Aktuellt

SCB: 2020 hade högsta antalet döda per capita sedan år 2012

SCB:s slutliga befolkningsstatistik för Sverige och år 2020 är nu publicerad. Den visar att pandemiåret 2020 hade det högsta antalet döda pe...

2010-12-14

Stora matprisökningsgrafen

Man brukar referera till KPI som inflation, men KPI är ju ett fiktivt mått på en icke existerande person skulle kunna leva under väldigt underliga omständigheter. Typ "en sjuklig rökande nybliven 45-årig mamma som just flyttat hemifrån, med dubbla bostäder, nyköpt bil och som har börjat studera igen, men ändå har råd att resa på charter till Thailand?"

Verklig inflation är ökningen av penningmängden och omsättningstakten på pengar i relation till den ekonomiska tillväxten eller avvecklingen och tar sig uttryck som ökningar av priset på en kombination av varor, tjänster och tillgångar. Det mesta av den riktiga svenska inflationen har alltså åkt in i stigande börskurser och bostadsbubblan.

Men samtidigt innehåller KPI en del intressant, t ex matpriser. För ingen kan ducka att de behöver äta, iaf inte speciellt länge. Oavsett vad som händer med matpriserna måste vi äta.

De olika grupper som SCB bygger upp matpriserna på ser vi nedan.

Fram till ca 1990 steg alla matpriser starkt i det gamla hyperinflationssamhället (nåja). Iaf så ökade matpriserna med 150% från 1980 till ca 1990, undantaget nyttigheter som frukt och grönsaker. Därefter kan man konstatera att frisläppandet av den svenska valutan 1992 faktiskt inte ledde till stigande matpriser, utan tvärt om till att priserna stabiliserade sig, även om det finns fler och mer komplicerade förklaringar.

Det som stigit mest i pris sedan dess är fisk, som på 20 år ökat ca 40% i pris enligt SCB. Men det inkluderar ju sedvanliga knep för att sänka inflationen. När torsken gick upp 1000% i pris så substituerade man den för något annat i KPI-beräkningarna. Ändå har priserna ökat med 40%.

Man skall också vara medveten om att metoderna att sänka inflationen förfinades under 1990-talet, medan siffrorna från tidigare år saknade alla knep med geometrisk vägning (saker som stiger i pris minskar man andelen av i index) eller kvalitetsjusteringar. Just kvalitetsjusteringar kanske är lite konstiga när det gäller mat. Har potatisen högre kvalitet idag än för 20 år sedan och kan därmed sänkas i pris i KPI-beräkningarna?

Annars kan man t ex se när fisken blev utfiskad i början av milleniet, och priserna på fisk stack iväg.

Etanolboomen, när jordbrukets råvarupriser drog iväg när etanol skulle lösa världens drivmedelsproblem och majs, vete, socker etc sköt mot skyn syns tydligt i grafen. Då majs och vete också används som kraftfoder inom köttproduktion så drog även köttpriserna.

Sedan föll priserna tillbaka. Råvarupriserna alltså. Matpriserna i affärerna bestod. Kan någon gissa vem som skrattade hela vägen till banken och inte sänkte priserna till slutkund?

Nu är råvarupriserna för jordbrukets råvaror på väg upp igen. Tror du att ICA-handlarn biter ihop och inte för vidare kostnaden till slutkund?

13 kommentarer:

  1. Det kan nog vara så att många väljer livsmedel av högre kvalitet (t.ex. ekologiska) och därmed är beredda att betala mer, men generellt kan man väl inte säga att potatisar håller högre kvalitet idag än 1990. Lantmännen har ju sagt att de vill höja priserna kraftigt (10% eller mer) på bröd och annan basföda, så det ser ut som att vi kommer att få se mycket högre matpriser inom kort. Tomma hyllor lär det dock inte bli fråga om, så effekten blir bara att man får dra ner på annat om man vill fortsätta att äta lika mycket och bra som man gör.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  2. Prisökningar hamnar alltid hos slutkund, konstigt vore annars.
    Torskbristen berodde nog mer på alarmism och att miljöpartister och deras sympatisörer i media inte fattade att Östersjön inte är en optimal miljö för torsk och att den på sikt försvinner från de farvattnen av naturliga orsaker.
    Vidare så fiskade ex norrmännen vidare just torsk fast under annat namn, och alla miljöpartister kunde sova gott och känna sig goda.

    SvaraRadera
  3. Så har då socialdemokraterna äntligen krupit till korset och föreslår nu att Säpo skall få signalspana via FRA. Morgan Johansson förstår nämligen vad de flesta förstår när man i kvällspressen kan läsa om att minst en försvaranställd varnat anhöriga om att hålla sig borta från Drottninggatan timmarna innan explosionen: Socialdemokraterna kunde ha förpassats till ett <10 % parti om bomben smällt på riktigt och dödat 50-100, ty hård skulle svenska folkets dom vara över det parti som förhindrat FRA och SÄPO från att samarbeta.

    Kvar på vänsterkanten står CornuCopia och ett antal vänsterextremister som anser att FRA skall läggas ned (i alla fall vad avser signalspaning i kabel), att det är fel att köpa varor från Kina, att svenska bostäder är kraftigt övervärderade och står inför kollaps, att myndigeheterna försöker dölja den verkliga inflationen, att oljeländerna försöker dölja sina oljereserver och att oljan toppade för 5 år sedan, att vi står inför en samhällskollaps.

    Vissa kallar det för vänsterpolitik, andra kallar det för samhällskritik. Jag kallar det för paranoia.

    Att isolera sig på en gård ute på landet, välja självman arbetslöshet, och försöka bli självförsörjande på potatis, förberedande sig på samhällets kollaps ger åtminstone mig en varningslampa om att alla hästar inte är i hagen ...

    SvaraRadera
  4. Håller med om det där med "paranoja" men ickeförty mycket intressant och roande (underhållning)läsning.

    SvaraRadera
  5. Eller också är de hemma, utfordrade i stallet.

    Jämför med Argentina, eller hur snabbt det gick att avcivilisera den sovjetiska zonen i Polen 1945.

    SvaraRadera
  6. Cornucopia for president!
    /köper ännu mer guld

    SvaraRadera
  7. Instämmer i alla "Anonymas" inlägg ovan - utom det kl 15.08.

    SvaraRadera
  8. Det är väl bra att någon förbereder sig för en samhällskollaps, paranoia eller inte.Om den verkligen sker så finns det iallafall någon som vet hur/vad man ska göra.Och sker den inte så är ingen skada skedd.

    /GeCe

    SvaraRadera
  9. Anonym 13:13, det ska bli intressant att läsa Cornucopias svar på ditt inlägg!
    Du lär få svar på tal.

    Också skogsägare

    SvaraRadera
  10. Klart hon finns, hon har två lägenheter i Stockholm som finansierar hennes livsstil.

    /BIGPIS

    SvaraRadera
  11. Bra att du har ändrat dig om vad inflation faktiskt är. Du bruakde ju envist hävda att det bara hade med penningmängden att göra. Stort av dig att kunna erkänna det.

    SvaraRadera
  12. Erkänna och erkänna. Man kan vara mer eller mindre specifik när man säger "inflation", man kan säga "när dina pengar köper mindre", "när du får mindre prylar, service och bostäder för dina pengar". Eller så säger man bara "inflation", men då kan folk tolka som de vill.

    Det väsentliga är att det är drivet av mängden (och omsättningstakten, som i praktiken får samma effekt som ökad mängd om takten ökar, och tvärt om) pengar och att man inte bara kan stirra på KPI, utan även måste titta på aktiemarknaderna och t ex bostadsmarknaden.

    I slutändan kan man säkert hänvisa till någon bok på flera hundra sidor som definierar det på ett korrekt sätt.

    KPI är KPI, men misstas inte sällan för inflation.

    SvaraRadera
  13. Det kommer ju av inflate, som betyder blåsa upp. Egentligen är det ett dåligt ord för att beskriva en valutas värdeminskning. Inflation passar bättre att använda om det som hände på börsen under 90-talet. Den blåstes upp. Samma med huspriserna, de blåses också upp. Utan stöd av något reellt värde, förstås. Allt guld som finns i Sverige skulle väl på sin höjd räcka till att köpa några enstaka kvarter med bostadsrättsföreningar. I alla fall så skulle det inte på långa vägar räcka till en hel stadsdel som Vasastan.

    Först när landets alla fastigheter kan köpas av det guld som finns i landet, anser jag att bostadsbubblan är helt borta, och det är förstås det vi bör sträva mot.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera