Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2011-01-13 17:38

Begränsade översvämningsskador i Sverige

Jag är ju som bekant inte den som direkt brukar nedtona risker, men har suttit och tittat igenom de översvämningsriskkarteringar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (inkl fd Räddningsverket) har gjort över olika vattendrag i Sverige, som Flute och bloggrannen Innan det sker tipsat om. Nu omfattar karteringen bara 100-årsflöden och i vissa fall även flöden upp till gränsen för vad kraftverksdammarna skall klara, vilket är 10 000-årsflöden.

Går man på 100- och 10 000-årsflödena så ser det mestadels ut som att Sverige och svenskarna har anpassat sina boenden därefter. Det betyder inte att det inte finns de som drabbas. Men de som drabbas är individer och inte hela samhällen och städer, likt Brisbane mfl orter i Australien, där hela förorter översvämmats eller byar sköljts bort.

Enskilda hus kan översvämmas, men det blir inte några stora katastrofer. För individen blir det förstås en katastrof och tragedi, men inte för samhället. På sina håll riskerar kortare väg- eller järnvägsavsnitt att översvämmas, vilket förstås kan leda till en del tillfälliga I-landsproblem med kommunikationer.

Samtidigt är det naturligt för oss som människor att bosätta sig vid vatten, oavsett om man tror på strandvaskarteorin om människans ursprung eller för att vatten erbjuder ... vatten, skydd åt åtminstone ett håll, med tiden kommunikationer och handelsleder och sedermera även kraftuttag till kvarnar och sedan till industrier och elproduktion. Men vi har genom århundradena lärt oss var det är olämpligt att bygga. Australien är att jämföra en ganska ny konstruktion jämfört med Sverige. En ort som Göteborg har funnits sedan 1600-talet, Stockholm några hundra år mer än så, medan Australien först började koloniseras ca 1788. T ex Stockholm har betydligt bättre historik än för Brisbane som etablerades i början av 1800-talet.

För äldre städer finns det ofta ett kollektivt medvetande, om inte annat har det lämnat spår i form av höjden på kajkanter etc.

Nu följer lite skärmdumpar. Vi börjar med Stockholm, vilket hittas hos MSB under Mälaren.

Trots att Stockholm i teorin kan få hela Mälaren i knät begränsas skadorna till typ ett område runt Centralen (med min bonniga okunskap om geografin i hufvudstaden). Vid dammrasgränsen (Slussen?) kan även Jocke Berg få det blött i källaren på bostadsrätten vid Riddarfjärdens strand på Kungsholmen och Stockholms stadshus ser ut att få lite vatten på första våningen. Värre än så ser det i stort sett inte ut att bli. Finns väl någon försäljare av dyra sportbilar där på Kungsholmens strand som kanske får ringa försäkringsbolaget också, om jag minns rätt. Ingen Brisbane-katastrof direkt.

Så där ser det ut generellt för våra städer.

Boden och Luleå innan dammarna brister (kartering)

Blir lite blött längst stränderna, men ingen katastrof direkt. Sedan rasar kraftverksdammarna...

Boden nedan.

Notera Unbyn nederst på kartan, och hur den orten ligger precis utanför riskzonen. Knappast en slump.

Ofta är det på landsbygden vi får se översvämningarna om inte annat rent statistiskt eftersom landsbygden är större än staden, och som jag nämnde tidigare är det vägar och järnvägar som drabbas, och enskilda hus och gårdar. Men även småbyarna och småorter på landet ser i de exempel jag tittat på ut att vara förlagda där risken är minimal att drabbas av översvämning.

Låt oss titta på en annan hagelbössa än Luleälven, i det lite mer tätbefolkade konungariket Västra Götaland som den lille fransmannen Jean G kallar det. Där hittar vi Göta Älv som är fördämd i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet, och håller upp hela Vänern via dessa kraftverk, och till Vänern ledande vattensystem som översvämningsåarna i Dalsland och även Klarälven. Här kan vi tänka oss en svart svan i form av att dammen i Vargön utanför Vänersborg (aka "Lilla Paris" som hålan Vbg även tituleras) brakar ihop. Flodvågen krossar sedan dammarna vid fd Helvetesfallet i Trollhättan (Helvetesfallet som "helvete ett sådant stort vattenfall") och krossar sedan dammen i Lilla Edet och dränker resten av älvdalen. Eller inte.

Mitt val av Västsverige beror på att jag känner området bäst, och valet av Göta Älv eller efterföljande exempel behöver inte ha något med min bostadsort att göra alls. Säkert.

Underlaget hittar vi återigen hos MSB som Göta Älv och Nordre Älv. Notera att dammrasgräns och 100-årsflöde är samma söder om Vargön.

Vänersborg kan få det lite fuktigt längst Väners stränder, men generellt är det inte bebyggt område. Tacka strandskyddet för det. Trollhättan drabbas nästan inte alls, ser ut att bli lite blött strax söder om Stallbacka Bilfabrik (aka Saab), kanske viss risk för Volvo Aero. I övrigt i princip ingenting.

Inte den minsta översvämningsrisk i Lilla Edet alls faktiskt, iaf inte före Helvetesfallet i Trollhättan återuppstår.

Återstår då de ännu mindre hålorna längs låglandet längre söderut längs Göta Älv.

Notera hur hålan Lödöse är placerat norr om de områden som översvämmas. Alvhem får lite blött precis vid järnvägen, men Älvängen och Nödinge klarar sig helt, liksom Surte. Kungälv får lite blött närmast Bohus fästning, men annars har man ganska precis lagt bebyggelse där det är noll risk för översvämning.

Tar vi och tittar på en notorisk översvämningså, Viskan, som kan bredda sig till hundratals meters bredd i Viskadalen även tämligen normala år, så ser det ut på samma sätt. Här är samhällena placerade på säkra platser.

Hålorna Berghem, Björketorp och Horred (hålornas håla, eller vad säger du Cristoffer) klarar sig i princip helt och är belägna på säker höjd och avstånd från Viskan.

Samma sak med Veddige (prosit) innan vattnet passande nog rinner ut vid Väro innanför Ringhals kärnkraftverk.

Viskan-karteringen är dessutom reviderad, man får väl gissa att de senaste årens översvämningar har höjt vad som kan kallas 100-årsvatten lite.

Undantaget drabbade individer så begränsas samhällspåverkan av att man på en del platser får ta en annan väg med bilen eller sätta in bussar istället för ordinarie tåg.

Det hela är också ganska enkelt för kommunerna att hantera. Risken är att bostadsbubblan gör att exploatörer och fuskbyggande profitörer tjatar om att få bygga strandnära på olämpliga platser. Det går att hantera med långfingret från kommunernas sida så länge inte mutor är inblandade.

Överlag verkar alltså översvämningsriskerna vara individuella i Sverige, och inte ett samhälleligt problem. Störda vägkommunikationer är ett I-landsproblem som går att hantera. Den som dock bor i markerade översvämningszoner bör nog fundera på sin situation, men det rör sig främst om individer, inte samhällen.

Tillägg: "Dammnivåerna" ovan avser alltså hur mycket vatten dammarna skall tåla, dvs hur höga flödena blivit alldeles innan vattenkraftsdammarna väl rasar. Sedan blir det värre tydligen... Stryker nonsens om ofarlig vattenkraft ur texten ovan. Har man fel så har man.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

30 kommentarer:

  1. Hittade ett fel i texten, Kungsbacka ska vara Kungälv.

    SvaraRadera
  2. Intressant inlägg.
    Tittade lite på min hemstad Uppsala via beräkningarna för Fyrisån. Där verkar det trots Fyrisåns litenhet som att halva centrala staden skulle bli översvämmad vid högsta flöde.

    SvaraRadera
  3. Nu blev det lite fort och fel va?

    Om Suorvadammen längst upp i luleälven brister rasar även övriga dammar nedströms. Konsekvenser:
    - Kiruna strömlöst, MYCKET länge.(ström från Porjus)
    - Gällivare strömlöst, MYCKET länge.(ström från Porjus)
    - Gruvindustri? Vattenfyllda gruvor? Prodktion? Malmbana?
    - Broarna i Luleå rasar. Luleå Kommun strömlöst MYCKET länge. (översvämmat ställverk). Kommunen utrymms!
    - E4 avbruten (bro enligt ovan)
    - Bodens kommun strömlöst. Utrymms!
    - Luleälvens elkraftproduktion upphör under MÅNGA ÅR. 9 % av Sveiges elkraftförsörjning!

    (http://www.aurorum.se/download/18.33591c5612589eb423a80006339/LEH+planer+2010-2013.pdf)

    Lite blött längs stränderna?
    Du är kul du cornu...

    SvaraRadera
  4. Whoops. Det var ett intressant motexempel. Uppsala är en av våra största städer. Ser riktigt illa ut.

    SvaraRadera
  5. Nordlandsdagar, inte om man skall tro MSB:s kartering. Men visst, strömlöst kanske det blir. Flytta ställverket.

    Ovanstående handlar bara om vattennivåerna. Luleå ser inte ut att bli översvämmat speciellt illa.

    MSB kanske skönmålar?

    SvaraRadera
  6. Hålorna håla kommer helt säkert klara sig då den helt ligger på en höjd. Dock kommer det just i Horred bli problem med kommunikationas. Såväl Rv 41 som viskadalsbanan (tåg) ligger rakt genom översvämmat område. Mao kan man vid ett katastrofliknande scenarie räkna med att väg och tågtrakfik slås ut mellan borås och varberg.

    Det området som är mest käsnligt är veselången (mellan Horred och Veddige) där har jag faktiskt i min ungdom varit med om att tågtrafiken varit inställd och vattnet gick upp till vägkanten...

    Gud så mycket barndomsminnen som flöt upp :-)

    SvaraRadera
  7. Kartorna visar 100-årsflöde och högstaflöde, va?

    Alltså högsta flöde som kommitén vill att klass 1 dammar ska dimensioneras för. Inte flödet efter rasade dammar.

    Jämför kartorna i pdf i min förra kommentar.

    SvaraRadera
  8. Tack, Nordlandsdagar. Det förändrar ju saken enormt mycket.

    Hade varit rysligt intressant om man karterat för rasade dammar samtidigt.

    SvaraRadera
  9. Rysligt intressant, indeed.

    Lite om klass 1 flöde:

    Klass I
    Icke försumbar risk för människoliv eller annan personskada;
    beaktansvärd risk för allvarlig skada påviktig trafikled, dammbyggnad eller därmed jämförlig anläggning eller påbetydande miljövärde;
    uppenbar risk för stor ekonomisk skadegörelse.
    Dimensionerande flöde beräknas med hydrologisk modell. Återkomsttiden längre än 10 000 år.
    (SMHI)

    Bra blogg förresten. Intressant, indeed.

    SvaraRadera
  10. Har korrigerat texten ovan, Nordlandsdagar. Så övre gränsen är 10 000 årsflöden?

    SvaraRadera
  11. http://www.svc.nu/Dokument/SMHI_2.pdf

    sidan 5.

    Bortom 10 000 år.

    SvaraRadera
  12. Jönköping (Tabergsån). Den är ingen regional katastrof. Ändock en otrevlig händelse.

    En järnvägsvall, delar av ett pappersbruk, kulturhuset "Spira", detaljhandeln i city, ett bostadsområde, ett avloppsverk m.m.
    Ska vi anta att kommunen planerar för ett "100-årsflöde", med all nybyggnation och utfyllnad i och omkring Munksjön? Knappast.

    Dessutom:
    "• Ingen hänsyn är tagen till vind och vågpåverkan. "

    http://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Kartor/oversvamningskartering/Tabergs%C3%A5n.pdf


    //Jönköpingsbo

    SvaraRadera
  13. Något man bör ta i beaktande, i alla fall som boende i Göta älvdalen är dekundäreffekterna. Visst det kanske inte blir blött i källaren men står huset i en lerslänt är kanske vattnet ditt minsta bekymmer.

    SvaraRadera
  14. Mest intressant i Stockholm blir ju hundraårsflödet då Mälaren rinner ner i tunnelbanan vid Gamla Stans t-banestation = game over. För några år sedan fattades det väl bara två decimeter som saknades.

    SvaraRadera
  15. Det är lustigt det där med årsflöden. En husägare inte allt för nära vänerns kust fick inte bygglov för att bygga ut sitt hus med ett extra rum pga tusenårsflödet.

    Rev han huset och byggde ett nytt så räknade man på 100årsflödet.

    Inte alla flödeskunniga som har alla indianer i kanoten.

    SvaraRadera
  16. Mjä mjä, jag bor i centrala Uppsala inom den där riskzonen, och jag vetefan om det är så illa. Största uppmätta vattennivån är 1,4 meter över Islandsfallets fallbord, det var vid vårfloden 1898.

    På de här bilderna är vattnet enligt uppgift 90 cm över fallbordet, och det ser ju helt lugnt ut. Också med en halvmeter vatten till ser det ut som att det bara skulle bli lite blött på stränderna och kanske ågatorna.

    http://www.scribo.se/fyrisan-hogt-och-lagt

    /Starvid, som lever i förnekelse 30 meter från Fyrisån, in the pink zone of death.

    SvaraRadera
  17. I Åretrakten är det inte främst översvämmningar som man oroar sig över, snarare de jordskred som följer på kraftigt regn sommartid. Skistars skövling av lågfjället precis norr om/ovanför byn innebar häromåret att både E14 & järnväg spolades bort precis utanför själva samhället. Hur läget hade sett ut om det var området rakt ovanför byn (där man finner den alldeles för branta/breda slalombacken) som fick för sig att vandra vill nog ingen tänka på. Tidigare år har man klarat sig med stopp på rälsen och blotta förskräckelsen. Hur ser MSBs beräkningar för jordskred ut?

    SvaraRadera
  18. Flute,

    när vattnet rinner ner i Gamla stans T-banestation stänger de dörrarna i tunnlarna till resten av tunnelsystemet, dvs stationen isoleras och vattnet är isolerat. Sedan vänder grön och röd linje vid Centralen resp Slussen vilka blir slutstationer för inkommande trafik.

    Jag vet inte vad du menade med game over, men jag ser ingen större påverkan på t-banesystemet som helhet. Men du menade kanske något annat?

    SvaraRadera
  19. När jag köpte BR i innerstan hade jag som en av de saker som skulle vara uppfyllda att huset skulle vara högre beläget än området i övrigt. Så vid ena tillfället var det på brunkebergsåsens förlängning, ett annat tillfälle på söders höjder. Gemensamt för bägge dessa är att vattenståndet får öka minst 20-30 meter för att det ska få någon som helst direkt inverkan på boendets närmiljö.

    Gör inte alla samma översyn innan de köper bostad?

    SvaraRadera
  20. Flute och Sten: Vill minnas att det talades om några kulvertar med el- tele- och fiberledningar som var rätt sårbara där vid Gamla stans T-bana också. Någon som har koll på om de var lika lätta att försegla?

    SvaraRadera
  21. Sten: "game over" var mest på skämt.
    Men det lär ge allvarliga problem om vattnet kommer in. Säkert finns det dörrar att stänga, men det finns andra problem också, exempelvis kulvertar som Carl Jacobsson nämner.
    Det har nämligen aldrig så vitt jag vet gjorts något skarpt test för att se hur säker tunnelbanan är vid en översvämning. Jag kan lova att de glömt något ställe där det kan läcka igenom.

    SvaraRadera
  22. Ett litet klipp från SOU 2006:94, ett delbetänkande från Klimat- och sårbarhetsutredningen som handlar om vattenproblem i Mälaren, Hjälmaren och Vänern.

    "Konsekvenserna för energiförsörjningen i Stockholm kan bli relativt stora. El- och telekommunikationen kan slås ut för delar av
    innerstaden. Systemet med försörjningstunnlar för bl.a. el,- data- och teletrafik kan påverkas. Även i övriga områden runt Mälaren
    beräknas följderna bli relativt omfattande."

    Sedan kan färskvattenförsörjningen skadas om vattenverken översvämmas, för att ta ytterligare en sak. Så det är inte ytan under vatten som är det viktigaste, utan vad som råkar hamna under vatten. Det här är ett argument för att riva nuvarande slussanläggning vid Gamla stan och få bättre utflöde från Mälaren. I december år 2000 var vi en decimeter från förverkligandet av katastrofscenariot med Gamla stan under vatten!

    SvaraRadera
  23. Johan (fd bodensare)2011-01-14 10:47

    Gruvorna i malmfälten skulle inte översvämmas om Sourvadammen i Lule älven skulle brista eftersom de inte ligger längs älven.

    Att Unbyn ligger där det ligger beror på att älvlinjen låg "högre upp" innan reglering av älven samt landhöjning.

    Jag minns artiklar i NSD på 90-talet som berättade om evakueringsplaner om Sourva skulle brista. Hela Boden och Luleå skulle översvämmas och vågen skulle gå i nivå med stadshuset i Boden. Inte speciellt strategiskt att garnisionsstaden ligger där den ligger. Det hade räckt för sovjeterna att bomba Sourva för att slå ut hela norra Norrlands försvar.

    SvaraRadera
  24. Om ett dammhaveri inträffar i Sourva. Läs sid 49-58.

    http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10011376/Risk-%20och%20s%C3%A5rbarhetsanalys%202008%20Norrbotten.pdf

    SvaraRadera
  25. Många delar av Stockholm ligger högt då det är bergigt under fastigheterna, framförallt Södermalm. Mälaren ligger ca 40 cm över Östersjön och nyligen har man öppnat nya luckor så att utflödet kan ökas ut i Östersjön. Slussen ska byggas om snart och vi får hoppas att de tänker på att göra nya öppningar ut i Östersjön.

    SvaraRadera
  26. Re Johan

    Boden var sedan länge en begränsad del av Norrlands krigstida försvar och forten påverkades inte. Vidare lär inte översvämmade myrområden och ängar direkt underlätta för sovjeternas framrykningen meddelst pansarfordon.
    Vidare är snacket om hålor rätt otrevligt, att bloggaren inte uppskattar vissa orter må vara hänt.
    Men med tanke på att bloggaren bor på ett torp i skogen så är det nog bättre hålla tyst om "hålor".

    SvaraRadera
  27. De där portarna i tunnelbanan. Är de brandportar, kallrasportar eller är de vattentäta portar som skall klara X meter vattenpelartryck (20 meter?).

    Vill någon sätta sig i en tunnelbana medveten om att någon skranglig port ej avsedd för ändamålet håller hela Mälaren några sekunder bort? För om porten väl inte klarar trycket kommer tunnelbanan rimligtvis väldigt fort fyllas med vatten. Inget vidare att sitta mellan två stationer i det läget...

    SvaraRadera
  28. 12:26. Hålor skall tas som ett kärleksord. Jag bor ju själv i en håla. Kan jag kalla Stockholm för Fjollträsk måste jag väl få kalla alla Sveriges fantastiska småbyar och småorter för hålor?

    Instämmer annars med att kraschade dammar snarare skulle försvåra för en anfallare, om inte annat för att alla (?) broar skulle svepas med, och som sagt, forten i Bodens fästning skulle inte drabbas, annat än att någon av dem kanske skulle få en vallgrav som bonus nedanför berget...

    SvaraRadera
  29. Boden ligger i en gryta omgiven av flera berg med fort(Bodens fästning som inte är ett berg/fästning). I grytan Boden ligger regementena och den mesta av försvarsmatrielen. Kan svårligen tänka mig att man vid en evakureingssituation skulle ha logistisk beredskap att hinna rädda all försvarsmatriel så som stridsvagnar, haubits, luftvärnskanoner etc upp till "säker" mark.

    SvaraRadera
  30. Johan, det är endast utbildningsutrustning som finns på regementen. Volymen av utrustning står/stod i mobiliseringsförråd utspridda över många kvadratmil, så det är en liten förlust att få regementet bortsköljt.

    SvaraRadera