Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2010-11-15 14:45

Svenska folkets skulder fortsätter uppåt

Idag släppte SCB sin uppdaterade Sparbarometern, nu även med siffror för Q3 2010. Skulderna fortsätter att öka mot ständigt nya rekordhöjder. Se nedan.

Det hela försöker bortförklaras och sopas under mattan med att det skulle vara en engångseffekt av de nya bolånereglerna, men det är i själva verket bara en fortsättning på den exponentiella utvecklingen av skulderna. Var det någon som blev överraskad?

För att vi skall se en exponentiell ökning av skulderna skall successivt ökningen för varje kvartal som SCB redovisar vara större än föregående. Nedan ser vi ökningen av skulderna för varje kvartal, samt ett års (fyra kvartal) glidande medelvärde.

Över finanskrisens mest akuta period så såg vi en försvagningen av ökningen av skulderna, men nu kan man se att tempot tagit fart igen. Det gick också att se att skuldökningarna började plana ut något innan finanskrisen, drivet av de allt högre räntorna. Men ändå ökade skuldsättningen. Svensken måste fortsätta belåna sig för att kunna upprätthålla sin livsstil.

Avrundar vi lite friskt så har varje svensk, gammal som ung, ökat sina privata skulder med ca 5500:- sedan förra kvartalet. En barnfamilj med två barn har ökat sina privata skulder med 22 000:- på tre månader. Är det sunt?

De privata skulderna ökar också betydligt snabbare än t ex BNP, vilket naturligtvis inte är ett dugg hållbart. Om det är konsumtion som skall driva vår ekonomi så ser det ut som att vi måste låna tre kronor för att få en krona i BNP-ökning. Är det sunt?

Q2 2009 till Q2 2010 ökade hushållens konsumtion i BNP med ca 15 miljarder SEK. Samma period ökade hushållens skulder med över 200 miljarder. Så är det lånebaserad konsumtion som skall driva upp vår BNP så är det Ebberöds bank vi talar om här. Se det som att vi ökat skulderna med 200 miljarder och fått ut 4x15=60 miljarder i BNP. Ungefär. Men mantrat om att vi måste låna och konsumera för att rädda oss upprepas överallt. När det i själva verket är just skuldsättningen och konsumtionen som är hotet. Vår drift att med lånta fjädrar få framstå som finast i kvarteret, eller åtminstone ha lika fin espressomaskin som grannen, är vad som är själva hotet. Inte lösningen.

Jag upprepar tidigare funderingar kring att införa vattentäta skott mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Underskott av kapital skall inte få kvittas mot inkomst av tjänst. Den vanligaste effekten av detta blir att räntor inte längre blir avdragsgilla om man inte har inkomst av kapital att kvitta mot. Det vore ett effektivt sätt att få stopp på lånekarusellen. Detta kan man kompensera med höjt grundavdrag för alla, vilket främst gynnar lågavlönade, eller en avdragsrätt på sparande och amorteringar. Kanske känns det omoraliskt att andra skall betala via folks skatteavdrag för att belånade skall avbelåna sig, men uppenbarligen räcker det inte med att höja räntan till 4.5% som vi hade innan den akuta finanskrisen. Folk ökade sina skulder ändå.

För det är sparande och investeringar som bygger en stabil och hållbar ekonomisk utveckling, inte skuldsättning och konsumtion. Skuldsättning och konsumtion leder bara till obalanser, bubblor och baksmälla när skulderna skall betalas och bygger inte en framtid. Skulder är att konsumera sin framtid.

Länsförsäkringars VD vågar iaf sticka ut hakan och föreslå avdragsrätt för sparande upp till åtminstone en skälig personlig buffert på kanske 50 000 kronor. Jag vill naturligtvis gå längre, men det är åtminstone glädjande att någon vågar ta upp frågan via DN Debatt.

Att det sedan är Länsförsäkringar, ett ömsesidigt försäkringsbolag där vinsten går tillbaka till kunderna i form av premieåterbäring, istället för en profithungrande bank som föreslår detta kommer förstås inte som någon överraskning.

Men jag är rädd för att önskningarna inte fungerar. Oavsett hur blank och fin man gnuggar lampan så finns det ingen ande som kommer uppfylla en sådan önskan. Inte ens om man gnuggar flinten på Reinfeldt spegelblank så kommer sparande att uppmuntras. Men man får väl iaf drömma lite?

Så länge blir det snart julhandel på allvar, för de av oss som inte redan köpt årets julklappar, och med det skall skulderna pumpas upp ännu mer...
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

31 kommentarer:

  1. Detta är fullständigt elementärt. Alla valutasystem fungerar så här. Så fort belåningen minskar inleds en katabol kollaps som måste hävas med fiffiga trick om inte allt skall kollapsa.

    Det är bara det att systemet är totalt överlägset så länge tillväxt är fysiskt möjlig, så ingen vill prata om designproblemen.

    SvaraRadera
  2. Vet inte själv på vad det har för bäring på bolånecirkusen men jag snubblade precis över något som kallar sig för svensk fastighetsinvestering. Dom bygger om vindar till ägarlägenheter och säljer dom som investeringsobjekt för uthyrning till tredje part.

    http://www.svenskfastighetsinvestering.se/

    SvaraRadera
  3. CornuCopia,

    För varje krona svensken lånat genom åren har samtidigt tillgångarna ökat 2 till 3 kronor. Jmf värdet på alla bostäder i Sverige med alla bostadslån och du får en kvot om 2.5 ggr till husets fördel.

    Samtidigt, läs regeringens budgetprognos. Ett överskott om 110 miljarder kronor spås i budgeten för 2014. Svenska staten sparar, svenska företag sparar. Svenska hushåll lånar men ökar också tillgångarna minst dubbelt så snabbt som skulderna.

    SvaraRadera
  4. "För det är sparande och investeringar som bygger en stabil och hållbar ekonomisk utveckling, inte skuldsättning och konsumtion."

    Nja, det är väl en god balans mellan ovanstående som leder till en hållbar ekonomisk utveckling? Utan konsumtion och skuldsättning så är det ingen större idé med att investera och spara?

    Ibland går det fort och då blir man fartblind.

    SvaraRadera
  5. 17:48. Tillgångarna består främst av bostadsbubblans bostäder, samt pensionsavsättningarna. Icke likvida tillgångar man inte kan plocka av för att betala av skulderna.

    När bostadsbubblan kraschar kommer inte direkt värdet på tillgångarna att stiga. Dessutom är det inte alltid samma personer som sitter på skulderna som på tillgångarna.

    Finansiella tillgångar kan bli värda noll, skulderna finns kvar.

    SvaraRadera
  6. min bror sålde nyligen sin lägenhet med 90 000 kronor i vinst, då frågade jag han hur mycket han betalt i ränta under de 5 år han ägt lägenheten, då blev han sur, för sånt får man tydligen inte prata om.

    SvaraRadera
  7. Dags att komma ut.
    Jag är en osolidarisk parasit som underminerar systemet.
    Är skuldfri och somnar gott med ett leende varje gång.
    Mer ut än anonym kan det kanske vara farligt att vara.

    SvaraRadera
  8. Tack för en intressant blogg, jag undrar dock varför statsmakten inte låter oss högbelånade svenskar att använda en del av vår årsliga avsättning till amortering i stället för att skicka in dessa till försäkringsbolag, banker och andra pensionsförvaltare som tar osunt bra betalt. Dessutom har de mage att skicka räkningen till statsmakten när de investerar kapitalet galet... Jag skulle hellre använda en del av min pensionsavsättning till att amotera mina egna lån, men får inte... /en som känner sig lurad av ett märkligt ebberödssparande...

    SvaraRadera
  9. Kan tillägga att jag skrivit om tillgångarna förut, se

    http://cornucopia.cornubot.se/2010/09/varje-svensk-865-fattigare.html

    Medan skulderna är runt 2600 miljarder så är de säkra likvida tillgångarna bara ca 1000 miljarder. Resten är inlåsta i bostäder, pension eller är osäkra tillgångar som t ex aktier.

    SvaraRadera
  10. Joakim Persson2010-11-15 18:11

    Jag håller absolut med, det är inte hållbart att tro att skulderna kan öka i denna takt. Det skulle förutsätta att tillgångarnas värde och framför allt inkomsterna också ökar i samma takt, vilket inte är logiskt. Så småningom kommer antingen hushållen att få problem med betalningarna, eller så värderar hushållen plötsligt "boende" mycket högre än förr, vilket inte verkar särskilt troligt.

    Dock kan det höga priset på bostäder fortsätta, just på grund av bristen till alternativ. Dessutom, skillnaden vid "normalränta" är fortfarande inte jättestor.

    Normalt bör en BR på sikt kosta mindre än en HR, på grund av kapitalinsats och billigare/effektivare förvaltning (samt avsaknad av vinst till fastighetsägaren). När jag sitter och kalkylerar på vad en BR i mitt närområde kostar, så är det tvärtom. Bostadsrätten kostar vid en mer normal ränta (5%) 1500 kr mer/månad (mindre om jag minskar belåningen, men då minskar ju också min potentiella avkastning på ex sparkonto).

    Jag kan utan problem betala 1500 kr mer, men vad får jag för denna ökade kostnad? Eventuellt en framtida vinst, och (kanske) en mer trivsam lägenhet. Att köpa i hopp om framtida vinst är ren spekulation och förutsätter att någon annan är beredd att stå ut med en _ännu_ större kostnadsdiff relativt HR, och det kan inte hända rent logiskt på mycket lång sikt.

    Återstår "kostnad för att få en schysstare lägenhet", och det är ju något man kan förstå. Om jag kan få ett "mer personligt" boende så kan det säkert vara värt någon tusenlapp extra per månad. Jag tror folk resonerar ungefär så just nu för att försvara dagens priser.

    Men någonstans bör även denna gräns nås. Hur många tusenlappar är det värt att få ett "unikt boende", jämfört med hyresrätt? Lägg därtill att man också kommer att ha mindre pengar över till annat sparande på grund av amorteringar, pengar man inte får tillbaka förrän man "cashar ut" och flyttar till en annan hyresrätt (alternativt bär med sig i form av lägre kontantinsats i nästa boende).

    Nej, nog är det en "bubbla" att BR-kostnad är större än HR-kostnad, men det är svårt att säga var gränsen går där folk omvärderar detta...

    SvaraRadera
  11. Jo tack, jag läste den. Men jag tolkar ditt resonamang så att det är ökningstakten i skuldökningen som är det oroväckande, och jag håller med, dock skulle denna kunna minskas om man som individ gavs en större möjlighet att själv välja sparform för sin "framtida" lön i stället för att tvingas sätta denna framtida lön i spekulativa fonder (för att få någon avkastning). Det beloppet som säg, 30% skulle utgöra en signifikant påverkan på amorteringstakten hos många.

    SvaraRadera
  12. Joakim, en del BR-klubbar ökar också sin skuldsättning för att hålla nere avgiften. Som klubbmedlem har man också del i föreningens skulder. Kan bli otrevligt för en del föreningar när räntorna drar iväg och både avgifter och de egna räntorna höjs.

    Att med större risk (=lån) inte få billigare bostad låter som en dålig affär. Tvärt om bör BR vara billigare per månad än HR eftersom man faktiskt tar en risk.

    Räknade du med underhåll och reparationer på 500-1500:- sek per månad också? (=vitvaror, ytslitage, tids nog badrums- och köksbyte mm)

    SvaraRadera
  13. Joakim Persson2010-11-15 18:30

    Absolut, men normalfallet hos BRF är nog snarare att hålla en någorlunda neutral avgift över sikt. En andel i en högre skuldsatt BRF är också betydligt billigare. Extremerna från BRF från 89-90 med enormt hög belåning är historia, nya BRF idag har lägre skuldsättning än vad som då var fallet.

    Jag håller med om ditt resonemang att BR bör vara billigare, det är ett av symptomen på att något inte stämmer. Ett annat symptom är att direktavkastningen på bostäder är så låg i storstäderna.

    Jag tror gemene man tänker att underhåll/reparationer/köksbyten är något som konsumeras och som räknas som "trivselpengar". Men det är självklart att lura sig själv. Trots detta, diffen 2500 kr/mån för att få en trevlig bostad kan vara värt det om man redan har ett överskott i sin privatekonomi.

    Jag skulle personligen kunna lägga 5000 mer på min bostad, men det vore ju ganska korkat tycker jag själv. Dock verkar de flesta tycka "du har ju pengar, varför köper du inte en fin lägenhet?" vilket jag menar är ganska bakvänt resonemang...

    Nej, i storstäderna finns det absolut köpkraft så det räcker för att finansiera ett BR-köp, men då ingår i paketet att man ökar "den kostnad det är värt att bo någonstans". Man gör alltså ett val att det får kosta mycket mer att bo. Så länge det psyket råder så kommer priserna att stiga eller stå stilla... Och frågan är vad som kommer få folk att ändra sig.

    Som sagt, i mitt närområde kan diffen vara 1000-3000 för en motsvarande lägenhet vid normal ränta (vid teoretisk 100% belåning, dvs faktisk kapitalkostnad + underhåll/reparation). Jag tror många i min situation, som har pengarna över, kan tycka att det är en rimlig diff. Jag har dock svårt att se samma resonemang om priserna stiger ytterligare och det blir några tusenlappar till som ska läggas på boendet...

    SvaraRadera
  14. Med alla de ombildningar från hyres- till bostadsrätter som skett i åtminstone min hemkommun det senaste årtiondet känns det ju som att det pågår en långsam men relativt omfattande strukturomvandling på den svenska bostadsmarknaden. Utvecklingen går mot ökat individuellt ägande och många tvingas in i lånekarusellen vare sig de vill eller inte, för några hyresrätter står knappt att finna längre. Hur stor påverkan har detta på totalen? Visst, jag köper att många lånar upp sig på stigande bostadspriser men kan den belåningen vara så omfattande som antyds här i diskussionstråden?

    SvaraRadera
  15. Grattis Cornu!

    Nu snappar SVD upp det hela

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hundratals-gronsaker-kan-forsvinna_5672917.svd

    SvaraRadera
  16. Som Robert Kiousaki säger" Your house is not an asset, its an liability"
    DVS ditt hus är en kostnad, och ingen investering.

    I övrigt, skall det bli spännande att åskåda den kommande väldiga skuldkollapsen och bostadskollapsen. Jag har inhandlat pop corn, och satt mig tillrätta i fåtöljen.

    SvaraRadera
  17. Johan: i mitt kvarter kostar en hyresrätt 4500kr i månaden. Motsvarande min BR kostar säg avgift 2k och 1.5M i lån. Till 5% likt din uträkning blir det dubbelt så mkt för likvärdigt boende! Men att få ett hyreskontrakt på en av lägenheterna här är nog ungefär likvärt med att vinna en miljon på lotto så jag vet inte om det är så stor skillnad egentligen :)

    SvaraRadera
  18. Du börjar likna ett enfrågeparti mer och mer Cornucopia. Lite hack i skivan, om man säger så.

    Eller också döper du om bloggen till "Bobubblan" och fortsätter skriva enbart om de höga bopriserna. Och att bubblan snart spricker. Bla bla bla.

    Så kan du säga "Vavadetjagsa" när bomarknaden kraschar. Om sådär fem år. Eller tio. Eller två.

    SvaraRadera
  19. Tack för intresant läsning!

    Härligt att det snart är den 25:e! Då amorterar man ytterligare 3000 spänn på sitt i sammanhanget mycket blygsamma lån.

    Tycker också att det är dags att göra något åt eländet innan det spricker. För spricker gör det. Exponentiellt är inte hållbart. Vare sig i lemmelpopulationer eller lånebubblor. Tyvärr drabbar väl mina grannars vansinniga lånebaserade konsumtion även mig när det säger pang.

    BD-län

    Ps. Fortsätt leverera trots att en del verkar "neg" på din stil.

    SvaraRadera
  20. Kan väl tillägga för den som inte vet att bubblor nästan alltid uppvisar den karakteristiska exponentiella kurvan i slutfasen innan bubblan brister...det tyder starkt på att bubblan inom kort brister. Ett annat tecken är att fler och fler börjar bli medvetna om det orimliga i bostadspriserna som råder, också en mekanism som kickar in i slutfasen av en bubbla...lite som att man ser till slut ser tåget rusa emot sig på spåret efter att bara ha känt vibrationerna i rälsen tidigare. Står du beredd nu att köpa en villa eller bostadsrätt så kan jag bara ge dig ett råd just nu, köp inte...jag upprepar köp inte!!!!

    SvaraRadera
  21. Ja, nu inser jag ännu en fördel med att ha gått ur borättskarusellen i tid. Idioter som ökar på bostadsrättsföreningarnas lån för att konsumera i dessa tider.
    Nä, jag sitter och myser. Skuldfri i hyresrätt likt Nero när Rom brann.

    SvaraRadera
  22. Cornucopia?: Kan man hitta information om hur det står till med våra bostadsrättsföreningars skulder? Jag kan inte minnas att du har tagit upp detta, det kanske är något för dig att dyka ner i för här finns det nog intressanta återkopplinsloopar. :)

    Omsättningen av bostadsrätter påverkar ju inte bostadsrättsföreningens skulder. Om inte föreningen har andra tillgångar att sälja så måste föreningen amortera lånen från höjd avgift. Men det är ju bara att räkna på hur många tusenlappar extra i månaden som varje medlem måste hosta upp med för att föreningen skall kunna amortera ner ett 8-siffrigt lån på rimlig tid. Om då medlemmarna har lån upp till öronen så kan denna höjning slå hårt när räntan börjar röra på sig. Har då föreningen stora lån så kan det här sluta väldigt olyckligt...

    Q

    SvaraRadera
  23. Bostaden är en tillgång, boendet är en kostnad.

    Hyr du ut din bostad till en annan person och därmed tjänar pengar på den är det ingen tvekan att alla skulle säga att det är en tillgång.

    Se dig själv som boendes i din egna bostad, dvs du betalar "hyran" till dig själv och ger tillbaka "vinsten" till dig själv.

    När det gäller jämförelsen mellan BRF och HR blir den inte rättvis när vi har en reglerad marknad. Priset på den HR du jämför med din BRF är för lågt i dagens Sverige. Räkna i stället på en marknadshyra.

    SvaraRadera
  24. Joakim Persson2010-11-16 07:22

    Rosenlind:

    Jag håller med om att en anledning till differensen är den sjuka hyresmarknaden, med allt för låga och reglerade hyror.

    Det här ser man också på att BR/HR-kostnads-differensen inte är någon issue i orter som inte har brist på hyresrätter. Problemet är koncentrerat till storstäderna.

    Dock, om man i utgångsläget bor i en ("för billig") HR, vad finns det då för rimlig anledning i att sätta sig i en BR? Jag skulle nog gissa att de flesta som idag köper en BR faktiskt bor någon annanstans...

    SvaraRadera
  25. Jag tror också det är en bubbla som kommer att spricka, den stora frågan är vad skall man göra för investeringar för att gå ut som vinnare när bubblan väl spricker? Någon som har några bra tips? Guld tror jag inte på längre...

    SvaraRadera
  26. Negativa positioner i mot bostadslån exponerade svenska banker?

    SvaraRadera
  27. BR är billigare än det ska vara, varför jo pga något som alla unga glömt. Det är inte normalt med räntor på 2.5%! Det är nog eran historielöshet som förstör eran bild av verkligheten.

    Riksbankerna har satt en planekonomisk låg ränta vilket hämmar investeringar, för riktiga investeringar kommer från besparingar och inte pskulation med krediter.

    Att så många är troende i den nya ekonomin skrämmer mig, det visar bara på hur dålig skolan är och hur obildade pöbeln blivit. Även här ser vi pöbeln bre ut sin okunskap om sund ekonomi.

    SvaraRadera
  28. Cornu:

    Jag har letat en del efter just negativa positioner i Swedbank och Nordea.

    Det verkar inte finns någon Exact Bear.
    Har du något tips på instrument?

    SvaraRadera
  29. Det är nog lite tidigt för negativa positioner just nu.

    SvaraRadera
  30. Cornucopia-gör följande lägg denna ökning av lånen över en kurva som visar hur byggkostnaderna ökat sen 1997.
    Återkom sen med kommentar hur detta påverkar våra lånebehov./Oppti

    SvaraRadera
  31. Bra inlägg, att regelbundet bli påmind om situationen med illustrativa diagram är bra.

    Irriterande med Dr Spek-kommentarer som "Du börjar likna ett enfrågeparti mer och mer Cornucopia. Lite hack i skivan, om man säger så".

    Att C skriver regelbundet om bostadsbubblan och Peak Oil är stora anledningar till att jag också läser bloggen regelbundet. Fortsätt alltså bevaka bostadsbubblan C, jag sitter också med popcorn i soffan och följer showen!

    SvaraRadera