokigt landskap med utpräglade småbruk och numera även hundratusentals villor utan mark. Detta är ganska unikt för Sverige. På hundratusentals hektar med småskaliga beten och slåtterängar, marker som inte går att använda till något annat än betesdjurens mjölk-, kött- och ullproduktion, frodas tusentals med unika arter av blommor och insekter i en otrolig biologisk mångfald.

Oavsett rovdjursstängsel så kommer detta att successivt upphöra när vi inför varg. Det finns inga perfekta rovdjursstängsel, speciellt inte på de mer kuperade och brokiga artrika betesmarkerna, medan det t ex är extremt enkelt att hägna bort vildsvinsplågan. När rovdjur är hungriga så tar de sig in till maten oavsett stängsel. När de etablerar sig i ett område finns det till en början gott om mat, men tids nog är det bara tamdjuren kvar. Och då hjälper inte rovdjursstängsel längre.

Tycker vi att det är en bra idé att när det blir problem med energi, bränsle och livsmedel framöver ta bort dessa betesmarker och tillhörande slåtterängar från matproduktionen i Sverige så är det väl bara att välkomna vargen. Men kom ihåg att vi de kommande decennierna kommer få se en kontraktion av globaliseringen. Vi kommer inte kunna importera mat i samma utsträckning som idag. Och man kan inte äta en vargs ylande i natten eller fotot på en varg.

Samtidigt kommer vargen minska den miljard i köttvärde som den svenska 300 000+ starka jägarkåren drar in till stugorna. Det köttet kommer framöver göda vargen, och måste alltså produceras någon annanstans.

Vi har även i Sverige mycket god djurhållning och bland annat lagkrav på att betesdjur skall vistas utomhus under sommarhalvåret. Vi kan alltså inte som i många andra länder bara stänga in våra djur året runt och istället för bete bara ha slåtter och vall. Eller så ändrar vi lagstiftningen och tillåter att t ex får inte behöver se himlen under sin livstid, något som gav ett ramaskri förra året. Utomlands står mjölkkorna inne i ladorna året runt. Vill vi ha det i Sverige så är det bara att välkomna vargen.

En normal fårbesättning i Sverige har 10-20 djur, och används för att upprätthålla småskaliga betesmarker. Landskapsvård. Vargälskande storstadsbor skriver ofta på nätet "om man inte kan skydda sina djur skall man inte ha några" eller motsvarande. Och det är vad som kommer ske. Tusentals med små deltidsjordbruk kommer läggas ner och få växa igen. En del kanske kan införas i större brukningsenheter, men den största ensilda fårbesättningen i Sverige ligger väl på runt 1000 djur, men det är en outlier. 300 tackor (=ca 900 djur sommartid) är att betrakta som stort. På kontinenten kan man se enorma industrijordbruk med kanske 5000 - 6000 får, där man därmed har råd med heltidsanställda (beväpnade) fåraherdar som kan freda djuren mot rovdjur 24/7/365.

Jag kan släppa matproduktionen och jordbruket där, och även titta på de sociala konsekvenserna för landsbygdens folk.

Oavsett om det är motiverat eller ej, så anpassar sig människor i rovdjursområden. Det gäller både björn och varg. Om barnen inte längre kvalificerar för skolskjuts pga åldern, så börjar man köra dem till och från skolan istället för att de skall gå. Ja, det finns andra större risker, men på samma sätt som man har säkerhetsbälte i bilen så skickar man inte ut sina barn ensamma på skogsvägar i rovdjursrevir. Varför ta en onödig risk. Och vargen är inte ofarlig, precis som bilar etc inte är ofarliga. Så man tar naturligtvis åtgärder. Förhoppningsvis får vi alltså inte se några svenska dödsfall eller skadade, för folk slutar vistas utomhus och slutar låta sin barn leka fritt i skogen.

Folks liv påverkas alltså. Man avstår vin till maten hos "grannen" för att kunna köra bil hem när det är mörkt. Man hägnar in tomten med eltråd. Barnen får inte leka ute ensamma. Fler och fler lägger bössan och studsaren på hyllan och slutar med jakt, och får ge upp en hobby de älskat. Och så håller det på. Detta är verkligheten för de drabbade.

I förlängningen kommer det få konsekvenser på demografin. Färre kommer bosätta sig på landet. Kanske är det bra? Då blir det lättare att gå över till allt storskaligare och mer centraliserat jord- och skogsbruk. Men det är inte vad vi behöver när peak oil nu drabbar oss.

Det är naivt att tro att vi kan införa varg när vi under mer än 150 år har anpassat den svenska landsbygden till vargfrihet.

Det behövs en diskussion hur den svenska landsbygden skall se ut i framtiden. För det kommer bli förändringar. Det kommer iaf inte se ut som i Astrid Lindgrens Bullerbyn, med glada barn som går själva till och från skolan, gärdesgårdar och betesdjur i småbruk. För i Bullerbyns värld på 1920-talet så fanns det inga vargar i Sverige.

Så länge fortsätter maten för stadsbon att komma från ICA, elen ur vägguttaget, fjärrvärmen i ett rör och bensinen och etanolen ur en pump på macken.

Demokrati är när tre vargar och två lamm röstar om vem som skall ätas upp först. Införandet av varg på den svenska landsbygden är ett typiskt exempel på detta.

Tillägg: Att rovdjurshägna t ex Västra Götaland kostar ett antal miljarder kronor, att jämföra med någon miljon som finns i anslag per år till detta. Ersättningen för rivna djur täcker inte kostnaderna för lagstagdad destruktion av kadavren osv. Staten betalar alltså inte för de skador statens egendom, vargen, orsakar, även om vargkramare brukar hävda detta. I kontrast så är vildsvinen inte statens vilt, utan markägarens, och förutom att det är enkelt att stängsla bort vildsvin så har även markägare legalt frikort på att utrota vildsvin året runt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

83 kommentarer:

  1. Oj! Det låter som om vi snart har 20.000 vargar i Sverige och knappt kan gå ut.....
    Liiite proportion på problemet, - kanske? 2-300 vargar i landet lär knappast få odlingslandskapet att växa igen. Dessutom är tillväxten väldigt långsam på grund av att en hel del "bara försvinner". Du vet; skjut, gräv, tig!

    SvaraRadera
  2. Hur restauarede du den igenväxte betesmarken? Jag har själv ett 5 hektar igenväxt åkermark som stått obrukad i minst 30 år. Jag ska prova att plöja men de erfarna bönderna jag har som grannar säger att jag förmodligen bara kommer att dra den tjocka grästorvsmattan framför plogen. Bränna har jag för mig att man inte får då det finns stor risk att skada humlebon. Annars hade det säkert fungerat om man passar på när grannåkrarna är nyplöjda. Återstår möjligen att klippa och räfsa ihop det som går av färskt växtmaterial och vänta på att det äldsta växtmaterialet förmultnar med åren. Tacksam för tipps om det finns några?

    Astrid Lingrenare från Stockholm.

    SvaraRadera
  3. Det kanske går att täcka över med nått som stänger ute solljus så att växtligheten dör? När den multnat tillräckligt så går det nog bättre att plöja.

    SvaraRadera
  4. 14:54, där det finns vargrevir är vargtätheten så stor att det motsvarar 20 000+ vargar i Sverige. Så för de drabbade så upplever de det precis som att vi har 20 000 vargar i landet.

    SvaraRadera
  5. Har faktiskt tänkt tanken att täcka med fiberduk och försöka förankra mot marken. Men när man står och blickar över den lilla åkerplätten så känns den oövervinnligt stor att täcka över.

    Astrid Lingrenare från Stockholm.

    SvaraRadera
  6. Astrid Lingrenare från Stockholm.

    Restaurering av betesmark består i att röja bort sly och fälla träd, samt hägna in marken. Sedan släpper man lös förslagsvis får. Efter några år är marken pastoral...

    Om du vill restaurera åker så är det bort med träden (förstås).

    Varför traktor? Hägna in dina fem hektar för får och gris och släpp lös gissningsvis 20 st får av lantras. Framåt höstkanten kommer det vara välbetat, låt dem beta fram till säg oktober om vädret tillåter det. Då kommer det vara millimeterstubb.

    Sedan slaktar du ut besättningen, om du nu inte är ute efter betesmark.

    Till våren, i april släpper du så ut kanske 10 st griskultingar, förslagsvis linderödssvin. När de är klara med de fem hektaren så är du av med all växtlighet och åkern är redan vänd utan att du behöver plöja.

    År tre borde du ha en pristin åkermark, ogräsfri och allt, rensad och restaurerad av biobränsledrivna djur som arbetar dygnet runt.

    Förslagsvis styr du din webläsare till alternativ.nu för bättre detaljer.

    SvaraRadera
  7. Hej du Astrid Lindgrenare från Stockholm!
    Nu är det väldigt beroende på marken och dess matjordslager det handlar om - ditt största problem kan vara att stenen kommit upp så mycket att plöjningen blir en mardröm. Både för dig, traktorn och plogen. Nu hittar jag inte den rikssvenska benämningen, men satsa på en "styvpinnaharv" som det så fint heter på skånska.
    Namnet kanske ger lite ledning, hittar verkligen inte nån bild med google.
    Bryter garanterat gräsmattan och markerar stenen utan att du kör sönder maskinerna.
    Sen ska det nog gå bra med plogen.

    SvaraRadera
  8. Så du ger dig in i detta getingbo i år igen. Det verkar som om tangentbordsnaturmänniskorna vinner på walt over från oss i verkligheten tyvärr.

    Bra tips till Astrid och man behöver inte ha lantras på fåren, alla får gör mer eller mindre bra jobb och glöm inte getterna, de är suberba buskröjare upp till 1,50 meters höjd.

    SvaraRadera
  9. Undrar hur många 40+ akademiker söderkvinnor som flyger till semestern. Men vadå, de köper ju ekologisk mat..

    Att leva som man lär är svårt för flertalet i detta land.

    Jag ser allt detta som dödsryckningar i ett döende finanssystem, kredittorkan kommer göra mer för klimatet än alla inbillade goda gärningar som härskar i samhället idag.

    Den dagen då bubblan brister ska vi alla här fira, äntligen är idiotin över, den har härskat sedan 1960-talet.

    Åter till blod svett och tårar som förmögenhetsskapare, skuld kommer ses som en negativ dålig mardröm.

    Vargen var här före alla lantisar, ni kan gott köpa erat kött på ica som oss andra. Eran hobby är viktigare än biologisk mångfald, även det en dubbelmoral. Är det snålhet eller egoism som får alla jägare att skrika högt över att vargen tar deras byten? Halva jägarkåren i detta land är bittra bidargsberoende sossar.

    SvaraRadera
  10. "Astrid Lingrenare från Stockholm"

    För ett tjugotal årsedan var jag på en studieresa till en fårgård söder om Borås.

    Dom hade ca 2 hektar övervuxet med alsly som dom röjde, hägnade in och släppde på ett gäng grisar över sommaren. På höstkanten var det bara att plocka ihop stubbaran och elda upp.

    Sedan var det i princip klart att harva.

    Iden verkar ju inte helt fel.

    Göran J

    SvaraRadera
  11. Jag har inget att tillägga utan vill bara applådera ett inlägg som jag till alla delar instämmer i.

    //Jonas S

    SvaraRadera
  12. Det vore mycket olyckligt om några av våra medborgare blev tvungna att byta hobby. Men förtrösta icke, det kommer nog något hobbybytarbidrag från oss i Stockholm inom kort.

    SvaraRadera
  13. Vargen är en naturlig förekomst i den svenska vildmarken precis som råttorna är i den svenska stadsmiljön. Eftersom de flesta vargjaktsmotståndare kommer ifrån storstäderna så representerar jag landsbygdsrösten som kräver stopp för denna råttslakt i städerna.

    SvaraRadera
  14. Jag har restaurerat 3,65Ha hårt igenvuxen åkermark och har kommit fram till att det finns två bra metoder. Getter om det finns möjlighet de barkar träden och äter bort markskott som kommer efter fällning.
    Får lämnar gärna ståndsly och tar bara blad så långt de når.
    Metod 2 ringbarka träden med en gammal motorsågskedja på våren ca en meter över mark. Tre såg spår behövs för att döda trädet. Nästa vår är trädet dött och skjuter inga rotskott. Eftersom trädet nu är torrt lämpar det sig bra till ved.
    Till största delen använde jag själv ingen av ovan metoder utan motorsåg och röjsåg. Sedan ett tidsödande bökande med traktor för att få bort de största stubbarna, småstubbar fick vara och de vände jag på med plogen. Sedan harvade jag allt och släpade ihop hög vis med stubb som fastnade i harven. Nu har jag haft en kornskörd och en bra potatiskörd på mina åkerlappar, men jag vet inte hur många timmar jag lagt ner på dem.
    När vi behöver våra åkrar så kommer vi att ha ett litet helvete att odlaupp dem igen.

    SvaraRadera
  15. En större vargstam hade minskat viltolyckorna. Det hade minskat skadorna av vildsvinens framfart pga jägarnas utfodring.

    Låter man vargarna jaga sina naturliga byten så kommer de inte ge sig på djuruppfödarnas tamdjur.

    Det handlar endast om det egoistiska intresset att jaga vilda djur, inte om överlevnad eller fara för människoliv. Så länge vi inte har svält i samhället behöver ingen jaga för att överleva, det behöver dock vargen.

    Vindkraft och vargjakt är 2 punkter där jag inte håller med neobonden Cornu, han kommer nog till sitt vett till slut. Iofs vindkraft göder bönder med subventioner och jakt brukar vara ett nöje för bönder, han handlar nog i egetintresse i dessa frågor, som alla andra svenskar.

    SvaraRadera
  16. anonym sa plöjningen blir en mardröm pga. sten. Lösningen finns i den Norska plogen kverneland stenomat som genom bladfjäderbelastade plogbillar följer senen och går rakt ner efter den.
    Bra grejer och slitstarka.

    SvaraRadera
  17. Så många fel att det är meningslöst att bemöta.

    SvaraRadera
  18. Det finns egentligen bara en vettig metod att undvika rovdjursskador på tamdjur - vallhjon. Under den tid då det fanns varg i södra Sverige (fram till cirka 150 år sedan) lämnades tamdjuren aldrig ensamma.
    Vi skulle kunna sätta en massa av Sveriges arbetslösa stackare på att vakta tamdjur. Självklart skulle det bli ett villkor för att de ska få sin a-kassa. Sen får de ju också motion och frisk luft på köpet. Kan det bli bättre?

    SvaraRadera
  19. Att införa vargar i vårt land är en del av den flummpolitik som drar ner och belastar vårt samhälle.

    SvaraRadera
  20. Att införa vallhjon är ett bra förslag. Rutavdrag för vallhjon borde ju gå att ordna.

    SvaraRadera
  21. Romarna hade molosserhundar för att bevaka soldater och tamdjur i alperna, förfädern till rottweilern.

    Många vet nog inte att rottweiler är en vallhund i grunden, men med psyke för vakt. Vore jag arg skulle jag inte mucka med ett gäng rottisar som vaktar en fårflock.

    Nej hela vargdebatten handlar om egoism, ett fritidsnöje(jakt)är det viktigaste för den moderna svensken. Cornu en utflyttad stadsbo numera elitbonde vet bättre än naturen. IT konsult, säkert hade han ingen vic20 ens.

    Det blir patetiskt när en amatör ska beskriva hur man lever med naturen. Utan fossil energi hade han inte bott där han gör. Just vargfrågan tar bort den positiva bild man hade av människan. Egot är större än IQt..

    SvaraRadera
  22. Jag kan bara hålla med dig. okunskapen är för massiv bland tangentbordsexperterna som ovan.
    har man inte argumenten så kan man alltid angripa skribenten med glåpord, alltid imponerar det på någon annan finnig 15-åring.

    En liten fråga: Vem tror ni matar klövdjuren i södra sverige nu när vi har en snörik vinter? Vegarna, naturskyddsföreningen eller jägarna?

    Det är lätt att snacka om vargen är ett rovdjur precis som björn, räv, lo, mink, mård och inte minst grävling som vi idag jagar och vi har ett mycket bra bestånd av björn och lo TROTS jakten, men alla erfarenhet visar att vargen om vi inte ska återinföra herdar ska vara i glesbefolkade områden som de är tex i usa och kanada.

    Det finns ingen orörd natur som alla hänvisar till då skulle det kanske bo 10.000 människor i Sverige. I princip all skog är planterad och sköts om som en åker.

    En betesäng är det mest artrika vi har och den är kraftigt hotad i Sverige då den kräver betande djur som får, getter, hästar och kor.

    SvaraRadera
  23. 17:10 Utan fossil energi hade du inte ens haft en dator.

    När de fossila bränslena blir brist får vi se hur det blir med lyxen varg. Så sent som 1965 betalade staten pengar för att vargar skulle skjutas. Det krävs inte så lång fallhöjd för att vara tillbaka där.

    Om du mår bättre av att skriva nedsättande saker om mig som person, så kör på. Du verkar inte må riktigt bra, men om det hjälper att skriva av sig så fortsätt angripa mig. Det är ju inte så svårt att göra när man är anonym.

    SvaraRadera
  24. Dacke, det är ju kul att läsa hur enfaldikerna pratar om biologisk mångfald (=varg, en art som inte är utrotningshotad med sina 200 000 exemplar), samtidigt som denna enda art hotar de tusentals arter som lever på våra betesängars fortsatta existens.

    SvaraRadera
  25. Flute, kanske vallplikt istället för värnplikt? Göra det obligatorisk med vallplikt sommaren efter gymnasiet, varje tamdjursägare får en tilldelning på sex vallhjonsungdomar, som får gå i treskift 2+2+2 personer. Med lite flashig Brokeback Mountain-reklam så borde det vara ett lättsålt koncept.

    Antingen ställa upp på tre månader vallplikt, eller tre månaders fängelse kanske? Alla ungdomar vill ju ha varg, så lite får de väl offra?

    För en sak är säker. Inga svenska tamdjurshållare har råd med att bevaka sina tamdjur 24/7.

    SvaraRadera
  26. Noterar att ingen vill säga hur landsbygden skall se ut, alla vill bara tjata varg och elaka jägare.

    Alltså, vargen har vi bestämt att vi skall ha. Hur skall landsbygden se ut framöver förutsatt varg? För det måste till förändringar.

    SvaraRadera
  27. ett monolandskap med tall och gran, jättemysigt....

    SvaraRadera
  28. "Det är naivt att tro att vi kan införa varg, när vi under mer än 150 år har anpassat svenska landsbygden till vargfrihet"

    Den meningen förtjänar att upprepas!

    Ang. pratet om avstyckade tomter på 60/70-talet, så hör jag dig klart och tydligt.
    Min egen morfar styckade av 4 tomter för en krona m2, på hemgården...jordbruksmark förstås. Ingenting återinvesterades i gården.
    En granngård sålde i samma veva 8000 m2 prima mark till ett stugbygge. Pengarna investerades dock inte i gården, utan gubben köpte sig en ny bil (1971).
    Givetvis ångrar nuvarande generation att deras farsgubbe sålde marken.

    Ibland pratar man om det så kallade "bondförnuftet"...tror inte så mycket på det dock i praktiken.

    SvaraRadera
  29. Cornucopia ? 18:14

    Även jag har noterat att ingen har debatterat hur landsbygden skall se ut i framtiden. Kan det bero på att ingen har en susning ? Att ingen har ägnat frågan en tanke ? Att det är bra som det är när miljarderna rinner till från skattebetalarna via EU:s budget ?

    Konkret:
    Vad betyder det för landsbygden när €uron kollapsar ?
    Vad betyder det för landsbygden när Oljetoppen "går över krönet" ?

    SvaraRadera
  30. Jag orkar inte säga nåt om vargen mer än att den dagen den blir ett för stort problem lär den "försvinna".

    Framtidens landsbygd. Jag är själv landsbygdsbo, heltidslantbrukare till och med. Jag kan hålla med C om att det är en försvårande omständighet detta med villafolket, deras bryggor, vägar, skotrar och fyrhjulingar. Å andra sidan skulle det väl inte finnas någon som helst samhällsservice utan dem.

    I framtiden räknar jag med att folk i större utsträckning än i dag kommer att bo nära sitt arbete, man kommer att vara mer beroende av lokal matproduktion också så det blir nog ett bättre hushållande med marken då.

    SvaraRadera
  31. Roger, om de kunde bo i byarna skulle det finnas underlag för samhällsservice.

    SvaraRadera
  32. Det förvånar mig att ingen funderar över hur mycket betesdjur vi behöver. SLU har i fältförsök visat att man i Uppsala (rimlig nord-sydlig tyngdpunkt för svensk befolkning) kan livnära en person på 200 m2 - vegankost.

    Vad det gäller jägarnas 1 Mdr "köttintäkt" innebär även en reducerad viltstam mindre skador i skogsbruken. Det sätts ca 300 miljoner plantor per år och älg och rådjur kan skada plantorna upp till ca 5 meters höjd. Kort sagt innebär detta också en faktor att ta med i den "ekonomiska" kalkylen över vargens vara eller inte vara.

    Vidare måste man betänka resten av världen, inte bara vår egen landsbygd. Hur ska vi kunna ha synpunkter på att hungriga afrikaner jagar "bush-meat" eller att Indonesier utrotar orangutangerna genom att anlägga oljepalmplantger om vi inte har sopat framför egen dörr?

    Vad gäller hurvida man släpper iväg sina bar eller inte är bilismen ett mycket större problem än en frisk vargstam.

    Sedan är det ju alltid så att vi kan ångra oss och skjuta fler om så "behövs", däremot kan vi inte göra tvärt om.

    Därmed inte sagt att jag tycker att det är en enkel fråga.

    SvaraRadera
  33. Ja, här kommer du sannerligen ut som fåruppfödare!
    Hur vore det med lite sans och måtta? De skador vargar kan åstadkomma är en droppe i havet jämfört med vårt i särklass svåraste skadedjur älgen. Hur många miljarder älgarnas skadeverkningar orsakar folkhushållet årligen vet jag inte, men bara skogsskadorna torde uppgå till flera miljarder. Sedan tillkommer skadorna från viltolyckor som älgar orsakar. Det är en gåta hur ansvariga myndigheter kan tillåta en så överdimensionerad älgstam som den vi har i till ex Västra Götaland. Det är samvetslöst att låta detta fortgå! Dessutom har vi svåra skador på den biologiska mångfalden genom att viktiga träd som sälg och rönn inte har en chans att nå vuxen ålder utom i mycket skyddade områden.Resultatet är att granplantager är det enda som klarar sig något så när helskinnat. En biologisk utarmning utan motstycke! Vi har i södra Sverige ekosystem som helt saknar toppkonsumeter, vilket är förödande för den biologiska mångfalden. Jägarna har i årtionden bevisat sin totala inkompetens vad det gäller att ersätta toppkonsumenterna varg och lo. Älg och rådjur är en plåga för landsbygdsbefolkningen pga skador på alla typer av odlingar och för att försöken att få upp något som kan kallas skog i stället för granplantager omöjliggörs.

    Dessa problem skulle kunna lösas om man kunde förmå ansvariga att se till att vi reducerade älg- och rådjursstammarna till högst en tredjedel av nuvarande bestånd genom avskjutning, men den bästa lösningen är förstås att vi får ett naturligt ekosystem genom att vi tillåts få livskraftiga varg- och lodjursstammar även i Sydsverige!

    SvaraRadera
  34. Du beskriver ett Sverige med 200 000 vargar och inte 200... Avstå vin hos grannen för att man inte vågar gå hem eller inte våga låta barnen leka utomhus. Du har fantasi du...

    SvaraRadera
  35. Du har inte mycket koll på något hör jag. 200 000 vargar kan inte vilt och tamdjur i Sverige föda.

    Det du kallar fantasi är verkligheten för folk i de vargtäta områdena. Att du avfärdar deras verklighet som fantasi säger mer om dig än om mig.

    SvaraRadera
  36. Roger skrev bra. Jag är heltidsbonde sedan 1975, instämmer i mkt galenskap som skrivits här, men vad sjutton är cornu orolig för - långt innan det har blivit att stort problenm med för stor förekomst så gör man som den kloke skrev - skjut gräv tig.
    Men cornu - det stora problemet är att de där små stenbundna åkerlapparna som låtits växa igen sedan 60-talet i de flesta fall är usel jord, och det blir i längden fortsatt slitigt att avkräva skördar.
    Räds inte vargen - den håller vi undan, men räds den sisyfosinsats som krävs för att göra ett tv-gloende fårk medvetet och benäget att verka istället f att skrika på bidrag, frysa o klaga på kommunens snöröjning.
    papagai

    SvaraRadera
  37. papagai tillägg
    en person som redan på tidigt 70-tal ägnade mkt möda åt frågan som cornu skrivit i rubriken är Karl Ivar Kumm. han arbetade länge på Ultuna, har väl vid det här laget doktorerat men är sund. Hu - han är väl pensionär som jag-förstås.
    f ö bra med cornus brandfacklor.

    SvaraRadera
  38. papagai, jag är inte speciellt orolig. Skriver bara om ämnet för att det är aktuellt, och den massiva kören av tangentbordssvenskar tycker tvärt om, dvs att vargen skall finnas, men inte människor och mat- och energiproduktion.

    SvaraRadera
  39. Hur kommer framtidens landsbygd att se ut? En mycket bra fråga men väldigt viktig att börja ta höjd för i kommande rekommendationer och lagstiftning från Kommuner och stat. Jag kan lista ett antal punkter från den magkänsla jag har idag:
    1) Självförsörjande lokalsamhällen i högre grad.
    2) Ökad matproduktion per ha. Både för kött och grönsaker. = betydligt fler människor än idag inblandade i detta jobb. Kanske 10-30% av alla? Köttproduktion via fler får, getter, höns, kaniner, svin och kor + vilt. Grönsaksodlingar och foderproduktion baserade på permaodlingens principer. 100% återcirkulation av växtnäringen. Naturlig gödsling från både människor och husdjur. Inga vargar kvar i Sverige.
    3) Villorna på landet kommer att byta ägare från utflyttade stadsbor med tummen mitt i handen till landsbygsjobbarna (nära till jobbet).
    4) Industrin omformas för att möta mera basic behov.
    5) Många hus kommer att överges pga för dyr drift. Boende/kvm ökar = billigare.
    6) Energibehovet rasar = el från vattenkraft + vind + viss biobränsle klarar hela behovet.
    7) Befolkningen minskar i sakta takt (barnafödandet går ner i osäkra tider). Om inte hungerflyktingar tycker att Sverige låter som ett bra ställe.

    SvaraRadera
  40. 20:41 Jepp, som jag förstått så finns det även "hemliga" nätverk som samarbetar just för att få bort rovdjuren och liknande. Som djurvän är det ju sorligt att skjuta djur och ens äta. Men kan förstå varför ni gör det. Det måste ju finnas en balans med tanke på hur denna värld fungerar. Kan inte tänka mig att det är speciellt kul att få sina djur uppätna av rovdjur eller att de ska behöva vara rädda på natten. Men de flesta bönder ser väl sina djur som vandrande mat och pengar.

    SvaraRadera
  41. Vargen behövs för att hålla älg- och rådjursstammen frisk(tar de svagaste djuren). Det gör nog inte mänskliga jägare lika bra. Man manipulerar inte komplexa system som ett ekosystem hur som helst utan att det blir oönskade och oförutsedda konsekvenser.


    Det finns olika typer av herdehundar också som traditionellt använts för att skydda tamboskap från varg.

    Vad gäller skydd för människor kanske högljudda överfallslarm skulle fungera för att skrämma bort rovdjuren. Vet inte om de har utvärderats.

    Att hålla en rovdjurstam som tål jakt varje år kan dessutom bli en inkomstkälla i form av jaktturism. Den svenska naturen kan vara exotisk för människor från andra länder som inte har så mycket natur kvar.

    Det kanske är lätt att prata om att utrota olika vilda djurarter. Men om det bara fanns asfalt, betong, skator och tamkatter kvar var det nog inte så roligt.

    SvaraRadera
  42. Ja, det finns hundar som används för att skydda boskap. Används i mina hemtrakter.

    SvaraRadera
  43. Kom ihåg att vargskräcken handlar om att vargen åt upp tamdjuren och då svalt familjen ihjäl. Så här långt norrut kan inte människor leva utan tamdjur alternativt fossil energi. Inte många förstår det.
    Intresset styr. Vi är väldigt få människor som håller betesdjur. Själva kör vi så länge det går, men investerar inte en krona. När vargen tar över så lägger vi av med djuren, utom lite till familjen. Förhoppningsvis har energibrist och befolkningsökning då gjort spannmål lönsamt så att vi kan leva gott några år på ackumulerad humus. Jag har gjort vad jag kan för beteslandskapet, den biologiska mångfalden, sund och näringsrik mat, folkhälsa, folkupplysning, långsiktighet etc. men några få kan inte ändra historiens gång. Stadsborna föraktar oss bönder, men dom kommer att svälta först. Det är lugnast för själen att inte bry sig för mycket om andra människor. Att klara sig själv och den egna familjen är viktigast.
    /Disehall

    SvaraRadera
  44. Välskrivet, det här blir en intressant diskussion att följa.

    Min bild av den framtida landsbygden involverar också en återgång till något liknande gamla småbruk och lokal produktion. Men jag känner att problemet i den småbruks- (och rovdjurs-) bild du väldigt grundligt framställer är att den helt förutsätter och baserar sig på djurhållning. Där ser jag snarare att basen för verkligt hållbart, lokalt småbruk är en övergång till primärt vegetarisk kost. Odlad mark bör odlas för föda till oss själva. Och artrikedomen som du, liksom jag, lovordar måste omfatta såväl flora som fauna, och därmed även rovdjur. Om vi inte ens fixar att kunna samexistera med andra rovdjur har vi helt enkelt misslyckats som civiliserade människor.

    Vi är utrustade med skarpa hjärnor och besitter numera kunskaper som gör att vi inte behöver känna någon direkt matkonkurrens från andra rovdjur. Vi kan ordna vår föda ändå genom smart odling. Att övergå till vegetarisk kost med enbart små inslag av animalisk föda är inga konstigheter, och det går utmärkt att tillämpa även i ett småbrukarscenario i Sverige. Och krymper ytorna för betande djur med minskad köttkonsumtion är det också lättare att skydda dessa ytor från rovdjur.

    Visst finns ett stort värde i artrika ängsmarker, men varför är denna artrikedom mer värd än biologisk mångfald av vilda djur. Ängarna hålles såklart lättast med betande djur, men för syftet artrikedom saknas inte alternativ. Är själv aktiv på ett flertal med lie slagna ängar, och för större, enklare ytor även slåtterbalk.

    I sociala konsekvenser ser jag helt enkelt faktiskt inte riktigt något särskilt värde i att folk ska kunna hålla på med sin "hobby" utan byteskonkurrens, och leva en helt rovdjursfri tillvaro. De övriga sociala konsekvenserna du målar upp känns faktiskt rejält överdrivna (låter mig gärna motbevisas om vi bara får lite varg här i trakten. :) ) Visst ska antalet rovdjur hållas begränsat i viss utsträckning (och detta bör skötas av en fåtal utvalda kompetenta jägare, inte genom sådan slakt som vi sett inledas idag) , men då pratar jag en svensk vargstam på åtminstone två tusen individer till att börja med, inte 200 inavlade stackare.

    SvaraRadera
  45. Här har vi en som har prickat exakt hur framtiden på landet kommer att se ut,20:52.
    Inte en kommentar,typiskt....

    SvaraRadera
  46. Daniel:
    Vad gäller SLU:s försök med vegankosten var det 800 kvadratmeter som behövdes per person, inte 200 som du skrev.

    SvaraRadera
  47. johan, betesmarkerna går inte att användas för mänsklig matproduktion, iaf inte de betesmarker jag pratar om. Men du tycker det är OK att bränna fossila bränslen på en slåtterbalk och sedan bara kasta bort gräset istället för att ge det till betesdjur som vinterfoder?

    Vidare behövs på våra breddgrader djurhållning för ett hållbart kretsloppsjordbruk. Allt annat beror på ändliga resurser som fossila bränslen eller ändliga malmlager av fosfor.

    "Vi kan" skriver du. Gå ut och gör det då istället för att sitta framför tangentbordet. Lätt att säga, svårt att göra.

    SvaraRadera
  48. Du tycker inte att din vargskräck börjar bli en rätt pinsam följetong? Ja, sämre och mer ovetenskapliga argument att jaga varg har nog bara Andreas Carlgren, som verkar tycka vargjakt är helt ok terapi för det svenska varghatet.

    Sedan verkar du inte begripa det där med biologisk mångfald. Biologisk mångfald innebär inte att man ska utrota rovdjur till förmån för andra djur som du finner mera "passande".

    I Sverige så har vi också en rätt ynklig vargstam på drygt 200 individer. Italien som är mindre arealmässigt och betydligt mer tättbefolkat än Sverige har som jämförelse en vargstam på 500 individer. Delstaten Minnesota som har en areal och befolkning på drygt hälften av Sveriges har drygt 3000 vargar.

    Har man valt att bosätta sig i närhet till naturen så är det bara att acceptera att det kan finnas rovdjur i området eller så får man flytta till städerna.

    SvaraRadera
  49. Pinsam replik av Edis som visar på förakt för människor som bor på landsbygden.

    SvaraRadera
  50. Som sagt, få vill diskutera frågan jag ställde - hur skall landsbygden i Sverige se ut i framtiden. Ni hänger upp er på varg, något jag skrivit ovan kommer finnas. Det får konsekvenser, hur skall landsbygden se ut?

    Bla bla bla varghat bla bla bla huvudet i sanden bla bla bla.

    SvaraRadera
  51. Stadsborna får inte mycket mat från några familjejordbruk med några djur och lekande barn!Nästan all mat kommer från industriella jordbruk och fiskeflottor djuren står i enorma lador med datoriserad matning!
    Tomater odlas i stenull i spanien.

    SvaraRadera
  52. Ja, och så kommer det till slut se ut i Sverige också om utvecklingen fortsätter.

    SvaraRadera
  53. Utan att ta någon särskild sida i vargdebatten, varför är Sverige med en ytn som närmar sig Frankrikes på väg att gå under pga 200 vargar?
    Lilla Estland har 1000 vargar, Grekland 3000 och Rumänien 7000. För att nämna några. Faktum är att de flesta europeiska länder har betydligt fler vargar än Sverige, och är dessutom mycket mer tätbefolkade. Så varför är vi så unika här?

    SvaraRadera
  54. Nä, vargen ensam lär inte ändra landskapet nämnvärt.
    Det gör nog peak oil desto mer i stället.

    Småskalighet, närodlat och decentraliserat talas det om.
    Tänk om det blir storskaligt och centraliserat i stället?
    Det går att göra med modern teknik. Odla fisk i stora stadsnära fiskodlingar. Grönsaker i drivhus i form av höghus m fl "nya ideer. Djurfabriker kommer också ligga nära städerna.

    Då skulle i stället stora delar av den i dag utsmetade landsbygden avfolkas och bli obebodd skogsmark och vi skulle få fler koncentrerade byar i någorlunda närhet av städerna och längs järnvägarna.

    SvaraRadera
  55. De som undrar över vargproblemet i just sverige, har ni redan glömt att C sade vi just här har byggt för ett vargfritt samhälle.
    En vllhund vehöver f.ö en herde.

    Minst två frågor kan inte diskuteras i Sverige: vargfrågan och den där som inte ens kan nämnas.

    Om landsbyggdens framtid.
    Jag tror tyvärr på en Zimbabweliknande framtid för sverige. Det har länge varit ok att ondgöra sig över kulaker och i en oljefattig värld blir det nog tråkigt med plundringar ett tag innan städernas (över)befolkning försvunnit... Jag tror därför det är viktigt att starta lokal samverkan. Speciellt eftersom rättsväsendet i praktiken avskaffats på landet. Eus oro över dess vapentätaste landsända och region (vgregion) blir intressant om man tänker så. Rätten att bära vapen i usa kommer delvis av att ingen enväldig ska kunna ta kontrollen i landet.

    200 eller 800m2, var inte trettiotalets småbruksavsöndringar på tre ha? Det skulle räcka åt en familj.

    Om, mot förmodan, rättsstaten skulle klara omvälvningarna hoppas jag på ett upplyst Emil i Lönneberga-land. Men det är en lång väg att gå mot totalt omvända värderingar. Tills dess gäller det nog att överleva, utan skulder.

    SvaraRadera
  56. Om nu Estland, Grekland, Rumänien, Minnesota och fan och hans moster har så in i helvete med vargar:

    Då kan vi ju lugnt konstatera att det inte är ett utrotningshotat djur.

    Men med vargfrågan i bakhuvet tycker jag storstäderna behöver betydligt fler kamphundar. De är ett naturligt inslag i dagens moderna och ghettofierade stadsbild. Minst 3000 kamphundar bör det finnas i Stockholm, har man kommit fram till. Det är normalt i en stad av den storleken och kommer att berika den urbana faunan på ett fantastiskt sätt.

    Och till skillnad från vargarna som ju är så skygga, som vi aldrig får se, utan bara får njuta av att dissekera de kadaver de lämnar efter sig kan vanligt folk faktiskt njuta av att själva få se en pitbull-terrier i sin naturliga omgivning.

    Lössläppt på en lekplats av en pundare.

    DET är naturligt det. Åtminstone om vi är så moderna och fritänkande som vi påstår.

    SvaraRadera
  57. Kamphundar är betydligt mer beskedliga och förutsägbara än vargar.

    Så håll fr o m nu fullständigt käften med ert gnäll om dessa fantastiska djur, kära stadsbor. De hör till stadsbilden och är något ni får leva med.

    Om det inte passar får ni väl flytta ut på landet, amatörer...

    SvaraRadera
  58. Vargar är väll vad jag förstått ganska intelligenta djur som dessutom lär upp sina valpar.

    Borde väll inte vara svårare än att ställa ut ett får preparerat med klipulver och starkt laxermedel i pälsen när vargarna etablerar sig för att slippa det problemet under många år framöver?

    Samma teknik borde användas för att få dom att undvika människor, jakt med salthagel är inte snällt och ger inga troffer men gör att djuren garanterat lär sig att dom där tvåbenta sakerna skall man hålla sig undan ifrån.

    SvaraRadera
  59. @C: Jag för min del välkomnar både vargen och den efterföljande vargskräcken som du och ett antal andra "fria tänkare" gör ert bästa för att underblåsa. Förhoppningsvis skrämmer det alltid någon som kan tänka sig att sälja sin mark till underpris. Perfekt! Mer mark till mig som vare sig räds ryssen eller vargen!
    Jag kommer fortsätta med min djurhållning fast förhoppningsvis kommer jag ha råd att investera upp mig från min relativa småskalighet.
    Har jag tur så kommer min närmaste grannar (vilka är utflyttade betonglingon precis som du) sälja till mig. Det skulle ge mig det perfekta postpeakoilskiftet med boningshus och ekonomibyggnader i centrum av en väl tilltagen betesmark med möjligheter till omfattande husbehovsodling precis runt knuten. Skulle inte behöva starta traktorn många gånger på en vecka :)
    Har numera både varg, lo och en och annan vilselufsande björn i grannskapet. Skulle självfallet inte låta någon av min flickor ta sig ensam till skolan. Men det har absolut inte med vare sig ulven, katten eller nallen att göra. Det finns betydligt otäckare rovdjur på två ben att oroa sig för. Dom är det dessutom inte tillåtet med §28-jakt på.

    Nicke

    SvaraRadera
  60. Tack Cornucopia för en utomordentligt välskriven artikel! Dina väl underbyggda argument behövs som motvikt mot alla skriverier av vilseledda och naiva stadsbor som vill ha varg.

    Också skogsägare

    SvaraRadera
  61. @ Cornucopia ? 18:14

    Har nu tragglat genom alla kommentarer hitintills och efter att ha slagit på det ovärderliga kommentarsfiltret som lätt sorterar bort stadsbor, kommunister och vargförespråkare så framstår svaret på din fråga glasklart.

    Landsbygden i Sverige kommer i framtiden att se ut som på 1950-talet. Punkt.

    Prata gärna med dem som levde och kunde försörja sig på landet på den här tiden. Vi berättar gärna!

    / Z

    SvaraRadera
  62. Z, tack.

    Man kan botanisera bland flygfotona på http://cornucopia.cornubot.se/2010/01/kulturskatt-pa-natet.html, som i mycket är från 1950-talet.

    Villorna saknas, med några få undantag. Rader av hässjor istället för ensilagebalar.

    SvaraRadera
  63. @Cornucopia: Visst, fossildriven slåtterbalk är inte önskvärt i större omfattning. Har heller inte sagt att viss djurhållning på icke odlingsbara ytor är uteslutet. Ville bara visa på alternativ för att skapa artrika ängar utan djur, och hederlig lie är såklart bäst då. (har också hört att får inte är optimalt för artrika ängar, då fleråriga växter inte riktigt klarar så marknära bete.)

    Det slagna höt slängs inte, utan tas tillvara som material för ytkompostering i odlingarna, och ev hästfoder.

    Kan du utveckla lite hur du menar att djurhållning är nödvändigt för hållbart kretsloppsjordbruk på våra breddgrader?

    Har faktiskt just påbörjat arbetet med vad jag beskriver, så det är inte bara tangentbordstankar, även om jag får återkomma om några säsonger för mer långsiktiga erfarenheter.

    SvaraRadera
  64. En lösning som används i italienska abruzzerna och som provats i sverige är (får)vakthundar av rasen Maremmano Abruzzese. Dessa vaktar 24/7/365 för en mycket billig penning, utan OB-tillägg och semesterersätting. Denna hundras har lång historia av bevisad effekt mot varg. Detta är självklart inte hela lösningen serverad på ett fat men kan vara en viktig pusselbit, tror anonym.

    SvaraRadera
  65. Tillägg: en "Maremma" kan även uppfostras till att bli en mycket lojal familjemedlem och på det viset även skydda familjemedlemmar, vet anonym.

    SvaraRadera
  66. Edis, med samma resonemang så kan jag ifrågasätta varför det byggs bullerplank kring motorvägar och i städer för att skona folk från oväsen...jag menar, de har ju valt att bosätta sig där, eller hur? Lite får man väl tåla som stadsbo.

    SvaraRadera
  67. Var ska farliga rovdjur få bo? Jag tycker att debatten är ruskigt lik den som brukar föras om psyk och missbruksboende, jättebra men inte här. Mycket irraltionell rädsla om vad som kan inträffa som ligger långt ifrån vad som faktiskt inträffar även om de problem som faktiskt uppstår är trista.

    Antingen säger vi ja till en stark vargstam i sverige eller så säger vi nej till varg i hela världen. Varför ska några andra acceptera varg när inte vi gör det? Så argumentet med 200 000 varg i världen är i bästa fall en lögn och sannolikt enbart bedrägeri.

    Om inte ens vi i ett rikt land kan lära oss att leva med rovdjur, hur kan vi då förvänta oss att indier ska klara av att upprätthålla en stam av tigrar? Om vi ska resonera som du är det inte någon ljus framtid för rovdjuren.

    SvaraRadera
  68. @ daydreaming 13:52

    Ett rikt land 2030? - Du kan vara lugn för att "de farliga rovdjuren" får bo där de alltid har bott men för dagdrömmare blir det det garanterat ingen ljus framtid...

    /Z

    SvaraRadera
  69. Anders Rydén2011-01-16 16:54

    Jordbruket på 1950-talet var ett växeljordbruk där minst 60% av marken gick till djuruppfödning eftersom man var tvungen att gödsla ned naturgödsel vilket vi blir tvingade att göra i framtiden.
    Vi kommer att vara tvungna att äta MER kött i framtiden för att kunna ha ett hållbart jordbruk inte MINDRE.
    Om ni har läst om den rika jorden som var på prärien var det bison, c:a.60 miljoner 1860, och päriehöna som byggde upp det som spannmålet på ungefär 100 år har förstört.
    Typiskt sätt att få en öken att breda ut sig är genom att FÖRST döda alla stora landlevande djur som lever där för att SEDAN odla upp marken och slarva med att gödsla den.

    SvaraRadera
  70. Boskapsvaktande hundar är fantastiskt bra. Men en enda hund konsumerar så pass mycket kött per år att kanske 20 st får (som föder 30 lamm som blir kött) går åt enbart för att föda hundarna (omvägen via foderindustrin om inte annat).

    Kort sagt är inte hund en lösning om inte besättningen är större än de flesta svenska besättningar, annars är det Ebberöds bank och inte ekologiskt hållbart.

    SvaraRadera
  71. @Anders Rydén: Vi kan ju inte tillämpa samma metoder som på 1950-talet rakt av, och helt förkasta de 60 år av forskning och kunskap vi skaffat oss sedan dess. Framtidens landsbygd måste vara en kombination av den lokala produktion och småskalighet som fanns förr, men givetvis med ny teknik och forskning kring hållbart markbruk tillämpad. Det finns otroligt bra sentida forskning kring t.ex. ytkompostering, vilket i det närmaste helt tar bort behovet av naturgödsel (samma kretsloppstänk som marken i skogen, med ständig näringstillförsel genom naturlig nedbrytning av material). Kunskaper kring främjande av rätt insekter samt olika grödors samverkan mot skadedjur är andra exempel på ny kunskap i ekologisk odling. SLU forskar mycket kring detta. Jag ser inte att riktningen kan inte vara någon annan än MINDRE kött och smartare markutnyttjande för odling åt oss själva om vi ska uppnå långsiktig hållbarhet.

    SvaraRadera
  72. Anders Rydén2011-01-16 20:45

    @ Johan Det låter som man behöver lägga ner väldigt mycket jobb för att odla all den marken om man inte har en massa maskiner som kräver fossilt bränsle.
    hur stor är avkastningen på investerad energi?

    SvaraRadera
  73. Intressanta argument från båda sidor. Personligen anser jag att vargen har ett existensberättigande och att det handlar om hur vi vill vara som människor. Den dagen vi måste ha marken till odlingar så kan vi ta diskussionen igen, men tills dess kan väl vargarna få leva. Tvåbeningar är bra mycket farligare. Hur ska vi kunna säga till afrikaner att vi vill att de låter lejonen leva om vi inte kan klara några relativt ofarliga vargar i Sverige?

    SvaraRadera
  74. En intressant jämförelse med vargen är mårdhunden. Det är bestämt att den ska utrotas till en kostnad av flera miljoner kronor.

    Vargen däremot ska införas till en kostnad av flera miljoner kronor. Var är logiken?

    Båda är skadedjur som i vart fall landsbygden inte vill ha, och de argument som framförs för att utrota mårdhunden är tillämpbara även på vargen. Spridning av dvärgbandmask t.ex.

    Och varför hörs inga protester från gräsätarna när man vill utrota mårdhunden? Den är ju så söt.

    Om det verkligen, som vissa påstår, finns en majoritet, även på landsbygden, som vill att vi ska ha varg, tycker jag att vi skulle ha fri allmän jakttid på varg.

    De som inte vill ha varg skulle då skjuta bort den på sina jaktmarker, medan majoriteten, som ju vill ha varg, skulle freda den på sina marker. Win-win-situation, alla nöjda!

    Också skogsägare

    SvaraRadera
  75. @Anders Rydén: Det kan stämma att arbetsinsatsen är större, men om det rör sig om småskalig odling i småbruk ska hand- och hästkraft i vad jag sett vara fullgott. Sedan handlar det klart om olika typer av grödor och mark, där växelbruk, rent bete, täckodlingsmetoder etc. är olika väl lämpade, men främsta strävan bör vara att med mest effektiva och hållbara metod bruka mark för odling åt oss själva, och en relevant minskad köttkonsumtion till förmån för mer vegetarisk kost ser jag då som en förutsättning.

    SvaraRadera
  76. Anders, Johan, man får ut ca 50 timmars manuellt arbete för samma energi som i en liter olja. Att manuellt jordbruk förbrukar mindre mänsklig energi än den ger i form av mat, tvärt emot fossiljordbruket, som drar upp till 20x (även om snittet ligger på 6-11x) den energi man får ut i form av mat, bevisas av att vi sitter här.

    De senaste 10 000 åren har nämligen människan inte svultit ihjäl av att bruka jorden för hand. Det har alltså gått åt mindre energi att odla maten än vad människor behöver för att överleva. Tvärt om har det rent av blivit ett överskott, eftersom man kunnat försörja en tärande sektor i form av adel, präster och borgare, samt soldater, enbart på böndernas arbete.

    Med moderna metoder och modern vetenskap så kan vi rimligtvis få ut mer mat per kvadratmeter även om vi kastar ut alla fossildrivna maskiner, än vad man fick ut på t ex 1800-talet.

    Skillnaden mot då är att vi nu brukar mindre arealer och gjort om mycket jordbruksmark till skog.

    SvaraRadera
  77. 07:34 "Skillnaden mot då är att vi nu brukar mindre arealer och gjort om mycket jordbruksmark till skog."

    I min studenttoalett hade jag satt upp en karta över Tyskland. Där kunde man med tydlighet se att i praktiken alla större städer låg på en slätt intill en flod. Slätten var bra jordbruksmark men är nu under asfalt eller liknande skal. Åker du E6 norrut från Göteborg till Angeredsbron åker du längs några av Sveriges tidigare bättre jordbruksmarker. Det var till del där Hisingsbönderna odlade maten till göteborgarna. Du vet säkert detta men vill göra min röst hörd ändå. Andelen åker under asfalt är ganska hög i i-världen.

    Något annat:
    I metropolen Kungälv planerar man att eventuellt lägga ner sin solfångaranläggning. Den är ersatt av "restvärme" från Göteborg. Antar att "restvärmen" produceras i f.d Rya skog.

    Vad som styr i Kungälv kan man undra, även åkrarna på storgården Trankärr vill de lägga under villafot.

    SvaraRadera
  78. Anders Rydén2011-01-17 19:11

    Cornu. Nu bor jag i Södra Småland och här är det nästan uteslutande ängsmark man har planterat skog på.
    Det vi kan odla åtminstone söder om dalälven är väl nästan bara sallad, potatis de fyra sädesslagen olika kålsorter samt några rotfrukter om man inte "fuskar" och odlar i växthus, vad skall de som bor i Norrland äta?
    Tänk också på att man är tvungen att växla grödor annars får man snart olika skadeangrepp på grödorna. De djur vi är tvungna att konkurrera om maten med är bland annat mördarsnigel rådjur älg grävling vildsvin olika fåglar främst gråsparv och råttor, jag tror att fighten mot vargen är mycket enklare.
    För att återgå till din fråga hur Sverige kommer att se ut i framtiden tror jag att de som bor i städerna kommer att ha egna kolonilotter där de odlar frukt och grönt men även kanin höns och eventuellt getter för kött och mjölk.
    Lite längre bort från städer kommer troligen odling av energiskog att dominera, tänk på att transporter blir dyrare i framtiden.
    och på den rena landsbygden kommer, tror jag, att köttproduktion att vara mer dominant än den är nu.
    Som avslutning vill jag rekommendera en bok skriven av Lierre Keith boken heter vegomyten, skälet till att jag vill rekommendera boken är förstås för att det alltid är bra att ta intryck av alternativa lösningar.

    SvaraRadera
  79. Mora Aronsson (CBM och förhoppningsvis välkänd för alla som hållt på att restaurera gamla betesmarker) uttryckte sig väldigt klokt om varg häromdagen: Vi måste ha så mycket varg att vi kan jaga den så hårt att den blir skygg och håller sig borta från människoboningar. Jag önskar att det kan finnas så mycket varg att man inte behöver skämmas för att ha en vargskinnsmössa.
    - - -
    När jag jobbade med betesmarksrestaurering i Skåne jobbade jag bl.a. ihop med två rumäner som hade en ambulerande fårhjord med tillhörande hundar - inga som helst problem med vare sig andra hundar eller bilar där. Fåren skötte tom. kommunens parker - och inte en blomma blev uppäten i rabatterna.

    Så Cornu - måste du nödvändigtvis äga dina får? Kan du inte vara delägare i en flock som är stor nog för att vallas med hundar o herdar?

    De svenska lantraserna - framför allt SKB - är också kända för att försvara sig mot rovdjur - och kan alltså gå själva i skogen. Skogsbete ger också mer biologisk mångfald, mer svamp - och ev också bättre skogstillväxt.

    Det behöver alltså inte vara ett helt oöverstigligt problem även om det blir en omställning.

    Jonas E

    SvaraRadera
  80. ässsch... har något baserat en text på fantasier och bluffar ;-)?
    Peak oil är en bluff, koldioxid är livet gas, och vi går mot istid, Fast det har blivit lite varmare i hela solsystemet - är det på grund av att vi andas, kör med SUV och korna fiser... på jorden? Olja skapas hela tiden, den kommer inte alls som det där gamla nonsens om döda stooora växter och djur. Tror några fortfarande på det?
    När vi tar upp olja som skapas ny, lite som när man beskattar en bikupa, mer uttag mer produktion. Oljan som pumpas upp är abiotic.

    Läs även...:

    Oil, Oil and More Oil. America Has More Than Any Other Nation
    About 6 months ago, the writer was watching a news program on oil and one of the Forbes Bros. was the guest. The host said to Forbes, “I am going to ask you a direct question and I would like a direct answer; how much oil does the U.S. have in the ground?” Forbes did not miss a beat, he said, “more than all the Middle East put together.” Please read below.

    The U. S. Geological Service issued a report in April 2008 that only scientists and oil men knew was coming, but man was it big. It was a revised report (hadn’t been updated since 1995) on how much oil was in this area of the western 2/3 of North Dakota , western South Dakota, and extreme eastern Montana ….. check THIS out:

    The Bakken is the largest domestic oil discovery since Alaska ’s Prudhoe Bay , and has the potential to eliminate all American dependence on foreign oil. The Energy Information Administration (EIA) estimates it at 503 billion barrels. Even if just 10% of the oil is recoverable… at $107 a barrel, we’re looking at a resource base worth more than $5…3 trillion.

    http://beforeitsnews.com/story/376/642/OIL,_OIL_and_MORE_OIL_AMERICA_HAS_MORE_THAN_ANY_OTHER_NATION.html

    SvaraRadera
  81. Kronblom du måste vara världsmästare i önsketänkande. Inbillar du dig att du gör mänskligheten en tjänst när du sprider wishful thinking utan relation till verkligheten? Det är bara knäppgökar som hoppas på abiotisk olja. Och resten du säger är inte heller särskilt intelligent. Problemet är att du inte bryr dig om hur verkligheten ser ut. Den är uppenbarligen precis som du vill att den skall se ut. Är du Gud Fader? Väx upp och sluta sprid ointellektuell dynga kring dig!

    SvaraRadera
  82. Anonym, det måste vara bättre för alla att falsarier upphör. Oljan som dras upp är abiotic, och har inget att göra med gamla växter och djur. Den produceras konstant.
    Jag har sagt som det är.

    SvaraRadera