Cornucopia?

Aktuellt

Nytt rekord för fossila CO2-utsläpp 2019 - Sveriges utsläpp ökade snabbare än världen och Europa

Miljöpartiets och regeringens banbrytande klimatpolitik fortsatte fira segrar 2019, baserat på BP Statistical Review of World Energy, som sl...

2010-12-10 10:22

Fallande avkastning på svensk energikonsumtion (EIR) (uppdaterad)

Efter lite grävande har jag nu fått fram lite siffror för EIR, energy intensity ratio, för Sverige. Tyvärr har jag varit tvungen att hämta data från en lång rad källor, och då har det inte blivit så långa tidsserier.

Elpriser för Sverige hittade jag inte längre bak än år 2000. Oljepris i USD tillbaka till 1983, men växelkurs USDSEK bara till 1990 (Tillägg: Nu har jag växelkurs tillbaka till 1983). Då det av OECD:s medlemsländer (dvs vi) skattefinansierade IEA kräver att man betalar för allt annat än senaste årets data (2008), har data för Sveriges totala energiförbrukning hämtats från det av amerikanska skattebetalare finansierade EIA, som lämnar ut sitt data gratis, och sträcker sig tillbaka till 1980. Siffrorna från EIA skiljer sig dock något från IEA. Två Jesus, en gratis. Bara en kan ha rätt. Känns inte som att Jesus skulle ta betalt för sina tjänster, så jag litar på EIA. BNP-siffror kommer från stabila SCB som åtminstone gratis levererar dessa tillbaka till 1950.

Resultatet är iaf följande graf.

Vi ser här alltså att en allt större del av vår ekonomi går åt att betala för energi, och vi får alltså successivt minskande avkastning på vår energikonsumtion när den skall driva ekonomin och generera BNP. Åtminstone sedan millenieskiftet har vi fått fallande EIR både för elen och för oljan.

Då Sveriges energikonsumtion är ganska plan, och bara ökat med ca 7% sedan 1980, så är det främst de stigande energipriserna som leder till en sjunkande EIR. För att kompensera detta skulle vår BNP behöva öka lika snabbt som energipriserna, men så är alltså inte fallet.

Fortsätter trenden för evigt, vilket den förstås inte kan göra, så skulle hela vår ekonomi till slut bestå av att köpa primär energi.

Men det är förstås mycket allvarligt att vi redan innan effekterna av peak oil slagit till på allvar redan ser minskande avkastning på vår energiförbrukning. Gissningsvis har viss återhämtning skett på oljesidan, eftersom oljepriset fallit sedan 2008, men på elsidan ser det sämre ut pga fortsatt stigande elpriser, speciellt i år 2010.

Allt prat om energieffektivisering har iaf inte lett någonstans, eftersom vår totala energikonsumtion inte går ner. Det andra sättet att höja EIR är att sänka energikonsumtionen snabbare än priserna stiger. Men som det är nu lyckas vare sig sänkt energikonsumtion eller höjd BNP hänga med de ökande energipriserna som blir en allt tyngre bromskloss för den svenska ekonomin.

Tillägg: Skall grafen förlängas bakåt i tiden behöver jag årsmedel för växelkurs USDSEK äldre än 1990, och elpriser, årsgenomsnitt (eller månadsgenomsnitt som sedan kan vägas) äldre än år 2000. Om någon läsare vet var jag kan hitta detta, kommentera gärna.

Tillägg 2: Mha läsarnas tips har nu grafen förlängts tillbaka till 1983 för oljans del. Som man ser energieffektiviserade vi vår ekonomi relativt oljan fram till 1998, ungefär när ordet SUV infördes i svenska språket. Eller för den delen fram till IT-bubblan drog igång på allvar. Sedan dess har vi fått allt mindre ekonomi för varje konsumerat fat olja.

Tillägg 3: Ett aktuellt exempel är att Rottneros nu stoppat sin produktion av pappersmassa pga de höga elpriserna. Stigande energipriser drabbar på ett väldigt konkret produktionen i ekonomin.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

17 kommentarer:

  1. Jag tror inte att peak oil har haft sådant genomslag på priset på energi redan. Det är nog snarare så att vi genom avregleringen av elmarknaden har gett aktörerna fria händer att ta ut det pris som konsumenterna är villiga att betala. Vi kommer nog att hamna på en pristopp innan peak oil får genomslag på riktigt. Då kommer det förmodligen att yttra sig i minskade marginaler för bolagen till en början.

    SvaraRadera
  2. Jaså? Oljepriset (årsmedel) dubblades i svenska kronor från 2004 när platåfasen för oljeproduktionen inleddes till år 2008. Nog har peak oil haft effekt på oljepriset. På marginalen drabbar det också elpriset och andra energipriser då vi på marginalen kör både elproduktion och fjärrvärme på olja när det blir kallt nog (och även importerar oljeeldad el om det kniper), jmf Göteborgs fjärrvärme.

    SvaraRadera
  3. Med nuvarande lutning på kurvan verkar vi nå noll ca 2014, vad innebär i så fall detta?

    SvaraRadera
  4. Precis. Värt att kommentera är väl också att bortsett senaste topp så har oljepriset inflationsjusterat aldrig varit högre än nu - under brinnande skuldkris...

    Så frågan är, kommer världsekonomin någonsin komma tillbaka till samma tillväxt eller har vi nått toppen av vad vi kan åstadkomma? (med den oljan vi kan pumpa ut)

    Vidare på samma spår, när det går upp för folk om 10 år att världsekonomin inte kan växa på trend, utan hämmas av peak oil, vad händer med fastighetspriser då? Bubblan klarar de säkert av att blåsa upp några år till men folk som inte amorterar kommer ha samma lån om 10-20 år...

    SvaraRadera
  5. ... att all ekonomisk aktivitet annat än att köpa energi skulle upphöra. Typ.

    Så blir det naturligtvis inte. Du är väl inte en linjärekonom? Innan man når nivån att all ekonomisk aktivitet upphör så kraschar förstås ekonomin så pass grovt att energikonsumtion och/eller energipriserna faller snabbare än ekonomin. Det finns någon form av basnivå på ekonomin oavsett.

    2009 föll oljepriset, så den kurvan bör vända upp. Dock föll även ekonomin, men inte lika fort som oljepriset. Avkastningen på elkonsumtionen kan dock fortsatt att falla även 2009, och definitivt 2010 pga de höga priserna vi sett under året.

    SvaraRadera
  6. http://rl.se/valdiagram.php

    SvaraRadera
  7. USDSEK monthly back to 1971:

    http://fx.sauder.ubc.ca/data.html

    SvaraRadera
  8. http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26812

    Månatliga valutakurser i Sverige 1913–2006

    //Victor

    SvaraRadera
  9. Tecken på det rödgrönablåa energipolitiks vansinnet. Genom statligt ägd elproduktion och påhittade miljöskatter och beskattd privat elproduktion tar man in "skatt" bakvägen i form av certifikat och utdelning.
    Sen slår man sig på sitt blåa bröst och kväder om borttagen förmögenhetsskatt, sänkt inkomsskatt och jobbskatteavdrag. Det är ett nollsummespel, det är hur staten väljer att ta in sina intäkter som förändras.
    Sverige behöver en statlig jättesatsning på att bygga ut elproduktionen i form av effektiva kärnkraftverk. Inte tramsa med ineffektiva vindsnurror och meningslösa energisparprogram.
    Utan billig el kommer Sveriges välstånd totalt blåsas bort när oljepriset sticker.

    SvaraRadera
  10. Gnäll bäst du vill. El- och oljepriserna jag använt här är utan skatt. Skatten avspeglar nämligen inte betalningar för energi, utan för samhällstjänster som 300 personer på Regeringskansliet, välfärdstjänster etc. Energiskatterna går ju inte till energikonsumtion utan betalar för annat.

    Tar man bort skatterna på energi så måste man lägga den skatten på företagen och privatpersonerna direkt istället eller avveckla betydande delar av det svenska samhället. Det är iaf inte energi man betalar för när man betalar energiskatterna.

    SvaraRadera
  11. Här hittade jag oljepriset bak till 1859:
    http://tonto.eia.doe.gov/dnav/pet/hist/LeafHandler.ashx?n=PET&s=f000000__3&f=a

    Så kan du göra ett riktigt långtidsdiagram...

    SvaraRadera
  12. Bra!!!! Detta har jag påtalat för många under åren. Nettoenergin i världen har varit fallande sedan ca år 2000. Mindre och mindre energi över till allt annat än verksamhet som ägnar sig åt energiproduktion (fel ord, rätt är Energiomvandling) som kräver mer och mer energi-input.

    I enkla termer kan man säga att räven får springa snabbare och snabbare efter harar som blir allt mindre.

    /HB

    SvaraRadera
  13. Flute, kan du hitta Sveriges totala energikonsumtion per år så vore det perfekt... Och BNP äldre än 1950. Men även en graf från 1950 och framåt vore förstås mkt intressant för att visa på eventuellt kraftigt försämrad avkastning på oljan.

    SvaraRadera
  14. Har ni dessutom tänkt på hur denna kurva kommer se ut i backspegeln? Inte som den traditionella Hubbert-kurvan, utan som en hajfena. Där hajen simmar åt vänster. Hemska tider väntar.

    HB

    SvaraRadera
  15. Oavsett skatter så stiger elpriset p.g.a. för liten produktionskapacitet och en gemensam elmarknad. Ny kapacitet måste tillföras helst om oljepriset stiger.
    Att vräka miljarder över vindkraft och annat skit är kontraproduktiv.

    SvaraRadera
  16. Cornu: Varför var EIR så låg på 80-talet?

    SvaraRadera
  17. Elpriset sedan 1996:

    År Pris (öre per kwh)
    2010* 52
    2009 39
    2008 49
    2007 28
    2006 44
    2005 28
    2004 26
    2003 33
    2002 25
    2001 21
    2000 12
    1999 12
    1998 12
    1997 14
    1996 26

    *Hittills i år

    Vad många inte vet om den svenska elproduktionen är att den är väldigt beroende på om det råder våtår eller torrår. Svensk vattenkraft producerar 65±15 TWh per år beroende på vattentillgången. Norge som har betydligt mer vattenkraft än Sverige påverkas i ännu större utsträckning, vilket förstås även påverkar Sverige.

    Även kärnkraften har haft en del variationer, nu senast mycket beroende på omfattande revisioner, effektökningar och livslängdsförlängningar som förhalats in i det längsta pga den politiska osäkerheten kring kärnkraften. Även här bör den möjliga årsproduktionen ligga inom ungefär 65±15 TWh.

    För Sverige som förbrukar ungefär 145 TWh el per år så är det förstås mycket avgörande vart i de nämnda intervallen produktionen från vatten- och kärnkraften ligger eftersom dessa producerar billig el och priset på el sätts efter den sista kWh som krävs för att nå balans mellan produktion och konsumption.

    Även andra faktorer har påverkat elpriset i Sverige. Vägen mot en mer gemensam europeisk elmarknad har inneburit att Sverige med historiskt låga elpriser har fått se en prisökning på el medans de europeiska marknader med högst pris har fått en utveckling i motsatt håll.

    Införandet av utsläppsrätter på koldioxid har också medfört att elpriserna trissas upp genom att produktionskostnaden för fossil elkraft ökar. Detta samtidigt som de svenska elbolagen med sina låga utsläpp och billiga elproduktion gör allt större vinster.

    För konsumenter så tillkommer också kostnader för elcertifikaten och de ökade kostnader för elnäten som vindkraften orsakar. Årsproduktionen för vindkraft är idag uppe i drygt 5,5 TWh och produktionskostnaden ligger troligtvis på 60 öre/kWh eller mer.

    SvaraRadera